FORSKNING PÅGÅR _ didaktik

FORSKNING PÅGÅR _ didaktik Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 2008-2012. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

Innehållsförteckning "Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Eva Alerby 1 Undervisningstraditioner och lärande. Jonas Almqvist 3 Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i undervisning för hållbar utveckling Modersmålsundervisningens roll för den lexikala utvecklingen hos somalisk-svensktalande barn i skolans tidigare år Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv Christer Bergsten 5 Jonte Bernhard 7 Gunilla Dahlberg 8 Anna Eckerdal 10 Per-Olof Erixon 12 Niklas Gericke 14 Christina Hedman 16 Anita Hussénius 18 Åke Ingerman 20 Anders Jakobsson 22 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Håkan Larsson 24 Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår. Hur naturvetenskaplig allmänbildning skapas genom s.k. Socioscientific Issues: En studie av elevers diskurser och förmåga att argumentera Representationer och kunskapskonstruktion: Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande. Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Caroline Liberg 26 Mats Lindahl 28 Cedric Linder 30 Eva Lundqvist 31

Meningsfullt lärande genom samarbete i och utanför klassrummet Att utveckla experimentbaserad undervisning och didaktik i sannolikhet: Inferentialism, kontextualisering och variation i samverkan Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla avancerad läsförmåga i skolan. En studie av rollen hos representationer och agerande inom interaktionsdesign: Skissande som en förkroppsligad praktik Lärares gemensamma kunskapsproduktion (lgk). Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund. Immersiv Utbildning: Interaktivt Byggande och Lärande av Grundläggande Vetenskapliga Begrepp i Virtuella Nanoteknikmiljöer Representation, resurser och meningsskapande. Medeltiden som kunskapsområde i olika lärmiljöer. Vad gör testandet med eleverna - En studie kring nationella prov i matematik Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av "livskunskap" i svenska skolor. Visualiseringar som meningsskapande verktyg för kommunikation av molekylär livsvetenskap med fokus på kritiska aspekter och semiontik Att utmana livsvetenskapernas tröskelbegrepp - underlättad förståelse av evolution via visualisering Marcelo Milrad 33 Per Nilsson 35 Kenneth Nordgren 37 Christina Olin-Scheller 39 Robert Ramberg 41 Ulla Runesson 43 Konrad Schönborn 44 Staffan Selander 46 Gunnar Sjöberg 47 Geir Skeie 49 Lena Tibell 51 Lena Tibell 53 Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan Tine Wedege 55 Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande Per-Olof Wickman 57 Lisbeth Åberg-Bengtsson 59 Johan Öhman 61 Undervisning och lärandeprocesser rörande argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling Leif Östman 63

"Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av skolan. Huvudsökande Eva Alerby Luleå Tekniska Universitet Medsökanden Åsa Gardelli Luleå Tekniska Universitet Krister Hertting Luleå Tekniska Universitet Catrine Kostenius Luleå Tekniska Universitet Kerstin Öhrling Luleå Tekniska Universitet Period 2009-2011 Det finns en omfattande mängd undersökningar och utredningar från myndigheter och andra organisationer som studerat barns psykosociala hälsa. Det råder dock brist på forskningsbaserade studier som belyser skolans psykosociala miljö sedd ur barns perspektiv, där barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper tas tillvaras. Denna studie har som övergripande syfte att synliggöra, problematisera och diskutera erfarenheter av psykosocial hälsa inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att belysa hur skolans psykosociala miljö upplevs och erfars av de barn och unga som vistas där, samt att studera arbetet med frågor som kan antas påverka den psykosociala miljön. För att besvara studiens övergripande syfte har följande frågeställningar identifierats: I) Hur upplever och erfar elever och lärare psykosocial hälsa i skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av goda exempel när de upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs psykosocial hälsa i skolans vardag, d.v.s. hur agerar, reagerar och interagerar elever och lärare i olika situationer i anslutning till psykosociala aspekter? IV) Vilka faktorer utifrån elevers och lärares erfarenheter av psykosocial hälsa är viktiga förutsättningar för att skapa en god lärandemiljö? En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation 1

som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever och lärare. Traditionellt sett, brukar problemlösning genom kartläggning av problem och försök att hitta lösningar på dessa problem, ses som en vanlig väg för utveckling i organisationer. Denna form av utveckling fokuserar på att försöka göra sig av med problem. I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till problemlösningsmodellen finns det uppskattande hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter. För att nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi att använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation. Vi har för närvarande kontakt med två skolområden i Norrbotten som är intresserade av att delta i projektet. Skolområdena består tillsammans av sju rektorsområden och det sammanlagda elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever samt 375 pedagoger. 2

