23. Samråd 2010 - Mötesprotokoll

23. Samråd 2010 - Mötesprotokoll

2010-11-19 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: 2010-11-19 Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet, Jordägarförbundet Plats: Tekniska Nämndhuset, Stockholm Närvarande Johannes Schmekel Rossviks säteri Peder Rinnman Brunnsholms säteri Göran Groth Horn, Enhörna Ristjan Ränk Prostökna gård, Eskilstuna Göran Mörner Fiholms säteri Ulric Celsing Rindholms gård Adam Reuterskiöld Stafsund Henrik Schmitterlöw Mörby gård Hans Åberg Lennartsnäs säteri Ragnar Klintberg Mackmyra bruk Johan Seth Almare Stäket säteri Projekt Slussen Ny reglering av Mälaren Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Projektledare Miljö Stockholm AB Bo Hansson BH Mannheimer & Swartling Advokat Carl-Johan Rangsjö CJR Jordbruksverket Ansvarig jodbruk Susanna Bruzell SB Tyréns AB Protokollskrivare Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation 1) Inledning, välkomna Monika Granberg (MG) hälsar välkomna och presenterar de närvarande från projektet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn och hemvist. Presentationen tar ca en timme och sedan följer en frågestund. Frågor kan även ställas under mötets gång. Samrådsmaterialet delas ut vid mötet, både sammanfattning och hela MKB:n finns tillgängliga. Dessa finns även på projektets hemsida: www.stockholm.se/slussen. Vissa underlagsrapporter finns tillgängliga vid förfrågan. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 1(12)

2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. Presentationen inleds med att förklara att aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet och för att få in synpunkter. Bakgrund MG inleder med att berätta om Mälaren i dag. Mälaren är en reglerad sjö, Stockholm stad fick tillstånd för regleringen 1941 och den sattes i drift 1943. Sjön regleras via avtappningskanaler och slusskanaler i Stockholm och Södertälje, som öppnas och stängs beroende på sjöns vattenstånd. Stockholms hamnar sköter driften av regleringen av Mälaren. Den vattendom som finns syftar till att hålla Mälarens nivå mellan 4,00 och 4,70 m (Mälarens höjdsystem), vilket innebär att sjön kan variera 70 cm. Under tidigare perioder när sjön inte var reglerad varierade den ca 1,5-2 m. Fråga: I vilket höjdsystem anges höjderna? Svar: Höjderna är angivna i Mälarens höjdsystem. Höjdsystemet har Karl Johanslussens tröskel som utgångspunkt. För att omvandla nivåerna till höjdsystemet RH00 ska man dra av 3,84 m från de angivna värdena. Dagens reglering uppfyller inte sitt syfte, p g a att den avtappningskapacitet som finns idag är inte tillräcklig för att undvika översvämningar och i ett framtida klimat finns risk för låga vattennivåer. I Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande som kom 2006 konstateras att avtappningskapaciteten måste utökas. Stockholms stad har arbetat med en ny reglering av Mälaren sedan 2006. Hösten 2007 hölls det första samrådet i projektet. Kopplat till projektet finns en referensgrupp med olika intressen i Mälarens reglering. Förutom att det finns stora översvämningsrisker runt Mälaren så är Slussenanläggningen i Stockholm, som i första hand är en trafikanläggning, tekniskt uttjänt och måste rivas. I Slussen finns avtappningskanaler för Mälaren. I samband med ombyggnation av Slussen ges möjlighet att öka avtappningskapaciteten och tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. Parallellt med arbetet med en ny reglering av Mälaren pågår arbetet med en ny detaljplan för Slussen. Arbetet med ny reglering av Mälaren har förts framåt stegvis. Regleringsförslag har utretts avseende miljökonsekvenser, och regleringen har justerats för att skapa den mest positiva regleringen för så många intressenter som möjligt. Det regleringsförslag som gäller nu är fas 3. När miljöutredningarna är klara kommer en ansökan att lämnas in till Miljödomstolen, vilket förväntas bli under hösten 2011. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 2(12)

Redan idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och i ett framtida klimat finns också risk för låga vattenstånd, vilket kan orsaka problem runt Mälaren. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog att avtappningskapaciteten för Mälaren skulle öka med ca 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till ca 1800 m 3 /s). I Slussenprojektet planeras nu för att öka avtappningen till ca 2000 m 3 /s. I Slussen/Söderström motsvarar detta en ökning från dagens ca 300 m 3 /s till ca 1500 m 3 /s. Att behovet av avtappningskapacitet är större nu än i Klimat- och sårbarhetsutredningen beror främst på hänsyn till att havet kan hålla emot vid avtappning från Mälaren. Fråga: Hur stor vattenvolym släpps ut ur Söderström? Svar: Idag maximalt ca 300 m 3 /s. I framtiden maximalt ca 1500 m 3 /s. Fråga: Hur stor är nivåskillnaden normalt mellan havet och Mälaren? Svar: Vid medelvattenstånd i både Mälaren och saltsjön är nivåskillnaden cirka 70 cm. Fråga: Hur mycket varierar vattenståndet i Östersjön över året? Svar: Vattenståndet beror av lufttrycket och vindar och kan variera med upp emot 2 meter i den mellersta delen av Östersjön. De allra högsta topparna i havets vattenstånd är väldigt kortvariga och är inte dimensionerande för förmågan att tappa ut vatten från Mälaren och därmed översvämningsrisker. Det är havets vattenstånd under en längre period som påverkar översvämningsrisken. Förutom den vattenverksamhet som regleringen innebär kommer även nya kajer, ny sluss och två avtappningskanaler anläggas samt ledningsomläggning och rivningsarbeten m.m att utföras i Slussenområdet. Erosionsskydd kommer också att anläggas. Detta ingår i den ansökan som kommer att lämnas till miljödomstolen. Regleringsförslag I arbetet med regleringen finns tre huvudsyften: Minska risken för översvämningar Minska risken för låga vattenstånd Förhindra saltvatteninträngning Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer genom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö. Regleringen ska eftersträva att sänka vattenhastigheterna i syfte att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningen av regleringen eftersträvar vidare, om möjligt, särskild hänsyn till det allmänna fiskeintresset och kulturmiljön genom längre tidsperioder med önskade flöden i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 3(12)

