Rbtpyramiden Förändra i rätt rdning Veterinär Håkan Landin, Växa Sverige Eknmisk förening hakan.landin@vxa.se +46104710678; +46703502482 Rbtmjölkning har kmmit till Sverige för att stanna. Idag prduceras över 30 % av mjölken i svenska mjölkstallar med ett autmatiskt mjölkningssystem (AMS) ch i mer än 8 av 10 nybyggda ladugårdar installeras idag rbtmjölkning. Detta utgör ett paradigmskifte med tanke på att det är mindre än 15 år sedan AMS först intrducerades i landet. Inledning Denna artikel berör dagsläget i svenska AMS sm i flera avseenden inte mtsvarar de högt ställda förväntningarna avseende resultat, djurhälsa ch nettintäkt på gjrda investeringar. Detta har givetvis ett flertal rsaker där sviktande teknikfunktin sannlikt är mindre avgörande. Mer trligt är att det är hanteringen av mjölkningssystemet sm är den stra utmaningen. Ett förslag på priritering av insatsmråden för mer ptimalt teknikutnyttjande kmmer därför att presenteras. I föreliggande text anges några av de inställningar ch ingångsvärden sm enligt min mening kan förväntas leda till en effektiv ch störningsfri drift. Dessutm föreslås ett antal nyckeltal ch kkntrlldata sm övergripande speglar helheten på en rbtgård på krt, medellång ch lång sikt. AMS branschen i Sverige Antalet gårdar med rbt ch deras andel av prducerad mjölk i landet ökar kntinuerligt. I slutet av 2012 fanns ca 1100 AMS i Sverige vilka tillsammans std för ca 33 % av mjölkinvägningen (Figur 1). (Siffrrna är en uppskattning utifrån avkastningen på kkntrllens rbtgårdar ch uppgifter från leverantörerna av mjölkrbtar.) Figur 1: Gårdar med AMS i Nrden (NMSM årsstatistik)
Man kan med fg således påstå att rbtarna i Sverige är på stark frammarsch. Detta gäller inte i lika hög grad för resultaten på gårdsnivå. Objektiva fakta i mjölkbedömning ch kkntrll visar tvärtm att AMS-kllektivet tyvärr karaktäriseras av; För lite mjölk För mycket celler För dålig mjölkkvalitet För många gårdar med ansträngd eknmi Sm nämnts är det inga principiella fel på tekniken rbtar är helt enkelt bra på att mjölka. Huvudrsaker till de svaga resultaten är i fallande skala; Näringsförsörjning Mjölkningsintervall Ofullständiga mjölkningar Diskfunktin Smittskydd Kövervakning Spenhygien Blött smutsigt I det följande ges några exempel på hur man genm att trimma inställningar ch rutiner inm några lika riskmråden kan minimera negativ påverkan från några av dessa huvudrsaker till de sämre resultaten i svenska AMS. Rbtpyramiden Ett bra sätt att rikta rådgivningsinsatserna i AMS är att börja med det viktigaste ch gå vidare först när dessa riskmråden är säkrade. Det finns numera ett ganska mfattande vetenskapligt underlag till stöd för denna priritering. Svensk Mjölk har ckså ett mycket strt antal dkumenterade gårdsanalyser genmförda inm ramen för Hälspaket Mjölk utbildningarna sm utgör en bas för djupare analys av svenska förhållanden. Genm att sammanväga frskning ch fallstudier kan följande preliminära rangrdning gällande betydelsen av lika riskmråden i AMS presenteras; 1. Fder- ch vattentillgång 2. Beläggningsgrad 3. Spendppning 4. Förbehandling 5. Vattenhygien 6. Fderbalans 7. Mjölkningstillstånd 8. Hygienisk design 9. Diskfunktin 10. Liggbåshygien - 11. Spengummival 12. Klövhälsa 13. Kövervakning 14. Fderhygien 15. Stalldesign 16. Insklning av kvigr 17. Mjölkflöde 18. Kalvningsfördelning - 19. Avel Mjölkning Spengummi Fder Balans Fder, Vatten Tillgång Stall Design Mjölkning Tillstånd Mjölkflöde Beläggning Avel för juverhälsa Friska Klövar Kvigr Insklning Mjölkning Hygien Kr Övervakning Spenar Dpp Kalvningar Fördelning Disk Funktin Fder Hygien Spenar Förbehandling Liggbås Hygien Vatten Hygien