Undervisningstraditioner och lärande. Lärare inom olika ämnestraditioner, ämnen och kontexter undervisar på olika sätt. Trots att lärares sätt att undervisa har visat sig ha stor betydelse för elevers lärande, och trots att mycket pengar, tid och energi lagts på att reformera undervisning i olika ämnen, har relationen mellan undervisningssätt och lärande emellertid inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom didaktisk och annan utbildningsvetenskaplig forskning. Den forskning som hittills bedrivits har ofta fokuserat på enskilda eller ett fåtal lärare under korta perioder och den kunskap som skapats har då i vissa fall blivit anekdotisk och omöjlig att generalisera. I detta projekt studeras relationen mellan undervisningstraditioner - det vill säga undervisningssätt som många lärare använder sig av - inom No-ämnena och Idrott och hälsa i Sverige och elevers lärande. Jämförelser görs också med liknande studier i Frankrike och Schweiz. Resultatet av forskningen används i projektet för att utprova och producera material för lärare att använda i planering och utförande av undervisning. 1. Projektet syftar för det första till att studera lärandets institutionella villkor, det vill säga analysera vilken effekt i termer av lärande som olika undervisningstraditioner har inom de nämnda ämnena. 2. För det andra syftar projektet till att använda forskningsresultaten i den första delen till att designa, testa och slutligen producera fortbildningsmaterial. I projektet utförs tre olika sorters undersökningar: (i) Studier av undervisning i fyra olika ämnen - fysik, kemi, biologi och idrott och hälsa - på grundskolan i Sverige, (ii) komparativa studier av undervisningen i dessa ämnen i Sverige, Frankrike och Schweiz och (iii) komparativa studier mellan ämnen och mellan länderna. Huvudsökande Jonas Almqvist Uppsala universitet Medsökanden Karim Hamza Stockholms universitet Per-Olof Wickman Stockholms universitet Malena Lidar Uppsala universitet Eva Lundqvist Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Marie Öhman Örebro universitet Period 2013-2017 Lärare, som människor i allmänhet, är naturligtvis inte "kopior" av eller totalt styrda av historiska traditioner, men de är inte heller helt opåverkade av dem. En undervisningstradition karaktäriseras av regelbundna mönster av undervisningssätt. Dessa mönster utgörs av det urval av undervisningsinnehåll och arbetssätt som görs och sätt att interagera med elever. Tidigare studier har visat att lärare i sin undervisning följer vissa mönster, men också att det finns viktiga skillnader mellan olika lärares undervisningssätt, skillnader som gör att vi kan säga att de hör till den ena eller andra undervisningstraditionen. Till exempel har forskning om undervisning och lärande i naturvetenskap visat att lärare i huvudsak kan orientera undervisningen antingen mot att eleverna ska introduceras i det 3

naturvetenskapliga sättet att tänka och arbeta eller mot att eleverna ska lära sig att använda sig av naturvetenskaplig kunskap och tillämpa den på praktiska och/eller moraliska problem som de kan ställas inför. I den förra av dessa riktningar ses ofta skolämnet som en förenklad version av en universitetsdisciplin, medan undervisningen i den senare på många sätt är mer autonom i relation till disciplinerna. Framväxten av komparativ didaktik i franskspråkiga länder startade under 1990-talet och är relaterad till en liknande diskussion. Forskarna inom området undersöker de institutionella gränserna för kunskap, undervisning och lärande. Idag uppmärksammas detta område alltmer i övriga Europa. Projektets medarbetare i Frankrike och Schweiz är ledande inom området och bidrar i projektet med kunskap och ett rikt jämförelsematerial. I sina teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger de mycket nära de ansatser som projektets svenska medarbetare utarbetat och kommer att använda sig av. Sedan några år tillbaka samarbetar grupperna i de olika länderna för att ytterligare utveckla dessa ansatser. Analyserna av det empiriska materialet - som består av enkäter, intervjuer och videoinspelningar - fokuserar på frågor om vilken betydelse möten mellan lärare och elever har för lärande och för lärarens reflektioner och efterföljande undervisningsinsatser. Särskilt fokuseras relationen mellan olika undervisningssätt som delas av många lärare och elevers lärande. Genom komparationer mellan ämnen och länder klargörs dessa relationer och lärandets institutionella/kulturella villkor. Detta klargörande är en grund för att tillsammans med lärare utveckla relevant och effektivt fortbildningsmaterial. 4

Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå hur framgång?definieras? vid den aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att?först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med matematik!? Undervisning och examination ser också annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik. Huvudsökande Christer Bergsten Linköpings universitet Medsökanden Eva Jablonka Luleå Tekniska Universitet Period 2010-2012 En viktig del av problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att?överbryggningskurser? används på många håll är genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att integreras. Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt genomförde ICMI (International Commission on Mathematical Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat, 5

diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens. Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att behandlas:? Vilken typ av matematik kan identifieras i den institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken?? Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och framgång i studierna? För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt empiriskt material genom att under ett år följa två grupper studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial. Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för teoribildning inom matematikdidaktik. 6

Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Studier av lärande inom ingenjörsvetenskap och "techno-science" som en materiell diskursiv praktik Syftet med detta projekt är undersöka några aspekter av lärande i praktiken och blivande civilingenjörers och fysikstudenters användande av representationer, symboliska och fysiska artefakter som diskursiva redskap. Inom såväl ingenjörs- som naturvetenskap är experimentell verksamhet central och olika instrumentella tekniker såsom oscilloskop, mikroskop, röntgenapparater och andra sensorer används som medierande verktyg för att erfara världen med. Laborationer ses vanligtvis som ett viktigt och centralt inslag i natur- och ingenjörsvetenskaplig undervisning inom såväl skol- som högskoleväsendet. Ett viktigt inslag i en laboration är experimentet och den instrumentering som används. Emellertid saknas det i stor utsträckning forskning kring den roll som instrumentering och andra teknologier har som medierande redskap i laborativt lärande. Huvudsökande Jonte Bernhard Linköpings universitet Period 2012-2014 Det beror på att dessa teknologier har ansetts sakna kognitivt värde i vissa traditionella vetenskapsteoretiska synsätt. I preliminära studier har det visats att tvärtom så har teknologin en central roll och dess roll måste förstås för att förklara skillnader i lärandet mellan olika upplägg av laborationer. Instrumentering och andra teknologier är inte neutrala tekniker, utan påverkar relationen mellan människan och världen och t ex vad som är möjligt att erfara, vad som träder in förgrunden i det fokala medvetandet och vad som tonas ner. Det innebär att olika teknologier har olika meningserbjudanden. Det betyder att lärandet under en laboration måste analyseras med hänsyn till såväl de fysiska verktyg (artefakter) såsom olika mätinstrument, mätsystem och system för bearbetning och visualisering av experimentella data som de symboliska verktyg i form av modeller, begrepp och representationer som studenter använder. Med andra ord som måste studenters lärande analyseras som en materiell-diskursiv-praktik och detta är det föreslagna projektets syfte. 7

Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen några beständiga självklarheter. Människor rör sig över nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets, läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och kommunikationskanaler. Huvudsökande Gunilla Dahlberg Stockholms universitet Medsökanden Liselott Olsson Stockholms universitet Period 2010-2012 Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta område. Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns lärande och förskolans undervisande, bedömande och utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion, mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk. De specifika målen för det föreslagna projektet är: "att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det globala samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i förskolan. "att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger indikationer på att det, i ljuset av en förändrad kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns 8

språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man via observationer, foton, filmer och artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser. Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3 förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer också att genomföras. 9

Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel Många ämnesområden i skolan så väl som på universitet har både praktiska och teoretiska lärandemål. Teori och praktik är ofta intimt sammanlänkade, det är svårt att lära det ena utan det andra, och de båda kan ömsesidigt stödja, men även hindra varandra. De kan upplevas som lika svåra att lära, men teorin och praktiken måste kopplas ihop för att uppnå ett tillfredsställande läranderesultat. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel syftar till att belysa hur lärandet av teori och lärandet av praktik beror av och samspelar med varandra i ett laborativt ämne. Laborationer är komplexa lärandemiljöer. Tidigare forskning visar att eleven/studenten inte nödvändigtvis fokuserar på det som läraren avsett med laborationen, och ofta uppnås varken laborationens teoretiska eller praktiska lärandemål på ett tillfredsställande sätt. Vikten av medveten reflektion under lärandet har även påvisats. Huvudsökande Anna Eckerdal Uppsala universitet Medsökanden Lennart Rolandsson Stockholms universitet Inga-Britt Skogh Stockholms universitet Anders Berglund Uppsala universitet Michael Thuné Uppsala universitet Period 2012-2014 Men om eleven/studenten inte "ser" vad som är meningen med laborationen, eller fokuserar på något annat än det som var lärarens intention, så uppnås kanske inte det avsedda lärandet. Tidigare forskning har antingen fokuserat på lärandet av teori eller lärandet av praktik i laboratoriet. Samtidigt har man pekat på det komplexa samspelet och starka beroendet mellan teoretiskt och praktiskt lärande. Det har efterfrågats forskning om hur praktik och teori relaterar till varandra i elevers/studenters lärande. Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan. Datorprogrammering som är ett laborativt ämne med både teoretiska och praktiska lärandemål är valt som fallstudie. Programmering är ett av få ämnen som ges som nybörjarämne både på gymnasie- och universitetsnivå. Projektet kommer att studera elevers/studenters lärande på båda nivåerna. Dessutom kommer projektet att studera hur programmeringslärare förstår sin egen lärarpraktik och hur den förståelsen utvecklas under projektet. En grupp lärare kommer att följas under projekttiden. Lärargruppen skall vid ett flertal tillfällen mötas för att delges resultat från projektet. Lärarna kommer då att få möjlighet att reflektera över vilka implikationer resultaten kan ha för deras lärarpraktik. Lärargruppen kommer att möjliggöra studier av hur lärares förståelse av den egna lärarpraktiken förändras genom aktivt deltagande och reflekterande under projektets gång. Laborationer som tar upp motsvarande lärandemoment för gymnasieelever och universitetsstudenter kommer att videofilmas. 10

Såväl lärare som elever/studenter kommer att intervjuas efter videofilmningen. Forskarna väljer utdrag ur videofilmerna som relaterar till forskningsfrågorna som de intervjuade får se som ett stöd för att erinra sig sina upplevelser under laborationen (s k "stimulated recall"). Projektet avser att studera sambanden mellan a) det av läraren avsedda lärandeobjektet, b) det lärande som laborationen öppnar och möjliggör och c) det av eleven/studenten upplevda lärandeobjektet. Exempel på frågor som kommer att belysas är: Hur utövar lärarna sin lärarpraktik så att teori och praktik kopplas ihop i elevens/studentens lärande? Hur relaterar lärandet av praktik och lärandet av teori till varandra? Den senare frågan är möjlig att diskutera utifrån empiriska data med hjälp av det teoretiska ramverket projektet använder. Projektet Teori och praktik i laborativt lärande - ett komplext samspel kan skapa förutsättningar för förbättrad undervisning och lärande i laborationer i programmering genom att öka förståelsen för det komplexa samspelet mellan teori och praktik. Medlemmar i projektet har ett stort nationellt och internationellt kontaktnät i universitetsvärlden med lärare som undervisar både datavetenskap och även ingenjörsutbildningar där programmering är vanligt och ofta ett problematiskt ämne för studenter. En av medlemmar i projektgruppen har startat och leder ett unikt nationellt nätverk för gymnasielärare i programmering vilket möjliggör att projektet kan bidra till att lärare får utveckla sin lärarpraktik i nära samarbete med forskare. 11

Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded") (Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid, 2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008) som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv, dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen, dvs. ämnets undervisnings praktik. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen. Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera (a) vilka faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och undervisnings praktik när ny teknik och nya medier integreras, (b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas? Huvudsökande Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mikael Alexandersson Göteborgs universitet Bengt Olsson Göteborgs universitet Johan Elmfeldt Malmö Högskola Anders Marner Umeå universitet Manfred Scheid Umeå universitet Hans Örtegren Umeå universitet Period 2010-2012, (c) på vilka avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig och vik tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring och bätt re undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana 12

förväntningar inte infriats visas i en rad svenska och internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005). För att förstå den varia tion som finns när det gäller integra tionen av IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas. Skoläm nena har sina?universella och karakteristiska? strukturer, som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron, 2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT (Goodson et al, 2002). Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska frågor, som har en tendens att "funk tionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan användas för att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav och tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga. 13