Det finns likheter och skillnader mellan dagens och föreslagen reglering. Båda syftar till att hålla Mälarens nivå mellan 4,0-4,7 m och förhindra saltvatteninträngning. En skillnad är att det nya förslaget innehåller de hänsynstaganden som beskrivs ovan. Mälaren tappas på totalt nio platser, sex stycken i Stockholm och tre i Södertälje. Projektet har gjort en del ställningstagande för regleringsförslaget vilket framgår av pptbilderna. I regleringsförslaget föreslås automatluckor och en flödesreglerad reglering, vilket gör att man kan tappa den mängd vatten som behövs samt att man kan få ett jämnare flöde. Det innebär att med en flödesreglerad reglering kan man anpassa hur mycket vatten som släpps till hur högt havet är. Havet påverkar hur mycket vatten som kan släppas ut, om skillnaden är stor kan mycket vatten släppas och om skillnaden är liten begränsas flödet. Den stora avtappningskapacitet som planeras gör det möjligt att tappa tillräckligt med vatten även vid höga havsvattenstånd. Jämfört med dagens reglering blir vattenståndet som genomsnitt över en 30-årsperiod något högre på våren medan vintervattenståndet blir lägre och sommarens medelvattenstånd bibehålls. De höga vattenstånden blir lägre i föreslagen reglering än i dagens reglering samt låga värden något högre än idag. Mellanårsvariationen minskar medan inomårsvariationen blir högre. Det blir även färre tillfällen med låga nivåer och de varar under kortare tid. Nivåer för 100-årsflöde, 1000-årsflöde och 10 000-årsflöde samt Flödeskommitténs riktlinjer vid dammdimensionerig (FLK) presenteras för dagens reglering och för regleringsförslaget. För samtliga dessa höga nivåer sänks vattennivåerna betydligt jämfört med idag. Regleringen kommer att bli mjukare med jämnare flödesförändringar och lägre vattenhastigheter i normaldriften. Hammarby och Södertäljes slussar används inte i normaldrift. Tillfällen med nolltappning blir färre. För att se hur regleringen klarar ett förändrat klimat har modelleringar gjorts med olika regionala scenarier och en havsnivåhöjning. I framtiden förändras den dimensionerande nivån till att bli mindre p g a att snömagasinet minskar, vilket gör att regleringen klarar framtida tillflöden. Den nya regleringen klarar också en global havsnivåhöjning på ca en meter (motsvarar ca 0,5 m i Stockholm med hänsyn tagen till landhöjning). SMHI bedömer att den nya avtappningskapaciteten som skapas skyddar Mälaren från översvämningar de närmaste 50-100 åren. I framtiden bedöms det bli mer problem med låga nivåer än med höga i Mälaren. Möjligen behöver regleringen ändras i framtiden för att klara av att hålla vattennivån uppe. Reglering är i övrigt robust både avseende tillrinning och havsnivåhöjning. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 4(12)

I framtiden kan inte en ökad avtappningskapacitet skydda Mälaren från ett stigande hav. Åtgärder i detta längre tidsperspektiv är utanför Projekt Slussen, och ligger istället på Länsstyrelserna och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Miljökonsekvenser Projektet arbetar med olika geografiska skalor - Regionalt runt hela Mälaren - Lokalt Stockholm - Lokalt Slussen - Innerskärgården Projektet arbetar med olika tidsskalor - Byggtid: 5-10 år - Reglering: 20-40 år (anpassad för att kunna användas i dagens klimat) - Anläggning: ca 100 år (fungerar även i ny reglering i framtiden) Regleringen är utformad för att fungera i dagens klimat. Längre fram kan regleringen behöva göras om för att fungera i det då rådande klimatet. Avtappningskapaciteten ska vara tillräcklig även då. Tidigare har regleringen gjorts om ungefär vart 20 år. Avseende alternativ så finns det enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen inga andra lämpliga alternativ än att öka avtappningskapaciteten. För alternativ lokalisering så har bland annat en ökad tappning i Södertälje utretts. Det har även tagits fram flera regleringsförslag, och inom varje fas har det gjorts ett antal körningar med modellerna för att få fram ett bra resultat. Lokalt för Slussenområdet kommer det att bli stor påverkan. Projektet vidtar åtgärder för att minska konsekvenserna. Arbetena innebär intrång i fornlämningsområde, vilket gör att staden får begära tillstånd, med krav på dokumentationsåtgärder och kompensationsåtgärder. Övriga miljökonsekvenser hanteras genom bl a vibrationsåtgärder, bulleråtgärdsprogram, grundvatten- och sättningsmätningar, skyddsåtgärder för vattenmiljön vid schakt och grävning samt masshanteringsplan. Mälaren är dricksvattentäkt för ca 2 miljoner människor. Den nya regleringen innebär att konsekvenser från översvämningar minskar (utläckage av miljögifter, näringsämnen, bräddningar av avlopp m.m.) liksom att vi kan undvika låga vattenstånd som också är en risk för dricksvattenförsörjningen. Perioder med nolltappning blir färre och kortare. För dricksvatten bedöms den nya regleringen innebära stora positiva konsekvenser. Detta gäller också för hälsa, som är nära förknippat med dricksvatten, och således får positiva konsekvenser. Även försörjningssystem (VA, värme, transporter mm) får bättre förutsättningar vilket är positivt för hälsa. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 5(12)

Mälaren har flera viktiga hamnar och farleder. De minskade översvämningsriskerna bedöms medföra stora positiva konsekvenser. I Stockholm innebär den ökade avtappningen förhöjda flödeshastigheter vid enstaka tillfällen vid Stadsgårdskajen. Detta innebära problem på endast en kajplats, i övrigt kan fartygen hantera detta. För bebyggelse och infrastruktur innebär regleringen stora positiva konsekvenser, eftersom den skyddar viktig el, värme distributionsnät m.m. från översvämningar. För jordbruk har det gjorts omfattande utredningar med insamling av kartmaterial samt inmätningar av ett antal områden runt Mälaren, s.k. titthålsområden. Detta för att få en uppfattning om höjderna och hur denna typ av jordbruksområdena kan påverkas av regleringen. Generellt sätt gäller att bra jordbruksmark finns över marknivån 4,95 m (Mälarens höjdsystem), men även under finns jordbruksmark och betesmark. Regleringsförslaget innebär minskade översvämningar, vilket är positivt för jordbruket. Däremot innebär det något högre vattenståndet på våren en försämrad dränering av oinvallade lågt liggande åkermark, vilket medför en sämre avkastning. När projektet har fått tillgång till mer detaljerade höjddata (i början av 2011) så kommer noggrannare utredningar göras för hela området. Parallellt med detta pågår diskussioner om skadeersättning i en grupp där bland annat LRF konsult och Jordbruksverkets vattenenhet ingår. Det finns flera områden av intressen för kulturmiljön längs Mälarens stränder. Dessa får positiva konsekvenser av Mälarens reglering. De vrakinventeringar som gjorts nedströms Slussen visar att de inte påverkas av den ökade strömningshastigheten i förslaget. Friluftsliv och rekreation får små positiva konsekvenser. Ett fåtal badplatser i Stockholm kan drabbas av höga flöden, främst i samband med vår och höstflöden. Detta hanteras i samråd med Stockholms hamnar och Miljöförvaltningen i Stockholm. Det finns endast ett fåtal och små produktiva skogsområden längs Mälarens stränder. De påverkas inte av förändringarna i regleringen, men det kan bli enklare att arbeta i skogen vintertid. Strandnära naturmiljö har fått stora negativa följder av dagens reglering (bl a har 2/3 av strandmiljöerna försvunnits sedan regleringen påbörjades), eftersom det inte togs någon hänsyn till naturmiljö när regleringen infördes på 1940-talet. Det finns ett 80-tal Natura 2000-områden runt Mälaren, varav ca 20 st påverkas av vattennivån. Det finns också ett 80-tal naturreservat. Den nya regleringen är positiv för naturmiljö eftersom den erbjuder mer nivåvariationer inom året, vid rätt tillfällen. Fisket i Mälaren får positiva konsekvenser, bl a då det blir bättre förutsättningar för lek och reproduktion. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 6(12)

