Människor med funktionsnedsättningar i Västra Götaland Vilka och hur många?
INLEDNING idenna skrift ges en kortfattad information om personer med funktionsnedsättning i Västra Götaland. I en översiktlig presentation av olika målgrupper beskrivs vad som kännetecknar svårigheterna med olika funktionsnedsättningar, vilka behov man kan ha och en uppskattning av hur många personer med olika funktionsnedsättningar/diagnoser som finns i Västra Götalands län. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken»från patient till medborgare«betonas medborgarperspektivet. Kunskaper om funktionshinder och funktionsnedsättning får inte begränsas till dem som har att ansvara för och erbjuda det enskilda stödet från samhällets olika verksamheter. För att möjliggöra målen om full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning måste medvetande och kunskap om funktionshinder och funktionsnedsättningar ut till hela samhället. 2
Denna målgruppsrapport följer intentionerna i den nationella handlingsplanen. Rapporten utgör inget underlag för dimensionering av insatser inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den är inte heller avsedd att användas i vetenskapliga/ epidemiologiska sammanhang (epidemiologi = läran om befolkningen eller läran om sjukdomars utbredning och orsaker i befolkningen), utan syftet ska ses ur ovan beskrivna medborgarperspektiv. I redovisningen presenteras den indelning i fem områden som Handikappkommittén valt att göra. Därefter presenteras varje område för sig med en beskrivning av vilka funktioner som är nedsatta, vilka svårigheter detta kan medföra i samspelet med miljön och vad som behöver åtgärdas i miljön och i bemötandet. Till sist ges en uppskattning av hur många personer med en viss diagnos som finns. I dagsläget finns ingen statistik utifrån det funktionella perspektiv som presenteras. För att ändå ge en uppfattning av hur många personer det handlar om presenteras statistik utifrån specifika funktionsnedsättningar/diagnoser. När det gäller antal personer med en viss funktionsnedsättning/diagnos är det svårt att få fram exakta uppgifter om antalet personer på grund av att olika definitioner och kriterier används. Två huvudfåror finns: dels hur många personer med en viss funktionsnedsättning som erhåller vissa insatser från Västra Götalandsregionen eller annan huvudman/organisation, dels hur många personer som beräknas finnas generellt med en viss funktionsnedsättning. Nästan all registrering sker utifrån endast en funktionsnedsättning, någon slags»huvuddiagnos«, men många personer har också flera funktionsnedsättningar. Mörkertalet är stort för vissa grupper. Observera därför att siffer- och statistikuppgifter i denna skrift i många delar är osäkra, många personer med funktionsnedsättning ingår i flera sammanställningar, varför försiktighet bör gälla vid användning. För att få fram den aktuella statistiken har framför allt två olika källor använts. I huvudsak redovisas siffror för Västra Götalands län som beräknats utifrån statistik på nationell nivå som redovisas av Hjälpmedelsinstitutet 1. Hjälpmedelsinstitutets sammanställningar utgår bl a från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF-undersökningar) som regelbundet genomförs i landet. I ett epidemiologiskt sammanhang finns fog att säga att Västra Götaland kan betraktas som ett Sverige i miniatyr, både utifrån den relativt stora folkmängden i länet i förhållande till totalbefolkningen och att i länet finns såväl storstäder, landsbygd, inflyttningsområden, avflyttningsområden etc. I några andra fall redovisas uppgifter som lämnats från länets olika verksamheter. Dessa utgörs då av antalet faktiska personer som erhåller service från en viss verksamhet, t ex länets syncentraler. Observera att detta är helt skilt från uppgifter om hur många personer med en viss diagnos som finns, eftersom inte alla med en viss diagnos söker eller behöver hjälp från en viss verksamhet. Då uppgifter presenteras om faktiska personer framgår detta och även vilken verksamhet som är uppgiftslämnare. Uppskattningsvis finns drygt en kvarts miljon, 250 000, personer med funk- 3