Studie av gymnasieskolors framgångsfaktorer i undervisning för hållbar utveckling FN har utropat åren 2005-2014, den så kallade Dekaden, som ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Ett särskilt fokus riktas mot lärare och skolor vars verksamhet skall främja hållbar utveckling, vilket även betonas i den svenska skolans läroplan. Synen på hållbar utveckling och hur den skall undervisas varierar, men ett naturvetenskapligt angreppssätt baserat på miljöundervisning dominerar. Forskning har dock visat för att ett helhetsperspektiv inkluderande ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner är att föredra i undervisningen om man vill uppnå ett förändrat synsätt. En viktig fråga att undersöka blir då hur skolans organisation och arbetsmetoder kan ordnas för att främja en helhetsförståelse av hållbar utveckling. I vår studie kommer vi att utforska vilka bakomliggande faktorer i organisation och arbetssätt som gör det möjligt för gymnasieskolor att framgångsrikt arbeta med ett helhetsperspektiv på undervisning för hållbar utveckling. Huvudsökande Niklas Gericke Karlstads universitet Medsökanden Tzuchau Chang Shu-Nu Chang Karlstads universitet Solveig Hägglund Karlstads universitet Hans-Åke Scherp Karlstads universitet Period 2012-2014 Vår studie bygger vidare på en riksomfattande undersökning, som över 3000 gymnasielärare deltagit i. I den riksomfattande studien kartlade vi med hjälp av en enkät lärares förståelse för och attityder till begreppet hållbar utveckling samt deras arbetsmetoder i undervisning för hållbar utveckling. Våra resultat visar att många lärare saknar ett helhetsperspektiv och att förståelsen för begreppet varierar beroende på vilket ämne de undervisar i. Undersökningen visar också att lärare har problem men att inkludera hållbar utveckling i sin undervisning. Av de över 200 skolor som deltog i studien fanns det dock några skolor som markant skiljde sig från de övriga genom att en majoritet av lärarna hade ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. På dessa skolor beaktas den ekologiska såväl som den ekonomiska och sociala dimensionen och lärarna har ett arbetssätt som går i linje med hållbar utveckling. I det här projektet vill vi besvara två frågeställningar. Först vill vi med en enkätstudie undersöka om elevernas synsätt på hållbar utveckling på dessa skolor går i linje med lärarnas, d.v.s. ett helhetsperspektiv, och om deras synsätt avviker från elevers synsätt på andra skolor. Vår hypotes är att så borde vara fallet utifrån våra tidigare resultat och annan forskning. Data från enkäterna kommer att analyseras statistiskt. Vår andra frågeställning syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer som möjliggör att dessa skolor så framgångsrikt arbetar utifrån ett helhetsperspektiv med hållbar utveckling i sin 14

undervisning. De bakomliggande generella framgångsfaktorer som en skola behöver ta hänsyn till för att vara lyckosam med att förmedla ett specifikt innehåll finns identifierat i skolforskning sedan tidigare och inkluderar skolans organisation, skolans samverkansformer, lokala mål, rektors påverkan, lärares arbetsmetoder och undervisningsmaterial. Genom att identifiera och kartlägga vad dessa skolor har gemensamt i sin organisation och arbetssätt relaterat till hållbar utveckling hoppas vi kunna förstå hur andra skolor kan förändra sitt sätt att arbeta för att mer framgångsrikt undervisa om hållbar utveckling. Vi kommer att genomföra semi-strukturerande intervjuer med begreppskartor med såväl lärare som rektorer samt textanalyser av dokument och undervisningsmaterial för att besvara frågeställningen. Då undervisning för hållbarutveckling är en global fråga, och är ett innehåll som integreras i undervisningen världen över, genomför vi inom projektet även en jämförande studie med s.k. Green schools i Taiwan för att se om de bakomliggande framgångsfaktorerna är generella eller om det finns kulturellt betingade skillnader. Green schools är certifierade för undervisning för hållbarutveckling. Denna studie kommer att ge ett betydande bidrag till forskningen med hög grad av generaliserbarhet genom att studien bygger på omfattande kvantitativa undersökningar, och dessutom innehåller en jämförande design mellan två länder. 15

