Rönneholms förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

Relevanta dokument
Plan mot kränkande behandling Fridhems förskola

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2012/2013

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för Gläntans förskola 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Ljusstaden

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klossdammen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

Planen upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ryrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Bullerbyn. Skolområde VÄST

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

1 (11) Vår lokala likabehandlingsplan. Grönlidens förskola

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

SÄTERS KOMMUN

Ekebackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Krossens förskola 2018/19

Balders hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript:

rönneholmsför likabeh 2011 4 (återskapat) (2) Malmö stad Rönneholmsförskoleområde Rönneholms förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

2 (12) Förskolans ledning tar avstånd från all kränkande behandling och kommer aktivt arbeta för att vara ett föredöme för våra barn och våra medarbetare. Samarbetet mellan ledning, personal, barn och föräldrar ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet respekt ska förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Förskolan är en viktig arena för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling. Allt arbete i vårt förskoleområde genomsyras av positiva förväntningar och har fokus på barnen. Alla lyssnar på och bemöter varandra med värme och respekt. Alla tar ett aktivt ansvar, strävar mot samma mål och har ett gemensamt förhållningssätt. Vi bjuder in till samtal och för en öppen dialog med våra barns föräldrar i syfte att skapa större delaktighet och samsyn.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: LIKABEHANDLINGSPLAN 2011/2012 sid 2 Innehållsförteckning sid 3 Syfte/innehåll/definitioner sid 4 Nulägesanalys/ förebyggande insatser sid 5 Värdegrundsarbetet/ ute/barnkonferens sid 6 Upptäcka diskriminering och kränkningar/rutiner sid 7 Utreda diskriminering/utvecklingssamtal/team sid 8 Planerade åtgärder/diskrimineringsgrunderna sid 9 Fortbildning/ samarbete/ utvecklingssamtal sid 10 Samverkan/uppföljning sid 11 3 (12)

4 (12) Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att främja barns lika rättigheter i alla avseenden, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga, förhindra trakasserier och kränkande behandling. Innehåll Likabehandlingsplanen återger definitioner på olika former av diskriminering och kränkning samt rutiner och arbete med att förebygga, upptäcka, åtgärda och följa upp diskriminering och annan kränkande behandling. Här finns även planerade åtgärder för det kommande året samt en beskrivning av hur personal, föräldrar och barn varit delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuelläggning, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller trosuppfattning, visst funktionshinder eller viss sexuell läggning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuelläggning 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som anges i 1-4 och som lämnas till någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns värdighet.

5 (12) Nulägesanalys Förebyggande insatser Allmänt Likabehandlingsplanen finns att tillgå på Rönneholms förskola. På föräldramöten ges information och tillfälle att diskutera likabehandlingsplanen i början av höstterminen. Därefter på kommande förskoleråd/föräldraråd diskuteras den igen och synpunkter, ändringar och tillägg tas med för omarbetning. Personalen ansvarar för att det vid inskolning och utvecklingssamtal ges information om likabehandlingsplanen till föräldrarna. Detta är väldigt viktigt eftersom det kommer nya barn och föräldrar under terminerna Aktivt förebyggande sker genom samtal och diskussioner både enskilt och i grupp med barnen. Personalen observerar och dokumenterar, tar tag i konflikter när de uppstår, är med i leken och tillämpar nolltolerans. Personalen får kompetensutveckling i värdegrundsarbetet, vid gemensamma studiedagar och arbetsplatsträffar. I arbetslaget och på arbetsplatsträffar pratar man om hur det är på förskolan: Med hjälp av frågorna: När och var sker diskriminering och kränkning? Hur tar det sig i uttryck? Vem/vilka diskriminerar och kränker? När? Var? Hur? Vad gör vi? Med hjälp av detta har vi kommit fram till hur vi ska förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda eventuella diskrimineringar och kränkningar. Diskriminering Närmast berörda pedagoger är ansvariga för det dagliga arbetet med att följa upp och stoppa negativa beteenden. Olika åldersgrupper arbetar då extra med att öka förståelsen om olika former av diskriminering, efter barnens utveckling och förmåga att förstå. Könsdiskriminering: Vi erbjuder lika pedagogisk verksamhet och miljö för alla barn oavsett kön. Vi har samma förhållningssätt gentemot föräldrar/vårdnadshavare oavsett kön. Religion eller annan trosuppfattning: Vi respekterar att både barn, föräldrar och kollegor kan ha olika trosuppfattning och uppmärksammar de högtider som finns representerade i barngruppen. Funktionshinder: Vi ser till att alla barn oavsett eventuella funktionshinder kan delta i den pedagogiska verksamheten. Etnisk tillhörighet: I samband med svenska traditioner lyfts traditioner från andra kulturer. Sexuell läggning:

