NTF-organisationens Handbok för utbildning



Relevanta dokument
En bra presentation. - Bra inledning/presentation - Bra genomgång och eget agerande - Bra ledning av diskussion

NTFs pedagogiska verktyg

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Tolkhandledning

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Handledning. för arbete med. Dialogduk

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

Temadag om suicidprevention

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Dialog Gott bemötande

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Visions utbildning En styrelse som gör skillnad

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Underlag för självvärdering

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

10 tips för ökad försäljning

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Retorik & framförandeteknik

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kommunikativt ledarskap i praktiken En diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden

Att starta en lärgrupp

Kursvärdering Palliativ vård - November

Utvärdera din kommunikation

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

kan och vill påverka i min förening!

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Att göra en studieplan

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Ledarskapsutbildning Instruktörer

Praktisk föreningsekonomi

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Tips till dig som UTBILDARE

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER

Verksamhetsinriktning

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Transkript:

NTF-organisationens Handbok för utbildning 2009-06-22 1

Förord NTF har ambitionen att all utbildning som arrangeras inom organisationen ska genomföras med hög kvalitet. En hög kvalitet kan säkerställas genom att planering och genomförande följer en gemensam metodik. Denna Handbok innehåller de riktlinjer och förslag som utgör denna gemensamma metodik. Utgångspunkten är NTF:s utbildningsstrategi. Handboken vänder sig i första hand till de som planerar utbildningar inom NTF-organisationen, de s. k. Utbildningssamordnarna och de som utbildar vid NTF:s och de centrala medlemsorganisationernas kurser. Handboken är tänkt att vara ett hjälpmedel som är levande. Idéer och tips som successivt hämtas in från genomförda utbildningar kommer att läggas till i handboken och därmed bidra till fortsatt utveckling och kvalitetshöjning. Handboken är kompletterad med en checklista som ger en direkt överblick av arbetsstegen i planering och genomförande. Handboken är framtagen under 2008-2009 av NTF:s Centrala arbetsgrupp för utbildningsfrågor. Solna april 2009 Jan Sandberg 2 -Förord -

- Innehållsförteckning - 3

Till innehållsförteckning 1. NTF:s utbildningsstrategi Bakgrund NTF är en folkrörelsebaserad organisation som består av medlemsorganisationer (MO), anställd personal och nätverk med olika karaktär. Verksamheten bygger i huvudsak på enskilda människors frivilliga engagemang för en trygg och säker trafik. Effekterna av NTF:s arbete uppstår dels genom att NTF lyckas påverka systemutformare att prioritera trafiksäkerhet högre och dels genom att enskilda trafikanter påverkas till ett säkrare beteende. Påverkan sker på alla nivåer, centralt, regionalt och lokalt, genom förtroendevalda, frivilliga och NTF-tjänstemän. NTF för alltid trafiksäkerhetens talan och NTF:s information, utbildning, opinionsbildning och konsumentupplysning bygger på kunskap och har en hög trovärdighet. Organisationens karaktär medför att människor kommer och går i verksamheten, att engagemanget skiftar över tid och att engagemanget skiftar med de uppdrag som från tid till annan genomsyrar organisationens verksamhet. Parallellt med folkrörelsearbetet får NTF en allt mer uttalad roll som projektorienterad organisation där uppdragsgivarna ställer allt högre krav och konkurrensutsätter uppdragen på en öppen marknad, där NTF är en aktör. Utbildningsbehov Mot den bakgrunden följer ett stort behov av utbildning. Den fast anställda personalen måste få rätt verktyg och rätt kunskap för att själva eller tillsammans med frivilligarbetarna kunna lösa de uppgifter som åläggs dem. I takt med att kraven på uppdragen blir allt mer specialiserade måste nya och fördjupade kunskaper tillföras. En huvudsaklig uppgift för NTF-organisationen är opinionsbildning vilket kräver både sakkunskaper och pedagogisk förmåga. Frivilligarbetarna består av ett nätverk med både förankring i medlemsorganisationerna men också lösare sammansatta nätverk. Frivilligarbetarna förutsätts kunna medverka eller entusiasmeras att medverka i lokala, regionala och nationella projekt. Utbildning fyller här ett viktigt behov för att frivilligarbetarna ska kunna känna entusiasm, få rätt förutsättningar för att kunna lösa uppgifterna och för att kunna utvecklas i sitt frivilligengagemang. Kunskap föder engagemang. En ökad kompetens inom en rad områden där NTF erbjuder utbildning kommer inte bara arbetet inom ramen för NTF:s verksamhet till del. Ökad kunskap och ökat engagemang kan mycket väl stärka arbetet även i frivilligarbetarens egen organisation och därmed komma medlemsorganisationerna till del i sin egen basverksamhet. 4 - NTF:s utbildningsstrategi -

Utbildningsverksamhetens inriktning Med ovanstående utgångspunkter ska utbildningsverksamheten inom NTF organiseras och genomföras på sådant sätt att det; a) Utvecklar NTF till en kunskapsorganisation/lärande organisation. Att arbeta med trafiksäkerhet kräver att ständigt vara uppdaterad med fakta och argument för att kunna bedriva opinionsarbete. Grunden för NTF:s verksamhet utgörs av frivilligarbetare vars entusiasm/engagemang bygger på kunskaper inom trafiksäkerhetsområdet. Genom att avsätta resurser och organisera utbildningsverksamheten så att nätverket erbjuds möjligheten och de rätta verktygen, för att ständigt söka nya kunskaper gör NTF till en kunskaps-organisation/lärande organisation. En lärande organisation kännetecknas av att både förtroendevaldas och den anställda personalens lärande främjas. b) Skapas en gemensam grund för utbildning av frivilliga, förtroendevalda och anställd personal i hela organisationen. För att effektivt kunna samordna frivilligarbetet och de förtroendevaldas insatser med den anställda personalens arbete krävs en gemensam kunskapsplattform. Utbildningen ska främst ta sikte på att de operativa målen i verksamhetsplanen ska kunna uppnås med god kvalitet. Den bör också vara starkt motiverande för ett fortsatt engagemang i NTF:s trafiksäkerhetsarbete. c) Innehållet i utbildningen stärker NTF:s verksamhetsutveckling. Utbildningens innehåll måste tydligt fokuseras på NTF:s prioriterade områden och aktuella arbetsformer. Det innebär bl.a. en satsning på några baskunskapsområden där NTF har byggt upp kompetens och har arbetat och därmed kan förväntas få uppdrag. Dessutom är det nödvändigt att kunna ge kunskaper på nya områden som aktualiseras i det centrala och regionala arbetet. NTF bör försvara sin plats som kompetent kravställarorganisation och hålla sig ajour med den aktuella forskningen inom organisationens verksamhetsfält. d) Samverkan mellan NTF och dess nätverk främjas. Det finns en enorm kunskapspotential i NTF:s medlemsorganisationer/nätverk och varje medlemsorganisation har sin specialkompetens. Genom ökad samverkan i organiserade former kan alla dessa kunskaper komma hela NTF:s nätverk till del. - NTF:s utbildningsstrategi - 5