Sm alltid när det gäller pyramider gäller det att bygga ett stadigt fundament. Det är meningslöst att säkra en byggsten på ett högre plan m inte grunden först är på plats. Då riskerar faktiskt hela systemet att rasa. Enligt vår mening bör alla AMS kunna säkra 10 grundläggande riskmråden. Redan detta kan förväntas att påtagligt förbättra medelresultaten på svenska rbtgårdar. Ett mindre antal besättningar i framkant har sen möjlighet att trimma gården ytterligare i några avseenden. Att uppnå effekt av avel på gårdsnivå kan dck ske först när gården har full kntrll på samtliga underliggande faktrer. I det följande ges krtfattade bakgrundsfakta ch riktlinjer för att kunna säkra några av listans viktigare riskfaktrer. Riskmråden kmmentarer ch riktlinjer Fder, Vatten Tillgång Tillgång på fder ch vatten Mjölkning pågår dygnet runt i rbtstallet. Det innebär att några kr ckså alltid behöver kunna äta ch dricka. Målet är en låg ch sknsam stressnivå men ändå med aktiva kr. Detta uppnås med tillräckligt antal fderplatser, anpassad fdermängd, rätt andel individstyrd utfdring samt gd tillgång på fullgtt dricksvatten. Högst 2 kr per fderplats Minst 23 timmars tillgång på grvfder Minst 2 kg ts på brdet per k under dessa 23 timmar Vatten i alla delar av stallet En vattenplats per k 6 kr per vattenkpp & 10 kr per meter vattenkar Beläggning Beläggning i stallet Dygnet har ett begränsat antal timmar ch minuter. Man kan grvt räkna med att en mjölkning tar ca 8 minuter inklusive in ch ut ch lite mellanrum mellan krna. Det är ckså visat att det behövs en viss mängd luft i systemet, bl. a för att tillåta att ranglåga kr kan hitta in i mjölkbåset ch diskar att hinnas med. Vi har därmed 85 % av 60 minuter x 24 timmar = 1 224 minuter att tillgå för mjölkning. En divisin med 8 minuter per mjölkning ger 153 möjliga mjölkningar per dygn. Redan en enkel huvudräkning antyder därmed att vi inte kan ha mer än 50 mjölkande kr i stallet m alla skall mjölkas 3 ggr ch att m vi har 75 kr får vi bara 2 mjölkningar per k ch dygn. En idé med AMS är just flexibla mjölkningsintervall utifrån laktatinsmånad ch detta blir möjligt m vi har för många djur med mjölkningstillstånd. Det är ckså välkänt att långa ch jämna mjölkningsintervall leder till både höga celltal ch mjölkförluster. Tilläggas kan att denna ungefärliga uträkning bara gäller i besättningar med såväl gda utrymmen sm jämnt fördelade kalvningar.
Det finns flera andra mtiv till att undvika hög beläggning. En är behvet av ett visst översktt av tillgängliga liggplatser för mer liggtid vilket ger mer mjölk, mindre stress ch bättre klövhälsa. En annan, ch kanske ännu viktigare, är säkrad tillgång till fder ch vatten för alla kr. Högst en k per liggbås 55-65 kr per rbt Den högre siffran gäller i ett ptimalt stall Den lägre siffran gäller för Eklgisk prduktin Trånga gångar, små ytr Stall med kncentrerad kalvning Spenar Dpp Spendpp/Spenspray Det är en gd idé att använda sig av ett spendpp även i AMS. I ett flertal studier har detta nämligen fallit ut sm den enskilt viktigaste faktrn för bättre juverhälsa ch lägre celltal. I princip finns det ett antal lika preparat längs en skala från starkt skyddande till starkt hudvårdande