Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever skall mötas av en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där de ges förutsättningar att vara delaktiga står sedan länge med i styrdokumenten. Omsättandet av teorin till praktik är inte lika solklar. En berättigad fråga är varför vi inte ser större effekter av detta i vår verksamhet? Gör Mölndals omfattande IKT-satsning någon skillnad i denna fråga? Hur ser en hållbar utveckling ut där teori och praktik möts? Vi tänker att detta utvecklingsprojekt ska knyta an till ett mer omfattande projekt, Lärande & inflytande på riktigt där Mölndals stad tillsammans med Göteborgs universitet (forskningsavdelning LINCS) vill ta reda på ovanstående frågeställningar tillsammans med SKL, Skolverket och SPSM. Därför söker vi medel till uppstart av utvecklingsprojeket Olikhet är normen. Arbetet kommer att involvera såväl rektorer som pedagoger och barn/elever på åtta enheter och handlar om verksamhetsutveckling samt stöd i skolornas kompetensutveckling med ett övergripande syfte att utveckla metoder för skolutveckling och arbetssätt där man förenar digital- och specialpedagogisk kompetens i tanke, ord och handling. Med de förutsättningar vi har i form av digitala verktyg har vi större möjligheter än någonsin att tänka in elevers olikheter i lärandet såväl i planering, genomförande och i bedömning. Eleverna kan på varierade sätt uttrycka sig, reflektera, samarbeta och synliggöra sitt lärande både för sig själva och för andra. Pedagogerna har också möjlighet att arbeta med formativa processer i större utsträckning. Specialpedagogik & digitala lärverktyg Mölndal gör, liksom de flesta kommuner idag, en kraftfull satsning på IKT och ökar tillgänglighet till digitala lärverktyg i skola och förskola. Vi startade med en IKT-pilot (med 7 enheter) under år 2010. Idag har alla elever i Mölndals grundskolor tillgång till digitala lärverktyg. 1

Mölndals Stad har satsat resurser och IKT och specialpedagogik har under flera år, sen 2007, utvecklats med stöd av Mölndals skoldatatek. Verksamheten inom Mölndals skoldatatek främjar inkluderande språkutvecklande arbetssätt där digitala lärverktyg finns tillgängliga för alla elever, bland annat sk. Alternativa verktyg. Exempel på detta arbete är Digitalt berättande och boksamtal ett pågående projekt som har lyfts fram som ett av tre, i en nationell rapport angående IKT, ICT for inclusion (SPSM). Arbetet kommer utifrån modellen i bilden nedan att breddas, fördjupas och utvecklas inom ramen för projektmedel som vi söker medel för. Ytterligare exempel på satsningar inom Mölndal inom IKT och specialpedagogik: -Delar av nätverket specialpedagogik har under två läsår haft fokus på pedagogisk digital kompetens. Här finns information om det arbetet: Lärare lär nytt i Mölndal -Medverkan i Linnéuniversitetets pilotstudier med appstudie kring alternativa verktyg, med en trolig fortsättning 2014. -I projekt Lärmiljö har rummets betydelse för lärande synliggjorts och arbetet fortsätter med pedagogiska och sociala aspekter för optimalt lärande för alla. Insatserna har fallit väl ut, men behöver breddas och förädlas för att möjliggöra en likvärdig utbildning. 2

Kartläggning och analys Bakgrund till ansökan bygger både på utvärderingar av utvecklingsprojekt enligt ovan och på en övergripande analys förankrad i verksamhetsledningen. Mål fastställda av nämnden är att måluppfyllelse ska öka och att eleverna upplever att skolan är meningsfull. Inkluderingsarbete i Mölndal 2011 gjorde Elevhälsan i Mölndal en genomlysning av elevers lärmiljöer och en analys av Mölndals Skolförvaltnings arbete med inkludering. Analysen finns dokumenterad: En förskola och skola för alla en inkluderande lärandemiljö Här konstaterades några olika saker : - De många små enheter som Mölndal hade skapat för att hantera elever med särskilda behov skapade inte någon egentlig inkludering. En ändring behöver komma till stånd. - En kraftsamling med inkluderingsfokus behöver riggas, som är långsiktig. Analysen resulterade i en treårig handlingplan med start i oktober 2011. En förskola/skola för alla -mot en inkluderande lärandemiljö 3

