1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES)
2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad vet vi om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga?
3 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Enkätdata Vårdkonsumtion Läkemedelskonsumtion Neuropsykiatriska diagnoser
4 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Enkätdata
5 SKOLBARNS HÄLSOVANOR Folkhälsoinstitutet (FHI) Omfattning: Ca 1000 barn per åk (5,7,9) slumpvis i hela landet var 4:e år. Ett WHO projekt.
Andelen 15-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, 1985-2010. Skolbarns hälsovanor, FHI 6
7 Andelen 13-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, 1985-2010. Skolbarns hälsovanor, FHI 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Pojkar Flickor 10,0 5,0 0,0 1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10
8 Andelen 11-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, 1985-2010. Skolbarns hälsovanor, FHI 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Pojkar Flickor 10,0 5,0 0,0 1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10
9 Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät Omfattning: Skickas till 50 000 och ca 30 000 svarar var 4:e år, i SLL
10 50 Andel kvinnor (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12 (cutoff 3) år 1990-2010, SLL Folkhälsorapport 40 30 % 20 10 21-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 0 1990 1998 2002 2006 2010
11 50 Andel män (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12 (cutoff 3) år 1990-2010, SLL Folkhälsorapport 40 30 % 20 10 21-24 år 25-44 år 45-64 år 65-84 år 0 1990 1998 2002 2006 2010
12 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Vårdkonsumtion
13 Personer/ 1000 inv. 100 90 80 70 Psykiatrisk öppenvård i SLL Antal personer/1000 inv. i öppenvård inom vuxenpsykiatri ( 18 år) och BUP (0-17 år) 0-12 år 13-17 år 60 50 40 30 20 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES
14 Personer/ 1000 inv. 8 7 Psykiatrisk slutenvård i SLL Antal personer/1000 inv. i slutenvård inom vuxenpsykiatri ( 18 år) och BUP (0-17 år) 0-12 6 13-17 5 4 3 2 1 18-24 25-44 45-64 65-74 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES
15 Personer/ 1000 inv. 60 50 40 30 20 10 Beroende öppenvård i SLL Antal personer/1000 inv. ( 13 år) i öppenvård på beroendekliniker 13-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES
16 Personer/ 1000 inv. 8 7 Beroende slutenvård i SLL Antal personer/1000 inv. ( 13 år) i slutenvård på beroendekliniker 6 5 4 3 2 13-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 1 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES
17 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Läkemedelskonsumtion
18 50,00 Antidepressiva medel. DDD per tusen inv. 10-19 år, Riket, år 2006-2013. 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 Kvinnor, 10-14 år Kvinnor, 15-19 år Män, 10-14 år Män, 15-19 år 10,00 5,00 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
19 ADHD läkemedel. DDD per tusen inv. 10-19 år, Riket, år 2006-2013. 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 Kvinnor, 10-14 år Män, 10-14 år Kvinnor, 15-19 år Män, 15-19 år 10,00 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
20 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Neuropsykiatriska diagnoser
21 Antal diagnostiserade fall av autism-spektrumtillstånd (AST), med och utan mental retardation (MR), bland barn (0-17 år) i Stockholms län år 2007 och 2011 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2007 2011 2000 1000 0 Alla AST AST utan MR AST med MR
22 Antal diagnostiserade fall av autism-spektrumtillstånd (AST), med och utan mental retardation (MR), bland barn (0-17 år) i Stockholms län år 2007 och 2011 8000 7000 6000 5000 + 75% 4000 3000 2007 2011 2000 1000 0 Alla AST AST utan MR AST med MR
23 Prevalens och samsjuklighet ADHD-AST, barn 13-17 år, boende i Stockholm 2011 Prevalens AST: 3,6% bland killar, 1,6% bland tjejer ADHD: 6,9% bland killar, 2,9% bland tjejer Samsjuklighet AST 38% av killar och 33% av tjejer har komorbid ADHD ADHD 20% av killar och 18% av tjejer har komorbid AST
Geografiska skillnader i ADHD och AST diagnoser i SLL 24
25 Andel (%) av barn (1-17 år) med AST-diagnos, 2011 Stockholms län Stockholms kommun
26 Andel (%) av barn (1-17 år) med ADHD-diagnos, 2011 Stockholms län Stockholms kommun
27 Sammanfattning Mätningar med enkäter av psykisk ohälsa visar att de unga mår sämre än andra åldersgupper men att läget stabiliserats under 2000-talet, på en relativt högre nivå Psykiatrisk vårdkonsumtionen ökar år efter år bland unga. En av tio 13-17 åringar i SLL söker hjälp hos psykiatrin Psykofarmaka konsumtion ökar bland unga 10-19 år Kraftig ökning av autism-diagnoser
28 2. Vad vet vi om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga?
