ION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISA

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 1 JANUARI 2007 Lars Törnberg: Flexibel framtid förutspås De kommande åren står EIO inför en stor personalomsättning då många medarbetare går i pension. Sam tidigt måste vi fortsätta utveckla vår organisation och bli mer flexibla. Framför allt måste vi bli mer alerta och lyhörda för medlemsföretagens önskemål och behov. Det säger Lars Törnberg som har ett finger med i det mesta som händer på EIO. Enligt honom är specialistkompetens och ITbaserad service två tjänster som medlemsföretagen efterfrågar i allt högre utsträckning. Under 1980-talet arbetade Lars Törnberg som ombudsman på EIO Stockholm. 1991 började han på centrala EIO som chef för regionverksamheten och sedan dess har han fått allt mer ansvar. Idag är han även ekonomichef, IT-chef och personalchef. Nu håller vi på att bygga upp en egen ekonomiavdelning på Rosenlundsgatan i Stockholm eftersom våra tidigare samarbetsorganisationer flyttar. Helt klart är att IT-funktionerna blir allt viktigare inom EIO. En ny generation installatörer med nytt tänk och högre krav på modern medlemsservice är på väg in i branschen. Vi kommer förmodligen bli tvungna att förstärka IT-verksamheten för att kunna serva medlemmarna med IT-baserade produkter och verktyg framöver. Ett steg i den riktningen är nyanställningen av en webbredaktör och en informatör. Våra företagsrådgivare är mycket duktiga och uppskattade. För medlemsföretag är det tryggt att ha någon som man kan ringa om det kör ihop sig. EIO har delat in landet i fyra regioner; norr, mellan, väst och syd. Varje region innehåller i sin tur ett antal distriktskontor. Det finns flera skäl till den här indelningen. Det blir enklare att avlösa personer vid sjukdom och semester. Dessutom finns specialister på branschfrågor, juridik och ATL i varje region. Vi kommer att utveckla regionerna genom att tillföra expertkompetens, till exempel en kvalitets- eller arbetsmiljöexpert. Jag tror också att vi kommer få se fler samarbeten och ett ökat erfarenhetsutbyte inom regionerna. EIO:s största utmaning är att göra alla medlemmar nöjda, från enmansföretag till stora koncerner med tusentals anställda. Ett inte helt enkelt arbete om vi inte drar nytta av varandra, slutar Lars Törnberg. Läs också EIO:s medlemsundersökning på sidorna 2 3. Du hittar oss även på www. eio.se EIO-AKTUELLT nr 1 2007 1

INLEDAREN 2 Sprid EIO-Aktuellt till flera på företaget Det är viktigt att sprida EIO-information till många på medlemsföretagen och inte bara till en eller några få. Ett exemplar av EIO-Aktuellt ingår i medlemsavgiften. Men du kanske inte vet att flera på ditt företag kan prenumerera på medlemstidningen? Ytterligare prenumerationer kostar 110 kronor per år och prenumerant. Det är en bra investering för att alltid kunna vara uppdaterad om det senaste. För mer information om detta, kontakta informatör Sofia Pettersson på telefon 08-762 75 58 eller mejla sofia.pettersson@eio.se. Det senaste numret av EIO-Aktuellt finns också alltid digitalt på www.eio.se. På medlemssidan kan du även kan hitta flera äldre årgångar av tidningen. På tal om hemsidan så är det roligt att konstatera att just EIO: s hemsida är den produkt som många av EIO:s medlemmar använder som allra mest i sin vardag. Detta kan vi utläsa i den medlemsundersökning som vi genomfört. Du kan läsa mer om resultatet här intill, och dessutom finns hela undersökningen på www.eio.se. Ett stort tack till alla medlemmar som svarat på frågorna i medlemsundersökningen. Nu har vi startat arbetet med att förnya EIO på nätet. Vår ambition är att i slutet av året kunna presentera en helt ny hemsida. Sedan den förra versionen av eio.se lanserades för snart fyra år sedan har utvecklingen av Internet som media gått framåt och målgrupperna och kraven på information tillgänglig via hemsidan har förändrats. Användarvänligheten ska nu öka, och därmed hoppas jag att EIO och medlemsföretagen enklare ska kunna kommunicera med varandra. Naturligtvis kommer vi i arbetet med den nya hemsidan att ta hänsyn till medlemmarnas åsikter. En synpunkt bland flera som redan framkommit är att besökssidan bör bli mer marknadsförande av EIO:s tjänster, och medlemssidan ska enligt flera vara mera som ett arbetsverktyg. Vi får se var vi så småningom landar med dessa idéer. Och du, tips på nyheter till både EIO-Aktuellt och hemsidan tas emot med tacksamhet. Med vänlig hälsning Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 Redaktion: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Karin Björklund, 0155-26 94 40, karin.bjorklund@eio.se Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius New Media #3743, 08-445 87 80. Tryck: Norrmalmstryckeriet Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se EIO:s medlemsundersökning 2006: EIO står för trygghet, seriositet och gemenskap Vad tycker våra medlemmar om EIO egentligen? Ja, det är naturligtvis något som vi alla vill veta, inte minst vi som i vårt dagliga värv ska se till att alla medlemsföretag får den hjälp, den service och det stöd som behövs, såväl i det lilla som i det stora, säger Hans Enström, vd i EIO. Ständig förbättring och ständig utveckling för att möta dagens och inte minst morgondagens krav är något som står på allas vår agenda, poängterar Hans Enström. Detta har lett fram till EIO:s medlemsundersökning 2006 med start den 21 september och slutdatum den 1 november. Sammanfattningsvis tycker nära 90 procent att arbetsgivarfrågor är viktiga eller till och med mycket viktiga. 