Näringslära och sömn. Simlinjeinstruktör år Hösten 2017

Relevanta dokument
Kost för bra hälsa och prestation

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Prestationstriangeln

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Maria Svensson Kost för prestation

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Årets Pt 2010 Tel

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Alla delar är lika viktiga!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Återhämtningsmål direkt efter träning

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Tio steg till goda matvanor

Varför ska man ha ett balanserat?

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

WHO = World Health Organization

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Välkomna! Träning. Matens betydelse för att orka prestera. Malin Olsson

HÄLSA PRESTATION Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Vem jag är! Den Gyllene Triangeln Nyckeln till framgång

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Den Gyllene Triangeln

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

ATP. Bra mat för träning & hälsa. Mat har blivit ett debattämne. Erik Hellmén

ÄT SÅ DU ORKAR Äta Träna Vila

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Diabetesutbildning del 2 Maten

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Vad räknas till frukt och grönt?

Bra mat för seniorer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Säter/Skedvi Hockey Kostföreläsning:

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Vad påverkar vår hälsa?

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Kost, prestation & hälsa. gabriella-lundvall@hotmail.com SISU idrottsutbildarna

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Läsa och förstå text på förpackningar

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Transkript:

Näringslära och sömn Simlinjeinstruktör 12-17 år Hösten 2017

Pubertetsutveckling (12-19 år) Flickor Könsmognad startar vid ca 12 års ålder Kroppsfettet ökar Järnbehovet ökar från menarchen Bentätheten ökar Muskelmassan ökar Pojkar Könsmognad startar vid 14 års ålder Muskelmassan ökar Bentätheten ökar Pojkar & flickor Ökad tillväxt vilket ger ett ökat energibehov OBS! Energibrist under puberteten försenar eller förhindrar tillväxt

Makronäringsämnen Kolhydrater Fett Protein Näringsämnen Mikronäringsämnen Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsrika livsmedel Kolhydrater: rotfrukter, pasta, ris, potatis, bulgur, quinoa, bönor, linser, matvete, mathavre, bröd, hirs. Grönsaker, bär och frukt Fett: fet fisk, avokado, oljor, nötter, mejeriprodukter, oliver, ägg, kött, ägg, ost Protein: kyckling, fisk, kalkon, kött, bönor, mejeriprodukter, nötter, ägg, pinjenötter, ost

Energibalans Energibalans- grunden för god prestation Energibalans = Du äter lika mycket energi som du gör av med/dygn. Basalbehov ~ 1300 kcal för kvinnor 1700 kcal för män

Energibehov (kcal/dag) Standard (14-17 år) 2900 2300 Simmare (4 tim träning) 4000-5000 3400-4000 Individuellt: Ålder, kön, kroppsstorlek, klimat Ökar vid träning

Energi mäts i kilojoule (kilokalorier) 1 kcal = 4,18 kj 1 MJ = 1 000 kj 1 g kolhydrat = 4 kcal 1 g protein = 4 kcal 1 g fett = 9 kcal

Energiförråd Fett - Muskulatur 200-300 g - Helkropp > 8 kg (75 000 kcal) Kolhydrat (som glykogen) - Muskulatur 300-500 g (500 g = 2000 kcal) - Lever 90 g - Blod 5 g

Kolhydratbehov Stillasittande 4-5 gram/kg/dag Träning 1-2 h/dag 6-8 Träning 2-4 h/dag 8-10 Extrem hård träning/tävling 10-12 ( 4-6 h/dag)

Kolhydratintag 1 port flingor/gröt 23 g 2 bananer 46 g 1 äpple 13 g 1 apelsin 13 g 8 skivor bröd 80 g 1 glas apelsinjuice 20 g 2 port pasta 78 g 2 port ris 82 g 1 l mjölk/fil/yoghurt 50 g 1 dl majs 14 g TOTALT 419 g = 7 g/kg (60 kg)

Timing Måltider fördelas jämnt över dagen, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål Anpassa måltiderna efter träningen Huvudmål intas 3-4 timmar före träning Mellanmål ca 1 timme före träning Efter avslutad träning/tävling bör du ta ett återhämtningsmål inom 30 minuter för att starta återhämtningsprocessen.

