K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960 FARM FORESTRY IN SWEDEN An economic study 1953-1960 Av TH. STREYFFERT och CHR. VON MALORTIE EMIL KIHLSTRöMS TRYCKERI AR STOCKHOLM 1963
Förord Den nu utförda undersökningen har föregåtts av tidigare vid den skogsekonomiska institutionen utförda undersökningar angående bondeskogsbrukets ekonomi. Med edning av erfarenheterna från dessa har denna mera brett uppagda undersökning agts upp i syfte att närmare beysa sambanden i bondeskogsbrukets ekonomi i oika dear av Iandet med oika förutsättningar för skogsbrukets bedrivande. Under samarbete med skogsvårdsstyreserna har dessa undersökningar föragts ti Jönköpings, Gäveborgs och Västerbottens än. För Jönköpings än har undersökningen omfattat åren 1953-60, för Västerbottens än 1954-60 och för Gäveborgs än åren 1956-58. Vid en undersökning av denna omfattning har det varit naturigt, att mångas medverkan varit behövig. I främsta rummet vi jag då nämna mina medarbetare på den skogsekonomiska institutionen, som haft den omedebara edningen av arbetet såvä beträffande kontakten med bokföringsgårdarnas ägare som i fråga om den öpande kontroen och sammanstäningen av bokföringsresutaten på den skogsekonomiska institutionen. Vid panäggningen och den första tidens probemösningar detog dåvarande förste assistenten på institutionen Göran von Mamborg, som handhaft edningen av institutionens tidigare undersökningar angående bondeskogsbruket. År 1956 övertogs den omedebara edningen av von Mamborgs efterträdare som fö~ste assistent Sture Enge. Det därpå föjande avsutande skedet S'täde stora krav i samband med panäggande och genomförandet av den mycket omfattande sammanstäningen av det tidigare endast preiminärt granskade och bearbetade bokföringsmateriaet. Detta krävande arbete har genomförts under edning av den 1958 titrädande förste assistenten Chr. von Maortie. Denne har också medverkat vid utarbetandet av den föjande redogöresen. Det omfattande räknearbetet och den kontinueriga rutingranskningen har ti övervägande de utförts av nuvarande kansibiträdet på den skogsekonomiska institutionen Ingrid Bjernad. Diagrammen ha ritats av nuvarande kontoristen på institutionen Barbro Hafverkorn, som också biträtt vid maskinskrivning och koationering. Ti aa dessa mina medarbetare vid den skogsekonomiska institutionen vi jag uttaa mitt varma tack för deras värdefua arbetsinsatser och för det adrig tröttnande ~ntresse, de ägnat sina uppgifter. skogshögskoans (förutvarande skogsforskningsinstitutets) institution
för riksskogstaxering har med stort timötesgående stät sina maskiner för håkortsbearbetning ti undersökningens förfogande. För värdefu rådgivning vid paneringen av håkortsbearbetningen tackar jag fi dr. Berti Ma tern. Ett särskit varmt tack vi jag rikta tiänsjägmästarna i de än, som detagit i undersökningen. Mitt tack går ti Åke Haander i Jönköpings än och ti Abe Osson i Västerbottens än. Den för tidigt bortgångne Eric Persson i Gäveborgs än kan jag tyvärr ej nå med mitt tack. Det går nu också ti hans efterträdare Ragnar Bovaius. Genom de nämnda änsjägmästarnas aktiva intresse och genom att de ha etaberat den förtroendefua kontakt med skogsägarna, som varit en nödvändig förutsättning för undersökningens genomförande, ha de verksamt bidragit ti denna. Ett varmt tack vi jag också rikta ti aa de äns,skogvaktare, som medverkat vid urva-et av gårdar och som generöst stät sin tid ti förfogande som kontaktmän och rådgivare ti bokföringsgårdarnas ägare i sina distrikt. En grundäggande förutsättning för undersökningens genomförande har sutigen varit skogsägarnas egen medverkan. Härvid har jag kunnat gädja mig åt skogsägareföreningarnas intresse för undersökningen, viket underättat kontakten med skogsägarna. Det har fordrats ett avsevärt arbete av skogsägarna med att dag för dag noggrant bokföra samtiga uppgifter som erfordrats för att ge en rättvisande bid av bondeskogsbruket. Det vittnar om ett betydande intresse hos detagarna, att de inte tröttnat utan fortsatt genomhea bokföringsperioden, när de ej av tvingande skä måst suta. Det är min förhoppning att det bidrag de härigenom givit ti en bättre inbick i bondeskogsbrukets ekonomiska förhåanden ska bi ti gagn för aa dem, som för sin utkomst är beroende av detta skogsbruk. Undersökningens genomförande och resutatens pubicerande har ekonomiskt möjiggjorts genom ansag från Fonden för skogig forskning samt - beträffande Gäveborgs än -- genom ett ansag från Stiftesen Gäveborgs äns konjunkturutjämningsfond. skogshögskoan i december 1962 Thorsten Streyffert
Innehå Tab.e of contents sid. Förord - Foreword... 3 Undersökningens syfte - Scope and aim of the study. 7 I. Andra undersökningar angående bondeskogsbrukets ekonomi - Former investigations about the economics of farm forestry 8 II. Amänna förutsättningar för skogsbruket under bokföringsperioden 1953-1960 - Economic conditions of forestry in 1953-1960. 12 Rundvirkespriserna - Roundwood prices. 12 skogsbrukets arbetsöner - W.ages of woods abour. 13 III. Urvaet av gårdar- Participating farms. 16 IV. Beskrivning av bokföringsgårdarna-reevant data ab out the participating farms. 26 skogstistånd - The forests. 26 Avsättningsförhåanden-Markes and transport.ation.. 35 Arrondering - The forest property. Division in separate woodots 37 Arbetskraft - Labour..... 37 Dragkraft - H ors e and tractor........ 40 Förmögenhetsförhåanden - Assets and iabiities. 44 V. Bokföringens uppäggning och genomförande- The bookkeeping on the farm. Organization and management..... 48 Uppäggning av bokföringen - The bookkeeping ad.apted to the farm for.estry............. 48 Dagboken (inkomster, utgifter och avverkade kvantiteter) - The Di.ary (incomes, expenditures and feings).... 48 Arbetskraftjournaen (arbets- och dragkraft) - Diary of abour (famiy and hired abour, horse and iractor hauing). 55 Kontro och hjäp vid bokföringen - Assistance to the farmers and checking of their bookkeeping... 57 Materiaets bearbetning - The processing of the fied records at the Department of forest economics..... 59 Gruppindening i skogsgrupper och åkergrupper - Grouping of the bookkeeping records according to size of forest hodings and agricutura and...... 60 VI. Avverkningen - Y eary cu. 62 Avverkningen i förhåande ti tiväxten och ti avverkningsförsag - Yeary cu in reation to annua growth and aowabe cu. 73 VII. Avverkningens värde - Gross and net vaue of the y ear y c ut. 77 VIII. Skogsbrukets arbetskraft - Input of abour, famiy and hired, on different kinds of work....... 88
IX. Inkomster och utgifter - ncome and expenditures. 111 Amänna synpunkter - Genera 111 Inkomster, kostnader och skogsnetto - Income, costs and net return 113 X. Skogsbrukets ekonomiska resutat - The economic anaysis. 140 Amänna synpunkter - Genera. 140 Det ekonomiska resutatet- The economic and finuncia resu. 142 XI. Återväxtåtgärderna på bokföringsgårdarna- Reforestation on the bookkeeping farms 146 XII. Jordbruk-skogsbruk - Integrated farm-torestry 154 XIII. Jämförese med den jordbruksekonomiska undersökningen - Gomparison with the officia appraisa of the economics of farming. 162 Jämförese mean erhåna resutat - Gomparison of resus 165 Intäkter och kostnader - Receipts and expenditures 168 XIV. Sammanfattning- Summary. 174 Engesk resume - Summary in Engish. 185 Bi. 1. Dagbok för bondeskogar - Diary of incomes,.expenditure and feings. 191 Bi. 2. Arbetskraftsjourna för bondeskogar - Diary of abour, horse and iraefor hauing. 201 Litteratur - Literature. 205 Med detta nummer av,sutas Kung. skogshögskoans Skrifter, som hädanefter kommer att tisammans med Medde.anden från Statens skog.sforskning,sinstitut, som också upphör, utgivas som pubikationen STUDIA FORESTALIA SUECICA. This wi be the ast issue of Kung. skogshögskoans Skrifter. From now on it wi be pubished tagether with Meddeanden från Statens skogsforskningsinstitut as STUDIA FORESTALIA SUEGICA.