93 procent sätter branschfrågor högst på agendan, samtidigt som ytterligare hjälp kring kollektivavtal liksom mer rådgivning och hjälp gällande entreprenadjuridik efterlyses. Frågor kring timdebiteringen, bättre yrkesskola och praktik har också förts fram. Några har också uttryckt önskemål om en mer konstruktiv dialog med Svenska Elektrikerförbundet. Man efterfrågar bättre tillgänglighet på EIO:s medarbetare och konstaterar att det är för få kurstillfällen i norra delen av Sverige. En svarsfrekvens på 37,1 % på sammanlagt 15 frågor, där sex av frågorna var så kallade öppna frågor får anses som mycket gott i sådana här sammanhang. NÅGOT FÖR SIFFERBITARE För alla sifferbitare kan det vara intressant att veta att de öppna svaren totalt innehöll 13 260 ord ungefär lika många som en riktigt god novell innehåller! Några av de synpunkter som kommit fram i undersökningen är återkommande, till exempel att man vill ha mer hjälp kring kollektivavtalsfrågor, men också mer rådgivning och vägledning i frågor som rör entreprenad- och affärsjuridik. Flera efterlyser också en litet mer modest prissättning på de kurser som anordnas av EIO. Även om medlemmarna förstår att företagsrådgivarna har mycket omkring sig, så är ett önskemål ändå att rådgivarna skulle få möjlighet att lägga mer tid ute hos medlemsföretagen, konstaterar Hans Enström. Mer besök ute hos medlemsföretagen. Vi borde stå starkare mot SEF. Professionalism och en trovärdig bransch. Trygghet för elinstallatörer. En annan synpunkt som förts fram, är att kontrollen av de medlemsföretag som inte lever upp till stadgarna bör bli bättre. På frågan om vilka av EIO:s produkter som man använder i sin vardag, kommer EIO:s hemsida på absolut första plats, tätt följd av trycksaker från EIO Förlagsservice. På tredje plats kommer den allmänna rådgivningen i arbetsgivarfrågor. Därefter kommer Grossistprisdisketter och kalkylhjälpmedel och på femte plats Standarder och Handböcker. TRE ORD FÖR EIO Att med tre ord beskriva EIO, och någonting som kännetecknade EIO, engagerade många av respondenterna. Bland de synpunkter som mejslades ut är följande ord återkommande och värda att nämnas: Trygghet, kompetens, kunskap, service och kvalitet. Några av våra medlemmar har varit extra tydliga: Professionalism och en trovärdig bransch, men också följande skrivning: Trygghet för elinstallatörer och Trygghet, seriositet och gemen- EIO-AKTUELLT nr 1 2007

Vårt mål är att alla medlemmar ska känna sig nöjda och att de ska kunna få den hjälp och det stöd som de tycker sig behöva. EIO:s medlemsundersökning är en viktig del i denna strävan, säger Hans Enström, vd i EIO. skap, berättar Hans Enström. På den i en del sammanhang känsliga frågan om vilka företag som ska få vara medlemmar i EIO, kommer elteknikföretag på första plats och data- och teleteknikföretag på andra plats. 70 procent av respondenterna tyckte att dessa företag skulle få vara med i EIO medan bara sex procent tyckte att bemanningsföretag hörde hemma i organisationen. Dessa sex procent gav också bemanningsföretagen en jumboplacering på listan. Elgrossister och leverantörer av elmateriel kom på näst sista plats, och här var det bara 33 procent av enkätdeltagarna som ville ge sin välsignelse till ett medlemskap. Att EIO måste synas och höras mer var de flesta ganska ense om. Hela 68,4 procent tycker att EIO ska satsa mer på att höras och synas i media för att informera om branschen och medlemsföretagen. VIKTIGASTE FRÅGORNA På följdfrågan om vad som var de viktigaste frågorna att lyfta fram ser man en tydlig trend på att sätta följande frågor i fokus: Elsäkerhet Kompetens Behörighet Kvalitet Och sist men inte minst att lyfta fram och synliggöra EIO-företagarnas seriösa inställning. Exempel på sammanhang där man önskar att få se EIO mycket mer är i annonser, TV-reklam och överhuvudtaget i media. Men det finns också saker som medlemsföretagen kan göra själva. Nästan 66 procent svarade att de använde EIO:s logotyp i sin egen marknadsföring. Här finns det mycket för många av oss att göra, eftersom 32 procent av dem som svarat på enkäten uppger att de inte använder sig av EIO:s logotyp i marknadsföringen. Dags att börja med detta i den egna marknadsföringen, där EIO:s logotyp fungerar som en kvalitetsmärkning av dig som leverantör, menar Hans Enström. Merparten av de tillfrågade uppger att de totalt sett är nöjda med EIO:s produkter och tjänster. Ändå är det drygt sju procent som inte är nöjda, och dessa sju procent är naturligtvis viktiga att ta fasta på. Det blir en utmaning för oss på EIO att se till att också dessa medlemmar ska kunna känna att de får stöd, hjälp och service, något vi tar fasta på inför 2007 års arbete. Andra synpunkter som kommit fram är: Mer besök ute hos medlemsföretagen ; Vi borde stå starkare