Handlingsplan För att inriktningens fyra delar ska uppfyllas är det nödvändigt att följande åtgärder genomförs under de kommande åren; - Att strategin med dess inriktningar sprids och förankras i hela NTF-organisationen inklusive medlemsorganisationerna. - Utveckla metodiken för utbildning genom att ta tillvara de folkbildningspedagogiska kunskaper som finns i Sverige. - Fortsatt satsning på att alla som medverkar i utbildningsverksamheten ges fördjupade metod- och pedagogikkunskaper för att säkerställa hög kvalitet på alla utbildningar. - Gemensamma utbildnings- och studieplaner skall finnas i hela organisationen. - Implementera ett gemensamt uppföljnings- och utvärderingssystem för all utbildning. - Att utveckla en organisation kring utbildningsverksamheten med nyckelpersoner* som genom sin kompetens har till uppgift att säkerställa kompetensen i nätverket för uppdragetsom föreläsare vid lokala och regionala utbildningar. * = Förslaget som ska prövas är en roll som s k utbildningssamordnare utifrån den diskussion som fördes vid utbildningsdagen på Bosön med representanter från NTF och Medlemsorganisationerna 2005-09-20. 6

Till innehållsförteckning 2. Försöksverksamhet Utbildningssamordnare Under åren 2006-2007 har i tre NTF-förbund pågått en försöksverksamhet om att på prov införa en roll som Utbildningssamordnare. I utvärderingen av denna verksamhet föreslås också att en roll som central Utbildningssamordnare inrättas för att vara ett stöd för och samordnare av Utbildningssamordnarna i NTF-förbunden. Den centrala utbildningssamordnarens ansvar föreslås vara: att initiera, samordna och utveckla utbildningen. att ta fram och uppdatera centrala kursplaner. att ansvara för att utbildningsmaterial, såsom fakta och forskningsresultat sammanställs och görs tillgängliga på intranätet. Ansvaret omfattar även uppdatering. I denna uppgift kan hjälp tas av Utbildningssamordnarna i NTF-förbunden och andra inom nätverket. att säkerhetsställa att Utbildningssamordnarna har rätt kunskaper genom att bjuda in till kontinuerliga centrala utbildningar. att i alla led kvalitetssäkra NTF:s samtliga centralt initierade utbildningar. att följa upp och tillvarata resultaten från de lokala utvärderingarna. Till funktionen som central Utbildningssamordnare ska ges resurser för framtagning av centrala kursplaner, utbildningsmaterial, stödmaterial och andra hjälpmedel till utbildningar. Att vara central Utbildningssamordnare innebär att ha en arbetsuppgift med ovan nämnda ansvarsområden. - NTF:s utbildningsstrategi - 7

Till innehållsförteckning 3. Planering och genomförande av utbildning Utbildningsstrategin anger inriktningen för utbildningsverksamheten inom NTF. Den markerar den kvalitativa ambition som ska gälla för alla utbildningar och kurser som genomförs. Det innebär också att en enskild utbildning/kurs är en del av ett mer långsiktigt arbete med utveckling av verksamheten och att planeringen av utbildningen därför ska ske på ett enhetligt och systematiskt sätt. Utbildningsplaneringen bygger på en kartläggning av utbildningsbehoven. Behoven styr sedan den fortsatta planeringen med var, när och hur utbildningar ska genomföras, vilka som ska anlitas som utbildare osv. När beslut är fattade om att genomföra en enskild kurs tar kursplaneringen vid. Kursplaneringen innehåller i sin tur ett antal arbetssteg som också ska göras på ett systematiskt och pedagogiskt genomtänkt sätt. 8 - NTF:s utbildningsstrategi -

Till innehållsförteckning 4. Vem gör vad Utbildningsplaneringen är i första hand ett administrativt uppdrag. Uppgiften ligger på Utbildningssamordnaren. Kursplaneringsarbetet är ett direkt samarbete mellan Utbildningssamordnaren och den anlitade utbildaren. Uppdraget, att detaljplanera och genomföra utbildningen/kursen enligt mål och pedagogiska riktlinjer, ligger på utbildaren. 5. Pedagogiska grunder Som plattform för både utbildnings- och kursplaneringen finns pedagogiska grundteser som måste uppfyllas för att ett lärande ska ske. Hur är en bra utbildning/kurs upplagd? Svaret är - när kursdeltagaren svarar att jag lärt mig något! Teoretiskt kan det beskrivas som att inlärning är en förändring av en människas sätt att tänka, känna och agera som ett resultat av nya faktakunskaper och/eller ny tillämpningsförmåga. För kursdeltagaren på en NTF-kurs innebär det att den nya kompetensen ska bidra till att förbättra eller utveckla verksamheten. 5.1 Vuxna och lärande Förutsättningarna för lärandet skiljer mellan barn och vuxna. Eftersom NTF:s utbildningar har vuxna som huvudmålgrupp är följande erfarenheter viktiga för både den pedagogiska planeringen och för genomförandet. Pedagogikprofessorn Siv Thier har i Det pedagogiska ledarskapet, (1994, Mermerus), formulerat följande kriterier som behöver uppfyllas för att vuxnas lärande ska optimeras: Motivation För att vuxna ska lära krävs vilja/engagemang. Vuxna vill ha svar på frågan Varför? Många vuxna är (redan) kompetenta och det är inte självklart att de vill lära mer/nytt. På vilket sätt berikas mitt liv och jag själv? Vilka eftersträvansvärda effekter och möjligheter ger lärandet? Vilken nytta ger detta mig? Konsekvens vid planering och genomförande: - En inbjudan ska presentera utbildningen på ett sätt som skapar nyfikenhet. Det ska tydligt framgå till vilken målgrupp utbildningen vänder sig och på vilket sätt deltagarna kan ha nytta av den. Innehållet i kursen ska beskrivas så att den väcker intresse och skapar motivation för deltagande. Här hittar du exempel på en lokal inbjudan. Här hittar du exempel på en central inbjudan. - NTF:s utbildningsstrategi - 9

Mål Mål hänger ihop med motivation (vilja). Vad har jag för nytta av kursen? Finns det något mål? Konsekvens vid planering och genomförande: - Alla kurser ska ha tydliga mål som också gör kopplingar till trafiksäkerhetsarbetet. Av målet ska också framgå vad som förväntas av deltagarna på hemmaplan efter genomgången kurs. Här hittar du exempel på inbjudningar med tydliga mål Tid Vuxna behöver tid för att reflektera, diskutera, tvivla, lägga till rätta, precisera och fråga för att lärande ska ske. Konsekvens vid planering och genomförande: - Deltagarantalet får inte vara för stort. Alla ska ha chans att komma till tals. - Utbildaren ska ge utrymme för frågestunder och gemensam reflektion. Helheter och konkretisering För den vuxne underlättas oftast lärandet om han/hon får möjlighet att koppla samman den nya kunskapen med de gamla erfarenheterna och i konkreta exempel pröva och omtolka. Konsekvens vid planering och genomförande: - Utbildaren ska utgå från deltagarnas erfarenheter när man presenterar ämnet, använda praktiska exempel som deltagarna kan känna igen osv. Koppling till tidigare erfarenheter Den största skillnaden i jämförelse med barns sätt att lära är att den vuxna människan har erfarenheter som ny information måste prövas gentemot. Ny fakta kan accepteras, dels om de presenteras av en upplevd auktoritet på det aktuella området, dels genom vad Siv Their kallar inre dialog, dvs ett eget inre prövande mellan det nya och det gamla. Konsekvens vid planering och genomförande av utbildning: - Utbildaren ska ge utrymme för diskussion och möta deltagarna i deras funderingar. Ibland också ge lite provocerande frågor för att fånga deltagarnas erfarenheter och ställa detta mot alternativa förhållningssätt. 10 - NTF:s utbildningsstrategi -