Undersökningens syfte Bondeskogarna omfatta närmare häften av Sveriges skogsarea och därti den bördigaste och bäst beägna deen. Samtidigt har kunskapen om dessa skogars ekonomiska förhåanden varit bristfäig. Detta har försvårat en korrekt bedömning av dessa skogar i den amänna diskussionen om skogsbrukets ekonomi, viket egat i aa parters intresse att avhjäpa. En bättre inbick i det egna skogsbrukets ekonomi bör emeertid också öka ägarens förståese för vad denna gren av kombinationen jord-skog kan ge, men också vad den kan göra anspråk på i fråga om ande i de gemensamma resurserna av arbetskraft och kapita för att medverka ti största inkomst från hushåsenheten i dess hehet. Denna undersökning ska därför i främsta rummet tjäna skogsägarna, ej bott dem som aktivt detagit i undersökningen utan även aa dem, som äro intresserade av att göra det bästa möjiga av sina resurser och som arbeta under ikartade förhåanden som de skogsbruk, vika ingå i undersökningen. Därför har denna föragts ti tre vitt skida dear av andet med oika naturiga och ekonomiska förutsättningar för skogsbruket, och de undersökta objekten ha fördeats på storeksgrupper med avseende på såvä skog som åker, som avse att representera de förhåanden, som återfinnas i dessa andsdear. Från denna synpunkt hade det varit önskigt att kunna ge undersökningen ett bredare underag, men tigängiga resurser ha ej tiåtit detta. Tanken har också varit att genom denna undersökning underätta uppgiften för de organ, som intimt samarbeta med och stödja skogsägarna för att få ut bästa möjiga resutat av deras skogsbruk, atså främst skogsvårdsstyreserna och skogsägareföreningarna. Den intima kännedom dessa organ redan besitta om de enskida skogsbruken och deras ägare kan härigenom få en värdefu kompettering genom en konkret och systematisk sammanstäning av de oika faktorer, som sammantagna ge upphov ti det ekonomiska resutatet i aa dess skiftningar. Sutigen har denna undersökning även haft ti syfte att undersöka möjigheterna att på bred bas genomföra en skogsbokföring hos ägare, som i amänhet ej tidigare syssat med iknande uppgifter, i syfte att väcka deras intresse för en ekonomisk drift av deras skogsbruk och för att underätta samordningen av detta med deras jordbruk på grundva av en gemensam drifts pan.
I. Andra undersökningar angående bondeskogsbrukets ekonomi Systematiska undersökningar av bondeskogsbrukets ekonomi på grundva av ägarnas egen bokföring under en föjd av år äro sparsamma. Andra undersökningar ha emeertid förekommit. Den mest omfattande av dessa var i vårt and den undersökning, som utfördes vid den skogsekonomiska institutionen på skogshögskoan under edning av civijägmästaren GÖRAN von MALMBORG för 19M års rationaiseringsutredning, viken ingår som biaga i dess år 1957 avämnade betänkande S. O. U. 1957:8 under rubriken»den ekonomiska betydesen av skogsinnehav för brukningsdear av oika storek och ägosagsfördening m. m.». Denna undersökning omfattade femårsperioden 1946-1950 (1947-1951) och utfördes i sex regioner, där sammanagt nio typområden bevo föremå för undersökning genom utdrag ur skattedekarationerna för de festa däri ingående fastigheterna, ca 2.400 st. Denna kompetterades genom en intervjuundersökning samt på andra vägar. Den omfattade en redovisning av inkomster och utgifter för såvä skogsbruk som jordbruk och övdg verksamhet, viken dock ej kunde bi mera detajerad än den summariska redovisningen i dekarationerna medgav. På grundva av intervjuerna, som endast omfattade de två sista åren, erhös uppgifter om avverkningens storek och sortimentsfördening samt användningen av arbetskraft och dragare i jordbruk och skogsbruk. I vissa avseenden kompetterar därför denna undersökning den nu framagda, som emeertid framför at omfattar mera intresserade skogsägare. Redan tidigare hade en undersökning i Gäveborgs än utförts under femårsperioden 1936-1941 för ca 100 fastigheter. Den omfattade avverkningen och dess fördening på avsau- och husbehovsvirke samt användningen av arbetskraft och dragare i skogs- och jordbruket på grundva av ägarnas fortöpande dagboksanteckningar. Även denna undersökning är av intresse för jämförese med den nu företagna bokföringsundersökningen i Gäveborgs än. Den utfördes av änsjägmästaren i samma än E. PERssoN samt biträdande änsjägmästaren R. BovALLIUS och har pubicerats i Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1944, nr,»virkesförbrukning och dagsverksåtgång». Länsjägmästaren i Jönköpings än Å. HALLANDER har pubicerat en undersökning grundad på bokföring under en föjd av år vid två representati-
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 9 va gårdar i detta än och i ansutning härti diskuterat förutsättningar och probem för bondeskogsbruket i Jönköpings än. Den har pubicerats i Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1951, nr 3 under titen»bondeskogsbruk i Jönköpings än». I detta sammanhang kan även nämnas den av förre änsjägmästaren i Jönköpings än W. LOTHIGIUS i samarbete med civijägmästaren N. HERLITZ utförda undersökningen över»massa- och värdeavkastningen hos ett sydsvenskt herrgårdsskogsbruk», avseende Rödjenäs herrgård i Småand (produktiv skogsmark 670 hektar) och pubicerad i Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1935, nr. Denna undersökning har fuföjts av civijägmästaren H. HAMILTON som examensarbete vid skogshögskoan och pubicerats i samma tidskrift 1955, nr 4 och jägmästaren CHR. VON MA LORTIE på den skogsekonomiska institutionen. Den senares uppsats har pubicerats i Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1960, nr 3, och har utvidgats ti att omfatta en jämförese med ett annat ikartat herrgårdsskogsbruk under titen»försök att jämföra två herrgårdsskogsbruks driftsresutat». Undersökningen för Rödjenäs får ett särskit värde genom den ånga tid den omfattar, nämigen åren 1911-1959, samt det autentiska och noggranna bokföringsmateriaet Den avser dock en annan fastighetstyp, herrgårdsskogsbruket, än som vanigen avses med bondeskogsbruket Lantbruksstyresens jordbruksekonomiska undersökning, baserad på ca 2 500 särskit ur jordbrukets synpunkt utvada bokföringsgårdar, ämnar också vissa uppgifter om skogsbrukets inkomster och utgifter, om avverkningens storek samt om användningen av arbetskraft och dragare i skogsbruket. Den är emeertid enigt sakens natur föga detajerad beträffande skogsbruket. Den erbjuder dock möjighet ti intressanta jämföreser med den aktuea undersökningen. Civijägmästare S. THULIN har utfört en beavbetning av den jordbruksekonomiska undersökningens uppgifter angående skogsbruket för åren 1954-59, som pubicerats i Meddeanden från jordbrukets utredningsinstitut 3-61, under titen»avverkningen, arbetsinsatser och nettointäkter i bondeskogsbruk», viken kommer att bi föremå för jämförese i kap. XIII. statistiska Centrabyråns sammanstäning av uppgifter hämtade ur ca 9 000 jordbrukares sjävdekarationer angående jordbrukets kontanta inkomster och utgifter innehåa även vissa summariska uppgifter om skogsbrukets bruttoinkomster, medan utgifterna för skogen ingå i ett konto för öner. Denna är därför av mindre intresse i detta sammanhang. Bondeskogsbruket har även varit föremå för undersökningar i våra nordiska grannänder. Kung. Lantbruksstyresens Meddeanden. Ser. B. Lantbruksavdeningen.»Räkenskapsresutat från svenska antbruk».
O TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE I Norge har A. LANGS.<ETER 1942 agt fram en undersökning av inkomster, utgifter och avverkning vid 29 storskogsbruk under femårsperioden 1933-38 grundade på uppgifter erhåna genom en enquete, viken undersökning pubicerats i Meddeeser fra Det Norske Skogfors0ksvesen 1942 under titen»regnskapssammendrag for en de privatskoger 1933-1938». Nyigen har, ikaedes i Norge, en anays av 12 gårdars bokföring utförts av A. THoR MODS.<ETER och E. ELSTRAND, som ger en god inbick i oika gårdars förutsättningar, och som pubicerats i Norges Dandbrugs0konomiske Institutt, Srermeding nr 17.»Driftskombination Jordbruk--'-Skogbruk». I Finand har band andra A. PmA på grundva av bokföringsresutaten från detta ands jordbruksekonomiska undersökning utfört en undersökning omfattande åren 1925/26-1936/37 med titen Maatiametsäöiden iikejäämä ja sen rakeune (tysk resume: Der Betriebsiiberschuss der finnischen Guts- und Bauerwäder und seine Struktur), pubicerad i Acta ForestaHa Fennica nr 49 ( 1942). Av samma författare har även pubicerats en undersökning under tite Metsätuot ja maatian pääoman muodostus (tysk resume, W adeinkiinfte und Kapitabidung in Landwirtschaftichen Betrieben) Acta ForestaHa Fennica nr 65 (1957), i viken skogsinkomsternas betydese för finansiering av investeringarna i jordbruket beyses. Tidigare ha SAARI 1929 och OsARA 1935 undersökt oika sidor av bondeskogsbruket i Finand. Sutig-en har i Danmark A. HowARD GR0N utfört en undersökning angående»omsretningsbaance og Nettofortjeneste i dansk Skovbrug», viken framagts ti den fjärde nordiska! skogskongressen i Danmark. Köpenhamn 1935. Från övriga änder kan framför at nämnas den stort uppagda undersökningen av bondeskogsbrukets tistånd, skötse och virkesavkastning i Baden av K. ABETZ»Bäueriche \Vadwirtschafb>, 1955. I Engand undersöker den skogsekonomiska institutionen vid Imperia Forestry Institute i Oxford privatskogsbrukets ekonomi vid ett 80-ta egendomar med en sammanagd skogsarea av ca 30 000 hektar, synbarigen huvudsakigen panterad skog. Hittisvarande pubikationer hänföra sig ti skogsbrukets kostnader,»8urvey of Private Forestry Costs. Engand and Waes». (Stenci.) Även i U.S.A. föreigger ett stigande intresse för bondeskogarnas probem. Såunda har vid Harvard University i samverkan med Northeastern Forest Experiment Station ett anta (9 st) bondeskogsbruk i Nya Engand anayserats genom upprättande av oika aternativ beträffande skogsskötsens intensitet och aa därmed förenade konsekvenser beträffande samordningen med ägarens jordbruk, skog-savkastningens storek och bedömda inkomster och utgifter för de undersökta fastigheterna vid oika aternativ. Denna undersökning har pubicerats som Harvard Forest, Buetin No. 26,»Economic
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 11 Anaysis of Farm Forest Operating Units» av S. L. BARRACLOUGH och E. M. GouLn, Jr., Petersham, Mass. 1955. I en annan omfattande undersökning pubicerad vid forskningsinstitutet Resource s for the Future, W ashington D.C. 1962, har CH. H. STODDARD under titen»the sma private forest owner in the United States», agt fram en ingående anays av det mindre, privata skogsbrukets förutsättningar, tistånd och probem i Förenta Staterna mot bakgrunden av dessa skogars stora betydese för detta ands virkesförsörjning.