mot SEF. Några saknar också kretsmöten, medan andra uttrycker att reklamen för nya trycksaker är bra. NÅGRA SLUTSATSER Några av de slutsatser man kan dra av undersökningen är följande: EIO upplevs av de flesta som både en bransch- och en arbetsgivarorganisation. EIO måste bli bättre på entreprenadjuridik. EIO har kunskap och kompetens parat med kvalitet samt ger service och skapar trygghet hos medlemmarna. EIO måste satsa mer på att synas i olika media. De flesta anser att bemanningsföretag inte ska erbjudas medlemskap i EIO. De flesta är i dagsläget nöjda med EIO:s produkter och tjänster. För oss alla som arbetar med EIO runt om i landet, är detta inte helt tillfredställande. Vårt mål är att alla medlemmar ska känna sig nöjda och kunna få den hjälp och det stöd som de tycker sig behöva, säger Hans Enström. Detta kommer att vara allas vår ledstjärna i det dagliga arbetet under 2007 och framöver. Så tveka inte att höra av dig till din företagrådgivare för att ta upp de frågor och funderingar som du har kring hur vi kan bidra till att göra just din vardag enklare, slutar Hans Enström. Hela serviceundersökningen finns på www.eio.se, medlemssidan. Temadag elsäkerhet: Elsäkerhetspris till Boliden Mineral Den 4 december höll STF Ingenjörsutbildning för trettonde året i rad sin årliga elsäkerhetskonferens, Elsäk-06, på Arlanda. Under dagen delades bland annat det så kallade elsäkerhetspriset ut. I år gick priset till Alf Lindén på Boliden Mineral för att han under flera decennier har arbetat aktivt med elsäkerhetsarbete. Förra året gick priset till Bo-Lennart Holmsten, ansvarig för elsäkerhetsfrågor hos EIO:s medlemsföretag Elajo samt ledamot i styrelsen för Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, ECY. År 2002 gick priset till Göte Norlander, ordförande i EIO:s elsäkerhetsutskott. ELFÖRESKRIFTER OCH EL- OLYCKSFALLSHANTERING Horst Blüchert från Elsäkerhetsverket presenterade pågående och kommande föreskriftsarbeten, hur verket numera hanterar olycksfall samt en lägesrapport om verkets utlokalisering till Kristinehamn. Under dagen berättade Charlotte Hugoo, projektledare på Centrum för Marknadsanalys, CMA, om elolycksfallshantering utifrån undersökningen Kartläggning av elolyckor bland elyrkesmän. Undersökningen togs fram av CMA i juni 2005 på uppdrag av Elsäkerhetsverket i samråd med EIO och Svenska Elektrikerförbundet. BEHÖRIGHETSSYSTEMET Ytterligare ett ämne som berördes under elsäkerhetsdagen var den översyn som gjorts angående behörighetssystemet. Hans Erik Rundkvist, konsult som fått Elsäkerhetsverkets uppdrag att utreda behörighetssystemet, berättade om sitt förslag att ansvaret/behörighetskravet flyttas över från person till företag. Förslaget innehåller bland annat en förändring som innebär att kraven riktas mot företagen baserat på tjänsteutbudet istället för mot enskilda personer. Elinstallationsföretag ska då auktoriseras som behörigt Alf Lindén på Boliden Mineral fick årets pris för sitt elsäkerhetsarbete. installationsföretag, baserat på ett säkerhetskvalitetssystem. Myndigheten föreslås vara den som auktoriserar. Industri- och nätföretag, som har egen anställd personal, skulle inte behöva omfattas av auktorisationskraven enligt utredaren. Förslaget är överlämnat till Elsäkerhetsverket. Vill du veta mer om Kartläggning av elolyckor bland elyrkesmän, kontakta Lennart Månsson, telefon: 040-35 25 91. Har du övriga frågor eller vill veta mer kontakta Tord Martinsen på telefon 08-762 74 71. EIO-AKTUELLT nr 1 2007 3

Strid ström av aktiviteter norrut EIO-MEDARBETARE Åke Jonsson är företagsrådgivare i Övre Norrland, EIO:s nordligaste utpost, en region som just nu upplever den högsta tillväxten i hela landet. Att aktiviteten sprudlar i norr går knappast Åke förbi. Idag arbetar han med en mängd kreativa och nya grepp för att stötta sina medlemmar på bästa sätt. EIO Övre Norrland (Norrbotten och Västerbotten), där Åke Jonsson befinner sig, är en spännande region med hög tillväxt och många spännande projekt. Medlemsföretagen motsvarar ungefär ett genomsnitt av hela landet. Alla de större koncernerna finns representerade som Bravida, YIT, EIAB, NEA och Skanska Elektro, men större delen är småföretag med max sex anställda. Det är just de mindre företagen som Åke tycker det är mest givande att arbeta med. I de större organisationerna finns resurser att klara av många frågor på egen hand. De små företagen däremot vänder sig till EIO och är mycket tacksamma över Åkes hjälp och stöd i olika frågor. Åke har jobbat som företagsrådgivare på EIO i tolv år. Innan dess jobbade han på ABB, bland annat som regionchef i Luleå. Under sin tid på ABB var han engagerad i EIO och satt med i både den lokala styrelsen och på riksplanet. När han efter 35 år hos samma arbetsgivare kände sig sugen på att pröva något nytt var därför EIO ett naturligt val. BESÖK HOS MEDLEMMAR EIO Övre Norrland utgörs av Åke och sekreteraren Maud Nilsson, och de sitter på Svenskt Näringslivs kontor i Skellefteå. Det varierar hur mycket tid Åke spenderar på kontoret. Under hösten har jag hunnit besöka 50 av totalt 140 medlemsföretag, berättar han. Denna aktivt uppsökande verksamhet är ett nytt grepp som han prövar, och verksamheten är till framför allt för de mindre företagen. Det är svårt för dem att hinna ta sig till föreningsmöten och liknande eftersom många av medlemmarna själva jobbar som elektriker och avstånden är stora. 