Tankekedjor Barnet lär genom att imitera. Den vuxne bearbetar ny kunskap utifrån den logiska förmågan att tänka i sekvenser, t ex att följa sambandet mellan orsak och verkan eller att föreställa sig konsekvenser. Konsekvens vid planering och genomförande: - Kursplanen och lektionerna ska ha en röd tråd som tydliggör sambandet mellan: varför, vad och hur. Möjlighet att påverka En vuxen människa som är van att ta ansvar (i arbete och i familj) kan ha svårt när hon hamnar i en lärsituation som hon inte har möjlighet att påverka alls. Resultatet kan bli kritik mot utbildningen/ utbildaren eller ett passivt förhållningssätt under kursen. Det gäller att ge möjlighet att påverka både innehåll och form för lärande. Konsekvens vid planering och genomförande: - Start- och sluttider ska utgå från deltagarnas behov. - Öppenhet ska finnas för att eventuellt korrigera uppläggning till innehåll och tider (längre eller kortare grupparbete, diskussioner etc) om det framförs av kursdeltagarna. Återkoppling Vuxna tycks konstant behöva förstärka upplevelsen av framsteg. Hur långt har jag avancerat? Vad har jag lärt mig? Hur syns mina ansträngningar? Konsekvens vid planering och genomförande: - Återigen är dialogen med deltagarna verktyget som kan bekräfta och förstärka. 5.2 Vad ska läras Utöver de kriterier som gäller för vuxnas lärande måste också planeringen av utbildningen ta hänsyn till vad som ska läras. Är det ren fakta/teori, praktiska färdigheter eller nya insikter och attityder som är målet? Varje kunskapsområde kräver sin pedagogiska metod för att ge ett optimalt lärande. Fakta/teori Att lära sig nya fakta ett nytt ämne eller fördjupning av befintliga kunskaper - handlar om att intellektuellt förstå och veta hur detta ska användas i olika situationer. Pedagogiskt tar man bäst till sig fakta genom att läsa eller lyssna på en presentation där utbildaren förstärker budskapet med olika hjälpmedel (OH-bild, teckning på blädderblock eller liknande). Genom att både öron och ögon aktiveras ökar minnesförmågan. Praktiska färdigheter Praktiska färdigheter handlar om ren tillämpning exempelvis att lära sig cykla. Pedagogiskt räcker det inte med att en utbildare berättar om hur det går till. Det krävs att deltagaren själv får pröva på att cykla för att få bekräftelse på att han/hon kan. - NTF:s utbildningsstrategi - 11

Nya insikter och attityder Att ta till sig nya insikter och attityder innebär att se saker med nya ögon. För det krävs för det mesta att man samtidigt måste göra upp med sina tidigare uppfattningar. Pedagogiskt innebär det att man måste ställas inför frågeställningar och diskussioner där olika uppfattningar stöts och blöts. För att involvera alla är diskussioner i mindre grupper mest optimalt. Att arbeta i bikupa eller med värderingsövningar är exempel på andra lämpliga metoder för att komma till insikt eller bearbeta attityder. Konsekvens vid planering och genomförande: Ett tydliggjort mål för kursen uttryckt i fakta, färdigheter eller insikter hjälper utbildaren att välja lämplig pedagogisk metod. De olika metoderna kräver i sin tur olika tidsramar. Ett föreläsningsavsnitt för faktainlärning tar mindre tid än kursinslag med smågruppsdiskussioner och efterföljande redovisningar. Är målet nya insikter måste smågruppsmetodiken styra tidsomfattningen. Deltagarnas förkunskaper måste också vägas in i den inledande planeringen av kursens omfattning. Är ämnet helt nytt krävs andra förutsättningar än om det är repetition eller fördjupning som gäller. Det som alltid måste sammanvägas i planeringen är: inlärningsmålen, den tidsåtgång som olika pedagogiska metoder kräver och den totala tidsramen för kursen. Ibland är kompromisser nödvändiga. Är den yttre tidsramen för kursen svår att utöka får man antingen sänka målsättningen något eller genomföra några kursinslag där den mest optimala pedagogiska metoden får stå tillbaka av tidsskäl. 12 - NTF:s utbildningsstrategi -

Till innehållsförteckning 6. Begrepp och definitioner Det finns i utbildningssammanhang mängder med termer och begrepp. Många har formats utifrån forskning eller den allmänna skolutbildningen, men också inom den stora utbildningsverksamhet som bedrivs bl a inom näringslivet. Ibland har begreppen fått olika innebörd och ibland används olika ord för samma sak. För att förstå varandra och mena samma saker inom NTF:s utbildningsverksamhet gäller följande begrepp och deras innebörd: Utbildningssamordnare En person som på Centrala kansliet samordnar NTF:s hela utbild- ningsverksamhet Central Utbildningssamordnare Utbildare Utbildning Kurs Utbildningsplan Kursplan Lokal utbildning Uppdragsutbildning Regional utbildning / Regional nätverksutbildning Centralt initierad utbildning i och utanför projekt En person som samordnar all utbildning i ett NTF-förbund Person som genomför utbildning eller föreläser på kurser Kurser och andra aktiviteter som genomförs för att höja någons kompetens Ett fysiskt tillfälle att ge kunskap och höja kompetens En plan över de kurser som ska genomföras under en viss tid, exempelvis ett år Det enskilda kurstillfällets planering Utbildning som anordnas av enskilt NTF-förbund eller medlemsorganisation Utbildning som säljs till extern kund (företag, kommun etc). Utbildning på NTF-förbundsnivå i samverkan med två eller flera förbund, eller inom en region i samverkan mellan de i regionen ingående NTF-förbunden Utbildning som ska ingå i den Centrala Utbildningssamordnarens ansvar. Här ingår såväl regionala som lokala nätverksutbildningar, men också personalkompetensutbildning. - NTF:s utbildningsstrategi - 13