29 2. Vad vet vi om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga? Skolans betydelse
30 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa och som ej är påverkbara Genetiska faktorer Kön Ålder Livshändelser Storstäder Migration Komplikationer under grav/förlossning
31 Relativ risk för hög- och lågfungerande autism hos barn till migranter, i relation till tidpunkten för moderns ankomst till Sverige Low-functioning autism High-functioning autism 3.0 2.0 1.0 Odds Ratio, 95% Confidence Interval 20 15 10 5 Time a since mother's migration in relation to the child's birth (years) 0-5 0.0-10 a Positive values indicate time since maternal migration to Sweden before the child's birth (in 2nd generation immigrant children), negative values indicate age of child when the mother migrated to Sweden (in 1st generation immigrant children). Magnusson et al, BJP 2013
32 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa hos barn och unga och potentiellt påverkbara Otrygg anknytning Dåliga skolresultat Arbetslöshet Dålig ekonomi Bostadsbrist Brist på socialt nätverk Dåliga levnadsvanor (t.ex. fysisk inaktivitet) Alkohol och narkotika
33 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa hos barn och unga och potentiellt påverkbara Otrygg anknytning Dåliga skolresultat Arbetslöshet Dålig ekonomi Bostadsbrist Brist på socialt nätverk Dåliga levnadsvanor (t.ex. fysisk inaktivitet) Alkohol och narkotika
34 Sysselsättning och risk för självupplevd psykisk ohälsa (GHQ 3) bland 18-29-åringar i Stockholm, Stockholm Folkhälsokohort Män Kvinnor OR (95%CI) OR (95%CI) Student 1.03 (0.87-1.22) 1.33 (1.16-1.54)* Anställd 1 1 Arbetslös 2.58 (1.99-3.34)* 2.30 (1.78-2.96)* Övrigt 1.20 (0.87-1.65) 1.42 (1.11-1.81)* : Adjusted for age, parental SES, parental education, immigrant status, school performance, financial strain, age at becoming a parent, housing tenure, parental and individual history of inpatient psychiatric care, *:p<0.05 Kosidou et al, Plos One 2012
35 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa hos barn och unga och potentiellt påverkbara Otrygg anknytning Dåliga skolresultat Arbetslöshet Dålig ekonomi Bostadsbrist Brist på socialt nätverk Dåliga levnadsvanor (t.ex. fysisk inaktivitet) Alkohol och narkotika
36 Boende och risk för självupplevd psykisk ohälsa (GHQ 3) bland kvinnor 18-29 år i Stockholm, Stockholm Folkhälsokohort Hyresrätt/Bostadsrätt 1 Kvinnor OR (95%CI) Bor tillsammans med ursprungsfamilj Saknar egen bostad (andrahandsboende, inneboende, studentlägenhet) 0.94 (0.78-1.12) 1.24 (1.04-1.49)* : Adjusted for age, parental SES, parental education, immigrant status, school performance, employment status, financial strain, age at becoming a parent, parental and individual history of inpatient psychiatric care, *:p<0.05 Kosidou et al, Plos One 2012
37 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa hos barn och unga och potentiellt påverkbara Otrygg anknytning Dåliga skolresultat Arbetslöshet Dålig ekonomi Bostadsbrist Brist på socialt nätverk Dåliga levnadsvanor (t.ex. fysisk inaktivitet) Alkohol och narkotika
38 Slutbetyg i grundskolan och risk för självmordsförsök bland 18-33-åringar 5 OR (95 % CI)* 1 0,2 Lägsta kvartil 2:a kvartil 3:e kvartil Högsta kvartil Betyg årskurs 9 i kvartiler *kontrollerad för ålder, kön och familj bakgrund Kosidou et al, Psychol Med 2013
39 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i åk 6 och 9, 2009
40 Andel elever med nedstämdhet Statens folkhälsoinstitut, R 2011:09 Nedstämdhet (%) Åk 6 Flickor 7,4 Pojkar 3,6 Åk 9 Flickor 19,5 Pojkar 7,3 Föräldrars födelseland Båda födda i norden 9,1 Båda födda utanför Europa 11,8 Familjesituation Bor hos båda föräldrarna 8,4 Endast hos mamma 16,1 Endast hos pappa 15,8 Annat boende 31,9
41 Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa Statens folkhälsoinstitut, R 2011:09 För riket som helhet hade de elever som uppgett att de inte har det bra i skolan en trefaldigad risk (RR 3.2) att uppge minst två psykosomatiska symtom jämfört med de elever som uppgett att de har det bra i skolan. Detsamma gällde för de som uppgett att de inte gjorde bra ifrån sig i skolan (RR 3.1) och inte kunde var uppmärksamma i skolan (RR 3.2). För de som uppgav att de inte kom överens med sina lärare fanns en mer än fördubblad risk att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom (RR 2.4).