4 Eftersom medlemsföretagen i regionen sträcker sig från småföretag till de allra största koncernerna är variationen av frågor stor. För de större företagen dominerar arbetsgivar- och avtalsfrågor. För de mindre är det mer fokus på branschfrågor som elsäkerhet, kvalitet och miljö, men även lönsamhets- och juridiska frågor tar stor plats. KURSER FÖR UPPDATERING Jag kanske inte är någon expert, men känner att jag har ganska god kunskap inom de flesta områden och känner mig säker i mitt arbete, säger Åke. För att hålla sig uppdaterad går han olika kurser och försöker läsa så mycket som möjligt. Han träffar även andra företagsrådgivare, både från region Norr (Övre Norrland, Mellersta Norrland och Gävle Dala) och centralt, där till exempel jurister medverkar för att informera och bidra till kompetenshöjning. För att medlemmarna ska få diskutera olika frågor och lära sig av varandra anordnar Åke så kalllade krets- eller branschmöten. En fråga som ofta kommer upp är lönsamhet. Tyvärr är uppslutningen inte alltid så stor som han Åke Jonsson Jag tror att de mest lönsamma områdena, service, svagström och industri, kommer att fortsätta att vara det även i framtiden, säger Åke Jonsson, företagsrådgivare. skulle önska. Detta är framför allt ett problem på mindre orter med hög andel småföretag och stora avstånd. SATSNING PÅ INFOTRÄFFAR Under februari och mars nästa år kommer en satsning med informationsträffar utifrån den framtidsstudie som elteknikbranschen tagit fram. Träffarna kommer att hållas på sju orter i regionen och företag, fack och skolor kommer att bjudas in. Det är viktigt att vi börjar Namn: Åke Jonsson Ålder: 63 år Befattning: Företagsrådgivare Övre Norrland Familj: Gift, två barn, fyra barnbarn, två bonusbarn och tre bonusbarnbarn Utbildning: Elkraftsingenjör, diverse interna utbildningar genom ABB Fritid: Golf och resor. Sommarhuset två mil söder om Skellefteå. Det roligaste med mitt arbete är: Att jag känner att jag verkligen tillför något, framför allt för små och medelstora företag. diskutera hur vi ska gå från att vara kabeldragare till att bli elteknikbolag, förklarar Åke. En annan viktig fråga inför framtiden är också hur exportindustrin ska få bra lönsamhet och möjlighet att utvecklas. Norrlandsregionen är helt beroende av att den klassiska basindustrin med stål malm och trä fortsätter att hålla sin starka position på världsmarknaden. Medlemsföretagen är mer av underleverantörer till exportindustrin, men EIO bedriver ändå viss lobbyverksamhet inom detta område, framför allt genom Svenskt Näringsliv. Samarbetet underlättas av Åkes placering på Svenskt Näringslivs kontor. Förutom exportindustrin tror Åke att det är viktigt att fortsätta att satsa på det man är bäst på redan i dag. Jag tror att de mest lönsamma områdena, service, svagström och industri, kommer att fortsätta att vara det även i framtiden. Vill du veta mer, kontakta Åke Jonsson Telefon 0910-78 29 21 ake.jonsson@eio.se EIO-AKTUELLT nr 1 2007

Tre spännande projekt i Övre Norrland Det är inte bara norrskenet som lyser upp Övre Norrland. Tillväxten skjuter i höjden och många ledande aktörer från olika branscher vågar satsa stort i nya projekt. Några av dem är LKAB:s nya pellets- och anrikningsverk i Kiruna samt den nya järnvägen Botniabanan. I båda dessa projekt medverkar EIO-företag och EIO-Aktuellt har pratat med dem om deras roll i det hela. Midroc Elektro: projektstyrning till LKAB Det här projektet är en riktig ingenjörsutmaning, menar Kent Häggman, projektledare på EIAB. EIAB: ingenjörsutmaning på Botniabanan En riktig ingenjörsutmaning som EIAB jobbar med är Botniabanan. Botniabanan är en ny järnväg som sträcker sig från Ångermanälven i söder via Örnsköldsvik till Umeå i norr. Den syftar till att binda samman städerna och orterna längs Norrlandskusten. Tack vare snabbare och smidigare person- och godstrafik kommer det regionala samspelet med arbetsmarknader, kompetensförsörjning, service och kultur att underlättas avsevärt. EIAB fick ordern på cirka 100 miljoner för två år sedan, berättar Kent Häggman som är projektledare. Uppdraget är ett totalåtagande gällande kraftförsörjningen och inkluderar både tillverkning, leverans och driftsättning av Botniabanans nätstationer. Hittills har vi hunnit leverera 35 av totalt 55 nätstationer. Den sista nätstationen beräknas finnas på plats under 2008, men själva tillverkningen ska vara klar redan i början av 2007. LKAB:s gruva i Kiruna är en av världens mest tekniskt avancerade. Det är till stor del robotar som driver gruvan och det är till exempel tekniskt möjligt för en ingenjör att styra och övervaka en enskild borrmaskin nere i gruvan via Internet. LKAB investerar just nu i ett nytt pellets- och anrikningsverk i gruvan och ett EIOföretag som medverkar i arbetet är Midroc Elektro. Deras uppdrag är att leverera processtyrningen. Ordern är deras största någonsin, 250 miljoner, och omfattar konstruktion, programmering och