För vattenmiljön i inre skärgården blir det liten negativ påverkan. Det kommer att bli en ökad sedimentation till följd av de högre strömningshastigheterna i Stockholm, som leder till ökad erosion de första åren regleringen används. Vid Riksbron har man ännu inte fått till ett tillräckligt gynnsamt flöde, men det arbetas vidare med det. Vägen fram till tillstånd I tillståndsprocessen har det varit två samråd om regleringen av Mälaren, 2007 och nu 2010. Under våren kommer nya höjddata. Miljökonsekvensutredningarna ska uppdateras när dessa har kommit och för att ta in samrådssynpunkter. En samlad ansökan för vattenverksamhet planeras att lämnas in hösten 2011. Projektet kommer att söka tillstånd för att få en byggnadsdom. Anledningen till att projektet söker byggnadsdom beror på att det är höga säkerhetsrisker idag avseende både översvämningsrisker och den dåliga konstruktionen vid Slussen. Jordbruk Bo Hansson (BH) fortsätter med att kort berätta om ersättningsfrågorna. I vattenmål, som det här är, ska ersättningsfrågor hanteras innan man får en dom. Det kan göras antingen genom frivilliga uppgörelser eller i domstol. Det kommer att göras en skadeinventering och hantering av de intressen som kan lida ekonomisk skada. Ersättningsfrågorna hanteras i en värderingsgrupp där CJR och LRF Konsult m fl ingår, och man försöker hitta en bra metod tillsammans. För markägare är det bättre med frivilliga uppgörelser än i domstol. När projektet har fått tillgång till nya höjddata, som är på gång och är väldigt detaljerade, kommer sakägarna att identifieras. Projektet kommer att ha ett ersättningserbjudande innan man går in till domstol. Projektet ser gärna att ersättningsfrågor är lösta innan domstolsförhandlingarna. Fråga: När blir höjdmätningarna klara? Svar: (MG) Lantmäteriet har startat ett projekt med att mäta in nya höjddata för hela Sverige. Projekt Slussen har bidragit till att Mälardalen blir prioriterat och flygningar över området kommer att göras nu i vinter. Vi har blivit lovade nya höjddata till årsskiftet men pga snön har de inte kunnat flyga över hela Mälaren, så all data kommer inte att finnas vid nyår. Resten kommer att flygas till våren. Carl-Johan Rangsjö (CJR) kommer från Jordbruksverkets vattenenhet och arbetar med konsekvensbeskrivningar för jordbruket. CJR ger en mer utförlig beskrivning om arbetet kring konsekvenser för jordbruk. CJR har varit med i fas 2 och fas 3 av regleringen. I fas 2 var det högre nivåer på våren än i det nu gällande förslaget. Det var för höga nivåer både för jordbruk och naturmiljö, vilket gjorde att de sänktes till fas 3. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 7(12)

Det saknas bra höjddata. Utan höjddata går det inte säga något om vad som händer eller var det händer. För att hantera detta så har ett antal områden valts ut och studerats noggrant, s k titthålsområden. Områdena är spridda runt Mälaren och är av olika typer. Totalt utgör titthålsområdena ca 500 ha. I titthålsområdena har man gjort noggranna undersökningar med höjdinmätningar. Hur stora områden som påverkas totalt sett är ännu oklart. Med mark som kan påverkas menas mark upp till 1,4 m över medelvattennivån. Runt Mälaren finns mellan 9000 16000 ha jordbruksmark. Fråga: Finns det en karta idag över var de 10 000 hektaren ligger? Svar: Nej, den angivna arealen är en uppskattning utifrån de titthål som studerats. En mer detaljerad bild förutsätter nya höjddata. Konsekvenser för mark som inte är invallad: Medelvattenståndet över året sjunker något. Under vegetationsperioden så höjs det ca 1 cm. Medelvattenståndet i mars-april höjs med 8 cm och under vårbruket höjs det med ca 4 cm i genomsnitt under en 30-årsperiod, jämfört med idag. Det ger en försening av vårbruket på ca 2 veckor. Vårbruket bedöms pågå 15/4-1/5. Höga högvattenstånd blir lägre och de varar kortare tid (de med längre återkomsttid än 10 år). De låga högvattnen höjs. Vattenstånd med kortare återkomsttid än 3 år i dag kommer att komma oftare och vara en längre tid. Konsekvenser för mark som är invallad: För invallningar blir det en positiv effekt eftersom höga högvatten sänks och skador på invallningar minskar. Främst flöden som kommer oftare än vart 100 år är intressanta för jordbruk. Ett något lägre medelvattenstånd (-1 cm) minskar inläckage genom vallarna, vilket ger en lägre driftskostnad. På våren kommer det att bli en något högre lyfthöjd eftersom vårtoppen kommer när det är högt tillflöde till Mälaren och högt vattenstånd. Det kommer att ge något högre lyfthöjd och ökade driftkostnader, men endast någon eller några procent. Effekten kommer att vara ungefär lika för inläckage och lyfthöjd, så det tar i princip ut varandra. Fullgod dränering kräver 1,4 m djup. Ju närmare sjön man kommer desto sämre dränering och svårare att bruka marken. Vissa år går det och vissa år går det inte att odla nära sjön, både idag och i framtiden. Det är de områden som är svåra att bearbeta idag som påverkas av den nya regleringen. Övriga delar av året är medelvattenståndet under vegetationsperioden ganska lika mot idag. Förutsättningarna förändras inte förutom under vårbruket. När vårvattenståndet höjs så får man antingen låta bli att bruka den mark som drabbas, köra ändå och riskera markpackning eller vänta med vårbruket. I så fall får man vänta 2 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 8(12)