II. Amänna förutsättningar för skogsbruket under bokföringsperioden 1953-1960 Enär skogsbruk och jordbruk i bondeskogsbruket äro förenade i samma hushåsenhet påverka de varandra Öisesidigt. Detta är särskit påtagigt beträffande utnyttjandet av de gemensamma resurserna, främst arbetskraft och kapita. Av samma orsak kommer också utfaet av jordbruksdriften att påverka avverkningsuttagen, medan konjunkturerna i skogsbruket påverka investeringarna i jordbruket. Härvid är dock att märka, att med hänsyn ti prisregeringen för jordbruksprodukterna de varierande driftsresutaten i jordbruket främst ha sin grund i skörderesutatens beroende av vädereken. När det gäer att bedöma de ur bokföringsundersökningen framgående resutaten av skogsdriften och särskit dess växingar år från år, är det framför at konjunkturerna för skogsprodukterna samt de på ång sikt stigande arbetsönerna, som tidra sig uppmärksamhet. Rundvirkespriserna Konjunkturerna för skogsprodukter kan bäst aväsas i rundvirkespriser, na. Vi begränsa oss i det föjande ti prisen för huvudsortimenten, timmer och massaved. Sedan de med andra värdskriget förenade exporthindren och prisregeringarna efter fredssutet avösts av mera normaa förhåanden uppnådde även rundvirkespriserna 1946 en högre och ti synes norma nivå. I förhåande ti förkrigsåren och omräknade ti konstant penningvärde ågo emeertid dessa priser något högre. Koreakriget medförde en värdsomfattande stegring av priserna, framför at på råvaror, viket edde ti en exceptione uppgång av prisen på våra skogsprodukter och därmed också av rundvirkespriserna, som därigenom undergingo en markant stegring även räknat i oförändrat penningvärde. Hur denna prisstegring och den föjande prisnedgången satt sin präge på 1950-taets konjunktur för våra skogsprodukter visas närmare i tab. II :. Det framgår härav också, att bokföringsåren 1953-1960 utmärkts av betydande växingar i rundvirkesprisen, vika övervägande haft en nedåtgående tendens, viken varit så mycket mera påtagig, om priserna omräknas i fast penningvärde. Beträffande sågtimret har prisnedgången varit särskit stor åren 1956
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 13 Tab. I:1. Priser för 8" furutimmer och sufitved vid Ume äv (uisorterat) och vid Finnerödja 1938-1960.1 Prices for sawogs of pine, 8", at river mozzth in northern Swede n (Ume river) and at truck road in southern Sweden (Finnerödja) 1983-1960. Furutimmer 8" oh. Sufitved hb. Sawogs of pine, 8" Pupwood of spruce, P artiprisind ex peeed År Whoesae price (hös ben) U me äv Finnerödja U me äv Finnerödja index, a Y ear commodities öre per ktbf toppmått Kronor per m3t öre per cub.ft. cyinder Sw. Crowns per m3 1960 = 100 measure stacked wood a) b) a) b) a) h) a) b) 1938... 58 171 50 147 9,03 26,56 8,23 24,21 34 1946... 118 211 138 246 24,25 43,30 21, o 37,68 56 1949 157 242 152 234 21,oo 32,31 20,oo 30,77 65 1950 226 328 241 349 41,oo 59,42 42,oo 60,87 69 1951... 373 410 354 389 67,oo 73,63 65,oo 71,43 91 1952... 298 110 265 276 38,50 40,10 40,oo 41,67 96 1953... 313 344 285 313 42,oo 46,15 40,oo 43,96 91 1954... 332 369 303 337 47,oo 52,22 47,oo 52,22 90 1955 326 351 298 320 48,oo 51,61 48,oo 51,61 93 1956... 269 274 260 265 43,75 44,64 43,50 44,39 98 1957... 274 277 292 295 39,oo 39,39 39,50 39,90 99 1958... 240 247 229 286 35,25 36,34 35,oo 36,08 97 1959 263 271 260 268 38,oo 39,18 39,oo 40,21 97 1960... 275 275 295 295 43,oo 4.'3,00 47,oo 47,oo 100 a) Löpande priser. - Actua prices. b) Omräknade ti 1960 års partiprisnivå. - After conversion with whoesae price inde x. Base year 1960. 1 Streyffert, T., Utveckingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter. Skogshögskoans Skrifter nr 33, 1960. Kompetterad för 1959 och 1960. och 1958 med en viss återhämtning 1959, som kvarstod 1960. För massaveden ägde prissänkning rum åren 1956--1958 med viss återhämtning 1959 och 1960. I båda faen stannade priserna 1960 avsevärt under 1955 års nivå. På grund av avverkningens fördening på rotposter och everansvirke, för vika betaningen infyter under oika år, samt under infytande av en viss anpassning av avverkningarna ti konjunkturerna har prisnedgången för rundvirket tydigast kommit ti uttryck i en nedgång i skogsbrukets inkomster åren 1956 och 19 59, såsom närmare ska framgå i det föjande (kap. IX). skogsbrukets arbetsöner Den övervägande nedåtgående tendensen för rundvirkespriserna under bokföringsperioden bör ses mot bakgrunden av de stigande arbetsönerna i skogsbruket, vika framgå av sammanstäningen i tab. II :2, som också
14 TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE Tab. I:2. AI"betsinkomsten fö" skogsai"bete vid avvei"kning samt fö" antai"befai"e och indusfi"iai"befai"e 1950-1960.1 Average wages for woods abour, farm abour and industri a workers ( ave rage) 1950-1960. Ar2 Y ear Huggare Cu:tter Körare Teamster N.S. s.s. N.S. s.s. Kronor per dag Sw. Crowns per day 1950... 120,43 15,70 139,26 25,48 1951... 26,85 18,84 48,2 7 29,45 1952... 39,22 26,75 68,18 37,78 1953... 36,04 :&7,06 60,95 40,40 1954 37,10 28,43 64,05 42,78 1955 39,22 31,67 68,18 46,62 1956... 41,34 33,17 71,28 49,05 1957... 43,46 35,17 75,41 50,89 1958 45,58136,04 77,48 52,65 1959... 45,58 38,22 76,44 54,23 1960... 48,76 42,08 81,61 60,77 N.S. Norra Sverige- Northern Sweden S.S. Södra Sverige - Southe rn Sweden Lant- Industri- Konsumentarbetare ariieta'e prisindex (Med.eta) 1949 = 100 Farm Industria Price index abour workers Consumers' ( Average) goods 15,oo 22,72 101 17,30 27,52 117 21,70 32,64 126 22,oo 34,32 128 22,40 35,84 129 24,80 38,80 133 26,oo 42,16 139 28,32 44,64 145 29,84 45,36 152 31,28 47,44 153 34,64 50,56 159 1 Stveyffert, T., Utveckingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter. skogshögskoans Skrifter nr 33, 1960. Kompetterad för 1959 och 1960. 2 Beträffande huggare och körare avs es motsvarande avverkningssäsong (1950 = 1949/50, etc.). återger öner för antarbetare och industriarbetare under perioden 1950-1960. Även om man kan anta att en viss förhöjning av den individuea arbetsprestationen ägt rum under perioden i fråga, framför at genom att motor.; sågen kommit ti amän användning under denna tid, har detta ej kunnat motverka de stigande önekostnaderna. Under perioden 1950-1960 ha skogsarbetarnas inkomster uttryckta i oförändrat penningvärde stigit med 52 % för huggare och 32 % för körare i genomsnitt för norra Sverige och 70 % för huggare och 51 % för körare i södra Sverige. Detta motsvarar en stegring med i medeta resp. 4,3 % och 2,8 % per år i norra Sverige samt 5,5 % och 4,2 % i södra Sverige. Med hänsyn ti att Arbetsmarknadsstyresen uppger produktionsstegringen vid huggning och körning i storskogsbruket i norra Sverige ti ca 2 % årigen i genomsnitt under senare tid (1945-1955) har denna produktionsstegring ej varit tiräckig för att uppväga höjningen av skogsarbetarnas öner under samma period, framför at ej i det mindre skogsbruket. En betydande rationaisering har emeertid ägt I skogsbrukets arbetsmarknad. SOU 1956:36. Stockhom 1956.
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 15 rum på andra områden av skogsarbetet, framför at genom skogsbivägnätets utbyggnad och avverkningarrras mekanisering- förutom genom införande av motorsågar även genom maskine barkning m. m., genom förbättrad panering av avverkning och transporter, etc. Likvä har detta endast vid ångt driven rationaisering kunnat motverka de stigande önekostnaderna. På ängre sikt ärer detta över huvud ej kunna ske vid nuvarande av industrien initierade tempo vid önestegringen.2 Bondeskogsbruket befinner sig emeertid i den fördeaktiga positionen att det endast indirekt är beroende av de stigande arbetsönerna, så vitt ägarna sjäva eer deras famijemedemmar utföra avverkningsarbetel Å andra sidan göres det gäa,nde, att bondeskogsbruket givetvis också har krav på ökade arbetsinkomster i takt med evnadsstandardökningen inom andra näringsgrenar och att det dessutom får betaa högre priser än storskogsbruket åt skogsa!'betare (huggare) på grund av den mera tifäiga anstäningen. Även bondeskogsbruket bir i stigande omfattning beroende av ejd arbetskraft. 2 Streyf.fert, T., Skogsbruket och den tekniska utvecking.en. Svenska skogsvård sföreningens tidskrift nr 3, 1959.