REDOVISNING tionsnedsättning i Västra Götaland. Hjälpmedelsinstitutet uppger att drygt 1,3 miljoner människor eller 19 procent i åldrarna 16 84 år antas ha någon form av funktionsnedsättning. Detta skulle innebära ca 227 400 människor i Västra Götaland. Cirka 13 procent i åldersgruppen barn och ungdomar i åldersgruppen 2 17 år har långvarig sjukdom eller någon lindrig till svår funktionsnedsättning enligt uppskattningar av Hjälpmedelsinstitutet. För åldersgrupperna 0 15 år skulle det i Västra Götaland innebära ca 37 300 personer (observera att åldersindelningarna inte överensstämmer mellan nationell statistik och statistik på länsnivå). Sammantaget skulle detta innebära att cirka 265 000 personer i åldrarna 0 84 år eller 17,4 procent av befolkningen i Västra Götaland har någon form av funktionsnedsättning. Regeringen anger i sin proposition»från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken«1999/2000:79 att ungefär var femte person i yrkesverksam ålder (16 till 65 år) har något slag av funktionsnedsättning. Det skulle innebära ca 180 000 personer i Västra Götaland. Man räknar allmänt med att ca 10 procent av befolkningen är utrikesfödda. Det skulle innebära att uppskattningsvis 26 500 personer med funktionsnedsättning i länet är utrikesfödda. Huruvida funktionsnedsättningen får till följd att svårigheter uppstår i förhållande till miljön varierar. Det beror inte minst på hur den fysiska miljön ser ut och vilka attityder och värderingar som finns i omgivningen. Dessa drygt en kvarts miljon personer med funktionsnedsättning har självklart olika livssituationer och olika behov. Det innebär att dessa människor enbart har vissa gemensamma behov på grund av den specifika funktionsnedsättningen(arna), men precis som alla andra har varierande behov och önskemål för övrigt. Tidigare har Handikappkommittén valt att använda traditionella benämningar av olika handikappgrupper, exempelvis personer med synskador, personer med neurologiska sjukdomar och/eller rörelsehinder. En sådan indelning blir diagnosfokuserad och etiketterande och istället har vi valt att mer funktionellt beskriva de svårigheter personer med olika funktionsnedsättningar kan ha och vilka behov det för med sig. Utgångspunkten är därmed att följa grundtanken i den nu aktuella»klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa«2. Handikappkommittén har valt att dela in de svårigheter som personer med funktionsnedsättning har i följande övergripande områden personer som har svårt att röra sig personer som har svårt att höra personer som har svårt att se personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information personer som har svårt att tåla vissa ämnen Med personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information avses i huvudsak den grupp som ibland och i andra sammanhang anges som personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Många personer har svårigheter inom två eller flera områden, exempelvis svårigheter att både se, röra sig och att 4
bearbeta, tolka och förmedla information, det vill säga personer med flerfunktionsnedsättningar. Det finns givetvis också många sjukdomar som ger upphov till svårigheter i samspelet med vardagen (infektions - sjukdomar, cancer mm). Dessa tas inte upp i denna skrift som fokuserar på det som allmänt och traditionellt brukar betecknas som funktionsnedsättning. För personer med funktionsnedsättning gäller att nedsättningen många gånger ger upphov till svåra och pressande livssituationer för såväl personen själv som närstående och som kan påverka det psykiska välbefinnandet. Det gäller inte minst så kallade»dolda funktionsnedsättningar«, exempelvis personer med ADHD eller med afasi där inte själva funktionsnedsättningen är uppenbar. Dessa personer kan av omgivningen upplevas som avvikande. Dolda