Skolan är viktig! 42
Tack 43
44
45 Metod Undersökningen bygger på data från 2002, 2006 och 2010 års Folkhälsoenkäter vilka är länkade till SLL:s vårdregister och Socialstyrelsens läkemedelsregister Vårdkonsumtion inom psykiatri och primärvården och psykofarmakaförskrivning per åldersgrupp
46 Andel (%) personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) i olika åldersgrupper i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 100 90 80 70 60 % 50 40 2002 2006 2010 30 20 10 0 18-24 år 25-44 år 65-44 år 65+ år
47 Resultat- vårdkonsumtion inom psykiatri
48 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har kontakt med psykiatrisk öppen- sluten- och beroendevård i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2002 2006 2010 2002 2006 2010 2002 2006 2010 18-24 år 25-44 år 45-64 år individer med psykisk ohälsa (GHQ-12 4)
49 Andel (%) av personer med och utan självrapporterad psykisk ohälsa som har kontakt med psykiatrisk öppen- sluten- och beroendevård i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2002 2006 2010 2002 2006 2010 2002 2006 2010 18-24 år 25-44 år 45-64 år individer utan psykisk ohälsa (GHQ-12<4) individer med psykisk ohälsa (GHQ-12 4)
50 Resultat- vårdkonsumtion inom primärvården
51 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått en psykiatrisk diagnos i primärvården i Stockholms län år 2006 och 2010 14 12 10 8 6 4 2006 2010 2 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år
52 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått psykosociala insatser i primärvården i Stockholms län år 2006 och 2010 8 7 6 5 4 3 2006 2010 2 1 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år
53 Resultat- förskrivning av psykofarmaka
54 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått psykofarmaka förskrivet enligt Läkemedelsregistret i Stockholms län år 2006 och 2010 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år 2006 2010
55 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har kontakt med primärvården i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 70 60 50 40 30 20 2002 2006 2010 10 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år
56 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått någon hjälp för sitt psykiska lidande (inkl psykiatrisk diagnos, psykosociala insatser och psykofarmaka) i primärvården i Stockholms län år 2010 35 30 25 20 15 10 5 0 18-24 år 25-44 år 45-64 år
57 Andelen 15-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, 1985-2010, uppdelat på kön. Skolbarns hälsovanor, FHI. 40 35 30 Procent 25 20 15 10 Pojkar Flickor 5 0 1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10 Avd. för Folkhälsoepidemiologi, KI.
58 40,00 Antidepressiva medel. DDD per 1000 invånare 13-17 resp. 18-24 år. Stockholms län 35,00 30,00 25,00 20,00 Patienter, 13-17 år Patienter, 18-24 år 15,00 10,00 5,00 0,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: VAL-data SLL, Befolkningsstatistik SCB
59 Antidepressiva medel. DDD per tusen inv. 0-17 år, Stockholms län, år 2002-2010. 016 014 012 010 008 Pojkar, 0-12 år Pojkar, 13-17 år Flickor, 0-12 år Flickor, 13-17 år 006 004 002 000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
60 140 Antidepressiva medel per 1000 invånare. >20 år, Stockholms län, år 2006-2010. 120 100 80 Män Kvinnor 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010
61 Andelen 15-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, 1985-2010, uppdelat på kön. Skolbarns hälsovanor, FHI. 40 35 30 25 Procent 20 15 Pojkar Flickor 10 5 0 1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10
62 Andel (%) personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) i olika åldersgrupper i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 100 90 80 70 % 60 50 40 30 2002 2006 2010 20 10 0 18-24 år 25-44 år 65-44 år 65+ år
63 Andelen 11-åringar som uppgett att de känt sig nere mer än en ggn i veckan, 1985-2009. Andelen 11-åringar som uppgett att de känt sig nere mer än en ggn i veckan, 1985-2009. 40,0 40,0 35,0 35,0 30,0 30,0 25,0 Procent 25,0 20,0 15,0 Procent 20,0 15,0 10,0 5,0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor 10,0 5,0 0,0 1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10 0,0 1985/86 1993/94 1997/98 2001/02 2005/06 2009/10
64 140 Antidepressiva medel per 1000 invånare. >20 år, Stockholms län, år 2006-2010. 120 100 80 60 Män Kvinnor 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 Avd. för Folkhälsoepidemiologi, KI.