spendpp. De skyddande medlen innehåller jd, sprit eller klrhexidin ch de hudvårdande är mer av typen salvr för mjukgörande av huden. Grundregeln är att skyddande spendpp skall användas m kbundna juverbakterier (t ex Staphylcccus Aureus; Streptcccus agalactiae) förekmmer i besättningen. Vid bekymmer med miljöbundna juverbakterier (t ex E. Cli; Klebsiella) eller m spenhuden är trr ch fnasig bör istället ett mer hudvårdande medel användas. I svenska besättningar är kbundna juverbakterier de vanligast förekmmande rsakerna till celltal Använd spendpp Välj preparat utifrån besättningens juverbakterier Om du inte känner till bakterierna; välj ett jdhaltigt spendpp Snåla inte med spraytiden Se till att dunken är fylld Förvara vid + 10 grader Bägge delar 26% Miljö bundna 7% Kbundna 67%
Spenar Förbehandling Förbehandling ch spentvätt Mjölknedgivningen är en starkt nedärvd reflex hs kn. Även i AMS lönar det sig därför att anpassa tiden från första spenkntakt till påsättning av spenkpparna till kns krppsfunktiner. Ett välkänt riktvärde är 1 minut. Det är således inget prblem att rbtarna tar lite tid på sig för spenrengöringen. Om man förkrtar förbehandlingen leder därför detta till flera negativa knsekvenser; lägre mjölkflöde, längre mjölkningstid ch mer spenslitage. I allmänhet sjunker ckså prduktinen på kn ifråga samtidigt sm celltalet blir högre. De två största rbtleverantörerna (Lely ch DeLaval) har default inställningar sm ger 55-60 sekunders förbehandling. Istället för att krta förbehandlingen kan det istället vara lämpligt att ibland förlänga den, t ex på första-kalvare eller trögmjölkade kr. Hygienen i förbehandlingen är viktig. Serva därför tvättkppar ch brstar regelbundet de kmmer annars att sprida bakterier mellan krs juver ch från mgivningen till spenarna på krna. Behåll nrmal förbehandling Lely: Dubbla uppsättningar brstar DeLaval Diska eller desinficera brstarna dagligen Byt mellan rengjrda uppsättningar brstar dagligen Kassera brstarna m det börjar bli ett mellanrum mellan brstytrna Blanda hett vatten med kallt för att få ljummet Se till att shunten sitter nära rbt Mntera isär ch rengör tvättkppen vid service Vatten Hygien Vatten du skulle vilja dricka själv Dricksvattenkvalitet! Rengör vattenkar 2 ggr/dag Rengör vattenkppar 2 ggr/vecka Rengör vattenkar på betet varje dag Stängsla brt sjö, bäck ch sumpmark Ta vattenprv regelbundet
Fder Balans Fderbalans Krnas förflyttningar mellan ät-, drick-, ligg- ch mjölkningsplats kallas ktrafik. Det är ktrafiken sm avgör hur fta ch hur regelbundet kn kmmer till mjölkning. Såväl prduktinsnivån sm celltalen är starkt berende av detta. Avvägningen mellan grundfder på fderbrdet ch lckfder i rbt ch eventuella autmater styr krnas rörelser i stallet. Meningen är att kn skall vara ganska mätt efter grundfdergivan men ändå lckas till mjölkbåset för att få det sista lilla extra. Viktigt är ckså att inte ge mer kraftfder i rbten än kn hinner äta under sina mjölkningar. Nrfr ch ktrafik Medelprduktinen minus 7 kg på brdet 2-5 kg kraftfder i rbten Över 10 tn behövs autmater Fderstyr med Nrfr för att förutsäga ktrafiken, se tabellen van Mjölkning Tillstånd Mjölkningstillstånd efter laktatinsstadium Det är viktigt att kn mjölkas tillräckligt fta för att inte sjunka i mjölk eller rent av sina av. Man behöver reservera utrymme för de kr sm mjölkar mest. En missad mjölkning kan inte tas igen eftersm juvertrycket brmsar mjölkbildningen.