funktionsnedsättningar kan också få till följd att personer i omgivningen kan vara oförstående för svårigheterna. Det kan gälla personer med stroke, traumatiska hjärnskador, inkontinens, mag- och tarmsjukdomar, läs- och skrivsvårigheter, psykiska funktionsnedsättningar med flera. t ex av landsting/region och kommuner, pedagogiskt stöd från bl a skolan, medicinskt stöd av landsting/region och kommuner. Ekonomiskt stöd ges bl a av kommuner och försäkringskassa, medan arbetsförmedling ger stöd i arbetslivet. Anpassningar av boende och för fritidsaktiviteter ges framför allt från kommun, hjälpmedel från såväl landsting/ region som kommun. I den följande presentationen gäller alla sifferuppgifter Västra Götaland år 2006. Siffror för länet är uppskattade siffror utifrån nationell statistik (källa: Hjälpmedelsinstitutet). Avrundning har skett till i huvudsak närmsta hundratal. När annan källa gäller anges detta särskilt. Den psykiska påfrestningen kan bli extra stor för personer där funktionsnedsättningen är mycket påtagligt, exempelvis personer som stammar eller personer med psoriasis där fördomar och avvisande attityder från omgivningen kan förekomma. Stöd och service från olika delar av offentlig verksamhet ges för samtliga grupper beroende på behov. Olika former av psykologiskt- och socialt stöd ges 5
PERSONER SOM HAR SVÅRT ATT RÖRA SIG Personer som har svårt att röra sig är personer som har svårigheter med funktioner i leder och skelett, har svårigheter med olika muskelfunktioner och/eller har svårigheter med olika rörelsefunktioner. Dessa svårigheter visar sig genom att personen kan ha gångsvårigheter och/eller använder rollator eller rullstol ha nedsatt rörlighet i armar och händer och/eller nedsatt finmotorik ha balansproblem i sittande eller stående ställning vara smärtkänslig Dessa personer kan ha behov av plana förflyttningssträckor rymliga utrymmen och breda passager vilomöjligheter vid längre förflyttningar lättmanövrerade manöverorgan dörröppnare och ledstänger anpassade toaletter Diagnoserna kan vara ataxi, cerebral pares (CP), multipel skleros (MS), neuromuskulära sjukdomar (NMD), ryggmärgsskador, reumatiska sjukdomar och stroke. Personerna har ofta sammansatta svårigheter som berör både motoriska och kognitiva funktioner (t ex stroke, afasi). Många kan därför också räknas in i gruppen personer med svårigheter att bearbeta,tolka och förmedla information. Tabell 1 Ungefärligt antal personer med olika diagnoser inom gruppen personer som har svårt att röra sig. DIAGNOS ANTAL CP 1 400 MS 1 900 Ryggmärgsskador, barn 170 Ryggmärgsskador, vuxna 300 Reumatism 151 300 Stroke 16 900 Andra personer kan också ha liknande svårigheter och behov, men huvuddiagnosen fokuserar inte på svårigheterna att röra sig. Det kan vara personer med exempelvis diabetes, blödarsjuka, hjärtsjukdom, lungsjukdom, psoriasis (som för vissa kan innebära ledbesvär), benskörhet, kortvuxenhet och Parkinsons sjukdom. 6
PERSONER SOM HAR SVÅRT ATT HÖRA Personer som har svårt att höra är personer som har svårigheter med olika hörselfunktioner. Inom denna grupp brukar det räknas in personer som är barndomsdöva, barndomshörselskadade, vuxendöva, gravt hörselskadade, vuxenhörselskadade, åldershörselskadade, dövblinda och personer med tinnitus. För personer som har svårigheter med sin hörsel kan dessa bestå i att det är svårt att urskilja ljud, inte minst i bullriga miljöer att det lätt blir missförstånd att det kan vara tröttande och krävande att behöva koncentrera sig långa stunder I sociala sammanhang är det inte ovanligt att en del personer på olika sätt döljer sin hörselnedsättning. För några kan det leda till social isolering. Ett känt faktum är också att teleslingor ofta saknas eller fungerar dåligt. Dessa personer kan ha behov av tydligt tal och att kunna se ansiktsuttryck på dem man kommunicerar med att inte flera pratar samtidigt god belysning bra akustik kompletterande visuell information hörapparat, teleslinga och TSS (Tecken-Som-Stöd) När det gäller personer med dövhet är det viktigt att känna till att de döva har en egen kultur och ett eget språk, som inte är tecknad svenska utan ett språk med egen grammatik och satslära. Det är stor skillnad mellan att vara barndomsdöv och ha vuxit upp i de dövas kultur med teckenspråk som första språk jämfört med att bli vuxendöv med 7