Lärande & inflytande på riktigt en modell för skolutveckling Projektet vi söker medel för knyter an till en modell för skolutveckling som tagits fram av Mölndals Stad i samverkan med Göteborgs Universitetet enligt följande design: Lärande och inflytande på riktigt är en strategisk satsning för att utveckla metoder inom den ordinarie verksamheten. Insatser anpassas till lokala villkor, vilket vi ser som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Projektdesignen innefattar t.ex. lokala processledare, lärgrupper, reflektionsseminarier och forskarstöd. Det handlar om både kompetensutveckling och verksamhetsutveckling. Inom ramen för denna satsning vill vi bredda och förädla skolutveckling i området specialpedagogik och IKT. Utvecklingsområden har identifierats enligt nedan. 4

Identifierade utvecklingsområden 1. Specialpedagogiska perspektiv inom IKT satsningen behöver synliggöras och stärkas Kompetenser som specialpedagogik respektive IKT träffas i separata nätverk vilket bidrar till att starkt utvecklas inom sitt område men i en tillgänglig och likvärdig skola är det olikheten som är normen. Specialpedagogers pedagogiska digitala kompetens behöver utvecklas och andra yrkesgrupper behöver utveckla kompetens inom specialpedagogik. Därav ser vi behovet av att problematisera och analysera hur och varför digitala verktyg kan användas för att främja och undanröja hinder för lärande och gemenskap är stort. Teamarbete behövs, för att sätta fart på utvecklingen. I den andan bör därför nätverk med olika kompetenser mötas såväl inom en skola som mellan skolor. 2. Den analoga läraren och digitala eleven Digitala verktyg får ingen effekt om ledning och lärare saknar en plan för hur dessa kan användas i undervisningen. Ett angeläget område är därför att utveckla strategier för att överbrygga denna klyfta och få med alla. Vi når inte alla pedagoger med våra kompetenshöjande insatser. En väg för utveckling som vi har identifierat är att pedagoger och elever lär tillsammans. Om "Alla skall med!" behövs dessutom ett helhetsgrepp i en organisation. Kompetensutveckling som en tårtbit utan koppling till organisering, ledning och styrning osv. ger begränsade effekter. 3. Från praktik till teori hållbar utveckling Kurser med digitala verktyg ger inte de effekter som förväntades. Hur får vi kompetens kring användning av t.ex. talsyntes att stanna kvar på skolan? Ett behov finns att stödja formativ och kollektiv kompetensutveckling som redan är igång på skolor utveckla lokala processer och kontinuitet för att skapa en hållbar utveckling. Här kan vi också se möjligheter där elever är lärresurser för varandra och på olika sätt utveckla samarbetsgemenskaper. Vägen till eleven går via rektor och fokus för centrala stödinsatser behöver ligga på en nära samverkan med såväl rektor och specialpedagog / IKT pedagog / utvecklingsledare. 4. Varierad systematisk reflektion med de professionellas lärande i fokus Utvecklingen är många gånger styrt av lärares intresse för IKT. Arbetet behöver organiseras genom systematisk reflektion där de professionellas lärande är i fokus och involverar hela arbetslag. Här ser vi genom gjorda erfarenheter att det behövs både samtalsstrategier och visuella metoder för reflektion som tar avstamp i den gemensamma praktiken. Varför genomför vi arbetet på detta sätt? Vad förändras i mitt nuvarande arbetssätt? Främjar arbetssättet gruppens sociala relationer / individens sociala förmågor? Blir alla elever delaktiga om jag lägger upp det så här? Hur förändras min pedagogroll? 5