Det är ckså viktigt att inte belasta spenarna för mycket rent mekaniskt. Eftersm spenkanalen står mer öppen 30-60 minuter efter mjölkning kan bakterier lättare tränga in juvret under denna tidsperid. Mjölkfettet behöver en viss mgnadstid innan man mjölkar ur det, m man mjölkar små mängder fta finns risk för smakfel. Det finns belägg för att krtare mjölkningsintervall än 7 timmar ger högre celltal ch risk för smakfel. Högst 4 mjölkningar dygn Optimalt mjölkningsintervall 7 till 12 timmar Mjölkningstillstånd efter laktatinsdag, förslag 0-90 360 min eller 12 kg max 5 ggr per dygn 90-150 390 min eller 12 kg max 4 ggr per dygn 150-390 min eller 10 kg max 3 ggr per dygn Hygienisk Design Hygienisk design Det aritmetiska medelvärdet för ttalantalet bakterier ligger i rbt anläggningar betydligt över medeltalet för övriga mjölkgårdar. Detta är inte överraskande eftersm AMS är ett kmplicerat hygieniskt system. Möjligheterna att diska är berende på hur diskbara mjölkningsförande ledningar är. Med kntinuerlig tillförsel av mjölk i tanken ch tankhämtning över dygnets alla timmar ställs nya ch högre krav på förvaring ch kylning av mjölken. För att lösa utmaningarna används värmeväxlare ch nya kylsystem så att rbtarna eller mjölkningsanläggningarna kan utnyttjas ptimalt. Diskningen av mjölktankar ch mjölkningsanläggningar sker bevakat ch dygnet runt. För att möjliggöra mjölkning utan nödiga avbrtt diskas lika delar vid lika tider vilket medför behv av fler kranar ch ventiler. Att diska lika delar av anläggningen vid lika tider ställer ckså extra höga krav på diskprceduren avseende temperatur ch mängd kemikalier. Inställningen av kylanläggningar är ckså viktig; risk finns både för dålig kylning under lång tid med bakterietillväxt respektive för kraftig kylning med isbildning.
Disk Funktin Diskfunktin Såväl rätt mängd vatten med rätt temperatur sm rätt diskmedel ch tillräcklig tid i de lika diskfaserna är faktrer sm påverkar diskfunktinen. Försköljning En kall eller en ljummen försköljningen ska ta brt kvarvarande mjölkrester innan disken med hög temperatur. Färsk mjölk har ett intakt mjölkfett sm blandar sig eller emulgerar bra med kall eller ljummen mjölk. Om temperaturen höjs förstörs mjölkfettets struktur vilket gör att det fettet inte emulgerar med vattnet lika bra sm färskt mjölkfett ch därför är svårare att skölja brt. Mekanisk rengöring För att disken ska ge en ett bra resultat krävs även att vattnet virvlar eller turbulerar för att kunna avlägsna mjölkrester ch förreningar i systemet. För detta krävs att vattenmänden är anpassad till uppgiften. En för liten liksm en för str vattenmängd ger sämre turbulens. Vid felaktig mängd vatten avviker även disktemperaturen från den sm beräknats ge fullgd rengöringseffekt. Inverkanstid Tiden är viktig för att disklösningen ska hinna påverka de mjölkförande ytrna med temperatur, turbulens ch kemiska medel. Men allt samverkar; vid för lite vatten, låg temperatur eller lite diskmedel kan inte en nrmallång disk hinna ta brt bakteriebeläggning, s.k. bifilm, sm hunnit bildas. Vanliga fel vid kvalitetsanmärkningar För dålig varmvattentillgång För låga disktemperaturer Bristande vattentillgång ch för lågt vattentryck Låg vattenmängd vid sköljning ch eller disk Fel på diskmedelspump Felaktig förvaring av kemikalier Frusna kemikalier kan ibland inte lösas upp igen Dsering utan hänsyn till medlets egenskaper Diskmedlens visksitet varierar med temperaturen Temperaturen varierar med årstid Disktemperatur över 65 C Diska 3 gånger per dygn året runt Kntrllera att diskmedel finns i dseraren Undvik att diska när vattentillgången är begränsad Överdimensinera varmvattenkapaciteten Förvara diskmedel i +10 C i frstsäkert utrymme Flytta in nya leveranser av kemikalier frstfritt snarast vid leverans