Till innehållsförteckning KURSPLANERING Utbildarens ansvar Huvudansvaret för kursens genomförande har utbildaren. Utbildaren ska tillsammans med Utbildningssamordnaren, samverka i kursplaneringens olika steg. De olika stegen hänger ihop även om några är av mer administrativ karaktär och ligger på utbildningssamordnaren att utföra. Hur samarbetet går till i praktiken kan se olika ut. Finns sedan tidigare kursplan/schema med fastställda mål etc är det bara en avstämning kring den praktiska hanteringen inför inbjudan som behöver göras. Är det en helt ny kurs som ska planeras är arbetet mer omfattande och respektive arbetsteg måste hanteras gemensamt. 1. Fastställande av mål Lärandet kan ha olika karaktär ren faktainhämtning, tillämpnings-/färdighetsträning eller nya eller förändrade insikter/attityder. Inför den pedagogiska planeringen måste detta vara klargjort för att valet av arbetsmetodik, lektionsplaner etc ska kunna färdigställas. Utbildningens mål är helt enkelt den utgångspunkt utbildaren måste ha för att kunna göra sina förberedelser inför kursen. Det är beställaren/arrangören som tillsammans med utbildaren, formulerar vad kursdeltagarna ska ha lärt sig efter kursen. Det räcker inte med att deltagarna ska kunna mer eller fördjupat sina kunskaper utan en precisering av målen krävs. a. Handlar det om att deltagarna ska lära sig teori/fakta bör detta uttryckas som..deltagarna ska efter kursen ha fått inblick i, kunskap om. b. Handlar det om att lära sig tillämpning/färdigheter bör detta uttryckas som.deltagarna ska efter kursen kunna göra (exempelvis en trafikmätning) c. Handlar det om nya insikter/attityder bör det uttryckas som deltagarna ska efter kursen kunna redovisa för olika aspekter på Utöver att målen är viktiga för utbildaren inför sin detaljplanering av kursen, är målen en viktig informationspunkt för inbjudan. Bra och tydliga mål är en del av insäljningen till tilltänkta kursdeltagare. 2. Målgruppsanalys och deltagarantal Vilka är de som ska bjudas in till utbildning/kurs? Ju mer man vet om deltagarna och deras bakgrund, desto mer kan utbildningens/kursens innehåll och uppläggning anpassas för att ge optimalt lärande. Deltagarnas förkunskaper ska ställas mot de uppställda målen för att fånga vad lärandet ska omfatta. Utan förkunskaper måste grunderna ges innan fördjupning kan ske. Har däremot deltagarna både teoretiska och praktiska erfarenheter möjliggör det helt andra fördjupnings- diskussioner osv. Utöver förkunskaper i ämnet behöver utbildaren också väga in deltagarnas erfarenheter av att gå på kurs. Har kursdeltagarna lite erfarenhet av att gå på kurs eller ett arbete av mer praktisk art, kan ett stillasittande och lyssnande på teori och fakta upplevas tröttande och mindre motiverande. En pedagogisk planering som väger in detta och bygger på korta föreläsningar och flera praktiska övningar möter deltagarna på deras villkor och ger därmed bättre förutsättningar för lärandet. - Kursplanering - 17

Till innehållsförteckning Kunskapen om deltagarna och deras bakgrund hjälper också utbildaren att anpassa sitt språk, enligt ordspråket att tala till bönder på bönders vis och till lärde på latin. Det handlar om att möta deltagarna med ord och exempel, som de känner igen och därmed lättare kan ta till sig. En noggrann målgruppsanalys, inför planeringen av kursinnehåll och uppläggning, är att säkerställa utbildarens möjlighet till anpassning av genomförandet till just den grupp man har framför sig vid det enskilda kurstillfället. Följande frågor bör utbildaren ställa sig för att få ett underlag för att kunna göra kursen anpassad till deltagarna: Vilka förkunskaper har deltagarna i det/de ämnen som ska tas upp under kursen? Har alla likartad bakgrund, kommer de från samma organisation eller är gruppen väldigt heterogen? Hur vana är deltagarna att gå på kurs sitta still och lyssna, diskutera i grupp, omsätta fakta till praktisk tillämpning etc? Är deltagarna obekanta med varandra eller känner de varandra sedan tidigare? Hur ser deltagarnas förutsättningar ut för att kunna omsätta kunskaperna från kursen i sitt trafiksäkerhetsarbete? Svaren på frågorna kan kanske utbildningssamordnaren ge, eller företrädare för deltagarnas organisationer. En mer noggrann analys kan göras genom att skicka frågorna i förväg till alla deltagare med e-post eller i samband med att kallelsen sänds ut. Man kan också redan i inbjudan be deltagarna att svara på några frågor som bifogas anmälningsblanketten. Ett annat ställningstagande som är viktigt inför den praktiska kursplaneringen är, hur många deltagare som maximalt ska få delta på en kurs. Antalet har ju betydelse för allt från kurslokalens storlek, pedagogiska hjälpmedel till hur lång tid som måste avsättas för deltagar-presentation etc. Beslutet om maximalt antal deltagare avgör varje NTF-förbund, men rekommendationen är maximalt 20 deltagare. Innehåller lärandet mycket attityd-/insiktsfrågor bör antalet minskas för att dialog och diskussioner ska få det utrymme som krävs. 3. Val av metodik och uppläggning De tre kunskapsområdena faktainlärning, färdighets-/tillämpningsträning och insikts-/attitydförändring har var sin grundmodell för undervisningen. - För faktainlärning är att lyssna och/eller läsa den bästa grundmodellen. - För färdighets-/tillämpningsinlärning är eget praktiskt övande nödvändigt. - För insikts-/attitydpåverkan är diskussioner (ibland provocerande och ifrågasättande) nödvändiga. Grupparbeten och värderingsövningar kan också vara lämpliga att tillämpa i detta sammanhang. Självklart kan alla tre delarna gälla för ett visst ämnesblock eller för kursen i sin helhet. Men eftersom de olika metoderna tar olika tid måste detta vägas för den tidsmässiga planeringen och hur utbildaren ska lägga upp de enskilda lektionsavsnitten. 18 - Kursplanering -