6 (12) Samtal med barnen kring olika familjebilder och litteraturläsning och sånger med dessa inslag. I barngruppen lyfter vi att man får vara kär i vem man vill oavsett kön. Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet genomsyrar förskolans vardag och är viktigt för att förebygga negativa och kränkande handlingar. Genom vårt pedagogiska arbete lär vi barnen att visa respekt för varandra, lyssna när andra talar och att undvika negativa kommentarer och uttryck. Viktigt är att vi lär barnen att vi är olika men att vi respekterar varandra. Även om man tycker olika, ser olika ut, har olika förutsättningar och är olika gamla så är allas åsikter lika viktiga Tillsammans ger alla våra olikheter en utveckling. All personal i verksamheten agerar som goda förebilder och visar hur man är en god vän/kollega.. Vi jobbar med olika material som tar upp värdegrundsfrågor, livskunskap. Ibland blir det rollspel som de vuxna utför i olika sammanhang för att belysa olika handlingar på ett konkret sätt för barnen. Personalen arbetar mycket med att barnen ska lära sig att leka fritt under ansvar dvs. att barnen ska kunna bli uppmärksamma på om kompisen ser ledsen ut, är glad, är sur och vad vi kan göra för att hjälpa kompisen. Att barnen får lära sig olika känslor och att man kan säga nej då det inte känns bra eller man inte vill. Vi arbetar med att stärka varje barns tillit till sig själv och sina känslor. Verksamhet Personal stödjer och stimulerar barnens samspel med varandra genom att vara delaktiga i leken, vara uppmärksamma och finnas tillhands. Viktigt är att som personal ha uppsikt och reagera när det uppstår situationer då barn behöver stöd. Barnkonferens Barnkonferenser har förskolan varje termin med specialpedagoger och förskolechef. Vid behov möte med förälder.

7 (12) Att upptäcka diskriminering och kränkningar Det är viktigt att ledningen och personalen är uppmärksam på om barn upplever sig diskriminerade eller kränkta av något barn eller någon vuxen i verksamheten. Dialog mellan personal och föräldrar är en del av upptäcktsvägarna, där personal kan få insyn i de signaler kring upplevelser som barnen förmedlar hemma. Personalen observerar också barnens beteende gentemot varandra. För att överblicka barnen och händelserna runt dem fördelar sig personalen i de olika rummen/lokalerna/ytorna. Detta gäller även utomhus. Redan misstanke om att kränkningar förekommer ska uppmärksammas. Rutin finns för att dokumentera kränkande och diskriminerande händelser. Rutiner Vid arbetslagsmöte tas olika barnärenden upp. Vi har nolltolerans mot all slag av kränkningar. Alla som arbetar i förskolan markerar detta då sådana sker i samtal med barnen. Riskzoner Det handlar framför allt om situationer där vuxna inte befinner sig i den absoluta närheten samt i den fria leken. Det ska alltid finnas vuxna i de utrymmen och ytor där barn befinner sig. Viktigt att finnas till hands och att lyssna av barnen, såväl inomhus som utomhus. Mycket samtal mellan barn händer i rollekar och under den fria leken. Som vuxen är det viktigt att vara närvarande och lyssna. Leken kan verka fungera väldigt bra men genom att lyssna och observera på vad barnen gör i sina olika roller kan man på ett tidigt stadium förebygga mycket som kan bli stort om man inte är observant. Vi är flexibla med miljöerna på förskolan och möblerar om då vi märker att en miljö kan försvåra pedagogernas uppsikt eller att miljön uppmuntrar till lekar som kan leda till diskriminerande eller kränkande handlingar.