montage. Vi är mycket stolta över att få detta förtroende från LKAB, säger Jonas Bergmark, divisionschef. Arbetet satte igång i november i år och beräknas vara klart under slutet av första kvartalet 2008. Det är än så länge bara i uppstartningsskedet, och man jobbar nu med typlösningar för leveransen. Vi är mycket stolta över förtroendet från LKAB, säger Jonas Bergmark, divisionschef på Midroc Elektro. Eftersom tidsramen är så pass pressad finns det inget annat alternativ än att göra rätt från början, som Jonas Bergmark uttrycker det. Just nu jobbar cirka 25 ingenjörer från Midroc Elektro med projektet och man beräknar att det allt som allt kommer att omfatta 90 000 ingenjörstimmar och 100 000 montagetimmar. EIAB: LKAB-order på 120 miljoner Ett EIO-företag som arbetar med Kirunagruvan är EIAB, El & Industrimontage Svenska AB. De har sammanlagt fått fyra beställningar i Kiruna, tre funktionsleveranser direkt från LKAB och en från Siemens. Beställningarna från LKAB omfattar leverens och montage av 170 kv högspänningsmatning, 6,3 kv mellanspänningsfördelning Stora beställningar från LKAB och Siemens glädjer Kaj Wallbing, som är projektansvarig. Arbetet drivs i huvudsak från EIAB:s filial i Luleå. med över 100 fack och 20 stycken mellanspänningsomriktare med ett sammanlagt värde av drygt 110 miljoner. Ordern från Siemens är ett montageuppdrag och är på cirka 10 miljoner. Arbetet drivs i huvudsak från EIAB:s filial i Luleå. Två av projekten har redan kommit i gång och hela nästa år är uppbokat. Kaj Wallbing, projektansvarig, tror att en starkt bidragande orsak till att de fått ordern är att deras tidigare uppdrag för LKAB varit mycket lyckade. Som exempel kan nämnas ställverks bytet i Svappavaara. Våra tidigare uppdrag för LKAB har fungerat bra, både tidsoch funktionsmässigt. LKAB är en mycket viktig kund för EIAB. BOKTIPSET Telenät dokumentation och uppbyggnad Nu finns boken Telenät dokumentation och uppbyggnad att köpa till medlemspris via EIO:s webbshop. Boken behandlar dokumentation och uppbyggnad av teletekniska system enligt den nya svenska standarden SS 455 12 01. Boken kan vara användbar för dig som arbetar inom tele-, data- eller säkerhetsområdet med projektering, installation eller service. Den behandlar teletekniska system, det vill säga bland annat datanät-, telefon-, brandlarm-, inbrottslarm- och styrsystem. Boken är framtagen som ett läromedel och behandlar grun- derna i teledokumentation, installation och märkning. Författarna Nicholas Melin och Gunnar Sandberg är båda ledamöter i den kommitté inom Svenska Elektriska Kommissionen som ansvarar för telestandarderna i Sverige. För dig som vill ha tillgång till både den äldre och nya standarden rekommenderas även Handbok 455 utgåva 1 2006: Dokumentation av teleanläggningar Ny och gammal standard (artikelnummer 05 1724). Medlemmar i EIO kan via www.eio.se logga in på EIO:s webbshop eller beställa boken via EIO Förlagsservice på fax 026-24 90 10 eller via: order@eio.se. EIO Förlagsservice: 026-24 90 28. Medlemspris: 375 kr (icke medlem 475 kr) exkl. moms och frakt. Bokens artikelnummer är 05 2221. EIO-AKTUELLT nr 1 2007 5

Mångsysslare med känsla för affärer EIO-Aktuellt har besökt elinstallatören och mångsysslaren Roland Svensson i det lilla samhället Överum i Västerviks kommun. Roland säljer allt från elenergi till jaktammunition och har inte tagit ut en enda sjukdag sedan han började arbeta på företaget för 48 år sedan. Under 1950-talet var Janssons Elbyrå ett av de största elföretagen i Kalmar län med över 50 montörer anställda. Under en kort tid hade man även en filial inne i Västervik. Roland började på företaget redan 1958 och tog över driften 1971. I dag har han fem anställda montörer. ANOR FRÅN 1930-TALET Att Janssons Elbyrå är ett gammalt företag kan man se på dagens fakturor där bland annat EIO-logotypen finns, men även en bild på sju montörer från 1930-talet. De sitter på sina lättviktare klara att åka ut på jobb. Ortens största industri är Överums bruk som fortfarande tillverkar plogar och där Roland har en montör stationerad. MÅNGA BOLLAR I LUFTEN Förutom traditionella eljobb som service, data, larm och åskskydd så säljer Roland ett stort antal olika produkter via sin butik. Och han är inte rädd för att testa nya marknader. Eller vad sägs om vitvaror, armaturer, eldnings olja, diesel, smörjmedel, telefoni, pelletsbriketter, elenergi, cyklar, spik, skruv, jaktammunition, bordtennisrackets med mera. Varför just bordtennisrackets kan man undra. Jo, Roland har tidigare varit kommunmästare i denna idrott. Hos Roland Svensson i Överum kan man få allt från elenergi, cyklar, vitvaror till hans egen patenterade propp- Dessutom har han sju fastigheter i Överum att ta hand om. En av fördelarna med att sälja så många olika produkter och tjänster är att man bygger upp ett väldigt stort kundregister med åren, säger Roland. Det går inte att sitta och vänta på nya jobb utan det gäller att hänga med och utveckla företaget. JOBBAR FÖR FEM Om man räknar all den tid som Roland lägger ned på sitt företag så motsvarar den nästan fem heltidstjänster. Noteras bör att Roland kan nås alla dagar i veckan. Semester då? Jo, 