Till innehållsförteckning Finns det kunskapsmoment där deltagarna själva kan läsa in fakta kan det ske som förberedelse inför eller som hemuppgift efter kursen för att utnyttja kurstillfället för färdighetsträning eller insiktsdiskussioner. Tillämpningsträning och insiktsdiskussioner kan i sin tur ske med alla deltagare samtidigt eller i mindre grupper. Ibland är mindre grupper att föredra för att alla ska vara delaktiga, men ibland är diskussion i hela kursgruppen befogad.valet av metod får konsekvenser för tidsutrymmet i schemat. Den totala tidsramen för kursen och målen ställs prioriteringsmässigt mot varandra, kopplat till den deltagardelaktighet som vuxenpedagogiken förespråkar. Metodvalen är utbildarens ansvar, men det bör ske genom medvetna ställningstaganden om vad som skapar bästa inlärningsresultat. Metodvalen bör göras innan alla praktiska planeringsbeslut är tagna. Blir smågruppsarbete ett medvetet val är detta viktigt att ha klarat ut inför bokning och kontakt med den kursgården som man planerat att vara på. 4. Framtagning av inbjudan När besluten om kursens mål, uppläggning, vilka som ska bjudas in, var man ska vara etc är fastställda, är det dags att utforma en inbjudan. En inbjudan har två syften. Det första är att locka presumtiva deltagare till kursen. Det andra att klargöra alla fakta kring utbildningen. Lockandet syftar till att inbjudan redan till sin form avslöjar mycket. En inbjudan som enbart beskriver ett kursnamn, tidpunkt, plats och inget mer ger inget positivt intryck. Det kan till och med tolkas som att kursen egentligen inte är så viktig. En inbjudan som är layoutmässigt genomarbetad och i positiva ordalag beskriver mål och uppläggning visar både kvalitet och att utbildning är viktigt. En inbjudan bör innehålla följande: - målgrupp som kursen vänder sig till, - tid och plats för kursen start, slut etc, - allmän presentation om kursen och dess syfte, samt ev bakgrund till varför man vill bjuda in till kursen, - målet (formulerat som nyttan en kursdeltagare kommer att ha efter att ha varit med på kursen), - program (=innehåll och arbetssätt), - utbildare/föreläsare (ev med en kort presentation om han/hon är okänd för deltagarna), - arrangörens förväntningar på kursdeltagarna, - ev förberedelser som kursdeltagarna förväntas göra, - kursplats inkl vägbeskrivning, - ev uppföljningsaktiviteter som planerats, - resor, reseersättning, blankett för resebeställning, - ev kurskostnader, - anmälningsförfarande, anmälningsblankett, - var man kan få svar på frågor ang kursen. Här hittar du exempel på inbjudningar - Kursplanering - 19

Till innehållsförteckning 5. Framtagning av kallelse Kallelsen är en bekräftelse på att deltagarna är välkomna till kursen. En kallelse bör innehålla följande: - kursens namn - målet med kursen - tid och plats för kursen - beskrivning av kursens upplägg; blandningen av faktaavsnitt och praktiska avsnitt. Om man t.ex kommer att arbeta mycket i grupper, genomföra praktiska övningar inom eller utomhus, om man har förväntningar på att deltagarna ska förbereda sig på något speciellt sätt innan kursen etc. - beskrivning av kursgården/hotellet med telefonnummer och vägbeskrivning. - till vem man ska vända sig om man har frågor Vill kursledaren ta reda på vilka förkunskaper deltagarna har, kan det i kallelsen bifoga några frågor som kursledaren ber deltagarna besvara via mail innan kursen. Följande dokument bör bifogas kallelsen: - program - deltagarförteckning - ev. handlingar som man vill att deltagarna ska läsa in sig på. 6. Beslut/bokning av lokaldukning och hjälpmedel När alla ramfaktorer (antal kursdeltagare, kurslängd etc) och pedagogiska metodval gjorts ger det förutsättningar för nästa ställningstagande hur ska kurslokalen vara möblerad /hur ska deltagarna sitta och vilka AV-hjälpmedel ska användas? Det finns olika val och alla har sina för och nackdelar. Ställningstagandet bygger på vad som är bäst i stunden för just den här kursen, hur den är upplagd, hur man som lärare vill möta gruppen och vad man tror passar bäst för kursdeltagarna. Lokaldukning Vad gäller möbleringen i kurslokalen finns några grundmodeller att utgå ifrån: Parkettdukning - när många ska samlas för en kort information. Skolsittning - när samlingen också innebär att alla ska anteckna 20 - Kursplanering -

U-form - vid diskussion, där alla kan se alla i ögonen, när det ska göras sammanfattningar på tavla/blädderblock eller motsvarande och/eller när mötesledaren använder OH-projektor. Rektangel/V-form/Öppen cirkel - när alla ska vara med i diskussionen och du som mötesledare markerat vill vara en i gruppen. Alla ska kunna möta varandras blick i samtalet Smågrupper/ Öar - när man vill fånga många idéer eller lösningar på frågor AV-hjälpmedel Med AV-hjälpmedel menas här de apparater och materiel som används för att förstärka informationen i bild och text. Det är viktigt att man inte bygger upp hela föreläsningen kring hjälpmedlen. Att lyssna till en utbildare som lägger på en OH-bild, säger några ord, lägger på en ny bild, säger några ord osv, blir enformigt. Hjälpmedlen ska: - öka åskådligheten hos budskapet. - stimulera och aktivera mottagaren - förbättra deltagarens möjligheter att komma ihåg och lära sig något av budskapet - Kursplanering - 21

Till innehållsförteckning De vanligaste hjälpmedlen har sina för och nackdelar. Hjälpmedel Fördelar Nackdelar Skrivtavla/whiteboard - har stor yta att skriva och rita på - kräver bra handstil - går att sudda på - tar tid, eftersom det inte går att förbereda innan - går inte att spara Blädderblock - kan förberedas innan - har inte så stor arbetsyta - kan sparas/hängas upp på väggar - kräver bra handstil Overheadapparat - är förberett - kräver förmåga att utforma - ger möjlighet att hoppa över eller bra layout återvisa bilder - kan bli statiskt och monotont Datakanon/powerpoint - är förberett och ger ett proffsigt ut- - lika som vanlig OH, men tryck kräver också att tekniken fungerar Några grundprinciper för användandet är: - alla mottagare ska kunna se bild/text utan att anstränga sig Kontrollera att allt fungerar innan det ska användas; att pennor till tavla och blädderblock finns, att det finns tillräckligt med blädderblocksblad, att lampan i OH-apparaten är hel och att reservlampa finns, att uppkopplingen av dator och datakanon fungerar 7. Beslut om deltagardokumentation En dokumentation som deltagarna efter kursen kan återvända till och fräscha upp minnet med, säkerställer ett långsiktigt lärande. I kursplaneringen ingår därför att ta ställning till om en dokumentation ska tas fram och hur den i så fall ska utformas. En bra dokumentation: - ger överblick - påminner i strukturen om flödet i föreläsningen/kursen - är lättläst och inte för omfattande - har bilder/teckningar som konkretiserar och sammanfattar - bidrar med kompletterande reflektioner genom frågor, var läsa mer etc 22 - Kursplanering -