MÅLTIDSORDNING 1 07.00 Frukost 09.30 Mellanmål 12.00 Lunch 15.00 Mellanmål 17.00 Träning 2 tim 19.00 Återhämtningsmål 20.00 Middag

MÅLTIDSORDNING 2 06.00 Frukost 1. 06.30 Träning 1,5 tim 08.00 Frukost 2. 11.00 Lunch 14.00 Mellanmål 16.30 Middag 19.00 Träning 2 tim 21.00 Återhämtningsmål 22.00 Mellanmål

Bra frukost Havregrynsgröt, Havrefras eller müsli (nyckelhålsmärkt) Lingon, russin, banan el sylt Mjölk, fil eller yoghurt Fullkornsbröd med pålägg Tidig morgonträning? Svårt äta frukost?

MELLANMÅL FRUKT + SPANNMÅL + MJÖLKPRODUKTER Banan Bröd Mjölk Apelsin Havregrynsgröt Fil Äpple Flingor Yoghurt Nyponsoppa Müsli Fruktyoghurt Blåbärssoppa Drickyoghurt Russin Ost Juice

ÅTERHÄMTNINGSMÅL Snabba kolhydrater & protein senast 30 minuter efter träningen. Reparerar de skador som uppkommer Motverkar skador och sjukdomar Förbereder för nästa pass 1-1,5 g kolhydrater/kg kroppsvikt dvs 60 gram kolhydrater om man väger 60 kg ca 10 g protein

ÅTERHÄMTNINGSMÅL 1-1,5 g kolhydrater/kg kroppsvikt ca 10 g protein 2,5 dl juice 54 g KH 1 fralla med ost/skinka 14 g P 1 tallrik havregrynsgröt 56 g KH 2,5 dl mjölk 13 g P 1 banan 3,5 dl drickyoghurt 65 g KH 1 banan 12 g P 6 dl nyponsoppa 72 g KH 50 g keso 7 g P

Kolhydrater Protein 1 fralla med ost och skinka 30 12 1 litet paket russin 29 1 2.5 dl fruktyoghurt 36 8 3,5 dl drickyoghurt 46 11 5 dl choklad- eller jordgubbsmjölk 43 18 5 dl nyponsoppa/blåbärssoppa 59 1 1 Gainomax (2,5 dl) 40 20 1 Proviva Active (3,5 dl) 46 7 5 dl sportdryck 30 0 Energikaka exv Power bar 40-45 3 Risifrutti 40 4 1 banan 23 1 1 äpple 13 0.4 1 apelsin 14 1 1 glas apelsinjuice 20 1.2 1 dl cornflakes 39 4 1 portion gröt 23 5 1 glas mjölk/fil/yoghurt 10 7 Super Mass Fuel (Twinlab) 50 25 Super Gainers Fuel (Twinlab) 126 25 Opti Fuel (Twinlab) 67 13

VÄTSKA Funktioner Transporterar näringsämnen Behövs för att alla celler ska fungera Reglerar kroppstemperaturen

Effekt av vätskebrist Höjning av inre temperaturen Minskning av blodvolym mindre näring och syre till muskeln mindre avkylning försämrad bortförsel av mjölksyra etc Ökad glykogenförbrukning

EFFEKT AV VÄTSKEBRIST Prestationsförsämring Symtom Huvudvärk Dålig koncentration Dåligt humör Otålig Trötthet

TILLGODOSE DITT VÄTSKEBEHOV Drick 0,5-1 glas/timme förutom vid träning Drick mycket före, under och efter träning Drick regelbundet under träningspassen, ca 1-2 dl varje 15-20:e min Drick kallt vatten vid varmt klimat Vänj dig vid att dricka

Sportdryck Vatten Kolhydrater (3,5-7 %) Salt

Varför sportdryck? Förbättrar vätskeupptaget Tillför energi Förbättrar uthålligheten Sparar glykogendepåerna Tillför salter Smakar bättre = större vätskeintag