veckor. För att få en bärighet i marken krävs ca 60 cm ovanför vattenytan. Det ger att marker runt 4,90 får det lite besvärligare och ibland går det och ibland inte. För markområdena har man i titthålen tittat noga på markförhållandena där det kan påverkas. Påverkan av regleringen kommer att ge några procents försämring av markvärdet. För att värdera marken och de förändringar som kommer att uppstå så används en modell som används för att värdera mark när man gör dikningsföretag. Här använder man modellen tvärtom. De marker som drabbas oftare kommer att få en större värdeminskning. CJR påpekar att det finns både positiva och negativa följder av projektet. Naturmiljö MG berättar lite om arbetet med naturmiljöaspekterna. Strandnära naturmiljö har fått stora negativa följder av dagens reglering, eftersom det inte togs någon hänsyn till naturmiljö när regleringen gjordes. 2/3 av strandmiljöerna försvunnits sedan regleringen påbörjades och de som är kvar har en försämrad funktion. Det beror på hur arternas livsstadier samspelar med vårvattnet. Olika delar behöver olika mycket vatten för att fortsätta fungera. Den blå bården med öppet vatten på våren är väldigt viktig för fåglar, insekter och fisk. Strandzoner har många viktiga ekosystemtjänster. Högvatten är viktigt och det är runt 4,40-4,45 som vattennivåerna behöver hållas under vårperioden. På sommaren är det bra med låga vattenstånd. För naturmiljö är det negativt att ta bort stora variationer, så att de högsta och lägsta nivåerna tas bort är i grunden negativt för naturmiljön. Förslaget är ett sätt att skapa positiva förutsättningar även för naturmiljön. 3) Frågor och diskussion Fråga: Är det skillnad att släppa ut i Söderström där det finns en skärgård mot att släppa i Södertälje där en sådan saknas? Svar: I Södertälje tappas 70 m 3 i dag. Om man byter ut en av de befintliga luckorna kan man redan idag utöka till 300-400 m 3. Vi har utrett även den lösningen. För många miljöaspekter så har det ingen påverkan om vi delar upp det mellan Stockholm och Södertälje eller tar allt i Stockholm. Det som skiljer är att om man tappar mer i Södertälje så sprids kvicksilver över en 15 km 2 yta i Södertälje kanal, vilket är negativt för vattenmiljön. Det är därför som Stockholm är bättre. Fråga: Kommer den gamla hederliga slusströskelhöjden att försvinna? Svar: I och med att Karl Johans sluss rivs bort kommer referenspunkten, den västra slusströskeln, för Mälarens höjdsystem att försvinna. Det är därför nödvändigt att 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 9(12)

använda ett nytt höjdsystem för den nya regleringen. För Mälaren finns även höjdsystemen RH00, RH70 och RH 2000. Det senare har en betydligt bättre noggrannhet och kommer att användas för den nya regleringen. Fråga: Finns det med i beräkningarna att Östersjön kan stiga? Svar: Ja, anläggningen dimensioneras för att fungera i 100 år. Inom den tidsperioden förväntas havsvattenståndet öka med ca 0,5 meter i Saltsjön då hänsyn tagits till landhöjningen. Den nya kapaciteten i Slussen eliminerar i princip översvämningsriskerna de närmaste 50-100 åren. Fråga: Kommer inte strandområdena att öka? Svar: Nej, troligtvis inte. De olika strandängsmiljöerna kommer däremot att få bättre förutsättningar än idag med hänsyn till vattenståndet. Fråga: Varför sänks nivån på vintern för att behålla medelvattennivån? Svar: Det är för att behålla samma årsmedelvattenstånd, vilket är ett önskemål från huvudmännens för avloppsreningsverken. Vårvattenståndet har höjts för att tillgodose naturmiljön och förbättra för Natura 2000-områden, och för att få samma medelnivå så behöver vintervattenståndet sänkas. Fråga: De enskilda avloppen kommer att påverkas negativt av de oftare återkommande vårvattenstånden. Har ni tagit hänsyn till det? Svar: Effekten blir antingen att vårbruket förskjuts ca 2 veckor eller så har man förhöjt vattenstånd i vårbruket. Ungefär i mitten av maj är vi nere på samma nivåer. Även om utloppen står under vattennivån så rinner vattnet ut till jämvikt med sjöns vattenyta. Fråga: Kommer påverkan på de enskilda avloppen att räknas som ersättningsgilla skador? Svar: I vattenmål, som det här är, ska ersättningsfrågor hanteras innan man får en dom. Det kan göras antingen genom frivilliga uppgörelser eller i domstol. Det kommer att göras en skadeinventering och hantering av de intressen som kan lida ekonomisk skada. Ersättningsfrågorna hanteras i en värderingsgrupp där CJR och LRF Konsult m fl ingår, och man försöker hitta en bra metod tillsammans. (BH) Fråga: Hur mycket måste man öka kapaciteten för att inte ha några inomårsvariationer? Svar: Inomårsvariationen är ett hänsynstagande till naturmiljön som enbart har en koppling till ökad kapacitet genom att denna ger en möjlighet att hålla högre vattennivåer utan att detta leder till översvämningar. Den föreslagna regleringsregimen är en avvägning mellan olika intressen, exempelvis så är infrastrukturen omkring Mälaren anpassad till nivåerna 4,00 till 4,70, vid högre vattennivåer än så uppstår stora skador på infrastruktur och byggnader. Ett ställningstagande från Projekt Slussens sida har varit att försöka gynna naturmiljön inom ramen för den sökta amplituden, utan att andra intressen missgynnas för mycket. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 10(12)