5. Skolinspektionens rapport - systematiskt kvalitetsarbete Mölndal fick kritik på några punkter både på enhets- och central nivå : a). Skillnader i förutsättningar för elevers lärande i och mellan skolor var för stora. b). Den raka fördelningsmodell med endast elevpeng som Mölndal hade valt var inte acceptabel. Någon form av utjämningssystem behöver införas. c). Systematiskt kvalitetsarbete både på enheter och centralt var inte tillräckligt bra. 6

Syfte Ett övergripande syfte är att utveckla metoder för skolutveckling och arbetssätt i barn/elevgrupp genom att pedagoger förenar digital- och specialpedagogisk kompetens i tanke, ord och handling. Att dokumentera och bidra till kunskapsutveckling i text, ljud och bild/film, hur det kan se ut när digitala lärverktyg stödjer en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där barn/elever är delaktiga i lärandet och gemenskapen. Målgrupp Barn och elever i behov av särskilt stöd utifrån identifierade behov på åtta enheter. Det handlar t.ex. om elever i läs- och skrivsvårigheter och elever med diagnoser inom NPF. Projektet inriktar sig på att nå alla barn och elever genom en varierad lärmiljö: universal designed learning : Ju bredare pedagogik desto smalare behöver specialpedagogiken vara för att undanröja hinder för lärande och gemenskap. 7

Mål 1. Utveckla varierade arbetsformer/arbetssätt med digitala verktyg, i barn/elevgrupper, där olikheten är normen samt specialpedagogik och IKT förenas i tanke, ord och handling med fokus på språkutveckling och kunskapsutveckling hand i hand. Med varierade arbetssätt för: - att nå information/kunskap -att skapa och synliggöra lärande -att väcka intresse och motivation -samtalsstrategier och formativ bedömning. 2. Utveckla arbetsformer/arbetssätt hur digitala lärverktyg kan vara ett stöd för att undanröja hinder för lärande och gemenskap. 3. Sprida lärande exempel och bidra till kunskapsutveckling både internt och externt genom ovanstående mål. (Hur och varför IKT kan bredda pedagogiken samt undanröja hinder för lärande och gemenskap.) 4. Belysa och utveckla samverkan, metoder och modeller (genom ovanstående mål) som stärker specialpedagogers/speciallärares roll i skolutveckling och specialpedagogiska perspektiv inom IKT satsningen. 8

Planerade insatser De olika insatserna kommer att anpassas utifrån varje skolas behov med en övergripande planering enligt projektdesignen ovan. 1 2 -Systematisk reflektion mellan pedagoger med samtalstrategi* + aktionsforskning för att omsätta kunskapen i praktiken på enheten och mellan enheter. Leds av central processledare och forskare, vilka i sin tur är kopplade till reflektionsgrupp enligt projektdesign ovan. ( *lärande samtal, coaching, visualiserad kommunikation, erfarenhetsutbyte kring litteraturstudier) -Utveckla ett antal pedagogiska modeller med lokala processer förankrade i skolledning. Ex. Digitalt berättande och boksamtal som nämnts ovan, där pedagoger och elever lär tillsammans samt där elever/pedagoger är lärresurser för varandra. -Utveckla och effektivisera modeller för samverkan såväl genom fysiska möten som med digitala verktyg, mellan olika kompetenser inom skolan och mellan skolor i syfte att utveckla den specialpedagogiska IKT användningen. -Främja samarbete på varje skola mellan IKT pedagog och specialpedagog som resulterar i ett teachmeet/ kortseminarier med fokus på specialpedagogisk användning av IKT, där alla skolors pedagoger bjuds in under ett till två tillfällen 2014. Dokumenteras med film. 3. Dokumentera lärmiljöer i text, ljud och bild/film hur det kan se ut när digitala lärverktyg stödjer en likvärdig och tillgänglig lärmiljö där barn/elever är delaktiga i lärandet och gemenskapen. Dokumentera systematisk dialog med elever som vägvisare för pedagoger i att skapa en likvärdig och tillgänglig lärmiljö. Digitalt visualisera kommunikation och processer i lärgrupper. Dokumentera systematisk dialog med forskning och utveckling kring IKT-baserade undervisningsformer som kopplar praktik till teori. Teachmeet/kortseminarier enligt ovan filmas för spridning. Producera material och resurser som kan användas för vidare skolutvecklingsarbete, t.ex filmer om alternativa verktyg. Kvalitetssäkra och sprida erfarenheter internt inom och mellan enheter samt externt såväl med seminarier som med olika media. 4. Förutom ovanstående under punkt 1-3: Systematiskt kvalitetsarbete som en del i arbetet med särskilt stöd problematiseras och utvecklas med exempel på hur IKT kan stödja och utveckla kvalitetsarbetet. 9