8 (12) Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Utredning, åtgärd och uppföljning När det kommer till förskolans vetskap att barn upplever sig diskriminerat eller kränkt börjar man ett arbete och meddelar förskolechef. De första åtgärderna är då samtal med berörda parter och kontakt med vårdnadshavarna. Hur går vi vidare? Denna är en viktig fråga för vårdnadshavare om hur personalen kommer jobba vidare med barngruppen. Därefter bestämmer man tid och dag för uppföljning. Beroende på ärendets art sker denna uppföljning på olika sätt, t ex vid möte mellan berörda parter tillsammans med ansvarig pedagog, biträdande förskolechef och vårdnadshavare. Det är väldigt viktigt bestämma uppföljningar med föräldrarna och än en gång vad ska vi göra i vårt arbete till nästa gång? Föräldrarna ska känna sig trygga under tiden man jobbar med detta. Förutom de dagliga samtalen med föräldrarna på förskolan, gör vi kontinuerliga utvärderingar där föräldrarna kan uttrycka vad föräldrarna tycker fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Utvecklingssamtal Föräldrar erbjuds utvecklingssamtal tillsammans med ansvarig personal kring barnens utveckling och trivsel 2 gånger per år. Föräldrar ska också känna till att de kan prata med personalen om det finns behov av fler samtal. Detta är väldigt viktigt att informera om, det ska vara naturligt för föräldern att fråga om dessa samtal. Centrala konsultationsteamet Som åtgärder i ett fall av diskriminering eller annan kränkande behandling kan man tillsammans med vårdnadshavare medgivande ta kontakt med teamet. Dessa möten kan i sin tur leda till fler möten eller remiss till annan instans. Ansvarig pedagog i ärendet ska dokumentera vad ärendet rör samt vilka åtgärder som gjorts och det man planerar att göra i en handlingsplan. Dokumentationen ska vara fakta, sanningsenlig och utan värderingar samt underskrivna och daterade. Uppdragsblankett till Centrala konsultationsteamet ifylls och lämnas vidare till respektive team via förskolechef. Dokumentation och uppdrag ska förvaras av arbetslaget samt läggas som kopia till förskolechef för arkivering.

9 (12) Planerade åtgärder Diskrimineringsgrunderna Genus Utgångsläget för pedagogisk verksamhet ska vara blandade grupper. Att det är individerna och gruppen som ska fungera. Genustänkandet måste alltid vara närvarande, som vid tilltal, attityd och bemötande av barn och vuxna. Inga förutfattade meningar om hur pojkar och flickor är eller vad som förväntas av dem. Det är viktigt att vi som personal är medvetna om våra egna värderingar och att vi diskuterar och observerar varandra i vårt arbete. Att det finns en medvetenhet kring detta vid inköp av böcker och material sett ur ett genusperspektiv. Planering för inköp av genusboklåda och kontakt med genuspedagog för stöd i detta arbete. Personal på förskolan kommer att läsa inom området inflytande och delaktighet samt demokrati. Planen är också att en pedagogista ska arbeta på förskolan varje vecka med handledning och dokumentation i arbetet med likabehandling. Detta är viktigt för att öka kvalité i arbetet. Etnisk tillhörighet Vi ska tillsammans med föräldrar och personal göra barnen medvetna om att det erbjuds språk, traditioner, sånger och lekar från andra kulturer än vår egen genom att uppmärksamma detta. Det är väldigt viktigt att man samarbetar med föräldrarna och tar tillvara vad de vill. Det är av stort värde att vi utbyter erfarenheter och att alla barn ser detta. Då blir det väldigt naturligt och lärorikt. Detta är en trygghet för barnen och föräldrarna och detta ska vi jobba mer med. Religion eller annan trosuppfattning Vi har barn på förskolan som kommer från olika länder och även med olika trosuppfattningar. Det är av vikt att lyfta olika religioner och trosuppfattningar då det är aktuellt. Om man som förälder känner att det finns en viss tradition som dem gärna vill ska uppmärksammans är det viktigt att diskutera detta med förskolan. Detta har vi diskuterat på förskolerådet så att föräldrar är medvetna om det. Föräldern har kunskaper som kan delges till förskolan. Funktionshinder När vi får barn eller personal som har funktionshinder ska vi använda oss av de tillfällena, genom att belysa de olikheter och förutsättningar som finns hos människor. Prata om hur viktigt det är förstå likheter och olikheter och hur mycket vi kan ge varandra. Självklart måste miljön på förskolan ses över så att den anpassad till alla barn.