Fråga: Hur ofta har det gjorts förhandstappningar? Svar: Det har enbart skett vid enstaka tillfällen. Det senaste tillfället var under våren 2010 och innan dess vid de höga vattenståndet år 2000. Fråga: Varför låter man det inte vara högvatten vart tredje år? Svar: Naturmiljön behöver en variation både inom året och mellan olika år. Regleringen kommer att ge en inomårsvariation och variationer i tillrinningen kommer att ge en mellanårsvariation. Fråga: Vet ni om man planerar att reglera om Hjälmaren också? Svar: Hjälmaren ligger mycket högre än Mälaren och Hjälmarens reglering påverkas inte av det här förslaget till ny reglering av Mälaren. Vi känner inte till någon skulle ha planer på en ny reglering för Hjälmaren. (MG) Kommentar: Ni bör titta på Sagån om den kommer att påverkas mer än vad Jordbruksverket hittills trott. Fråga: Hur stora är de arealer som skyddats som Natura 2000 områden sammanlagt? Svar: Vi har inga uppgifter med oss idag angående den totalt skyddade arealen. Inom de aktuella Natura 2000 områdena är det enbart naturtypen strandängar som berörs. Uppskattningsvis finns det ca 6000 hektar strandängar omkring Mälaren. Fråga: Vad är kostnaden för projektet? Svar: Kostnaden för reglering och ökad avtappningskapacitet är ca 880 miljoner totalt, ombyggnationen av trafikapparaten i Slussen ligger utanför det. Fråga: Vad är den samhällsekonomiska vinsten? Svar: Kostnaden för ny reglering och ökad avtappningskapacitet är ungefär 880 miljoner, vilket är ca 10 % av den totala kostnaden för Slussenprojektet. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen kan skador för 4-7 miljarder uppstå vid en kraftig översvämning. Den samhällsekonomiska nyttan bedöms vara mycket god även om man inte kan fullt ut räkna på värdet av Mälaren som dricksvattentäckt åt 2 miljoner människor. Fråga: Vilka är medfinansiärer till Stockholms stad? Svar: Finansieringen är för närvarande oklar. Det finns en förhandlingsman utsedd för detta, Ingemar Skogö och arbete kring finansiering pågår. 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 11(12)

MG berättar om de tillgängliga rapporterna som finns att ta del av. MG tackar för visat intresse och mötet avslutas. Vid protokollet: Susanna Bruzell Tyréns AB Monica Granberg Structor Miljöbyrån Stockholm AB 2011_11_XX\0.x - Jordägarförbundet_101119.doc 12(12)

2012-03-01 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: 2010-11-08, 18-20 Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 1 Plats: Bildningscentrum Jan Fridegård, Bålsta Närvarande Andreas Burghauser AB Exploateringskontoret, Stockholm Mats Freij MF Stockholm stad Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Stockholm AB Bo Hansson BH Advokatbyrån Mannheimer & Swartling Åsa Norman ÅN Tyréns AB Åsa Wisén ÅW Tyréns AB Susanna Bruzell SB Tyréns AB Carl-Johan Ragnsjö CJR Jordbruksverket Fredrik Flodin LRF Oskar Lindström Enhälja Bäddarö torrläggningsföretag Lars-Olof Carlsson Enhälja Bäddarö torrläggningsföretag Mats Skogh Enhälja Bäddarö torrläggningsföretag Torbjörn Andreasson Stall Frösunda Lennart Wendt Saltsjön-Mälarens BF Sture Johansson Ordf LRF Mälardalen Mats Jos LRF Konsult Juridiska Karin Müller-Wille KMW Ekolsund, Hammars Gård Wendelin Müller-Wille WMW Ekolsund, Hammars Gård Åsa Stenberg Active Safety Christer Danielsson Ekolsund, Kolartorp Tomas Eriksson Låddersta gård Christer Frohm LRF-Håbo P-J Pettersson LRF-Håbo Kjell Andersson LRF-Håbo Tommy Rosenkvist Moderaterna Rikard Nilsson Brunnsta gård Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på www.stockholm.se/slussen Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 1(10)

1) Inledning, välkomna Andreas Burghauser, AB, inleder mötet med att hälsa välkommen. AB presenterar de närvarande från projektet. Närvarolista skickas runt där de närvarande fyller i namn, e- postadresser, fastighet/organisation samt kryssar för om de vill ha mötesanteckningarna skickade till sig, se bilaga 1. För att underlätta protokollskrivandet frågar AB om staden får använda sig av ljudupptagning. Samtliga bifaller. Presentationen tar ca en timme och sedan följer en frågestund. Frågor kan även ställas under mötets gång. Samrådsmaterialet delas ut vid mötet, både sammanfattning och hela MKB:n finns tillgängliga. Dessa finns även på projektets hemsida: www.stockholm.se/slussen. 2) Presentation av projektet För PowerPoint-presentationen i sin helhet, se bilaga 2. Aktuellt samråd hålls för att informera om vattenverksamheten i projektet Ny reglering av Mälaren. Synpunkterna kommer att samlas i en samrådsredogörelse och i MKB:n tas hänyn till dessa. En fullständig ansökan planeras att lämnas in till Mark- och miljödomstolen 2011. Monica Granberg (MG) inleder med att berätta om Mälaren i dag. Mälaren är en reglerad sjö sedan 1943. Sjön regleras via avtappningskanaler och slussar i Stockholm och Södertälje, som öppnas och stängs beroende på sjöns vattenstånd. Stockholms stad har vattendom/tillstånd för regleringen och Stockholms Hamnar sköter driften av regleringen. Vattendomen syftar till att hålla Mälarens nivå mellan 4,00 och 4,70 m (Mälarens höjdsystem). Historiskt, när sjön inte var reglerad varierade den ca 1,5-2 m. Den avtappningskapacitet som finns idag är inte tillräcklig för att undvika översvämningar. I Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande som kom 2006 konstateras att avtappningskapaciteten måste utökas. Kostnader, vid en översvämning, från direkta skador på bebyggelse och infrastruktur är beräknade till mellan 4-7 miljarder kronor. Förutom att det idag finns stora översvämningsrisker så är Slussenanläggningen i Stockholm, som i första hand är en trafikanläggning, tekniskt uttjänt och behöver byggas om från grunden. Stockholms stad har beslutat att Slussen ska byggas om och anpassas till vår tids behov för tre viktiga funktioner på platsen, trafik, stadsliv och vatten. I samband med ombyggnation av Slussen ges möjligheten att öka avtappningskapaciteten och tappa ur mer vatten genom Slussen/Söderström i jämförelse med idag. En ny detaljplan tas fram för slussenområdet i en detaljplaneprocess som Stockholm stad driver. 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 2(10)