När sportdryck? Framför allt för eliten Vid extrema svettmängder (> 2 liter/tim) Vid extremt långa träningspass (> 3-4 tim)

Fettets funktioner energi hormonproduktion fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) essentiella fettsyror (linol-, linolensyra)

Fett Mättat Enkelomättat Fleromättat Mjölk Rapsolja Margarin Feta köttsorter Olivolja Druvkärneolja Ost Avokado Solrosolja Grädde Viltkött Nötter, frön Smör Fet fisk (lax, sill Kokosfett makrill, strömming) Råd: - Ät 1/3 av vardera fettsort - Ät fisk 2-3 gånger i veckan

Protein Byggnadsmaterial för olika celler: Muskler Enzymer Immunförsvar Blodproteiner Hormoner etc

Proteinbehov Dagsbehov: - Stillasittande 0,8 g/kg kroppsvikt (10-20 E%) - Uthållighetsidrottare 1,2-1,4 - Styrkeidrottare 1,4-1,7 - Tonåring/växande idrottare 2,0

Protein 1 port (100 i g) livsmedel Kött 20-25 gram (100 g) Fisk 18-20 gram (100 g) Skaldjur 18 (100 g) Falukorv 10 (100 g) Bönor 8 (2 dl) Mjölk 7 (1 st) Ägg 7 (100 g) Ärter/bönor 6 (150 g) Pasta/ris/potatis 3-6 (1 skiva)bröd 2 (1 skiva)ost 3

PROTEINER MED HÖGT BIOLOGISKT VÄRDE Mjölk och mjölkprodukter Ägg Fisk Kött Fågel Cerealier + baljväxter Cerealier + nötter/frön Baljväxter + nötter/frön

Menyexempel 3500 kcal Frukost kl 7 1 dl müsli, flingor eller havregrynsgröt 2 dl mjölk, fil eller yoghurt 3 skivor grovt bröd med ost, skinka o margarin 1 msk sylt Mellanmål kl 9.30 2,5 dl yoghurt 1 frukt Lunch kl 12 2 port pasta 100 g kyckling Rårivna morötter 0,5 dl majs 2 skivor knäckebröd med margarin 1 glas mjölk Mellanmål kl 14.30 1 tallrik fil och flingor 2 skivor grovt bröd med ost, paprika 1 frukt Mellanmål kl 19 1 banan 3,5 dl drickyoghurt Middag kl 20 100 g lax eller annan fisk (3 ggr/v) 2 port potatis eller ris 1 port broccoli eller andra grönsaker 0,5 msk oljedressing 1 skiva bröd med margarin 1 glas vatten Kolhydrater 507 g (58 E%) Fett 97 g (25 E%) Protein 149 g (17 E%)

Vilka faktorer behövs för optimalt ätande? Energibalans - Ät ofta - Före och efter träningspassen Bra kvalitet - 5 portioner frukt & grönsaker varje dag - Fisk 2-3 gånger per vecka - Undvik färdiglagat - Variation Planering - Ta med mellanmål och återhämtningsmål

Sömn Reperations- och uppbyggnadsprocesser Minskad infektionsrisk (mängd + kvalité) Bättre inlärningsförmåga lagrar ny kunskap (REM-sömn) Ökad viktnedgång otillräcklig sömn barn 9-10 års ålder ökad övervikt och fetma Nödvändigt för hormonell funktion, t.ex. tillväxthormon. Mindre stress minskad produktion av stresshormon, t.ex. kortisol. Friskare hjärta för lite sömn, blodkärl stelare åderförfettning. Bättre prestation (fysiskt + kognitivt/mentalt) Bättre humör

Riktlinjer - Sömn Barn 3-6 år: 10-12 timmar/dygn Barn 6-12 år: 9-10 timmar/dygn (sov mer helger) Ungdomar 13-20 år: 8-9 timmar/dygn (sov mer helger) Mer vid träning?

Se även GIH:s, SOK:s och RF:s hemsidor för rekommendationer och nyheter.