Barn som tänker annorlunda



Relevanta dokument
Stefan Trollheden

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Sociala berättelser och seriesamtal

Insatser vid Autismspektrum tillstånd Hur vet man vad som är rätt. Göteborg Eva Nordin-Olson

Autismspektrumtillstånd AST

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd

Om autism information för föräldrar

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Att leva i en annorlunda värld

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Människor som kan uppföra sig gör det

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autismspektrumtillstånd

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Om autism information för föräldrar

Seriesamtal och sociala berättelser

Lärande och hälsa vid autism

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum


Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.


Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Seriesamtal och sociala berättelser

Personer med autism lider ofta av stress

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Om autism information för föräldrar

Människor som kan uppföra sig gör det

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Osynlighetsrapporten. I samarbete med Lära

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Aspergers syndrom. Vad är det?

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Habiliteringsprogram autism

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Barn som utmanar. Camilla Björknert

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Neuropsykiatri i förskolan

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Kan man bli sjuk av ord?

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Arbete med barn och elever med autism

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg

Råd och stöd kring vardagssituationer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Autism en introduktion

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Februari september 2011

Att förstå sin egen utredning

Autismspektrum från teori till praktik

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Transkript:

Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se Ofta missförstådda och feltolkade Beskrivs ofta som Annorlunda Speciella Svåra att styra Svåra att förstå Väldigt ojämna

Diagnoser inom autismspektrum Autism Aspergers syndrom Atypisk autism Desintegrativ störning eller Hellers syndrom Autistiska drag ingen egen diagnos Autismspektrumtillstånd Funktionsnedsättningar inte sjukdomar Funktionshinder begränsning i relation till omgivningen

Funktionshinder - miljörelaterat Sjukdom/skada Medfödd avvikelse Funktionsnedsättning Miljö Funktionshinder Kognition sätt att tänka, bearbeta och förstå information Perception att hantera, tolka och samordna sinnesintryck

Tre områden Ömsesidig socialt samspel Ömsesidig kommunikation Föreställningsförmåga, flexibilitet, variation i beteenden och intressen Socialt samspel Ömsesidigt samspel Ta andras perspektiv Intuitivt läsa av Relatera till barnets allmänna utvecklingsnivå Socialt intresse ej socialt samspel

Språklig kommunikation Barn med autism Sen eller utebliven talutveckling Stor variation Ekotal Barn med Aspergers syndrom Ej sent men lite ovanligare tal Lillgammalt, konkret och bokstavligt Forts. hela gruppen svårt med Abstrakta begrepp, dubbeltydiga ord, olika betydelser i olika sammanhang Uppmaning formulerad som en fråga Berätta fritt Öppna frågor

Föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteenden och intressen Nedsatt föreställningsförmåga Liten variation i beteenden och lek Specialintressen, faktabaserade Tvångsmässiga rutiner och ritualer Motoriska stereotypier Starka fixeringar vid vissa föremål eller sinnesintryck Bristande flexibilitet Yttrar sig på olika sätt i samspel med andra Avskärmade Passiva Aktiva och udda Överdrivet formella

Annorlunda tänkande Nedsatt förmåga till mentalisering Svag central coherens Bristande exekutiva funktioner Särskilda problemområden Perception Motoriska problem Stresskänslighet Psykiska symtom Stressutlösta Panikreaktioner, självskadande beteende, tvång, ätstörningar, lättare förvirringstillstånd Samtidig psykisk sjukdom Depression, ångesttillstånd och bipolära syndrom

Evrim 3,5 år Lugn och snäll som spädbarn Nu blyg. Leker bredvid andra barn Staplar klossar Lugn om han lämnas ifred Svårt för krav på förändring Lisa 6 år Talade inte alls vid fyra år Vid fem år talade hon rent och oavbrutet Hyperaktiv Påflugen Leker inte med andra barn

Erik 10 år Liten professor Stort faktaintresse Samlar på dinosaurier Går inte i skolan Mobbad Ensam, tappad livslust Malin 14 år Tystlåten och tillbakadragen Biblioteket på rasterna Hästintresse Tonåren intensivt intresse för Carola och längtan efter kompisar Betraktar och kopierar andra Klassbyten Ångestattacker, självskadande beteende

Hur vanligt är det med autismspektrumtillstånd Ca 1% av alla barn Autism 0,2% Aspergers syndrom 0,4-0,7% Dvs ca 15000 barn och unga i Sverige 2-4 gånger vanligare hos pojkar Upptäckt Autism möjligt före 2-3 år Aspergers syndrom 4-7 år Språkscreening vid 2 ½ år Fortfarande upptäcks många sent, tonår och som vuxen Utvecklingsstörning och autism

Flickor Inte lika tydligt avvikande Osynliga, tysta Medföljare Inte så uttalade specialintressen Ofta sociala specialintressen En del specifikt ointresserade Flickor forts Sociala imitatörer Vill ha kompisar Psykiska symtom Känns ofta inte igen som autism/aspergers syndrom Kommer senare till utredning

Andra samtidiga sjukdomar och funktionsnedsättningar Vanligt Skydds-och riskfaktorer Kunskap viktigaste skyddsfaktorn Särskild kunskap Räcker inte med generell kunskap Kunna skilja från symtom på brister i psykosocial miljö Stöd utifrån de grundläggande svårigheterna Tidig upptäckt Tidiga insatser