Arbetet med en ny reglering av Mälaren har pågått sedan 2006. Hösten 2007 hölls det första samrådet. Kopplat till arbetet finns en referensgrupp för Mälarens reglering med olika kompetenser och från olika platser runt Mälaren. Arbetet med ny reglering har genomförts stegvis. Regleringsförslag fas 1-3 har utretts avseende miljökonsekvenser, och regleringen har ändrats under tiden för att anpassas till olika intressenters önskemål. Det regleringsförslag som gäller nu är fas 3. När miljöutredningarna är klara och nya höjddata finns tillgängliga kommer en ansökan att lämnas in till Miljödomstolen. Idag finns stora översvämningsrisker runt Mälaren och i ett framtida klimat finns en ökad risk för lägre vattennivåer än idag, vilka kan orsaka problem runt Mälaren. I Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslås att avtappningskapaciteten för Mälaren skall öka med ca ca 1000 m 3 /s (från dagens ca 800 m 3 /s till ca 1800 m 3 /s). I projektet planeras nu för att öka avtappningen till ca 2000 m 3 /s. I Slussen/Söderström motsvarar detta en ökning från dagens ca 300 m 3 /s till ca 1500 m 3 /s, som kommer att tappas via två avtappningskanaler och en slusskanal. Att behovet av avtappningskapacitet är större nu än i Klimat- och sårbarhetsutredningen beror främst på hänsyn till att havet kan hålla emot vid avtappning från Mälaren. Förutom den vattenverksamhet som regleringen innebär kommer även nya kajer, ledningsomläggning och rivningsarbeten utföras som klassas som vattenverksamhet. Omfattande erosionsskydd och skydd för att minska strömningshastigheter kommer också att anläggas. Detta ingår i den ansökan som kommer att lämnas till miljödomstolen. Åsa Norman (ÅN) fortsätter med att presentera regleringsförslaget, som är framtaget av SMHI. I arbetet med regleringen finns tre huvudsyften: Minska risken för översvämningar Minska risken för låga vattenstånd Förhindra saltvatteninträngning Vid utformningen av den nya regleringen tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer genom att eftersträva årstidsvariationer som gynnar strandnära naturmiljö. Regleringen ska eftersträva att sänka vattenhastigheterna i syfte att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Utformningen av regleringen eftersträvar vidare, om möjligt, särskild hänsyn till det allmänna fiskeintresset och kulturmiljön genom längre tidsperioder med önskade flöden i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 3(10)

Det finns likheter och skillnader mellan dagens och föreslagen reglering. Båda syftar till att hålla Mälarens nivå mellan 4,0-4,7 m och förhindra saltvatteninträngning. En skillnad är att det nya förslaget innehåller de hänsynstaganden som beskrivs ovan. Fråga: Hur mycket vatten kan tappas ut genom Södertälje idag? Svar: I Södertälje kan ca 70 m 3 /s tappas ut idag, vid Riksbron ca 230 m 3 /s och vid Hammarbyslussen ca 70 m 3 /s. Projektet har gjort följande ställningstagande för regleringsförslaget: Regleringsförslaget ska bibehålla samma amplitud som idag (4,0-4,7 m) Årstidsvariationer ska erhållas, vilket är nytt jämfört med den nuvarande. Oförändrat medelvattenstånd Oförändrad tappningsordning Det kommer att bli en liten förändring i tappningsordningen. Vid lägre flöden kommer både Norrström och Söderström användas enligt en viss ordning, för att få en spegeldammstappning och minska flöden för sjöfart nedströms Norrström. I dag används endast Norrström vid dessa lägre flöden. I regleringsförslaget föreslås automatluckor och en flödesreglerad reglering, vilket gör att man kan tappa den mängd som behövs samt att man kan få ett jämnare flöde. Havet påverkar hur mycket vatten som kan släppas ut, om skillnaden är stor kan mycket vatten släppas och om skillnaden är liten begränsas flödet. Med en flödesreglerad reglering kan man anpassa hur mycket vatten som släpps till hur högt havet är. Den stora avtappningskapacitet som planeras gör det också möjligt att tappa tillräckligt med vatten även vid höga havsvattenstånd. Regleringen kommer att bli mjukare med jämnare flödesförändringar. Jämfört med dagens reglering blir vattenståndet högre på våren, medan vintervattenståndet blir lägre och sommarens i princip bibehålls, som ett genomsnitt under en 30-års period. Medelvattenståndet under året blir ungefär det samma. Maxvärdena för höga vattenstånd blir lägre i föreslagen reglering än i dagens reglering samt låga nivåer något högre än idag. Mellanårsvariationen minskar medan inomårsvariationen blir högre. Det blir även färre tillfällen med låga nivåer och de varar under kortare tid. I regleringsförslaget presenteras nivåer för 100-årsflöde, 1000-årsflöde och 10 000- årsflöde samt Flödeskommitténs riktlinjer vid dammdimensionerig (FLK). För samtliga dessa sänks vattennivåerna betydligt jämfört med idag och översvämningsriskerna minskar dramatiskt runt Mälaren. 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 4(10)

För att se hur regleringen klarar ett förändrat klimat har klimatmodelleringar gjorts med olika regionala scenarier och för en havsnivåhöjning. I framtiden förändras den dimensionerande nivån till att bli mindre p g a att snömagasinet minskar, vilket gör att regleringen klarar framtida tillflöden. Den klarar också en global havsnivåhöjning på en meter (motsvarar 0,5 m i Stockholm med hänsyn tagen till landhöjning). Detta innebär att den planerade tappningskapaciteten är robust både avseende tillrinning och havsnivåhöjning. SMHI bedömmer att översvämningsriskerna i princip helt försvinner i tidsperspektivet 50-100 år framåt. Mot mitten av seklet bedöms det bli mer problem med låga nivåer än med höga i Mälaren. Regleringen kan behöva ändras i framtiden för att klara av att hålla vattennivån uppe sommartid. Fråga: Är nivån densamma i hela Mälaren? Svar: Den nivån som avses i regleringsförslaget är ett medelvärde av mätvärden från tre olika platser i Mälaren. Det kan skilja 40-50 cm mellan olika delar av sjön. Fråga: Varför är vintervattenståndet lägre än idag? Svar: Det är för att behålla samma årsmedelvattenstånd. Vårvattenståndet har höjts för att tillgodose naturmiljön och skapa bättre förutsättningar för Natura 2000-områden, och för att få samma medelnivå så sänks vintervattenståndet. Fråga: För jordbruk är det viktigt med låg vattennivå på våren för att få igång vårbruket. Bättre höjddata behövs. Se svar nedan. Fråga: Hur lång tid tar det innan tappning i Stockholm märks i Västerås? Svar: SMHIKolla upp! Projektet återkommer med svar i protokollet. Fråga: Är det relevant att räkna på så lång sikt (1000-, 10 000 års sikt)? Svar: Ja, det finns så många värdefulla intressen kring Mälaren att det är relevant. Om dessa nivåer inträffar så är konsekvenserna så pass stora att riskerna är oacceptabla. Fråga: Påverkar mer slussning i Hammarby och Södertälje Mälarens nivå? Svar: Nej, det är en så marginell påverkan. Fråga: Det är besvärande att Mälaren betraktas som en yta, +4,83 i Stockholm, vad blir det i Västerås? Om det blir mycket regn i Uppland, hur högt blir det i den delen av Mälaren? Hur ser det ut idag? Svar: Idag mäter man på tre olika ställen i Mälaren som underlag för tappningen och regleringen av Mälaren. SMHI och Projekt Slussen tittar på att bygga ut mätsystemet med fler punkter. Fråga: Kommer det att bli erosion på fler ställen? Hur ser det ut i Allmänna Stäket? 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 5(10)