1991 åkte han faktiskt till USA i fem veckor. Roland är inte bara elinstallatör och företagare ut i fingerspetsarna, han är även uppfinnare. Sedan 1950-talet har han bland annat tagit patent på en egentillverkad propp-provare. Idéer har minsann aldrig varit en bristvara för vad vi kan förmoda är en Sveriges mest mångsidiga elinstallatörer. AKTUELLA FRÅGAN Hur ser marknaden ut i din region? Lars-Olav Haapaniemi, Haapaniemis El, Gammelstad. Företaget har tre anställda. Det bästa med branschen är att man träffar så många trevliga människor. Sen är konjunkturen bra och det händer mycket, vilket så klart är spännande. Det ser väldigt ljust ut i Övre Norrland eftersom det byggs mer och mer, både villor och kontor, vilket resulterar i fler jobb. Stora byggen medför också att det blir mycket att göra. Vi arbetar med el, tele och data och utvecklingen av företaget har gått bra. Det mesta blir automatiserat och efterfrågan på exempelvis brandlarm, belysning och inbrottslarm ökar. Tekniken går framåt och folk vill ha det senaste och det finaste. Thomas Törnberg, Jörns El-Teknik AB, Jörn. Företaget har fyra anställda. Övre Norrland har aldrig haft så mycket jobb inom den här branschen som nu. Det finns nästan hur många arbeten som helst inom vissa områden. Men i inlandet ser det inte så ljust ut. Problemet är att det är personalbrist på många ställen, så det är inte lätt att hitta en kompetent elektriker. Det finns ett helt annat utbud i storstäderna och de får säkert bättre betalt för jobben där. Vi är ganska dåliga på att ta betalt för vår kunskap. Men vi som arbetar här uppe är envisa och viljestarka. Vi arbetar med det mesta vad gäller el, till exempel med elinstallationer. Utvecklingen har varit positiv och framåtskridande. Ofta har man en begränsad kundkrets, vilket gör det svårare att hitta jobb. Det kommer säkert att vara svårt att hitta personal även i framtiden. Pressen på dem som jobbar är mycket högre idag. Nu fordras teknisk kompetens eftersom tekniken utvecklats och avancerats. Kim Victorin, Agas El & Hem i Dorotea AB, Dorotea. Företaget har tre anställda. Det är svårt att få tag på kompetent personal, eftersom man inte satsar på yrkesutbildningar. Jag kan tänka mig att kvaliteten kan vara bättre här än i storstäderna, eftersom vi är väldigt rädda om våra kunder. I storstäderna och mer folktäta områden är utbudet mycket större och det är lättare att få kunder. Det är nog också skillnad i mentaliteten; här bjuds elektrikern ofta på lunch eller kaffe hos kunderna. Men det är sannolikt bättre betalt i storstäderna. Vi säljer vitvaror, elartiklar och lampor med mera samt arbetar med elinstallationer. Företaget har utvecklats positivt och ökat i omsättning. Människor har blivit mer medvetna om säkerhetsfrågor och anlitar oftare elektriker i stället för att prova sig fram på egen hand. Det beror troligtvis på att tekniken avancerat och utvecklas väldigt fort. Det bästa vore om man satsade mer på utbildning så att man kan hänga med i utvecklingen. Lars Johansson, Johansson & Björnström Elinstallationer i Boden AB, Boden. Företaget har 25 anställda. Vårt företag är ganska likt övriga elföretag som finns runt om i landet. Vi satsar framåt, är marknadsledande i orten och tar de jobb som finns. Mycket folk lockas till Kiruna för att arbeta i gruvorna, vilket resulterar i att de andra projekten blir lugnare. Jämfört med företag i storstäderna har vi ganska små projekt. Man måste bli bättre på att informera kunder om vad som erbjuds i branschen. Det gäller för oss att hugga tag i projekten och hänga med i utvecklingen. Vi arbetar med bland annat olika former av elinstallationer. Vi har börjat arbeta med optiska fibernät och blivit mer integrerade i teknikens frammarsch. Konjunkturen är på topp och de närmaste åren ser ljusa ut för vår del. Det gäller att våga ta de jobb som finns och inte hamna på efterkälken. Vi har roligt när vi jobbar, det är det allra viktigaste. Jan-Erik Fors, Fors El AB, Junosuando. Företaget drivs av Jan-Erik och hans fru. Det verkar som att marknaden blir mindre här uppe, kanske för att människor flyttar härifrån. I Pajala och Tornedalen finns det i princip inga jobb. Man har glömt bort Pajala eftersom det knappt finns några industrier där. Däremot ser det ljusare ut för dem som arbetar på de andra fälten och vid kustremsan, där efterfrågan på arbeten är mycket större. Det bästa med det här jobbet är att man alltid arbetar med nya saker. Vi arbetar med allt mellan himmel och jord vad gäller el, men elinstallationer är det mest förekommande. Utvecklingen har gått framåt och vi har etablerat en stadig grund att stå på. I framtiden tror jag att marknaden kommer se ut på ungefär samma sätt som idag. Jag tror branschen utvecklas på liknande sätt som i övriga landet. Det fokuseras mer på exempelvis belysning och man får fler privatpersoner som kunder. 6 EIO-AKTUELLT nr 1 2007