Till innehållsförteckning Dokumentationen kan delas ut i samband med föredragningen eller efteråt. Båda varianterna har sina för- och nackdelar. Att dela ut dokumentationen i samband med föredragningen ger möjlighet för deltagarna att göra egna noteringar. I sämsta fall kan den passivisera deltagarna och att de bläddrar i dokumentationen istället att lyssna aktivt. 8. Detaljplanering och genomförande Med en systematisk och genomarbetad utbildnings- och kursplanering är förutsättningarna för kursen väl tillgodosedda. Det som kvarstår för ett framgångsrikt lärande är utbildarens slutliga detaljplanering och ett genomtänkt agerande under kursen. 8a. Innan kurs I slutförberedelserna innan kursstart är det viktigt att inte glömma bort följande nedanstående punkter. Målgruppsanpassning ssning Redan i inledningen av kursplaneringen fångades målgruppen in via målgruppsanalysen. Deltagarnas behov, förkunskaper etc var viktiga för att kunna lägga nivån i innehållet rätt. I den sista detaljplaneringen gäller det att som utbildare också tänka igenom hur man ska : - möta deltagarna, - presentera sig, - hitta rätt språk för att skapa förtroende, samt - få kontakt med deltagarna. Lektionsstruktur - i tre steg Strukturen består för det mesta av tre delar inledning, fördjupning och avslutning. Att utnyttja dessa erfarenheter hjälper till att utforma en lektionsstruktur som optimerar lärandet. Inledningen är de första minuterna av lektionen/föreläsningen. Deltagarna är förväntansfulla och lyssnar med alla sinnen på helspänn. En bra inledning: - skapar intresse och nyfikenhet om vad som ska hända senare under mötet - ger överblick av ämnet/det som ska hända - tydliggör motivet bakom att ämnet tas upp/ska diskuteras Efter inledningen tar fördjupningsdelen vid. Det är här huvudtemat för lektionen/föreläsningen ska engagera och aktivera deltagarna. Planeringen av fördjupningsdelen ska formas så att: - temat/ämnet belyses från flera håll - den röda tråden ändå bibehålles - innehållet konkretiseras och förtydligas Avslutningen ska runda av lektionen och ge deltagarna det slutgiltiga intrycket/minnet av det som ägt rum. En bra avslutning: - summerar det viktigaste - ger utrymme för frågor och förtydliganden - kopplar ihop denna lektion med kommande - Kursplanering - 23

Utformning av v OH-/powerpointbilder Vid framtagning av OH-/powerpointbilder är det viktigt att inte bara tänka igenom det ämnesmässiga innehållet i varje bild. Den pedagogiska layouten är det som gör bilden till den inlärningsförstärkare den är tänkt att vara. En bra OH: - ger kärnan i budskapet och/eller sammanfattar - påvisar samband: delar - helhet, orsak verkan, utgångspunkt resultat - konkretiserar med bild/teckning Att tänka på när en OH-bild ska utformas: - formulera/sammanfatta med korta meningar eller nyckelord - att använda olika storlek på rubrik och brödtext - att använda läsbart tecken/typsnitt - markera med kursivstil - förstärka med färger (men inte så att färgerna skymmer texten) - centrera och balansera avstånd (inte för tätt och inte för brett) - utnyttja hela ytan - rama in och/eller utnyttja färdiga mallar Börja alltid med en enkel skiss för layouten på enskilda OH och arbeta därefter fram hela bildserien för att få en helhetskänsla, innan slutfinishen tar vid. Använd de mallar NTF tagit fram. Här hittar du NTF:s OH-mallar. Innan du påbörjar arbetet med att göra egna OH, se efter i NTF:s resursmapp om där kan finnas färdiga OH för just ditt ändamål. Onödigt att uppfinna hjulet en gång till. Spar både tid och resurser. Utformning av gruppuppgifter Arbete och diskussioner i mindre grupper skapar naturligtvis en nödvändig omväxling mot att bara lyssna till föreläsningar. Syftet med arbetsuppgifter är i första hand att förstärka inlärningen, att börja omforma det man ska lära sig till det praktiska utnyttjandet på hemmaplan. Gruppuppgiften måste då vara väl genomtänkt och uppfattas som meningsfull. En bra arbetsuppgift: - engagerar deltagarna till prövande av sina kunskaper/egna insikter i det specifika ämnesområdet - anknyter till den/de situation/er där deltagarna ska kunna använda/omsätta den nyvunna kunskapen/insikten. - är planlagd med efterföljande redovisning/återkoppling där resultatet diskuteras Att tänka på när uppgifter ska utformas: - frågorna ska formuleras för att fånga in svar där deltagaren beskriver hur han/hon använder sin kunskap/insikt (inte i första hand faktaupprepning!), - frågorna ska i så stor utsträckning som möjligt utgå från deltagarnas verklighet. 24 - Kursplanering -

Kur ursinledning Inledningen på en kurs är mycket viktig. De första fyra minuterna är absolut avgörande för hur deltagarna kommer att ta emot dig, acceptera dig och ditt budskap. (Citat ur 21 tips från pedagogdoktorn, John Steinberg. Mer info på www.steinberg.se ) Målet med inledningen är att skapa både trygghet och nyfikenhet Trygghet för deltagarna om vad som kommer att ske under kursen. Nyfikenheten syftar på att deltagarna ska känna att det ska bli kul och spännande att lära sig nytt och kanske lära känna nya människor. Det som generellt bör ingå i inledningen är: - presentation av kursens mål - arbetssätt under kursen (inkl ev förhållningsregler som att ha mobiltelefoner avstängda etc) - tider för pauser, måltider etc - ev. annat praktiskt - presentation av deltagare inkl. ev. presentationsövningar I vilken ordning dessa punkter ska tas, avgörs från situation till situation. Det gäller också omfattningen. Ibland kan det finnas skäl att göra presentationen av deltagarna till något mer än ren fakta om vem som är vem osv. Är alla deltagare helt okända för varandra och målet/arbetsmetodiken under kursen är upplagd för mycket diskussioner och arbete i mindre grupper kan det finnas skäl att göra någon fördjupande presentationsövning. 8b. Under kurs När man som utbildare är i lektionssalen tillsammans med kursdeltagarna är uppdraget, utöver att följa den uppgjorda planeringen, också att kunna följa det som händer i rummet. Det mänskliga samspelet mellan utbildare - deltagare och deltagare emellan, förstärks genom lärandet. Några sådana faktorer presenteras nedan. Present sentationsö tionsövningar Att inleda kursen med s k presentationsövningar har som mål att öppna för kontakt mellan kursdeltagarna, få de första osäkerhetskänslorna att försvinna och att möjliggöra för ett aktivt deltagande under resten av kursen. Det handlar om enkla aktiviteter, som ibland kallas islossare eller starters, som snabbt skapar sorl och aktivitet bland deltagarna. Även om alla övningar har samma mål så måste de trots allt anpassas till varje kurssituation. Kurser och kursdeltagare är olika. En bra presentationsövning ska passa för just den unika kursgruppen och kursen. Som utbildare är det viktigt att samla på sig många olika övningar för att kunna välja ut den mest lämpliga inför varje kurstillfälle. Ibland ska man ha en övning som bara tar 2-3 min och öppnar för kontakt mellan människor två och två, medan ett annat tillfälle ger utrymme för kanske 20-30 min inledning med aktivitet i grupp om 6-8 personer för att lära känna varandra djupare. Här hittar du exempel på presentationsövningar. - Kursplanering - 25