Svar: SMHI har modellerat strömningshastigheter. Det blir ingen påverkan utanför centrala Stockholm. Längre västerut i Mälaren är det allmänt andra faktorer som styr än flöden och tappningen i Slussen/Söderström t.ex. vind. Vi tar med oss synpunkten om Allmänna Stäket. Fråga: Hjälmaren påverkar mycket då man ibland släpper mycket vatten därifrån hur ska det hanteras? Svar: Hjälmaren har en vattendom och den påverkas inte av den nya regleringen av Mälaren. SMHI har tagit med den i beräkningarna. Fråga: Vindarna trycker upp vattnet mer idag än tidigare, finns det med här? Svar: Det finns idag inga vetenskapliga slutsatser för att vindarna i Stockholm ökar i framtiden. Höga vattenstånd i havet p g a vind är väldigt kortvariga (timmar), det påverkar inte tappningsförmågan i någon större omfattning. Fråga: I Klimat- och sårbarhetsutredningen står det att vårregn kommer att komma tidigare i framtiden, vilket kan sammanfalla med vårtoppen. Om det tar lång tid att sänka nivåerna inne i Mälaren hur påverkar det vårjordbruket? Svar: Avtappningskapaciteten är så stor att den får ut det vatten som behövs. Under hela den modellerade 30-årsperioden används aldrig hela kapaciteten. Vårvattenståndet blir inte högre än beräknat. Reaktionen på nivåerna är troligtvis snabbare än idag, vi återkommer. Fråga: Om det faller ett stort regn i hela Mälardalen måste man kunna tappa av och är det möjligt att förhandstappa? Svar: Det finns prognos för vårflödet i samband med snösmältning i dag. I dag kan vi använda förtappning, vilket gjordes i våras, men det räcker inte för att undvika översvämningsrisker. Den utbyggda kapaciteten som planeras är tillräcklig för att klara av sådana situationer. I framtiden blir vårfloden mindre samtidigt som vi har en stor avtappningskapacitet, vilket innebär att Mälardalen är säkra för översvämningar. Efter frågorna om den föreslagna regleringen presenterar MG miljökonsekvenserna som följer av den föreslagna regleringen. Projektet arbetar med olika geografiska skalor - Regionalt runt hela Mälaren - Lokalt Stockholm - Lokalt Slussen - Innerskärgården 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 6(10)

Projektet arbetar med olika tidsskalor - Byggtid: 5-10 år - Reglering: 20-40 år (anpassad för dagens klimat) - Anläggning: livstid 100 år (fungerar även i ny reglering) Mälaren är dricksvattentäkt för ca 2 miljoner människor. Den nya regleringen innebär att konsekvenser från översvämningar minskar (utläckage av miljögifter, näringsämnen, bräddningar mm) liksom att vi kan undvika låga vattenstånd som också är en risk för dricksvattenförsörjningen. För dricksvatten bedöms den nya regleringen innebära stora positiva konsekvenser. Detta gäller också för hälsa, som är nära förknippat med dricksvatten. För hälsa är det också positivt att de tekniska försörjningssystem, VA-nätet, värmeförsörjning skyddas mot översvämningar. För jordbruk har det gjorts omfattande utredningar med inmätningar av ett antal områden runt Mälaren, s k titthålsområden. Detta för att få en uppfattning om höjderna och hur områdena kan påverkas av regleringen. Generellt sätt gäller att bra jordbruksmark finns över marknivån 4,95 m (Mälarens höjdsystem), men även under finns jordbruksmark och betesmark. Regleringsförslaget innebär minskade översvämningar, vilket är positivt för jordbruket. Däremot innebär ett högre vårvattenstånd en försämrad dränering av oinvallad jordbruksmark. Detaljerade undersökningar görs och skadereglering utreds. När projektet har fått tillgång till mer detaljerade höjddata så kommer noggrannare utredningar göras för hela området och inte bara titthålsområdena. Med de nya höjddata kan också sakägare identifieras. Mälaren har flera viktiga hamnar och farleder, varav några är av riksintresse. De minskade översvämningsriskerna bedöms medföra stora positiva konsekvenser. I Stockholm innebär den ökade avtappningen förhöjda flödeshastigheter vid Stadsgårdskajen, vid enstaka tillfällen. Detta innebära problem på endast en kajplats, i övrigt kan fartygen hantera detta. För bebyggelse och infrastruktur innebär regleringen stora positiva konsekvenser, eftersom den skyddas från översvämningar. Strandnära naturmiljö har fått stora negativa följder av dagens reglering, eftersom det inte togs någon hänsyn till naturmiljö när regleringen gjordes. Det finns ett 80-tal Natura 2000-områden runt Mälaren, varav ca 20 st påverkas av vattennivån. Det finns också ett 80-tal naturreservat. Den nya regleringen skapar positiva förutsättningar för naturmiljö genom årstidsvariationer i regleringen. Det finns flera områden av intressen för kulturmiljön längs Mälarens stränder. Dessa får positiva konsekvenser av Mälarens reglering. De vrakinventeringar som gjorts nedströms Slussen visar på att de inte påverkas av den ökade strömhastigheten i förslaget. 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 7(10)