Liggbås Hygien En ren ch trr säng Man kan grvt rangrdna lika strömedel på en skala från renast till mest kntaminerat i utgångsläget enligt skalan; sand - trrt kutterspån - trrt sågspån trv råspån långhalm - hackad halm - fiberströ. Sen tillkmmer naturligtvis lagringsförändringar i respektive strömedel. När det gäller tillsatsmedel finns i princip två vägar att gå; tillföra släckt kalk för att göra mikrmiljön mer basisk eller tillföra svaga syrr för att göra mikrmiljön mer sur. Trv är sm strömedel i sig någt surt ch fungerar därför bäst med tillsatsmedel innehållande svaga fsfrsyrr (t ex Stalsan F, Staldren) sm verkar i samma riktning. En tredje typ av tillsatsmedel är trkad lera sm binder vatten ch gör ströbädden trrare, någt sm ckså minskar bakterietillväxten. Man bör kmma ihåg att inget tillsatsmedel har effekt i mer än 24 timmar, sen tar bakterietillväxten ch klimatet i stallet överhanden ch avgör vilket ph ch vilket bakterieinnehåll man får i ströbädden. När det gäller hälseffekter är en djupströbädd med sand, trv eller halm någt sm mtverkar hasskadr. Å andra sidan måste djupströbäddar mckas mycket nga ch abslut inte röras m, i annat är de en påtaglig riskfaktr för både förhöjd mastitfrekvens ch stigande celltal. Ett bservandum är att Klebsiella-tillväxt enligt kntrllerade försök endast mtverkas m ströbädden görs mer basisk. En lägenhet med kalk sm tillsatsmedel är att det dammar vilket kan besvära både kr ch skötare. Det kan ckså vid alltför riklig användning rsaka små sår på spenspetsarna ch därigenm påtagligt öka risken för juverinfektiner med s k serfila bakterier sm streptkcker ch stafylkcker. Av detta skäl bör man endast använda släckt kalk för att minska risken för gynnsam spenpåverkan. Inredning efter kstrlek Kör in strö varje dag Mcka ch jämna till liggsängarna 2 gånger per dag på fasta klckslag Omsätt allt strö i stallet sm har kntakt juver ch spenar på 48 timmar Undvik mrörning så att äldre material kmmer upp till ytan båset Kör upp läckande kr ch ströa rent ch trrt för användning av tillsatsmedel Blanda in 5-10 % släckt kalk i allt strömedel Undvik att ren släckt kalk kmmer i kntakt med spenspetsarna Trv bör inte kmbineras med kalk eftersm ph då blir mer neutralt vilket snarast gynnar bakterietillväxt
Mjölkning Spengummi Spengummival ch VaDia mjölkningsptimering Med avelns hjälp har krnas spenar minskat i längd ch tjcklek vilket har underlättat mjölkningen med mjölkmaskinernas hjälp. Men med allt krtare ch smalare spenar förekmmer det att ett spengummi inte sluter tillräckligt tätt mt spenen ch att spenen inte når ner till kllapspunkten. Om mjölkningen skall fungera ptimalt måste spenen sluta ganska tätt mt valt spengummi. Då uppnås ett lägre vakuum i gummikragen vid spenens bas än vid spenspets så att mjölkrganet hålls kvar på juvret med lagm kraft. Spenen måste ckså nå ner till spengummits kllapspunkt för att ge en fungerande spenspetsmassage under mjölkning. Om spenspetsen inte masseras under mjölkning kmmer bld ch vävnadsvätska att ansamlas runt spenkanalen så att den svullnar ch blir trängre ch sm en följd av detta försvåras mjölkflödet. Av resnemanget följer att man bör välja spengummi efter krna i varje besättning utifrån ras, ålder ch spenfrmer. Eftersm alla kr inte är exakt likadana i någn besättning innebär det att man i praktiken får välja det spengummi sm bäst passar flertalet av krna. Oftast är spenarna minst på förstakalvarna ch m de är extremt små bör man ckså ta hänsyn till detta i avelsarbetet på gården. Spenmätning Mjölkkvalitetsrådgivarna har ett mätverktyg för spenmätning. Efter mätning på 50 % eller fler av krna matas värdena in i ett