III. Urvaet av gårdar Vid panäggningen av bokföringsundersökningen befanns det ämpigt att i första hand väja Jönköpings än, där den skogsekonomiska institutionen redan utfört vissa undersökningar av bondeskogsbrukets ekonomi. Som naturig kompettering härti utvades i norra Sverige Västerbottens än, medan Gäveborgs än fick representera ett vä baanserat skogsän i övergången mean södra och norra Sverige ( Fig. 1-4). Principerna för urvaet av bokföringsgårdar ha diskuterats med representanter för skogsvårdsstyreserna i respektive än. Härvid har man kommit ti en samstämmig uppfattning härom: Den edande principen har varit, att bokföringsgårdarna så vitt möjigt skoa utgöra ett representativt uttryck för bondeskogsbruket i respektive än vad beträffar fördening på storeksgrupper i fråga om skog och jord samt amänna förutsättningar för skogsbrukets bedrivande med avseende på tigång på arbetskraft, ekonomi och skogstistånd m. m. På grund av det begränsade antaet bokföringsgårdar-ett hundrata i varje än- har emeertid den önskvärda representativiteten måst bi begränsad. Särskit framträdande är detta beträffande den minsta storeksgruppen, omfattande gårdar med upp ti 25 hektar skogsmark. Denna har bivit starkt underrepresenterad, i det att man ansett att dessa gårdar, som merendes också ha en iten åkerarea, ej äro representativa för det egentiga bondeskogsbruket, som jämte jordbruket bör möjiggöra sina ägares försörjning. Av samma anedning kan bokföringsresutaten för des sa gårdar inte heer representera något medeta för denna grupp, i det de med den amänna kännedom man äger om skogsskötsen på de minsta skogarna äro avsevärt bättre skötta än medetaet för gruppen. Detta hör emeertid samman med en annan princip, som man måst tiämpa vid urvaet av gårdar, hänförande sig ti ägarna. Det har nämigen inte varit möjigt att genom ottning eer annat objektivt förfarande utväja gårdarna ur de oika storekskasserna. Det har från början stått kart, att endast ägare med dokumenterat intresse för sitt skogsbruk skue vija underkasta sig det arbete, som är förenat med bokföringen. Samtidigt krävdes sinne för noggrannhet. Det sutiga urvaet av gårdar inom resp. storeksgrupper fick därför överåtas ti änsskogsvaktarna, som även vid bokföringens genomförande varit ti ovärderig hjäp som rådgivare ti skogs-
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 17 AC = Västerbottens än - county X = Gäveborgs än -county F = Jönköpings än- county Fig. 1. Län inom vika bokföringsundersökningen företagits. Location of the cou.nties in which the present study was undertaken.
18 TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE ~- ',.. LYCKSEL[.. :. o. VÄSTERBOTTENS LÄN-COUNTY 50 100 KM Identiska gårdar- dentica farms 0 Övriga- Participating part of the period Fig. 2. Gårdar detagande i bokföringsundersökningen i Västerbottens än. Location of farms participating in this study in Västerbotten county. ägarna och som kontaktmän mean dessa och den skogsekonomiska institutionen. Vid detta urva har också eftersträvats att få en jämn fördening av bokföringsgårdarna över änen, viket närmare kan utäsas av kartorna fig. 2-4. Dessa visa, att den geografiska fördeningen-av gårdarna i stort sett är god. På grund av de avvikande förhåandena i Västerbottens appmark och kustand komma dessa vid bearbetningen att när så påkaas håas skida. De fordringar man härigenom måst stäa på bokföringsgårdarnas ägare ha inneburit ett positivt urva. De ur bokföringen framgångna resutaten representera därför ej något genomsnitt för bondeskogsbruket i resp. än utan närmast vad en intresserad ägare vid genomsnittiga förutsättningar kunnat få ut av sitt skogsbruk under den period, som varit föremå för undersökning, och vad han agt ned för att tiförsäkra sig denna eer en ännu bättre avkastning på ång sikt. Så ti vida torde de härigenom vunna resutaten i sjäva verket ha ett ännu större intresse än statistiska medeta. För att ge en bättre förestäning om vad detta positiva urva innebär ha änsskogvaktarna ombetts att med hänsyn ti den ingående erfarenhet de förvärvat om skogsägarna i sina distrikt»betygsätta» dessa med hänsyn ti deras intresse och kunnighet som skogsskötare. Föjande sammanstäning är ägnad att ge en viss uppfattning om det positiva urva, som föreegat (Tab. III:).
' f ~LJUSDAL..... '-...,..... GÄVLEBORGs LAN-COUNTY Fig. 3. Gårdar detagande i bokföringsundersökningen i Gäveborgs än. Location of farms participating in this study in Gäveborg county. 0 0 0 0 e 0 0 0 Q NÄSSJÖ 0 ~ 0 0 JÖNKÖPINGS LÄN-COUNTY ~~--~--~--~~50 km e Identiska gårdar-dentica farms 0 Övriga-Participating part of the period Fig. 4. Gårdar detagande i bokföringsundersökningen i Jönköpings än. Location of farms participating in this study in Jönköping county.
20 TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE Tab. III:t. Bokföringsgårdarnas ägare grupperade efter bedömning av deras kvaifikationer som skogsskötare. Kvaifikationer som skogsskötare Jönköpings än Gäveborgs än2 Västerbottens än Anta Anta Anta gårdar % gårdar % gårdar Mycket goda skogsskötare 9 15 23 24 22 30 Goda skogsskötare... 31 52 41 44 25 34 Medegoda (genomsnittig a) skogsskötare 20 33 30 32 25 35 Sämre skogsskötare... - - - - Dåiga skogsskötare... - - - - - - Summa 60 100 94 100 73 100 Identiska gårdar - Identica farms 2 Samtiga gårdar - A the bookkeeping farms. % Det äger också sitt intresse att söka konstatera, huruvida skogsinnehavets storek har något samband med skogsskötse.i.ntresset. För den sku har detta intresse även bedömts för skogsägarna i oika skogsgrupper såsom framgår av tab. III :2. T.ab. III:2. Kvaifikation som skogsskötare, medeta för skogsgnzpperna. (Anta gårdar inom par.entes.) Län County Produktiv skogsmark, hektar Forest area, hect.ares -25 25-50 50-100 1100-200 200- Västerbottens än (1954-60)... 2,8 2,1 2,1 2,o 1,6 (4) (16) (29) (19) (5) Lappmarken... - - 2,5 2,3 1,8 () () (11) (9) (4) Kustandet... 3,0 2,0 1,8, 7 - (3) (15) (18) (10) (1) Gäveborgs än2 (1956-58) 2,4 2,3 1,9 2,1 1,9 (9) (18) (27) (31) (9) Jönköpings än (1953-60)... 1,7 2,3 2,3 2,o (9) (23) (24) (4) -1.5 Mycket goda skogsskötare 1.6-2.5 Goda skogsskötare 2.6-3.5 Medegoda (genomsnittiga) skogsskötare a.6-4.4.sämre skogsskötare Identiska gårdar - Identica farms 2 Samtiga gårdar - A the bookkeeping farms.