För vattenmiljön i inre skärgården blir det en negativ påverkan, men inget allvarligt. Det kommer att bli en ökad sedimentation till följd av de högre strömningshastigheterna i Stockholm, som leder till ökad erosion de första åren regleringen används. Det finns endast få, små produktiva skogsområden längs Mälarens stränder som kan påverkas av regleringen. De påverkas inte av dessa förändringar, men det kan bli enklare att arbeta i skogen vintertid. Fisket i Mälaren får positiva konsekvenser, bl a då det blir bättre miljöer för lek och reproduktion. Friluftsliv och rekreation får små positiva konsekvenser. Badplatser i Stockholm kan vid sällsynta tillfällen drabbas av höga flöden, detta hanteras i samråd med miljöförvaltningen i Stockholm. 3) Frågor och diskussion Mats Freij inleder frågestunden. Fråga: När beräknas preliminär byggstart? Svar: AB svarar att det sker två parallella formella processer just nu inom projektet, ansökan för vattenverksamhet och detaljplan för Slussen. Tidplanen är att byggstarten är i slutet av 2012. Trafikanläggningen ska vara klar 2018. Fråga: Man planerar ju även att bygga ut i Södertälje samtidigt, hur regleras Mälaren då? Svar: Mälaren ska kunna regleras enligt gällande dom under hela byggtiden. Fråga: Hur många Natura 2000-områden påverkas? Och en mer naturlig reglering borde väl slå ut det som har anpassat sig? Svar: Det är ca 20 st som påverkas av regleringen. Den nuvarande regleringen har varit väldigt negativ för de strandnära naturmiljöerna och de kommer att fortsätta missgynnas om vi fortsätter med en reglering som idag. Arterna som finns i området bedöms få bättre förutsättningar för att utvecklas. Responsen kommer att komma olika fort. Fråga: Vilka jordbruksområden påverkas? Finns karta? Svar: Än så länge finns det inte kartor för alla områden, utan bara för de s k titthålen. Titthålen är dock representativa för hur jordbruksmarken påverkas. När vi har nya höjddata (kommer våren 2011) kommer en bedömning göras för vilka områden och fastigheter som påverkas. Sakägare kommer att identifieras innan ansökan lämnas in. 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 8(10)

Fråga: När avtappningskapaciteten blir 5 gånger större, blir även strömmarna 5 gånger större? Svar: Ja som generell regel, men det kommer att bli lägre strömningshastigheter upp till en tappning på 750 m 3 /s p g a bredare kanaler och flödesreglerad tappning. De större flödena med högre strömningshastigheter inträffar väldigt sällan. Fråga: Med de ökande tappningsmängderna, hur påverkas Essingebroarna med flera i Stockholm? Vilka problem kan uppstå? Svar: Bortanför Centralbron blir det inga större problem. Man bedöms kunna tappa och slussa samtidigt i Slussen med flöden upp till 750 m 3 /s. SSPA har även undersökt påverkan på fritidsbåtar, vilka också klarar flöden upp till 750 m 3 /s. Kanotister får egentligen inte slussas, men de klarar flöden upp till ca 350 m 3 /s. Fråga: Hur sker kontakterna mellan LRF och projektet? LRF kan inte kontakta berörda, utan det måste projektet göra. Svar: Sökanden har ansvar för kontakten med sakägare. Kontakten med LRF är ett forum för att samarbeta med frågorna under arbetets gång. Fråga: I början av 70-talet lästes Mälarens nivå av vid Biskops-Arnö då det fanns en mätstation där. Den slutade användas p g a flödet från Fyrisån och att det är en trång passage. Kan det börja mätas där igen? Svar: Projektet tar med sig informationen till utvidgande av nätet med mätstationer. Fråga: Sker det någon samordning mellan ombyggnationen projektet och ombyggnationen i Södertälje? Svar: Projektet har haft kontakt med Sjöfartsverket i flera år. Även fortsättningsvis kommer en dialog mellan projekten att finnas. Fråga: Vad menas med värdefull jordbruksmark? Svar: Jordbruksverkets vattenenhet har gjort höjdmätningar i jordbruksmarken och därefter sammanställt åkermark och betesmark. Därefter görs en värdering av åkermarken. I vattenmål måste ersättningsfrågor regleras, förhoppningen är frivilliga uppgörelser. Det finns en värderingsgrupp, med bl a Mats Jos (LRFK Juridiska) och värderingsexperter. Mats Jos presenterar sig. Han företräder markägare och satt tidigare i projektets referensgrupp. Han arbetar med att hitta påverkade marker, invallade/oinvallade områden, vem som äger dem och hur de påverkas. Mats Jos har möjlighet att företräda markägare vid intrång. 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 9(10)

Fråga: Om övervägande delar av de berörda tycker att det är ett bra förslag, kan en liten grupp överklaga och förstöra? Svar: Det beror på vem som överklagar. När Mälaren reglerades förra gången, 1941, fanns ca 1000 berörda jordbrukare. De tyckte att nyttan var så stor att man avstod från ersättning. Utöver dessa fanns det 8 st som ville ha ersättning varav 6 fick. Fråga: Är alla kommuner runt Mälaren med och betalar eller betalar Stockholm för allt? Svar: Arbete med finansieringslösning pågår. Det finns en förhandlingsman utsedd för detta, Ingemar Skogö och arbete kring finansiering pågår. När alla frågor är avslutade tackar MG för visat intresse och mötet avslutas. Vid protokollet: Susanna Bruzell Tyréns AB Monica Granberg Projektledare miljö Slussenprojektet 2011_11_XX\1 - Allmänhet Bålsta_20101108 [slutlig 2012-02-27].doc 10(10)

2012-03-01 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: 2010-11-11, 10-12 Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet Mötestillfälle: 2 Plats: Länsstyrelsen i Södermanlands län Stortorget 1, Nyköping Närvarande Kaj Hellner Länsstyrelsen i Södermanland Anders Bollvik Skogsstyrelsen Jenny Rondahl Länsstyrelsen i Södermanland Rune Van den Brink Länsstyrelsen i Södermanland Tomas Wieslander Länsstyrelsen i Södermanland Greger Nordlöf Länsstyrelsen i Södermanland Nils Ljunggren Länsstyrelsen i Södermanland Sigrid Naver Länsstyrelsen i Södermanland Lars Jonsson Länsstyrelsen i Södermanland Lena Mathiasson Länsstyrelsen i Södermanland Jan Hägg Länsstyrelsen i Södermanland Karin Södergren Länsstyrelsen i Södermanland Projekt Slussen Ny reglering av Mälaren Mårten Frumerie MF Exploateringskontoret Projektchef Stockholm stad Monica Granberg MG Structor Miljöbyrån Projektledare Miljö Stockholm AB Per Molander Mannheimer & Swartling Advokat Johan Andreásson JA SMHI Ansvarig regleringsförslag Hanna Gustavsson HJ SMHI Utredare regleringsförslag John Askling JA Calluna Ansvarig naturmiljö Susanna Bruzell SB Tyréns AB Protokollskrivare Delges De som i närvarolistan angett att de vill ha minnesanteckningar. Protokollet publiceras även på www.stockholm.se/slussen Bilaga 1. Närvarolista Bilaga 2. Presentation 2011_11_XX\2 - LST södermanland_101111 [slutlig 2012-02-28].doc 1(9)