svenska som första språk och den inhemska kulturen som utgångspunkt. Dessa personer har behov av teckenspråk och tolkservice visuell information läppavläsning texttelefon papper & penna och kommunikation med gester och kroppsspråk lättläst (vissa, bl a barndomsdöva) Personer som är så gravt synskadade och gravt hörselskadade att de båda funktionsnedsättningarna tillsammans ger stora svårigheter i vardagslivet, betraktas som dövblinda. En dövblind person behöver inte vara helt döv och blind. Många har kvar delar av synen eller hörseln. Dessa personer behöver text i stor stil, punkskrift och taktil (känsel, beröring) information. Tabell 2 Ungefärligt antal personer med olika diagnoser inom gruppen personer som har svårt att höra DIAGNOS ANTAL Hörselskadade samt hörapparatbärare 0 100 år 3 159 841 Svår tinnitus 4 16 900 Döva 5 1 500 Dövblinda 6 150 200 Uppgifterna bygger i huvudsak på uppgifter från SCB redovisade av Hörsel skadades Riksförbund (HRF) samt från hörselvården inom Västra Götalandsregionen. Andra personer kan ha liknande svårigheter och behov, men huvuddiagnosen fokuserar inte på svårigheterna att höra. En sådan grupp är t ex personer med Laryngektomi (stämband och struphuvud har opererats bort) där behov av talförstärkning och texttelefon kan förekomma. 8
PERSONER SOM HAR SVÅRT ATT SE Personer som har svårt att se är personer som har svårigheter med olika synfunktioner. I gruppen ingår personer med olika former av synnedsättningar, samt personer som är gravt synskadade (blinda). Personer som har en synsvaghet kan ha synfältsinskränkningar svårt att läsa svårt att orientera sig en extra känslighet för bländning och reflexer Dessa personer kan ha behov av bra ljus/belysning, utan störande reflexer text i stor stil talad information, t ex genom talsyntes, talkassett och cd kontrastmarkering som underlättar rumsuppfattning och orientering logisk och/eller konsekvent uppbyggd miljö, t ex skyltning och möblering Personer med grav synskada (blinda) orienterar sig med hjälp av hörsel, känsel och lukt och har behov av logisk och konsekvent uppbyggd miljö talsyntes, talkassett,datadiskett/ cdrom,punktskrift ledsagning, ledarhund, vit käpp information om omgivningen syntolkning SCB och SRF (Synskadades Riksförbund) uppger att det finns 149 000 personer med synskada i landet. Det skulle innebära ca 25 200 personer i Västra Götaland. Syncentralerna uppgav år 2000 att man har kontakt med ca 15 000 personer i länet. Tabell 3 Ungefärligt antal personer med olika diagnoser inom gruppen personer som har svårt att se 7. DIAGNOS ANTAL Synsvaghet 13 500 Gravt synskadade/blinda 1 500 Andra personer som kan ha liknande svårigheter och behov, men där huvuddiagnosen inte fokuserar på svårigheterna att se, kan exempelvis vara personer med diabetes. 9
PERSONER SOM HAR SVÅRT ATT BEARBETA, TOLKA OCH FÖRMEDLA INFORMATION Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information är i huvudsak de personer som ibland och i andra sammanhang anges som personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Med svårigheter att bearbeta och tolka information avses framförallt hjärnans förmåga att tolka och bearbeta information från såväl omgivningen som från den egna kroppen. Dessa personer kan ha svårigheter med uppmärksamhets-, minnes-, orienterings-, intellektuella- och psykiska funktioner. Konkret kan det beskrivas som svårigheter att bearbeta och/eller planera händelser och intryck (exekutiva funktioner), svårigheter att hålla ihop och foga samman en mängd detaljer samt att tolka känslomässiga och sociala sammanhang (störningar i central