Gruppdynamik Gruppdynamik syftar här på vad som händer när man samlar människor i grupp exempelvis en kursgrupp. Känner kursdeltagarna inte varandra innan uppstår ett visst mönster i umgänget. Känner några varandra tenderar dessa att automatiskt dras till varandra. Är det någon kursdeltagare som redan direkt i kursinledningen tar till orda och framför kritiska synpunkter på inbjudan, kursgården eller något annat, kan det sätta sin prägel på umgängesklimatet under resten av kursen. Som utbildare är det viktigt att se till att minimera att dessa krafter påverkar, vare sig kursdeltagarna eller lärandet, i negativ riktning. Det handlar då om att kunna läsa av vad som händer i rummet och mellan deltagarna, ha beredskap att ta tag i destruktiva tendenser. Men också att kunna vidta åtgärder som utnyttjar gruppdynamiken i positiv riktning. Kursregler Ett sätt att möjliggöra ett bra gruppklimat är att redan i kursinledningen prata om de förhållningsregler som ska gälla under kursen. Dels markeras, att hur man uppträder och agerar tillsammans har betydelse, dels kan man undanröja en del praktiska störmoment. Man blandar helt enkelt några praktiska förhållningsregler med några mer etiska. Exempelvis kan detta passa de flesta kurser: Under kurser gäller att: - mobiltelefoner är avstängda under lektionerna - vi låter alltid den som har ordet att prata färdigt - vi håller den rasttid som är meddelad - alla är aktiva och delar med sig av sina erfarenheter. Bordsplacering Att från början göra en bordsplacering för att blanda kursdeltagare utifrån organisations-tillhörighet, erfarenheter, kön etc öppnar för möjlighet att motivera gruppbyten senare under kursen. Har dominanta eller tysta personer hamnat i grupper där de påverkar diskussioner och arbetet negativt kan man bara motivera gruppbyten med att man ska ges tillfälle att träffa nya kurskollegor. På så sätt kan icke fungerande grupper splittras utan att enskilda personer pekas ut. Fråge ågeteknik eknik Det går inte att förvänta sig att frågor och funderingar alltid automatiskt kommer upp när man samlar en grupp, där deltagarna inte känner varandra sedan tidigare. Mycket handlar om att man som enskild är försiktig och inte vågar starta ett samtal, en diskussion. Det är därför viktigt att man som utbildare har några olika knep att ta till för att få igång samtal och diskussion. Nedan följer några råd: - Ställ korta, raka och enkla frågor. Bara en åt gången. - Var sedan tyst - så att alla hinner fundera på frågan - Ställ frågan till hela kursgruppen ( - inte riktat till någon enskild) - Fall inte för trycket att svara själv dvs låt frågan hänga i luften en stund. - Om du inte får något spontant svar - rikta den till någon du tror kan svara. - När du fått svar från någon - avsluta inte direkt - utan låt andra hänga på vi har hört Nisses svar, hur stämmer det för er andra? 26 - Kursplanering -

Inventeringsteknik - laget-runt Om du som utbildare vill fånga hela gruppens åsikter - brukar laget-runt-metoden vara effektivast. Då är följande bra att följa: - Innan ärenden dras - talar du om att du vill höra allas åsikt. - Nu går vi laget runt - högst 1 min var. Varsågod och börja Du Ingvar. - Lyssna aktivt - ha ögonkontakt med den som pratar och summera kort - så att du visar att du förstått; Du menar alltså... - Tacka för svaret och gå vidare till nästa. - Sammanfatta det hela och tala om hur frågan/ärendet dras vidare. - Jag uppfattar att vår samlade uppfattning är... och det ska jag föra vidare till... Bikupeteknik Ett bra alternativ för att engagera alla är att då och då göra bikupor. Namnet har kommit av att det i rummet upplevs som allmänt surr. Hela gruppen engageras samtidigt genom att man två och två eller tre och tre får tid att tillsammans fundera och samla gemensamma svar. Det ger enskilda en chans att mer försiktigt ventilera sina funderingar med någon kurskollega innan det avges ett mer offentligt svar. Arbetsgång vid bikupa: - ställ bara en fråga - dela in hela gruppen i par eller tre-grupper. - ange tiden de har till förfogande för sin diskussion - kort diskussion i 5 minuter. - Meddela när 2 min återstår. - Låt alla bikupor redovisa på motsvarande sätt som vid laget-runt. Smågruppsarbetet t och redo edovisning Vid smågruppsarbete är det viktigt att tänka igenom tre saker. Hur ska grupperna formas, hur grupparbetet är tänkt att gå till och hur redovisningen ska gå till. Vad gäller gruppsammansättningen så är gruppstorleken ett ställningstagande. Ska alla tvingas att vara aktiva är 3 optimalt antal. Har man å andra sidan tänkt sig en redovisning från varje grupp tar det mycket tid om kursgruppen är 18-20 personer. Grupper med 6-7 personer riskerar alltid att få några som är aktivare och några som är passivare. Om man ändå vill ha lite större grupper kan en medveten blandning av personer med olika bakgrund, erfarenheter etc bidra till att alla kommer till tals och bidrar i det gemensamma. För att smågruppsarbetet ska ge förväntat resultat är det viktigt att gruppen snabbt kommer igång med sitt arbete och inte tvekar om vad uppgiften är. En tydlig instruktion om hur man som utbildare tänkt att uppgiften ska lösas är ett måste helst skriftlig. En bra arbetsinstruktion ska utöver presentation av uppgiften tydliggöra på vilket sätt uppgiften ska redovisas och hur lång tid som gäller för smågruppsarbetet. Redovisningen av grupparbetet är ur deltagarnas perspektiv tillfället för återkoppling för sin prestation. Har man gjort ett bra jobb vill man visa det och få bekräftelse på att man lyckats. Alla grupper måste därför ges tillfälle att redovisa. Är det många grupper kan redovisningen ta lång tid och bli seg. Om man anger ett tidsmått exempelvis 5 min för redovisningen ges alla samma förutsättningar. Man har då som utbildare möjlighet att bryta om tiden överskrids, utan att klandra en enskild person. - Kursplanering - 27

Eget t agerande ande Slutligen är utbildarens agerande framför gruppen en viktig faktor i den totala inlärningsmiljön. Det kan antingen förstärka eller försvaga resultatet. Anledningen är enkel - mötesdeltagarna iakttar utbildaren hela tiden. De lägger bland annat märke till: - Hur man ser ut (klädsel, hållning etc) - Hur man agerar (gester, mimik etc) - Vad man säger (innehåll, ordval etc) - Hur man säger det (ordningsföljd, tydlighet etc)... och detta kan då ta överhand i deras funderingar och minska deras uppmärksamhet i lyssnandet! Därför är det viktigt att fundera på hur man uppträder inför gruppen. Nedan finns en liten lista på saker som du kan tänka på: - Hållning, andning och avspänning är viktigt för rösten. - Hållningen är också en utseendefråga. Det kan avslöja trötthet -eller kraft! - Klädseln. Ett välvårdat yttre ger säkrare intryck inför gruppen. - Gester användes för att understryka och förstärka budskapet. Men inte för stelt och inte heller för yvigt! - Lås inte armarna över bröstet, på ryggen eller i fickorna. Det ger ett ansträngt eller otryggt intryck. - Undvik att leka med glasögon, nycklar, pennor osv. Det drar uppmärksamhet från budskap och kan irritera åhörarna. - Ögonkontakten med deltagarna är viktig. Den visar både närvaro och engagemang. Låt blicken vandra mellan olika personer. - Tillåt det att bli pauser. Det ger deltagarna chans att reflektera och känna att det finns utrymme för att ställa frågor. - Om du använder blädderblock och tavla - prata inte när du vänder ryggen till gruppen. - Vänd inte heller ryggen till gruppen när du pekar på tavlan. Tips: Utse gärna en observatör som kan iaktta ditt beteende och som kan ge dig goda råd om hur du bör uppträda. 28 - Kursplanering -