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 21 Här framgår tydigt, att skogsägare med större skogsinnehav i genomsnitt bedömts vara bättre skogsskötare än de mindre. Vid den senare anay sen i kap. IX och XI kan dock inte något bevis härför ämnas. Det är tvärtom tydigt, att de större skogsägarna sämre hinner med det föresagna programmet än de mindre. Här kan den åsikt skogsvårdsstyresen tidigare haft inverkat på änsskogvaktarnas bedömning, nämigen att den skogsägare, som höjer sitt virkesförråd och 'Sparar skog är att betrakta som god skogsskötare. Samtidigt torde den personiga aktiviteten i skogsvården och det personiga intresset och därmed kontakten med änsskogvaktarna ha inverkat på bedömningen. Ett större skogsinnehav kräver i större utsträckning och oftare den kontakten än ett mindre, om båda ska igga på samma nivå vid skogsskötsen. Ännu i ett annat avseende har det befunnits ämpigt att göra en avvikese från genomsnittiga förhåanden. Detta hänför sig ti tigången ti egen arbetskraft på gårdarna. Det ansågs nämigen vara väsentigt för undersökningen, att ägaren skue bruka gården sjäv, och att han inte skue ha avsevärt nedsatt arbetsförmåga. Det har dock ej kunnat undvikas, att i en de fa det mesta av gårdens avverkning av oika, anedningar säjs på rot. Detta representerar emeertid i viss mån de verkiga förhåandena och berör bott ett mindre anta av de gårdar, som brukas av ägaren. Det bör emeertid observeras, att så som förhåandena utveckat sig, ett ökande anta särskit av de mindre fastigheterna inte ängre brukas av ägarna, viket kan inverka på skogsbrukets bedrivande, b. a. genom att rotförsäjningarna inta en förhåandevis större ande av avverkningen. Detta kommer ej ti uttryck genom urvaet av bokföringsgårdarna. Det förhåandet, att samtiga bokföringsgårdar brukas av ägaren, innebär att de representera det sambruk mean jord och skog, som ger bondeskogsbruket dess egentiga karaktär. Med hänsyn härti hade det varit värdefut att åta bokföringen omfatta även jordbruksdriften. A v fer a skä har detta ej åtit sig göra. Uppgiften hade bivit för betungande för de festa bokföringsdetagarna, för vika redan skogsbokföringen inneburit en uppoffring. Härti kommer att den jordbruksekonomiska undersökningen bör handhavas av sakkunskap på detta område, viken visserigen skue kunnat anitas av den skogsekonomiska institutionen men göra uppgiften mycket mera kompicerad. Med hänsyn ti att antbruksstyresen genom sin jordbruksekonomiska undersökning täcker detta område och därvid även inhämtar vissa uppgifter om skogsbruket har det därför ej ansetts erforderigt att medtaga jordbruket vid denna undersökning. Även när man begränsar undersökningen ti skogsbruket har det med hänsyn ti tigängiga resurser ej varit möjigt att medtaga fera gårdar än som behövts för att resutaten skue bi tiräckigt rättvisande för att erbjuda underag för bedömningar och diskussion. Även i detta fa medger
22 TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE T ab. :3. Totaa antaet gårdar i medeta per år (A) och antaet identiska gårdar (B) fördeade på skogsgnzpper. Tota number of bookkeeping farms, average per y ear (A), and number of farms partieipating throughout the wwe period, identica farms, (B), distribut ed according to size of forest hodings. Län County Produktiv skogsmark, hektar - Forest area, hectares -25 25-50 150-100 1100-200 200- Summa Tota A B A B A B A B A B A B Västerbottens (1954-1960) 4 4 18 16 36 29 24 19 8 5 90 73 Lappmarken aoooooooooooooo 14 11 12 9 7 4 35 26 Interior Kustandet 3 3 17 15 22 18 12 O 5f> 47 Coast Gäveborgs (1956-1958)... 9 9 18 17 27 26 31 29 9 9 94 90 Jönköpings (1953-1960)... 11 9 33 23 34 24 6 4 0,4 84 60 ej materiaet att dra säkra sutsatser beträffande enskida storeksgrupper. Resutaten för dessa får snarast ses som ett försök att ge en mera differentierad bid av bondeskogsbruket än vad enbart ett medeta kan ge. I den mån en viss»gång» i materiaet kan konstateras är detta givetvis ägnat att göra denna bid mera tiföritig. Ti de tidigare meddeade uppgifterna om antaet i bokföringen detagande gårdar ska här mera detajerade uppgifter tifogas. Av tab. III:3 och III :4 framgår, att antaet bokföringsgårdar varierat under bokföringsperiodens oika år. En de skogsägare ha tröttnat eer av oika orsaker ej kunnat fuföja bokföringen, medan andra ha tikommit. Facit härav har varit en tendens ti avtagande anta. Härigenom omfattar inte det samade bokföringsresutatet samma gårdar under hea perioden. Enär det ofta är önskvärt att redovisa resutaten från sådana gårdar som detagit under hea perioden ha vissa sed.er utarbetats endast för dessa gårdar, i det föjande benämnda identiska gårdar. övriga serier ha utarbetats under medtagande av samtiga gårdar för att utnyttja även dem, som ej kunnat detaga under perioden i dess hehet. För Gäveborgs än, där bortgången under de tre år bokföringsperioden omfattat varit obetydigt, ha skida serier ej utarbetats. Av tab. III:5 framgår närmare bokföringsgårdarnas representativitet för oika storeksgrupper med avseende på skogsmarksinnehavet i resp. än. Det framgår härav, att den minsta storeksgruppen, - 25 hektar, är starkt underrepresenterad i förhåande ti»övriga enskida skogar». Åven nästa storeksgrupp, 25-50 hektar, är underrepresenterad i Västerbotten och Gäveborgs än. övriga storeksgrupper äro i motsvarande gr ad överrepresenterade. Detta bör håas i minnet vid bedömning av uträknade medeta