coherence), svårigheter/störningar i abstrakt tänkande samt minnesstörningar. Det är viktigt att känna till att gruppen inbegriper personer med mycket skiftande svårigheter. En grupp har svårigheter vad gäller intellektuella funktioner såsom personer med utvecklingsstörning, vuxna med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning, samt en del personer med autism. En annan grupp har inte alls några svårigheter med de intellektuella funktionerna utan här kan svårigheterna röra uppmärksamhets-, orienterings- och minnesfunktionerna. En tredje grupp är personer som framför allt har omfattande och varaktiga psykiska funktionsnedsättningar. Av dessa kan några med rätt stöd klara att bo ute i samhället. Andra har kvarstående psykiska funktionsnedsättningar efter en psykisk sjukdom eller skada. De behöver sociala insatser av varierande art och grad men mer sällan läkarinsatser. Självklart finns också kombinationer av de ovan beskrivna svårigheterna hos många personer. Det är inte ovanligt att många också har sammansatta svårigheter som berör såväl kognitiva som motoriska funktioner. Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan ha svårigheter att förstå och tolka helheten i olika företeelser att förstå och tolka det talade språket, tolkar till exempel liknelser och ordspråk efter dess konkreta innebörd att orientera sig att tolka sina sinnesupplevelser, så kallade perceptionssvårigheter att ta initiativ med tidsuppfattningen att fokusera och hålla kvar uppmärksamheten att tolka sociala och känslomässiga sammanhang, exempelvis att få livets detaljer att hänga ihop, att skapa meningsfulla sammanhang, att tolka ansiktsuttryck att förstå och tolka övergripande begrepp och svårigheter att föreställa sig förhållanden man aldrig upplevt att behärska sina impulser Dessa personer kan ha behov av en lättorienterad miljö (belysning, färgsättning, orienteringspunkter, uppmärkning och symboler) att få tydlig och konkret information att undvika bildspråk, liknelser eller ordspråk individuella rutiner i det dagliga livet att göra dagen förutsägbar lättläst text, talkassett, bild och symbolstöd samt TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) 10
När det gäller personer med långvariga och omfattande svårigheter kring de psykiska funktionerna (psykiska funktionsnedsättningar) kan det dessutom handla om störningar i verklighetsuppfattning (psykoser), samt svårigheter/ störningar med kroppsuppfattning och stresstålighet. Detta kan t ex ta sig uttryck i förändrade känslomässiga reaktioner ökad upptagenhet av den egna fantasioch tankevärlden minskat intresse för och förmåga att sköta mat, kläder, hygien, ekonomi stressöverkänslighet försämrad feedback från kroppen Dessa personer kan förutom de nyss nämnda behoven också behöva stöd att ta initiativ och hjälp med att bli motiverade en bra och ljus boendemiljö en lugn, lite avvaktande hållning hos omgivningen ett bemötande som inte upplevs som provocerande eller kränkande sociala, psykologiska och praktiska insatser Huvudgrupperingen»personer som har svårt att bearbeta,tolka och förmedla information«är inte helt överensstämmande för vissa diagnosgrupper som ingår nedan, till exempel för personer med Aspergers syndrom eller personer med ADHD. Här handlar det inte uteslutande om att personen har svårt att bearbeta eller tolka information. Även andra funktioner och orsakssammanhang kan vara berörda. Dessa grupper har dock en del likheter/gemensamheter vad gäller svårigheter och behov med andra grupper som tas upp i detta avsnitt. Tabell 4 Ungefärligt antal personer med olika diagnoser inom gruppen personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information. DIAGNOS ANTAL Utvecklingsstörning 8 7 600 Autism 22 av 10 000 Asperger, grundskolebarn 9 4 av 1 000 ADHD 3 6% av alla barn i skolåldern ADHD 1,5 3% av alla vuxna Lätta 546 av 100 000. traumatiska 40 % av dessa hjärnskador återhämtar sig inte Medelsvåra Uppgift traumatiska hjärnskador