Modersmålsundervisningens roll för den lexikala utvecklingen hos somalisk-svensktalande barn i skolans tidigare år Det aktuella projektet undersöker modersmålsundervisningens betydelse för tvåspråkiga elevers ordförrådsutveckling i såväl modersmålet som andraspråket och exemplifierar vad det kan innebära att utveckla ett skolrelaterat språk parallellt i två språk. Dessutom undersöks sambandet mellan elevers ordförrådsutveckling och deras utveckling av läsförståelse på två språk, vilket inbegriper ett fokus på sambandet mellan utvecklingen av morfologisk medvetenhet och läsförståelse. I studien undersöks modersmålsundervisningens roll för den lexikala utvecklingen i skolans tidigare år, genom att vi jämför utvecklingen i svenska och somaliska för en grupp somalisksvensktalande elever som deltar i skolans modersmålsundervisning med den hos en grupp somalisksvensktalande elever som inte deltar i skolans modersmålsundervisning. Vi följer en grupp elever från årskurs 1-2 och en grupp från årskurs 4-5. Huvudsökande Christina Hedman Stockholms universitet Medsökanden Natalia Ganuza Stockholms universitet Period 2013-2015 Vår målsättning är att (1) jämföra gruppernas resultat på en rad tester som mäter bredden och djupet på elevernas ordförråd, både i modersmålet somaliska och i andraspråket svenska, (2) diskutera sambandet mellan elevernas ordförrådsutveckling och deras tidiga läsinlärning i båda språken, vilket undersöks med hjälp av en rad tester som mäter elevernas ordavkodningsförmåga och läsförståelse på båda språken, och (3) jämföra gruppernas språkutveckling över tid. Den kvantitativa delen av studien kompletteras med en kvalitativ undersökning av hur man i modersmålsundervisningen i somaliska och i undervisningen i svenska som andraspråk arbetar med tidig läs- och skrivinlärning och med elevernas utvidgning av ordförrådet. Detta undersöks genom deltagande observationer av modersmålsundervisningen i somaliska och undervisningen i svenska som andraspråk, som genomförs kontinuerligt under ett år. I samtal med lärarna diskuteras hur de ser på sin undervisning, vilka arbetsmetoder och läromedel de använder och på vilket sätt de anser att undervisningen kan bidra till elevernas språkutveckling. Lärarna kommer att ombedes kommentera videoinspelade sekvenser av undervisningen. En motivering till valet av modersmålsundervisning i somaliska är att förhållandena för den somaliska minoritetsgruppen i Sverige är ringa utforskade, i synnerhet i skolsammanhang, trots att somaliska idag är ett av de tio vanligaste modersmålen i svensk grundskola, enligt aktuell 16

statistik från Skolverket. Trots att man idag vet att ordförrådet är en högst central komponent för elevers kunskapstillägnande finns inga tidigare studier som har undersökt vilken roll modersmålsundervisningen har för denna, så som den är organiserad i Sverige idag. Alltför få tidigare studier fokuserar sambandet mellan tvåspråkiga elevers ordförrådsutveckling och deras utveckling av läsförståelse. Dessutom fokuserar många tidigare studier av tvåspråkiga barns ordförrådsutveckling alltför ensidigt på endast en aspekt av barnens ordförrådsutveckling, t.ex. endast på hur många ord de kan eller endast på det ena av barnens språk (oftast majoritetsspråket/skolspråket). På så sätt missar de möjligheten att få ett helhetsperspektiv på elevernas lexikala kompetens och se hur utvecklingen fortskrider parallellt i elevernas två språk. I den aktuella studien inkluderar vi därför flera olika mått av elevernas lexikala bredd och djup som vi kopplar till deras resultat på flera mått av läsförståelse. Samtliga tester utförs både på elevernas förstaspråk somaliska och på deras andraspråk svenska. I studien utgör morfologisk medvetenhet ett mått (av flera) av elevernas lexikala djup, eftersom man utifrån studier av enspråkiga barn har kunnat se att morfologisk medvetenhet har stor betydelse såväl för utvecklingen av den tekniska sidan av läsningen som av läsförståelsen. Slutligen kan det aktuella projektet bidra med fördjupade kunskaper om modersmålsundervisningens utformning och innehåll, vilket saknas i den svenska kontexten. 17

Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera sig med. I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas intresse och lärande i dessa ämnen. En nyligen publicerad studie från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena. Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet. Huvudsökande Anita Hussénius Uppsala universitet Medsökanden Kathryn Scantlebury University of Delaware Minna Salminen-Karlsson Uppsala universitet Anna T. Danielsson University of Cambridge Kristina Andersson Högskolan i Gävle Annica Gullberg Högskolan i Gävle Period 2011-2013 I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. I projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande No- 18

lärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter? Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap. I utbildningen kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras. Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle. Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning. 19

En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang: Att lära sig teknik i grundskolan Tekniska system i grundskolan: Om lärandemöjlighter i stunden och sammanhanget Ämnet teknik i grundskolan syftar till att eleverna ska kunna orientera sig i dagens tekniktäta värld, förstå samband av teknik-människa-natur-samhälle och kunna agera praktiskt och intellektuellt i förhållande till teknik de möter. Att kunna urskilja olika händelser och tekniska ting som delar av ett socio-tekniskt system är en viktig del av detta. Det kan gälla bilar som en del av ett transportsystem, kärnkraft som en del av ett energisystem eller mobiltelefonsamtal som en del av ett kommunikationssystem. Tekniska systems struktur med komponenter, relationer mellan dem och specifik funktion är mångfacetterat i hur de visar sig i olika sammanhang och samtidigt abstrakt och ibland undflyende som begrepp. Det här projektet syftar till att förstå hur undervisning och lärande om tekniska system formas i teknikklassrummet av lärare och elever gemensamt. Huvudsökande Åke Ingerman Göteborgs universitet Medsökanden Shirley Booth Göteborgs universitet Jonas Emanuelsson Göteborgs universitet Maria Svensson Göteborgs universitet Anders Berglund Uppsala universitet Period 2012-2014 Den centrala forskningsfrågan som projektet försöker belysa är: Vad krävs för lärande av, och vad innebär det att undervisa för lärande av, tekniska system, dess väsentliga komponenter och relationerna mellan dem när systemen är delar av olika sammanhang och eleverna möter dem inom ramen för olika pedagogiska strukturer? I ett samarbete mellan forskarna och en grupp lärare i år 7-9 kommer en gemensam förståelse kring tekniska system och hur det passar in i teknikområdet att arbetas fram - inte en självklarhet så som teknikundervisningen ser ut på fältet - liksom en gemensam plan för hur "effektiv" undervisning kan organiseras, baserad på en teori om lärande som utgår från variationens väsentlighet. Data i projektet kommer sedan att samlas in i anslutning till gemenförandet av denna plan, som kan sträcka sig över ett antal lektioner med olika pedagogisk karaktär, i upp till fem olika klassrum. Vi kommer både att intervjua ett urval av elever vid olika tidpunkter (för, efter och under undervisningen) om hur de uppfattar olika sidor av tekniska system och att göra detaljerade videoinspelningar av vad som händer i klassrummet. Intervjumaterialet kommer att analyseras i termer av kvalitativa skillnader av uppfattningar. Videomaterialet kommer att analyseras efter kritiska skeenden, där väsentliga delar av tekniska system hamnar i fokus för uppmärksamheten och hur de framträder i samtal och interaktion i relation till viktig variation. 20

Sådana kritiska skeenden kan samlas till "lärandetrådar" som visar hur lärandemöjligheter växer från den specifika stunden och i det specifika sammanhanget till en helhet och till kraftfulla sätt att uppfatta tekniska system i dess olika uttryck, konkreta såväl som abstrakta, som representationer såväl som muntligt och skriftligt, och vilka relationer det har till varierande pedagogisk organisation? lärarcentrerat, diskussionscentrerat, problemlösningsorienterat, eller fokuserat på praktiskt arbete. Projektet kommer att bidra avsevärt till den utbildningsvetenskapliga grunden för utveckling av lärande och undervisning inom teknik i grundskolan. Det kommer också att utveckla metoder för att analysera lärande i ett kontinuerligt skeende av samspel mellan lärare och elever, med lärandets innehåll i fokus. 21