dataprgram sm presenterar förslag på lämpligaste spengummi i besättningen. Vadia Mjölkningsptimering Mjölkkvalitetsrådgivarna kan ckså göra en dynamisk mjölkningsstudie sm avläser vakuumnivåer vid spenspets ch i spengummikragen under pågående mjölkning. Det är då möjligt att säkerställa att kr, rbt ch spengummi samverkar på ett ptimalt sätt ch att inte övermjölkning sker. Avtagningsnivå I AMS sker avtagningen autmatiskt ch på juverdelsnivå. Redan vid leverans är nivån för avtagning mycket lågt ställd, vilket kan fungera eftersm den är flödesstyrd ch övermjölkning därigenm undviks. Välj spengummi utifrån besättningens kmaterial Byt spengummi efter 2500 mjölkningar (vanligt svart nitrilgummi) Byt spengummi efter 10 000 mjölkningar (silikn) Behåll fabriksinställningarna för avtagningsnivå
Fder Hygien grvfder Snabb inläggning, packa nga. Anpassa ts-halt efter knserveringsmetd Använd tillsatsmedel Klla varmgång varje dag Rensa brt dåliga partier kraftfder Bra kvalitet, trr förvaring Skydda från skadedjur Lägg in kallt i ficka/säck/sil Klla varmgång varje vecka utrustning Spa fderbrdet dagligen i dagsljus Blanda varje dygn. Se till att vagnen töms vid varje utfdring Ta med fderrester från fyllning av vagnen i nästa blandning Rengör kraftfderautmaterna varje vecka Vanliga fel Otillräcklig knservering vid ensilering För lågt uttag i ensilagelager sm leder till varmgång Mögel i ensilage/spannmål/kraftfder Dåligt rengjrda blandarvagnar med bakterietillväxt i restfdret Dåligt rengjrt fderbrd med bakterietillväxt i restfdret Parameter Mål OK Larm Grvfder Värme i sil Ingen Svagt ljummet Hett Ammniumkväve, % av N < 4 < 8 > 12 ph i ensilage < 25 % ts < 4,2 < 4,2 > 4,5 ph i ensilage > 25 % ts * Under kritisk gräns Under kritisk gräns Över gränsen Smörsyra < 0,1 % 0,1-0,2 % > 0,3 % Mjölksyra > 5 % > 4 % < 3 % *ph är berende av ts. Frmel för ts-krrigering: (0,0257* ts % i ensilaget) + 3,71 = kritisk ph-gräns
Friska Klövar Undvik rörelsestörningar hs krna Klövbad vid exit från mjölkstatinen 7-8 % kpparsulfat eller Digiderm 2-4 gånger per månad Byt badet efter 150 kpassager Förebyggande åtgärder ch övervakning Sjukverkning Klövhälsregistrera vid varje verkning Inspektera ch vid behv åtgärda alla kr 2 gånger per år Viktigaste tidpunkter är 1-2 månader före ch efter kalvning Verka även kvigr innan kalvning vid behv Verkstl i djurflödet Klubba, klinga ch klss tillgängligt Kvigr Insklning En bra start i rbtstallet Intrducera kvigrna i stallet i grupper m 2-4 stycken Låt dm med i 2 veckr i tidsperiden 3-6 veckr före kalvning Tillgång till rbt men inget fder i tråget Flytta kvigrna till kalvningsavdelningen 3 veckr före kalvning Lär kvigrna rbten efter kalvning
Mjölkflöde Välj kr sm passar i rbt Optimera underliggande mråden i rbtpyramiden Spengummival ch förbehandling har särskilt str betydelse Använd inte egen tjur Ta reda på krnas avelsvärden för juverhälsa ch mjölkbarhet Rekrytera inte livdjur efter hndjur med låga avelsvärden för juverhälsa Välj klinjer med hög mjölkbarhet genetiskt Först därefter Byt ut kr med låga flöden ch höga celltal Seminera kr med låga avelsvärden för juverhälsa med köttras Seminera kr med låg mjölkbarhet med köttras Nyckeltal sm speglar helheten Följande tabeller är förslag på nyckeltal för att läsa av helhetsfunktinen i AMS. Följande mråden föreslås för uppföljning; Mjölkmängd, ktrafik ch teknikfunktin Hygien, juverhälsa ch energiförsörjning Fderbalans, prduktinstrend, djurhälsa ch eknmi 1. Mjölkmängd, ktrafik ch teknikfunktin Källa: Rbtdatr