saknas Svåra traumatiska 1 3 per hjärnskador 100 000 per år Psykiska funktionsnedsättningar 10 9 000 Personer med hjärnskada är en stor grupp som innehåller många olika undergrupper. Uppskattningsvis drabbas ca 11 000 personer varje år av förvärvade hjärnskador. Cirka 80 procent är lätta, 10 procent måttligt svåra och 10 procent är allvarliga hjärnskador. Dyslexi är ett område där uppgifterna varierar mycket beroende på olika definitioner och teorier. Cirka 80 procent av de med dyslexi uppges vara pojkar/män. Personer med demens (ca 22 500 personer) kan ha liknande svårigheter och behov vad gäller att bearbeta,tolka och förmedla information. 11
PERSONER SOM HAR SVÅRT ATT TÅLA VISSA ÄMNEN Personer som har svårt att tåla vissa ämnen Personer med allergier kan ha sjukdomsyttringar i form av eksem (kontaktallergier), näsbesvär (snuva och nästäppa) och astma. Hos barn beror dessa sjukdomar oftast på allergier. Man kan dock ha både astma och eksem utan att vara allergisk. Många personer med astma (oavsett allergi eller ej) har svårt att klara av damm, irriterande kemikalier och starka lukter. Allergier och astma är en stor folksjukdom med många gånger handikappande konsekvenser. Drygt 6 000 personer med astma behandlas i slutenvården inom länet. Dessa personer har behov av miljöer med låg halt av allergiframkallande ämnen miljöer med bra ventilation lättstädade miljöer rökfria miljöer miljöer där inte starka dofter förekommer I Västra Götaland gjordes 2001 en undersökning av alla ungdomar som gick i 9:e klass (AL000-studien). Den visar att 7 procent har astma med pågående besvär, 21 procent har rinnsnuva eller nästäppa (utan att vara förkylda) och 15 procent har pågående eksem. Flickor har genomgående högre förekomst av astma, näsbesvär och eksem 11. Bland vuxna (25 75 år) finns en liknande undersökning från Västra Götaland. Av den framgår att 8 procent har astma med pågående besvär och 26 procent har rinnsnuva eller nästäppa (utan att vara förkylda) 12. Tabell 5 Ungefärligt antal personer med olika diagnoser inom gruppen personer som har svårt att tåla vissa ämnen DIAGNOS ANTAL Svår allergi, 16 84 år 13 95 000 Astma, 16 84 år 14 79 500 Det finns olika uppgifter när det gäller antalet personer med elöverkänslighet och tandvårdsskador. Utifrån siffror från Stockholms län skulle antalet personer med tandvårdsskador vara ca 20 000 och antalet personer med elöverkänslighet vara ca 15 000. För personer med amalgam- och elöverkänslighet kan svårigheter uppstå i form av hudbesvär, yrsel, stickningar, ljus- och ljudkänslighet, trötthet, koncentrationsoch minnessvårigheter. Även doft och kemikalierelaterade besvär kan förekomma vid sidan av elöverkänsligheten. Behovet är framför allt hjälp med att få sanering av elektricitet och amalgam. Det kan i vissa fall vara relativt enkla åtgärder. Exempel på enkla åtgärder är att man i vissa rum eller delar av lokal använder vanliga glödlampor i stället för lågenergilampor att man vid långa väntetider erbjuds alternativ elsanerad lokal att man på vårdavdelningar kan vistas i rum utan vare sig dimmerfunktion på belysningen eller att Dect-telefoner (bärbar inomhustelefon) används. Andra personer som kan ha liknande svårigheter och behov som allergiker, men där huvuddiagnosen inte fokuserar på svårigheterna att tåla vissa ämnen kan vara personer med lungsjukdom och cystisk fibros (kännetecknas av att 12
slemkörtlarna utsöndrar ett för tjockt, segt slem vilket täpper till de små luftrören i lungorna). Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som blir vanligare. Nyare svensk forskning har visat att ca 50 procent av alla rökare drabbas av KOL. Den svåra formen av KOL är mycket handikappande och de sjuka behöver ett omfattande stöd från samhället och omgivningen. En studie från Västra Götaland visar att bland personer äldre än 50 år förekommer KOL (alla svårighetsgrader) hos 7 procent av alla kvinnor och hos 14 procent av alla män. 13