BONDESKOGSBRUKETS EKONON 23 Tab. I:4. Antaet detagande gårdar (= boksut) under oika år fördeade på skogsgrnpper. Number of farms participating in bookkeeping in different years distributed according to size of forest hodings. År Y ear Produktiv skogsmark, hektar - -25 25-50 50-100 1100-200 200- Västerbottens äns - Forest area, hectares Samtiga Tota Västerbotten county 1954... 5 20 36 23 9 93 1955... 5 20 3S 25 9 97 1956... 5 19 3S 25 9 96 1957 f) 1S 36 23 s 90 1958! 4 IS 35 23 6 S6 1959... 4 1S 35 23 s ss 1960... 3 1fi H2 23 7 so Samtiga år 31 12S 250 165 56 630 Tota Därav appma:,ken... 7 7 96 S2 49 241 Thereof Interior Därav kustandet... 24 121 154 S3 7 3S9 Thereof Coast Gäveborgs än -- Gäveborg couniy 1956... 9 17 27 32 O 9fi 1957... 9 S 27 31 9 94 1958... 9 1S 26 29 9 91 Samtiga år 27 53 so 92 2S 2SO Tota Jönköpings än - Jönköping county 47 s 109 1952/53... 11 42 1954... 11 37 40 7 96 1955 11 36 39 7 94 1956 11 33 37 f) - S6 1957 12 30 27 7-76 1958... - 10 2S 2S 6 72 1959... 10 28 2S 6 73 1960 9 27 2S 5-69 Samtiga år Tota S5 261 274 51 4 675 för samtiga bokföringsgårdar, i den mån dessa medeta äro beroende av storeken av de i medetaen ingående skogsbruken. Medeareaen av såvä skog som åker inom resp. skogsgrupper redovisas i tab. III:6 och jämföres med enigt jordbruksräkningen 1951 approximativt uträknade medeta för änen. Därav framgår att bokföringsgårdarnas medearea för Västerbottens o.ch Gäveborgs än igger vid ca 00 hektar och i Jönköpings än vid 55 hektar skog. Motsvarande änsmedeta för skogsbruk i förening med jordbruk i enskid ägo (ej boag) äro resp. ca 54, 49 och 31
24 TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE T.ab. III:5. Fördening av bokföringsgårduma skogsarea på skogsgrupper. Fördening av»övriga enskida skogar» i änen inom parentes.1 Bookkeeping farms distributed according to size of their forest hodings. Distribution of tota area of private forest and (not incuding company ands) in parenthe sis. Län County ~25 Produktiv skogs_mark, hektar Forest area,, hectare s 25-50 50-100 ha ha ha Västerbottens Lapp1narken Interior... 25 44 971 Kustandet... 47 538 1383 Coast S:a 72 582 2 354 1% 7% 28% (9%) (17%) (27%) Gäveborgs... 148 648 1907 2% (10%) 7% (15%) 19% (26%) Jönköpings... 187 881 1649 6% 28% (20%) (32%) (27%) 52% Samtiga gårdar. - A the bookkeeping farms. En. Jordbruksräkningen 1951. 100-200 ha 1653 1623 3 276 38% (25%) 4 532 46% (24%) 463 14% (11%) 200- ha 1937 236 2173 26% (22%) 2 528 26% (25%) - - (10%) S:a 4 630 3 827 8457 100% (100%) 9 763 100% (100%) 3180 100% (100%) Tab. III:6. Medearea per går-d av skog och åker i oika skogsgrupper. Average acreage of forest and and cutivated and in farms distributed according to size of forest hodings. Län County Period Produktiv skog.smark, hektar - Forest area, hectares Samtiga -25 25-50 50-100 100-.4.verage Skog Åker Skog Ak.er Skog Ak.er Skog Ak.er Skog J Ak.er For- Cut. For- Cut. For- Cut. For- Cut. For- Cut. est and est and est and est and est Iand and and 1 Iand and and ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha Västerbottens... 1955-59 18,2 7,4 37,1 7,6 72,8 7,1 182,9 6,0 101,1 6,8 Länsmedeta... (1951)1 13,0 5,1 37,1 6,2 71,8 6,2 178,9 5,7 53,5 5, 7 Gäveborgs... 1956-58 16,4 7,8 37,9 10,3 70,9 10,6 167,3 15,1 100,6 12,2 Länsmedeta... (1951)1 10,7 5,s 37,6 8,7 72,3 10,8 187,7 13,7 49,0 8,1 Jönköpings... 1955-59 20,7 8,3 38,5 9, 7 67,9 11,8 122,2 9,6 55,1 10,4 Länsmedeta... (1951)1 13,6 5,8 36,4 7,6 67,5 10,o 170,0 19,8 31,3 7,2 Samtiga gårdar.- A the bookkeeping farms. En. jordbruksräkningen 1951. Medeta för fastigheter med både skog och åker.
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 25 hektar. Den tihörande åkerareaen är för bokföringsgårdarna i medeta 6,8, 12,2 och 10,4 hektar. Därav framgår att särskit i Västerbottens än jordbruket är av at för ringa storeksordning för att ge fu försörjning åt ägaren och hans famij, medan i Jönköpings och Gäveborgs än äget är bättre. Under sådana omständigheter är det anmärkningsvärt att skogstigångarna, enigt vad senare ska v,i.sas, utnyttjas synnerigen försiktigt. I detta sammanhang är det av intresse att konstatera, att den genomsnittiga åkerareaen inom resp. skogsgrupper är nästan densamma oberoende av skogsinnehavets storek. Detta framgår närmare av tab. III:6. Emeertid förekommer inom detta genomsnitt en rätt avsevärd spridning som närmare ska visas i det föjande ( tab. V :2). Det förhåandet, att åkerareaen endast obetydigt stiger med skogsinnehavets storek- i Västerbottens än ej as -innebär, att de i det föjande redovisade skinaderna i bokföringsresutaten för de oika skogsgrupperna i huvudsak få hänföras ti skinaderna i skogsinnehav.