Till innehållsförteckning 9. Uppföljningsstöd Uppföljningsstödet bygger på att förstärka lärandet efter kursens slut. Det kan handla om en direkt hemläxa en uppgift att fullfölja och kanske e-posta in resultatet till utbildaren. Eller att utbildaren vid slutet av kursen ger deltagarna sin e-postadress/telefonnummer för att enkelt kunna ge stöd eller tips när kursdeltagarna väl ska börja pröva sina nya kunskaper på hemmaplan. Ett brev inom någon månad efter kursen, med tips om var deltagaren kan fördjupa sina kunskaper, är också en enkel åtgärd. Möjligheterna är många. Det viktigaste är att man som utbildningsarrangör/utbildare visar att man verkligen vill att deltagarna ska ha nytta av och kunna använda sina nyvunna kunskaper. 10. Utvärdering av kursen Att utvärdera är att utläsa och bedöma resultatet. Har utbildningen nått utbildningsmålet? Har deltagarna upplevt utbildningen givande och nyttig? Syftet med utvärderingen är att dra lärdom av resultatet för att i framtiden återupprepa bra genomförande eller hitta brister som måste åtgärdas till nästa utbildningstillfälle. Utvärderingsarbetet sker i praktiken i flera steg. Nedanstående sex arbetssteg ger en heltäckande utvärdering för att kunna dra slutsatser om förklaringar till framgång eller kvalitetsbrister i planeringen och/ eller genomförandet av utbildningen/kursen. Arbetssteg 1. Insamling av deltagarnas synpunkter om upplevelsen av utbildningen/kursen 2. Sammanställning av deltagarnas synpunkter 3. Utbildarens samtal med Utbildningssamordnaren om deltagarnas enkätsvar 4. Slutsatser efter analysen med Utbildningssamordnaren 5. Kompletterande kursutvärdering 6. Slutbedömning om eventuella förändringar inför kommande kurser Steg 1. Insamling av kursdelt sdeltagarna agarnas s synpunkt ynpunkter Att samla in kursdeltagarnas synpunkter på utbildningen är den viktigaste informationskällan för att kunna bedöma resultatet av utbildningen/kursen. För att allas synpunkter ska framgå i helhetsbedömningen är den effektivaste metoden insamling via enkätformulär. Det går snabbt och enkelt att fylla i och med givna svarsalternativ går det snabbt att sammanställa ett samlat resultat. Nackdelen med enkätmetodik är, att man kan ha svårt att tolka orsaker/förklaringar om svaren skiljer sig mycket från varandra. För att då kunna dra en tydlig slutsats kan man behöva komplettera med samtal med mer fördjupade/klargörande frågor. Frågorna ska belysa deltagarnas upplevelse av: - kursuppläggningen innehållsmässigt och metodiskt - utbildarens kunnande och förmåga att förmedla ämnet - aktiviteten under kursen - ramfaktorer runt utbildningen (lokal, utrustning, mat etc) d.v.s. alla de delar som samverkar för att skapar lärmiljön. Här hittar du Utvärderingsblankett 1. Steg eg 2. Sammanställning av v enkätsv svar aren en Svaren bör sammanställas rent statistiskt för att möjliggöra en överblick av helhetsresultatet och eller för att se tydliga avvikelser. - Kursplanering - 29

Steg eg 3. Utbildarens ens samtal al med Utbildningssamordnar dnaren en om deltagarna agarnas s enkätsv svar ar Innan slutsatserna kan dras av deltagarnas gillande eller ogillande och varför de tyckt som de gjort, måste det kopplas ihop med utbildarens uppfattning om utbildningens/kursens genomförande. Har han/hon en likartad uppfattning som deltagarna? Kan utbildaren ge en förklaring till deltagarnas ställningstaganden? Detta tas fram i ett samtal mellan utbildaren och Utbildningssamordnaren senast 14 dagar efter genomförd kurs och till vilket Utbildningssamordnaren tar initiativ. Följande frågor kan vara en utgångspunkt i samtalet mellan utbildaren och Utbildningssamordnaren: - Hur var motivationen hos deltagarna? Hur hade utbildningen presenterats? Låg utbildningen rätt i tid? - Målet med utbildningen/kursen var det tydligt? Fanns målet angivet i inbjudan? Blev det presenterat vid kursstarten? - Var schemat tidsmässigt anpassat efter deltagarnas behov av reflektion, frågeställande etc? - Hur hade utbildaren lyckats med att vara konkret i sina ämnesgenomgångar, anknyta till delta garnas verklighet och summera diskussioner kring hur saker hänger samman, fungerar i praktiken etc? - Hur tillgodosågs deltagarnas behov av att tycka till, ifrågasätta, kanske till och med påverka det som de tyckte var viktigast att ägna tid åt? Steg 4. Slutsa satser ser efter er analysen Deltagarnas sammanställda bedömningar, ger tillsammans med analysresultatet utbildaren en slutsats om varför kursen blev som den blev. Har det upptäckts brister, bör dessa diskuteras och resultera i någon form av åtgärder som ska vidtas för att detta inte ska återupprepas vid kommande utbildningar/ kurser. Steg 5. Komple ompletter erande kursutv sutvär ärdering Syftet för NTF som utbildningsarrangör är att ge kursdeltagarna kunskaper och färdigheter som ska omsättas i verksamheten. Denna nyttoeffekt går inte att mäta direkt vid kursslutet. Det är först när kursdeltagarna är tillbaka i verksamheten som de kan känna efter om det kursen gav är till nytta. I detta perspektiv kan uppfattningen om utbildningen/kursen ge förstärkande intryck eller också bli reviderad. Denna bild är alltså också viktigt för arrangören av utbildningen/kursen att fånga in. En enkel kompletterande enkät eller ett samtal till deltagarna 2-4 månader efter kursen är därmed en sista pusselbit för en heltäckande utvärdering. En annan mycket effektiv metod är att bjuda in till en uppföljningsträff. Då kan svar fås på många frågor samtidigt som man ta reda på behovet av uppföljningsstöd. Här hittar du Utvärderingsblankett 2. Steg eg 6. Slutbedömning om eventuella entuella förändringar Med underlaget från analysen och den kompletterande utvärderingen kan ett slutgiltigt omdöme av utbildningen/kursen göras. Har utvärderingen utmynnat i ett positivt resultat vet man efter analysen vad som bidragit till detta och kan därmed säkerställa att detta vävs in i planering och genomförande vid kommande utbildningar/kurser. Har analysen och slutbedömningen pekat ut brister bör dessa översättas i åtgärder och ställningstaganden som gör att detta inte återupprepas i framtiden. 30 - Kursplanering -