NÅGRA ANDRA DIAGNOSER Några andra diagnoser som vanligtvis tas upp i funktionshindersammanhang men som inte direkt kan relateras till någon av de fem uppräknade huvudområdena är personer med mag- och tarmsjukdomar, bl a inkontinens och stomiopererade. Dessa personer har behov av god tillgång till toaletter. En annan grupp som ofta tas upp i handikappsammanhang är personer som har epilepsi. Ännu en grupp är personer med röst-, tal- och språkskador. Dit hör personer som på grund av sjukdom eller skada har svårt att tala eller förstå tal eller skrift. Detta kan innebära: otydligt tal svårigheter att hitta ord nedsatt läsförståelse nedsatt hörförståelse I gruppen ingår till exempel personer med afasi, dysartri, dyslexi, stamning, laryngektomi och språkstörning. Även personer med andra diagnoser kan ha svårt att producera tal. Det kan vara personer med grav utvecklingstörning, infantil autism, eller traumatiska hjärnskador. Dessa personer kan ha behov av anpassad information taltjänst (en tolkservice riktad till denna grupp) kommunikationshjälpmedel Tabell 6 Ungefärligt antal personer för några av grupperna med andra diagnoser, samt även för de grupper som översiktligt nämns på sidan 5 (personer med diabetes, blödarsjuka, hjärtsjukdom, lungsjukdom och psoriasis). DIAGNOS ANTAL Inkontinens 91 300 Epilepsi 11 500 Stomiopererade 3 400 Diabetes, 16 84 år 34 800 Dyslexi 5 8 %, dvs 95 000 Blödarsjuka 500 Hjärtsjukdom, 16 84 år 52 000 Lungsjukdom, 16 84 år 68 700 Psoriasis, 16 84 år 40 000 14
KÄLLOR OCH KOMMENTARER 1) Befolkningen i Västra Götaland, 1 521 139 innevånare, utgör 16,9 procent av Sveriges totala befolkning på 9 006 405 personer. Källa: SCB, 2004-09-30. 2) Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen. 3) Uppgift om Västra Götalands län från Hörselskadades Riksförbunds Årsbok 2005: Sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige. 4) Uppgift som beräknats på Västra Götaland utifrån»sverigeuppgifter«presenterade i Hörselskadades Riksförbunds Årsbok 2005: Sanning och konsekvens om hörselskadades situation i Sverige. 5) Uppskattade uppgifter från hörsel- och dövverksamheten i Västra Götaland 2005. 6) Uppskattade uppgifter från Dövblindteamet i Västra Götaland 2005. 7) Uppgifter från länets syncentraler år 2000. 8) Enligt den i Sverige vanliga administrativa definitionen, dvs personer som tillhör personkrets 1 enl LSS-lagen eller går i särskola. Enligt denna definition är ca 0,5 procent personer med utvecklingsstörning. 9) Uppgift från Riksföreningen för Autism. 10) Regionala utvecklingsplan för psykiatri (2004). Epidemiologi rapport från arbetsgrupp. Vänersborg: Västra Götalandsregionen. 11) Sundberg, R., Borres, M., Brisman, J., Höglund, D., Wikenstedt, S-A, & Torén, K. (2003). Prevalence of asthma, rhinitis and eczema among schoolchildren in western part of Sweden. European Respiratory Journal 2003; 22:51. 12) Olin, AC., Andersson, M., Wass, K., Lissner, L., Rosengren, A., Thelle, D., & Torén, K. (2004). Fraction of exhaled nitric oxide in a randomly selected adult population. European Respiratory Journal 2004;24 suppl 48:470s. 13) Uppgift framräknad utifrån Hjälpmedelsinstitutets siffror för Sverige. 14) Uppgift framräknad utifrån Hjälpmedelsinstitutets siffror för Sverige. 15
Avdelningen funktionshinder och delaktighet Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel 0521-27 52 30 Fax 0521-27 52 57 Texttel 0521-27 50 90 E-post avd.funktionshinderochdelaktighet@vgregion.se Vill du veta mer om vårt arbete, kontakta oss gärna via post, e-post, telefon eller telefax. Mer information kan du också få på vår webbplats www.vgregion.se länk»funktionshinder och handikappmänniskor med funktionsnedsättningar i Västra Göta land. Vilka och hur många?«(2010 med text och statistik från 2006) kan vid förfrågan tas fram på talkassett, på punktskrift samt i digital form. DENNA TRYCKSAK ÄR PRODUCERAD I SAMARBETE MED FACTUM REKLAMBYRÅ. FOTO THOMAS HARRYSSON. TRYCKT I JANUARI 2010 VID CELA GRAFISKA I VÄNERSBORG