IV. Beskrivning av bokföringsgårdarna I föregående avsnitt har bokföringsgårdarnas fördening på oika storekskasser samt ägoinnehavets fördening på skog och åker redovisats. I det föjande ska bokföringsgårdarna närmare beskrivas i oika avseenden, som äro av betydese för röresens ekonomiska resutat. skogstistånd Kännedom om skogstiståndet på de individuea fastigheterna samt om avverkningen från dem är i bondeskogsbruket atjämt mycket otifredsstäande. En strävan gör sig emeertid gäande att förbättra denna kännedom genom upprättandet av enka sk ogsvårdspaner. Vid tiden för skogsbokföringens igångsättande voro emeertid sådana skogsvårdspaner säsynta och förekommo endast i undantagsfa hos de i bokföringen detagande gårdarna. A v denna anedning ansågs det nödvändigt att snarast förse samtiga bomöringsgårdar med en skogsvårdspan, viket också genom timötesgående av skogsvårdsstyreserna kunde genomföras efter måttet av dessa organs personea resurser. Upprättandet av en skogsvårdspan för de i skogsbokföringen detagande gårdarna kunde härigenom utovas av den skogsekonomiska institutionen, som också inti ett visst beopp ( 7 5 :- kr) betaade kostnaden härför. Någon annan ersättning har ej kommit de i bokföringen detagande skogsägarna ti de. Beträffande Västerbottens än har ett något avvikande förhåande föreegat, så tivida som appmarksagen föreskrev att varje hemman i appmarken skue ha en skogshushåningspan ti efterrättese för skogsbruket. Även för bokföringsgårdarna i Västerbottens appmark fanns därför sådana paner. Dessa voro merendes ädre samt av växande beskaffenhet. För att få mera enhetiga uppgifter om dessa gårdars skogsinnehav insamades därför genom änsskogvaktarna uppgifter från H)57 års fastighetstaxering rörande skogstiståndet, varjämte en ungefärig uppskattning av virkesförråd, bonitet och tiväxt ägde rum även för dessa gårdar. Beträffande skogstiståndet föreigga i skog svårdspanerna uppgifter angående skogsmarkens area och virkesförråd samt dess fördening i Jönköpings och Göteborgs Hin på åderskasser, i Västerbottens kustand enbart i huggningskasser. På denna grundva har beräkningen av tiväxten och
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 27 Tab. IV:1. Virkesförråd på bokföringsgårdama jämfört med virkesförrådet enigt riksskogstaxeringen (bättre häften) för närmast motsvarande bonitet. Voume of growing stock on bookkeeping farms campared with data from the better haf area of the Nationa fore st inventory on the corresponding site cass. Bokföringsgårdarna Bookkeeping farms Riksskogstax eringen (bättre häften)2 Nationa forest inventory (better hat) d.eabonitet Virkesförråd Ideabonitet Virkesförråd per ha Län per ha Voume of growing stock County Site cass Voume of Site e ass per hectare growing stock per vid växttid hectare m3sk/ha m3sk m3sk/ha m3sk at rotation Västerbottens Lappmark... 2,6 50 2.5 (VI) 100 år 46 Interior 120 )) 54 Kustand... 3,0 66 3,o (V-VI) 100» 60 Coast 120 )) 71 Gäveborgs... 4,0 102 4,0 (IV-V) 100» 90 120» Jönköpings... 5, 7 107 6,0 (I) so» 116 J mbsk = voume of growing stock given in cubic metres with bark. The site cass is defined by roman figures -, II,... VIII - J representing the best site cass with an idea growth of 10,5 mbsk, VIII the owest site cass with a growth of 1.2 m 3sk. The site cass may aso be defined by the corresponding growth in m3sk. 2 Genomsnittsvärden av produktionsöversikter med jämn åderskassfördening för motsvarande boniteter. ämpig avverkning samt erforderiga skogsvårdsåtgärder upprättats. Eftersom virkesförrådet uppskattats genom okuärtaxering och tiväxten beräknats med edning av riksskogstaxeringens tiväxtprocenter kunna avvikeserna för de enskida fastigheterna sannoikt vara betydande. Som genomsnitt för ett ferta fastigheter torde de dock kunna ge god uppysning om gruppernas oika skogstistånd samt återspega vä skogsvårdsstyresernas panäggningsresu ta t. Här ska en redovisning ämnas för bonitet och virkesförråd på bokföringsgårdarna. För Lappmarken ha änsskogvaktarna endast uppskattat virkesförrådet och boniteten efter amän kännedom av gårdarna och ädre paner. Dessa uppgifter få sitt särskida intresse genom att jämföras med motsvarande uppgifter från riksskogstaxeringen, varvid jämföresen gjorts med nyigen pubicerade produktionsöversikter, där tiståndet å den»bättre häften» av riks-skogstaxeringens materia egat ti grund. Jämföresen avser så vitt möjigt samma bonitet och samma geografiska område som bokföringsgårdarnas. T ab. IV:. Nisson, N. E., Rikssko-gstaxeringens produktionsöversikter. Meddeanden från statens skogsforskningsinstitut. Band 50. Nr. 1961. 107
28 TH. STREYFFERT OCH CHR. VON MALORTIE Härav kan utäsas, att bokföringsgårdarnas virkesförråd nära överensstämmer med den bättre häften av riksskogstaxeringens materia vid konstruerad jämn åderskassfördening å samma bonitet vid en omoppstid av 100-120 år. Endast i Jönköpings än igger virkesföräde något under produktionsöversiktens siffra för 80 års omoppstid. Förenämnda materia omfattar emeertid aa skogsägarekategorier. Det har därför sitt intresse att kompettera denna jämförese med ytterigare en jämförese med bonitet och virkesförråd per hektar för gruppen»övriga enskida» som motsvarar bondeskogarna (se nedan). Län Västerbottens Lappmark... Kustand... Gäveborgs... Jönköpings Bokföringsgårdarna Bonitet mbsk/ha 2,6 50 3,0 66 4,0 102 5,7 107 Riksskogstaxeringen övriga enskida skogar Bonitet m3sk/ha 2,64 66,4 3,03 75,8 3,78 105,7 5,66 116,5 Det framgår härav, att medeboniteten för bokföringsgårdarna nära överensstämmer med medeboniteten för övriga enskida skogar. Under sådana förhåuanden kan det synas oväntat, att virkesförrådet per hektar är ägre på bokföringsgårdarna än genomsnittet för övriga enskida skogar med hänsyn ti att bokföringsgårdarnas ägare, som tidigare visats, äro mera intresserade skogsskötare än genomsnittet av skogsägare. Härti kan sägas, att enbart virkesförrådet per hektar ej är någon utsagsg,ivande mätare på skogsskötse och skogshushåning, i det b. a. vä genomgarade skogar tendera att sänka virkesförrådet per hektar under i övrigt ika förhåanden. Åderskassernas fördening inverkar även. För att beysa detta, har skogsvårdspanernas resutat sammanstäts skogsgruppsvis. Huvudsakigen ska här area- och virkesförrådsfördeningen visas. Fig. 5 visar, att åderskassfördeningen på bokföringsgårdarna i Jönköpings än inte är jämn. Härvid kan dock konstateras att skogsgruppen -25 hektar med uppskattad bonitet 6,1 m 3sk per hektar ansuter sig bäst ti den normaa åderskassfördeningen vid 80-årig växttid, medan överskottet av gamma skog över 80 år framträder mest markant för skogsgruppen med över 100 hektar skogsmarksinnehav, som har en bonitet av 5,0 m 3 sk per hektar. I genomsnitt ha bokförmgsgårdarna atså underskott på ungskog och överskott på gamma skog. Virkesförrådet visas åders kassvis på diagram fig. 6. Härvid är det påfaande, att virkesförrådet upp ti 60 år motsvarar bon III av den bättre häften (sutenhetsgrad 0,89-0,80) av riks-
BONDESKOGSBRUKETS EKONOMI 29 O/o 40 30 + 20 10 o~~---k--.---i---.--ti---.~]i=--r~til~~~y=+~ Ar o -4 5-20 21-40 41-60 61-80 81- ---- ; norma åd<zrskassförddnin~ (80 år i~ växttid) Sko<(sqrupp<Zr Anta c:;årdar d<zabonito:t o -25 ha 9 6.1 + 25-50 ha 2:0 5.9 x 50-100ha 24 5.5 100 - ha 4 5.o --- Samti~a bok- 60 5.7 förin<(s~årdar Fig. 5. Areafördening på åderskasser. -- Distribution of age casses. 2.80 260 240 2.20 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 -t-----17-- / " / - 7. ; _g// :::Jönkör;1in<;>s Län J' / / /. +_ / 7~- x /..,:..._?f.-r- 0~-r----,-----,-----.---~----------~ K I Ir ]I N V+ / - - - -Tiväxtområde Y. Bon.JIT(6.o), "bättre häft" 1 ) " TIL(4.5), " ------ G<>.nomsnitt för bokförin<?sc<årdarna. 1)Nisson. N.E. Rikssko<;>stax<Zrinqcms produktionsöv<zrsikbzr. Fig. 6. Virkesförrådet inom de oika åderskasserna. -- Vozzme, m3sk per hectare in tb~?j different age casses.