Förväntade effekter Erfarenheterna kommer att tas tillvara i den ordinarie verksamheten Förväntade effekter enligt syfte och mål. Projektet vi söker medel för knyter an till en modell för skolutveckling som tagits fram av Mölndals Stad i samverkan med Göteborgs Universitetet enligt projektdesignen ovan. Lärande och inflytande på riktigt är en strategisk satsning för att utveckla metoder inom den ordinarie verksamheten. Insatser anpassas till lokala villkor, vilket vi ser som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Projektdesignen innefattar t.ex. lokala processledare, lärgrupper, reflektionsseminarier och forskarstöd. Det handlar om både kompetensutveckling och verksamhetsutveckling. Effektutvärdering Dokumentera ett nuläge - vad och hur digitala verktyg används idag (jan. 2014) och framtida visioner, samt hur ser samverkansformer ser ut idag. Enkät och intervjuer* Utvärdera hur ser det ut nu? nov/dec. 2014. *Rektor, några pedagoger, specialpedagog, IKT pedagog och elever i behov av särskilt stöd på enheterna. (Några skolor av de åtta enheter som ingår i projektdesignen enligt ovan.) Det är angeläget att ha struktur i arbetet men att också ställas inför utmaningar för att skapa förändring. Båda aspekterna behövs i förändringsarbete och i arbetet med elevers lärande, vilket Mara Allodi pekar på i sin forskning. Maras modell har vi som utgångspunkt vid intervjuer och enkätundersökningar med bl.a. elever. http://www.spsm.se/sv/vi-erbjuder/forskning-och-utveckling/forskning/intervjuer-medforskare/n/hela-larmiljon-avgorande-for-en-inkluderande-skola/ Kontinuerlig effektutvärdering genom processfrågor dokumenteras på olika sätt i lärgrupperna. Exempel: Varför genomför vi arbetet på detta sätt? Vad förändras i mitt nuvarande arbetssätt? Främjar arbetssättet gruppens sociala relationer / individens sociala förmågor? Blir alla elever delaktiga om jag lägger upp det så här? Hur förändras min pedagogroll? 10

Elevinflytande Elever har fått uttrycka sina åsikter inom pågående projekt som Digitalt berättande och boksamtal samt Lärmiljö, vilka har nämnts ovan. Vi söker medel för ett utvecklingsprojekt där praktik och forskning möts och där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare. Vi kommer att systematiskt dokumentera dialog med elever som vägvisare för pedagoger i att skapa en likvärdig och tillgänglig lärmiljö. Det är angeläget att ha struktur i arbetet men att också ställas inför utmaningar för att skapa förändring. Båda aspekterna behövs i förändringsarbete och i arbetet med elevers lärande, vilket bl. a. Mara Allodi pekar på i sin forskning. Maras modell har vi som utgångspunkt vid intervjuer och enkätundersökningar med elever vilkas åsikter tas tillvara in i verksamheten. Kostnadstäckning se bilaga 1 Referensgrupp: Gärna representant från SPSM kontaktperson Per Skoglund Berner Lindström professor vid Göteborgs Universitet. Elisabet Jacobsson förvaltningschef Verksamhetsledning förskola och skola Christer Ferm utvecklingschef Gunilla Almgren Bäck specialpedagog & central processledare / Christer Ferm Utvecklingschef i Mölndals Stad christer.ferm@molndal.se tel. 0709 91 68 84 Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog / skolutvecklare IKT Central processledare vid Utvecklingsenheten Mölndals Stad gunilla.almgren-back@skola.molndal.se tel. 0703-486 778 11