Inte bota främja utveckling och förhindra allvarlig ohälsa Konsekvenser Varierar från person till person Varierar i olika åldrar hos en och samma individ Många utsätts tidigt för mobbning Syskon och föräldrars hälsa Psykisk ohälsa

Stöd till barn, föräldrar och syskon Övergripande samordnad individuell plan Särskild kunskap om autism/asperger Insatser av habiliterande natur Psykopedagogiskt arbetssätt Hjälp att aktivt lära det andra lär intuitivt Hjälpmedel och kompensatoriska strategier Riktas mot kärnproblematiken Tidiga mångsidiga insatser Till barnet, föräldrar och syskon Gemensamma faktorer Fokus på grundläggande svårigheter Socialt samspel, kommunikation, inlärning problem beteenden, vardagsfärdigheter Intensiva (15-40 tim/vecka) Vanlig förskolegrupp Vuxenmedverkan Hög personaltäthet, ofta en till en

Individuellt utformade Inte en metod Ges intensivt under en begränsad tid Flesta avslutas när barnet når skolåldern Bemötande Nyfiket förhållningssätt Vilja att förstå hur barnet tänker Anpassa krav till ojämnheten i förmågor

Autismvänlig miljö Lugn Tydlig Förutsägbar Fri från oförutsägbara störningar Visuellt tydliggjord Var? Vad? Hur? Hur länge? Sen? Pedagogiskt arbetssätt Metodik Lärmiljö Kognitiv stil och perception Specialpedagog med särskild kompetens

Visuellt tydliggörande strategier Struktur Förutsägbarhet Förståelse för sammanhang Systematiskt och målinriktat socialt lärande Inkluderande förhållningssätt Se upp för fysisk integrering med social exkludering Anpassad kommunikation och socialt lärande Konkret tydligt tal Tala långsamt, korta meningar Undvik abstrakta begrepp Undvik ord som inte är exakta vänta, vi får se, kanske, sen, om en stund, snart Undvik öppna frågor Vid val ge tydliga alternativ och konsekvenser

Använd visuellt stöd i samtal och instruktioner Använd visuella tekniker/hjälpmedel Sociala berättelser Seriesamtal Sociala manuskript Samtalsmatta Ritprat Stödordssamtal Be om hjälp I skolan jobbar jag med många olika uppgifter. En del är lätta och en del är lite svårare. Ibland kommer jag inte på svaret på en uppgift. Då kanske jag gissar eller blir arg, men jag brukar inte säga det till någon. Istället för att gissa eller bli arg kan jag försöka be om hjälp. De vuxna i klassen är där för att hjälpa mig. De vill lära mig sånt jag inte kan. De blir glada om de får hjälpa mig. Men de vuxna vet inte att jag behöver hjälp, så jag måste säga det till dem. För att få hjälp kan jag säga kom och hjälp mig eller jag vill ha hjälp. Om alla vuxna är upptagna kan jag ta namnskylten och sätta framme på tavlan eller skriva mitt namn på tavlan. Då får jag snart hjälp och kan jobba vidare.

Ur boken När tålamodsburken rinner över om att ritprata Av Gunnel Lundkvist Det har blivit fel! Jag blir arg när något blivit fel. Jag brukar skrika när jag är arg. Nu har jag fått en jojo med en lapp där det står: Det är fel! När något blivit fel drar jag fram lappen till en personal istället för att skrika. När jag visar lappen Det är fel! kan personalen hjälpa mig! Jag kan berätta för personalen vad som blev fel. Det gjorde jag bra!

Kalles bok om Att hälsa Alla människor hälsar på varandra. När mamma och pappa kommer till jobbet säger dom hej när dom möter någon. När jag kommer till skolan så säger de vuxna hej till mig. När någon säger till mig så försöker jag svara. Det är trevligt när jag svarar tycker alla.

Först tvättar Åsa Stinas hår utan att det kommer vatten i ögonen

Problemskapande beteenden En form av kommunikation Försök förstå ur barnets perspektiv För höga krav Undvik fostrande attityder Hjälp barnet återfå kontroll Analysera vad som triggar beteendet Hjälp barnet utveckla bättre redskap och strategier Affekt Panik Utbrott Kontroll Stressorer? Stressorer? Tid

Etiska aspekter Personligheter eller funktionsnedsättningar Jag vill inte bli normaliserad, jag vill bli respekterad för den jag är och få hjälp i mina svårigheter Varför? För vem? Svårigheter kan vändas till styrka Diagnos viktig, men Inte allmängiltig Inget självändamål Inte mer lika varandra än andra Hjälpmedel Nyckel till kunskap och forum Lika unika individer som alla andra Ingen är autist man kan ha autism

Föräldrar jämbördiga parter i teamet runt barnet Information till barnet Delaktighet och inflytande Anpassa möten Föräldrar stort inflytande över val av metod Barnets bästa i främsta rummet och barnets behov i centrum Inte alltid lätt att avgöra Professionella med kunskap om autismspektrumtillstånd med i bedömningar

eva.nordin-olsson@ltdalarna.se