2. Hygien, juverhälsa ch fderbalans Källa: Leveranskvitt/Mejeristatistik 3. Fderbalans, prduktinstrend, djurhälsa ch eknmi Källa: Nrfranalys, Kkntrllen, Mejeristatistik, PCR-analys Sammanfattning ch slutsatser Ett lyckat år med rbt förutsätter att man planerar för gd övervakning ch utnyttjar teknik ch inställningar på ett kvänligt sätt. En bra grund är att vara ansluten till Kkntrllen, utnyttja Nrfr, planera djurhälsarbetet med Hälspaket Mjölk ch välja spengummi efter besättningens kr. Om resultatet trts detta inte mtsvarar ställda förväntningar kan en Vadia, mjölkvalitetsrådgivning, nyinfektinsanalys ch ktrafikanalys vara värdefulla. Viktiga grunder för att lyckas med rbtmjölkning är; Grvfder tillgängligt 23 timmar Grvfder på brdet för medelprduktinen minus 7 kg 55-65 kr per rbt Mjölkningsintervall 7 till 12 timmar Rätt spengummi 3 diskar per dygn > 65 ⁰ C Rätt spendpp i riklig mängd
Referenser Dufur, S., Frechette, A., Barkema, H. W., Mussel, A. and Schll, D. T. 2010. Effect f udder health management n herd smatic cell cunt. J. Dairy Sci. 94:563-579 Everitt, B., Anderssn, I., Ekman, T. and Gyllenswärd, M. 2007. Autmatic milking and milk quality. Scientific reprt, Swedish Dairy Assciatin n 7068-P (in Swedish) Fall, N. 2009. Health and reprductin in rganic and cnventinal Swedish dairy cws, Thesis, Swedish University f Agriculture, Uppsala, Sweden Frsberg, A-M., Petterssn, G. and Wiktrssn, H. 2002. Cmparisn between free and frced cw traffic in an autmatic milking system. NJF reprt 337 Technlgy fr milking and husing f dairy cws, Hamar, Nrway Hagnestam-Nielsen, C. 2009. Ecnmic impact f mastitis in dairy cws. Thesis, Swedish University f Agriculture, Uppsala, Sweden Hamiltn, C., Hanssn, I., Ekman, T., Emanuelssn, U. and Frslund, K. 2006. Health f cws, calves and yung stck n 26 rganic dairy herds in Sweden. Vet. Rec. 150(16), 503-508 Hamiltn, S. 2007. Intrductin f heifers t an autmatic milking system. Exam study Dep. f Anim. Nutr. Manag., Swedish University f Agriculture, Uppsala, Sweden Hvinen, M., Aisla, A-M, Pyörälä, S. 2006. Accuracy and reliability f mastitis detectin with EC and milk clr measurement in autmatic milking. J. Dairy Sci. 91:121-127 Hvinen, M. and Pyörälä, S. 2010. Udder health f dairy cws in autmatic milking. J. Dairy Sci. 94:547-562 Hvinen, M., Rasmussen, M. D. and Pyörälä, S. 2009. Udder health f cws changing frm tie stall r free stall with cnventinal milking t free stall with either cnventinal r autmatic milking. J. Dairy Sci. 92:3696-3703 Huijps, K., Lam, T. and Hegven, H., 2009. Cst and effects f mastitis management measures. IDF Newsletter: 2009:3 p 10-12. Kathlm, J. 2010. Streptcccus agalactiae in the Nrdic cuntries. Prc. Swedish veterinary Cngress Uppsala p. 77-80 Landin, H. 2010a. Juverhälsa i rbtbesättningar, Husdjur 4:12 (in Swedish) Landin, H. 2010b. Prevalence f Streptcccus Agalactiae in Swedish AMS. IDF Animal Health News Letter, 4:22-24 Landin, H., Mörk, M. and Petterssn, G., 2011. Udder health in herds with autmatic milking. Prc.Udder Health and Cmmunicatin Utrecht, p. 385-390 Melin, M. 2005. Optimizing cw traffic in an autmatic milking system with emphasize n feeding patterns, cw welfare and prductivity. Thesis, Swedish University f Agriculture, Uppsala, Sweden Mörk, M. J. & Sandgren, C.H., Celltal i lika besättningstyper, Prc. Swedish veterinary cngress, Uppsala 2010 p. 69-71 (in Swedish) Odensten, M. 2006. Drying ff the dairy cw. Thesis, University f Agriculture, Uppsala, Sweden Sandgren, C. H., Lindberg, A. and Keeling, L.J. 2009. Using a natinal dairy database t identify herds with pr welfare. Animal Welfare 18: 523-532 Svennersten, K. M. and Petterssn, G. 2007. Prs and cns f autmatic milking in Eurpe. J. Anim. Sci. 86:37-46 Wiktrssn, H., Svennersten-Sjaunja, K. and Salmnssn, M. 2000. Shrt r irregular milking intervals in dairy cws Effects n milk quality, milk cmpsitin and cw perfrmance. Prc. Int.