10 (12) Sexuell läggning När vi pratar om familjen tar vi upp det i naturliga sammanhang och berättar att det finns olika familjekonstellationer samt att man som barn (och vuxen) kan och får vara kär i vem man vill oavsett kön. Vi använder inte begreppen mamma/pappa i blanketter som föräldrarna ska få, vi använder istället föräldrarna/vårdnadshavare. Fortbildning Utvecklingspedagogerna har samarbete över förskoleområdesgränserna och träffas och diskuterar vårt gemensamma förhållningssätt gentemot barn och vuxna. All personal ska läsa boken Svenska Lekande Lätt som vänder sig till förskolepersonal som har flerspråkiga barn i grupperna. Den ger en bra grund inför arbetet att hjälpa barnen att lära sig svenska på ett lätt och lekfullt sätt tillsammans med andra barn. Pedagogerna jobbar med alla barnen i gruppen på olika sätt. Boken innehåller övningar och lekar. Vi kommer att utveckla vårt arbete med olika material där man talar om livskunskap. Förskola/delaktighet/samarbete Förskolans personal ger barnen möjlighet att förmedla sina tankar, upplevelser och intressen för att få dem delaktiga i verksamheten tillsammans med föräldrar. Barnen är med och bestämmer över förskolans miljöer och hur de ska utformas. Förskolans personal och barn ska utveckla samarbetet med tvärgruppsaktiviteter och gemensamma aktiviteter.. Utvecklingssamtal Vid utvecklingssamtal ska frågan om hur barnet mår och trivs socialt tas upp. Vi lyfter varje barns unika och goda egenskaper som gör just det barnet till den hen är. Vid ett utvecklingssamtal håller vi fokus på det positiva. Vi förbereder oss genom barnintervjuer, observationer och diskussion i arbetslagen. Samverkan Likabehandlingsplanen kommer att diskuteras på föräldramöten och förskolerådsmöten. Så att det blir ett dokument som är känt för alla. Alla ska arbeta aktivt med detta så det verkligen är ett dokument man använder sig av. På föräldramöten kommer det göras en utvärdering om vad de tycker vi gör bra och vad som behöver utvecklas i verksamheten. Vi ser det som viktigt att diskutera genustänkandet och vårt förhållningssätt. Dessa diskussioner kommer att ske i smågrupper på föräldramöten

Uppföljning Uppföljning sker inom 1 år från det att planen har godkänts av samverkansparter. Ny plan upprättas varje år efter genomgång av aktuell plan i arbetsgrupper med personal samt föräldragrupp i förskolerådet under höstterminen. Ansvarig för detta genomförande är förskolechef. 11 (12)

rönneholmsför likabeh 2011 4 (återskapat) (2) VÄSTRA INNERSTADEN STADSDELSFÖRVALTNING Gyllebogången 1 [Postnr] [Postort] Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 [e-post] www.malmo.se