KOM IHÅG 2006 12 Datum för skattedeklarationer och inbetalning av skatter och moms hittar du på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se Klicka på Sökord A Ö och därefter S och Skattekalender allmänna datum. Nytt från årsskiftet 11 timmars dygnsvila Från den 1 januari 2007 införs nya bestämmelser i arbetstidslagen som bland annat innebär en rätt för arbetstagare till 11 timmars dygnsvila och max 48 timmars genomsnittlig veckoarbetstid. Ändringarna i arbetstidslagen finns sedan tidigare beskrivna i cirkuläret 06-025 som bland annat finns att hämta på www.eio.se. De nya reglerna kommer att ställa till en hel del tolkningsproblem eftersom rättsläget är oklart. Kontakta gärna någon av EIO:s företagsrådgivare vid behov. Nedan finns en kort beskrivning av de viktigaste förändringarna, se dock ovan nämnda cirkulär för en utförligare beskrivning. HÖGST 48 TIMMARS GENOM- SNITTLIG VECKOARBETSTID Sedan tidigare finns i lagen krav bland annat på 40 timmars arbetstidsvecka och regler om maximalt övertidsuttag 200 tim/år och 50 tim/månad. Nu tillförs en ny bestämmelse om att den sammanlagda genomsnittliga arbetstiden får uppgå till högst 48 tim per sjudygnsperiod, räknat i genomsnitt under maximalt 4 månader. Med arbetstid avses här vanlig ordinarie arbetstid, övertid samt jourtid. Beredskap när arbetstagaren ska inställa sig med kort varsel men inte behöver vistas på arbetsstället är inte arbetstid. Först när utryckning sker blir det fråga om arbetstid, vanligen i form av övertid. Vanlig restid är ej heller arbetstid. Ledighet exempelvis för vård av barn eller tjänstledighet ingår inte heller. 11 TIMMARS SAMMAN- HÄNGANDE DYGNSVILA Arbetstagare har enligt denna nya bestämmelse rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila varje 24-timmarsperiod. Perioden ska innefatta tiden kl 24.00-05.00. 24-timmarsperioden kan börja vid den tidpunkt arbetsgivaren anser lämplig men ska ligga enligt ett fast system som tillämpas konsekvent. Däremot kan dygnsvilan om 11 timmar läggas ut på skiftande sätt under dygnet. Kravet på sammanhängande dygnsvila innebär således att arbetsgivaren måste planera sin verksamhet så att arbetstagaren kan få 11 timmars sammanlagd vila. UNDANTAG: Det är tillåtet att göra undantag från dygnsviloregeln om det är tillfälligt och beror på något som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Exempel som nämns är maskinhaveri och olycksfall. Eftersom lagen är ny finns inte någon direkt praxis ännu på avvikelse möjligheter. Om dygnsvilan bryts ska arbetstagare ha kompensationsledighet motsvarande den gjorda förkortningen av dygnsvilan. Det vill säga, om avbrottet i dygnsvilan har varit tre timmar ska arbetstagaren ha tre timmars kompensation. Om du vill vet mer kan du läsa hela cirkulär 06-025 på medlems sidorna på www.eio.se Alla arbetstagare har enligt nya bestämmelser rätt till 11 timmars sammanhängade dygnsvila. Undantag kan göras om det är tillfälligt, till exempel vid maskinhaveri. AKTUELLA SIFFROR PRISBASBELOPP 2006 (2007 40 300 kr) (används för att beräkna taket för sjukpenning, delpension och bilförmån) FÖRHÖJT PRISBASBELOPP 2006 (2007 41 100 kr) (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) 2 1 4 6 3 7 5 39 700 kr 40 500 kr INKOMSTBASBELOPP 2006 (2007 45 900 kr) 44 500 kr (används för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng) HELT DYGNSTRAKTAMENTE 2006 (gäller även 2007) 200 kr HALVT DYGNSTRAKTAMENTE 2006 (gäller även 2007) 100 kr REFERENSRÄNTA 1 JULI 31 DEC 2006 2,5 % Referensräntan plus 8 % är nivån för dröjsmålsränta enligt räntelagen (om avtal saknas 10,5 %) STATSLÅNERÄNTA 30 NOVEMBER 2005 3,26 % STATSLÅNERÄNTA 30 NOVEMBER 2006 3,54 % KONSUMENTPRISINDEX NOVEMBER 2006 286,43 % KONSUMENTPRISINDEX NOVEMBER 2005 281,7 % FÖRÄNDRING KPI (NOV 2005 NOV 2006) + 1,7 % ARBETSGIVARAVGIFTER 2006 (32,42 % 2007) 32,28 % EGENFÖRETAGARAVGIFTER 2006 (0 karensdag) 30,71 % AFA-AVGIFTER ARBETARE 2006 (CA 6 7 % 2007) 2,47 % (Ingen pensionspremie enligt SAF LO [3,50 %] faktureras för 2006 på grund av överskott i AMF) Ingen premiebefrielseavgift faktureras, 0, 65 % Summa rabatt 2006=4,15%) OBS! Gäller endast 2006 SÄRSKILT EL-TILLÄGG exkl. moms 2006 0,65 % SÄRSKILD LÖNESKATT 24, 26 % inkomsttagare född 1937 och tidigare (istället för 32,28 %) SÄRSKILD LÖNESKATT 26, 37 % inkomsttagare född 1938 1940 (istället för 32,28 %) Omvänd momsskyldighet införs i juli 2007 Regeringen har beslutat att de nya bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn ska träda i kraft den 1 juli 2007. Omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen istället för säljaren som är skatteskyldig när det gäller vissa varor eller tjänster inom byggsektorn. Syftet med omvänd momsskyldighet är att förhindra momsfusk inom byggsektorn och att förbättra möjligheterna för seriösa byggföretag som riskerar att slås ut av fuskande företag. Byggsektorn är enligt Skatteverket en av de sektorer där svartjobb och momsfusk är vanligast. För att omvänd skattskyldighet ska gälla krävs i princip att den som förvärvar byggtjänsten är ett byggföretag. De tjänster som omfattas av förslaget är mark- och grundarbeten (t.ex. rivning av hus) bygg- och anläggningsarbeten (t.ex. uppförande av hus och byggnader, takarbeten, anläggning av motorvägar och vägar) bygginstallationer (t.ex. elinstallationer, isoleringsarbeten, VVS) slutbehandling av byggnader (t.ex. putsarbeten, byggnadssnickeri, golv- och väggbeläggning, glasmästeri) byggstädning uthyrning av bygg och anläggningsmaskiner med förare och uthyrning av personal till byggtjänster Källa: www.regeringen.se För ytterligare information: Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se EIO-AKTUELLT nr 1 2007 7

POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM KRÖNIKAN Ett typiskt brandförlopp enligt Svenska Brandskyddsföreningen som har många råd, tips och material till den som tänker sätta igång med systematiskt brandskyddsarbete. Så här kommer du igång med systematiskt brandskyddsarbete I EIO-Aktuellt nr 10 berättade vi om de lagkrav som innebär att företagare måste bedriva ett systematisk brandskyddsarbete. Flera medlemmar har hört av sig och frågat: Hur kommer man igång? Vad ska vi göra? Som företagare kan man vända sig till brandskyddskonsulter och få hjälp, men det är också möjligt att på egen hand göra det som krävs. Olika handböcker med råd och Välkommen till EIO! Nya medlemmar i november 2006 EIO Göteborg Gunnilse Elektriska AB, Gunnilse EIO Mellersta Norrland Arelia Elservice AB, Östersund EIO Skåne Elsystem i Perstorp AB, Perstorp EIO Stockholm Bromma Elektriska Service AB, anvisningar finns att köpa. Det finns ett flertal brandskyddsföretag på marknaden. De två nedan erbjuder både färdigt material och konsultation: Brandskyddsbutiken, tel 08-560 354 09, www.brandskyddsbutiken.se Svenska Brandskyddsföreningen, tel 08-588 474 00, www.svbf.se Bromma; Stockholms Företags El, Bromma EIO Sydöstra Sverige Triator Larm Tele Data AB, Kalmar; Triator Elinstallationer AB, Kalmar EIO Västra Sverige Karlssons El & Service, Vänersborg Britt-Marie Svensson, ekonomiansvarig på Elsystem i Perstorp AB, Perstorp. Företaget har 10 anställda. Vår elfirma är inriktad på automation inom industrin men vi arbetar även med övriga elinstallationer. Lennart Olsson och Johan Persson startade företaget i februari 2005. Det bästa med företaget är den positiva andan och den breda kompetensen bland medarbetarna. Vi är flexibla och antar nya utmaningar när vi arbetar. Utvecklingen av företaget påverkas givetvis av yttre faktorer, som till exempel konjunktur och politik. Men Skåne har utan tvekan en het marknad. Vi gick med i EIO eftersom man kan ta del av information om utbud och efterfrågan. Det kan också vara bra att få stöd och hjälp i vissa frågor eller situationer, när man inte behärskar dem själv. Det är en trygghet i sig. Jag har mött många kompetenta människor i den här branschen och min uppfattning är att de hela tiden breddar sitt kunskapsfält i takt med utveckling och efterfrågan. Just nu ser det väldigt ljust ut i branschen, vårt företag har haft en mycket lyckad start och förhoppningsvis ser det lika positivt ut framöver. Många svåra avtalsfrågor att lösa Avtalsrörelsen närmar sig allt mer. Den 30 januari kommer EIO och Svenska Elektrikerförbundet att formellt presentera sina respektive krav på förändringar i kollektivavtalet och då börjar de egentliga förhandlingarna på det om rådet. Men redan nu är det klart vilka krav som LO-förbunden tänker driva gemensamt och som därför kommer att bli åtminstone en del av Elektrikerförbundets kravlista mot EIO-företagen. De krav som LO-förbundet enats om är: 1. Lönehöjningar på minst 825 kr per månad och heltidsanställd, lägst 3,9 %. Ersättningar i avtalet ska ökas med samma belopp. 2. En särskild jämställdhetspott som syftar till att ge avtalsområden med många lågavlönade kvinnor en större del av löneökningen. Potten ska bildas genom att 205 kr tillförs avtalsområdet i proportion till andelen kvinnor med lön under 20 000 kr/ månad. 3. Lägstlönerna ska höjas med minst 910 kr, dvs mer än höjningen av utgående löner. 4. Alla ska garanteras reallöneutveckling. 5. En ny pensionsöverenskommelse ska träffas mellan Svenskt Näringsliv och LO som ger Åsa Kjellberg Kahn ungefär samma villkor som ITP för tjänstemännen. Det skulle innebära en höjning av pensionspremien från 3,5 % till 4,5 % på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp, ca 27000 kr per månad. För högre lönedelar är premien 30 %. 6. Reglering av nationaldagen där så ej skett redan. 7. En utvidgad omställningsförsäkring som ska ge utökat skydd vid återgång till arbete efter sjukdom. 8. Arbetstidsförkortning 9. Förbud mot att hyra/låna in personal när det finns uppsagda som har företrädesrätt till anställning. 10. Regler om finansiering av facklig utbildning av bolagsstyrelserepresentanter och skyddsombud. EIO:s avtalskrav kommer att läggas fast av EIO:s styrelse under december januari. Inom Svenskt Näringsliv kommer också en del grundläggande samordningspunkter att slås fast. En viktig utgångspunkt är att lönenivåerna för den konkurrensutsatta industrin ska vara normerande för övriga delar av arbetsmarknaden. Arbetstidsförkortning är en annan svår fråga inom vårt och andras avtalsområde. Inte minst nu när det råder högkonjunktur, arbetslösheten bland elektriker är oerhört låg och det är relativt svårt att finna elektriker för anställning. Trots att arbetstidsförkortning avräknas från lönehöjningen, så innebär produktionsbortfallet kostnader som inte kompenseras. Åsa Kjellberg Kahn 08-762 75 64 asa.kjellberg-kahn@eio.se 8 EIO-AKTUELLT nr 1 2007