KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås

KomAros Kommunala miljöstrategier: Exemplet kväve i Västerås Handlingsalternativ Köttkonsumtion Arbetsmaterial Lena Danius och Fredrik Burström von Malmborg Kungl. Tekniska Högskolan, avd. för Industriellt miljöskydd

FÖRORD Sedan 1 juli 1999 pågår forskningsprojektet KomAros i samverkan mellan forskare vid Mälardalens Högskola (institutionerna för energiteknik respektive ekonomi och informatik) och Kungl. Tekniska Högskolan (avdelningen för industriellt miljöskydd). Projektet, som löper under tre år och ytterst syftar till att bidra med ökad förståelse kring strategiskt miljöarbete och miljöledning på kommunal nivå, bedrivs även i nära samarbete med Västerås Stad, som också står som finansiär för projektet. Forskningsarbetet bedrivs praktiskt i de två delprojekten Kommunal metabolism respektive Kommunalt handlingsutrymme. Denna studie utgör en del i delprojektet Kommunala metabolism. Rapporten redovisar de material, antaganden och beräkningar som ligger till grund för resultaten rörande handlingsalternativet Köttkonsumtion. Totalt har fyra handlingsalternativ undersökts; Köttkonsumtion, Ekologisk odling, Stad-Land samt Grönt Bränsle. De tre sistnämnda kommer att publiceras som examensarbeten. Rapporten är framtagen av Lena Danius med bidrag från Fredrik Burström von Malmborg. Stockholm juli 2002 Lena Danius

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...1 Bakgrund Köttkonsumtion...1 Förutsättningar...2 Köttkonsumtion var dras systemgränsen?...2 Avgränsningar...5 Dataunderlag...5 Beräkning av miljöpåverkan...7 Konsumtion av kött i Västerås Stad...7 Uppfödning...7 Slakteri och förädling...8 Grossist...9 Livsmedelsbutik...9 Förvaring och tillagning i hushållen...9 Transporter...9 Fodermedelstillverkning...10 Reningsverket...10 Energiproduktion och framställning av diesel...10 Resultat...11 Utsläpp till vatten...11 Utsläpp till luft...12 Kväveflöden...15 Diskussion...16 Referenser...16 Skriftligt material...16 Internet...17 Muntliga källor...17

INLEDNING Miljöpåverkan i dagens samhälle beror till stor del på utsläpp från diffusa källor, alltså källor som inte lätt kan åtgärdas genom att sätta ett filter på en skorsten eller ett rör. Istället kommer utsläppen från många små källor, t.ex. bilar, lastbilar och bussar som transporterar varor och personer. Ett annat exempel är jordbruket där utsläpp sker från själva marken. Sammantaget kan man säga att det är vår samlade livsstil, vårt samhälle, som till stor del bidrar till de miljöproblem vi har identifierat i Sverige (NV, 1996). Man kan alltså säga att det är dels hur vi som medborgare väljer att leva, samt utformningen av samhället som styr i vilken grad vi människor påverkar vår omgivning. I Sverige har man pekat på kommunens roll som samhällsbyggare (bl.a. genom den kommunala självbestämmanderätten) är kommunens perspektiv viktigt. Detta var en utgångspunkt för det forskningsprojekt som startade 1999 och som denna rapport är en del av. Syftar med forskningsprojektet var att bidra till ökad förståelse kring strategiskt miljöarbete och miljöledning på kommunal nivå och genomförs i nära samarbete med Västerås Stad. Mer konkret genomförs arbetet i två delprojekt varav ett är naturvetenskapligt inriktat och avgränsat till att främst handla om flöden av kväve i alla dess former i och genom kommunen. I detta forskningsprojekt har man identifierat ett antal sektorer i samhället som utgör de främsta när det gäller att driva flöden av kväve genom samhället (Burström et al, 2001): konsumtionen av proteinrikt livsmedel, vilket tillsammans med utformningen av avloppssystemet resulterar i stora utsläpp av kväve till Mälaren och slutligen Östersjön; jordbrukets inriktning och utformning, vilket leder till utsläpp av kväve till vattendragen Svartån och Sagån, samt till Mälaren och slutligen Östersjön; transporter av personer och varor, vilket resulterar i stora utsläpp av kväveoxider till luften; användningen av arbetsfordon och -maskiner i anläggningssektorn, vilket resulterar i stora utsläpp av kväveoxider till luften Fyra olika handlingsalternativ ska undersökas vad gäller potentialen för att uppnå hållbara kväveflöden, samt minskade utsläpp av fossilt koldioxid. Med hållbara kväveflöden menas här en minskning av utsläpp av kväve till luft och vatten, samt en ökad recirkulation av kväve inom kommunen. De fyra handlingsalternativ är; Köttkonsumtion Minskad belastning på Mälaren genom minskad konsumtion av protein i sektorn HUSHÅLL. Stad-Land återcirkulation av kväve från sektorn HUSHÅLL till LANTBRUK & FISKE samt minskad belastning på Mälaren genom ökad areal vall i sektorn LANTBRUK & FISKE. Ekologisk odling - Minskad belastning på Mälaren genom ökad areal vall i sektorn LANT-BRUK & FISKE. Grönt Bränsle - Minskad belastning på Mälaren genom ökad areal energiskog i sektorn LANTBRUK & FISKE, samt ökad recirkulation genom återföring av aska från sektorn INDUSTRI till LANTBRUK & FISKE. Köttkonsumtion behandlas i denna rapport medan de tre andra behandlas i tre olika examensarbeten. Bakgrund Köttkonsumtion Det kommunala reningsverket i Västerås Stad står för det näst största utsläppet av kväve till Mälaren från Västerås Stad. Endast jordbruket har en större belastning på Mälaren (Danius och Burström, 2001). Själva reningsverket har traditionellt sätt setts som en punktkälla där man kan sätta in tekniska reningsåtgärder (s.k. end-of-pipe lösning). Detta har man gjort i 1

Västerås och detta har resulterat i att halten kväve nästan halverats, från 23mg/l 1997 (Västerås Stad, Internet a) till 12 mg/l 2000 (Mälarenergi, 2000). Man kan dock välja att se på problemet med höga utsläpp av kväve från reningsverket i ett annat perspektiv. Kvävet kommer från oss människor, det är en naturlig del av den mat vi äter. Alla de hushåll som är kopplade till reningsverket kan ses som diffusa källor till kvävet i vattnet. Man vet att genomsnittssvensken äter ca 40 % mer proteiner än vad som behövs ur näringssynpunkt. Protein består till 16 % av kväve. Det är framförallt animaliskt protein (kött, fisk, ägg, ost, mjölk etc) som vi äter för mycket av. Vegetabiliskt protein (bröd, potatis, frukt, grönsaker) utgör endast 29 % av genomsnittssvenskens proteinintag. Som framgått av den inledande studie av kväveomsättningen i Västerås står hushållens livsmedelskonsumtion för en betydande del vad gäller utsläppen av miljöstörande kväveföreningar till Mälaren. För detta handlingsalternativ skall vi studera de potentiella effekterna på kväveomsättningen som helhet samt minskningen av kväveutsläpp till vattendrag av en minskad konsumtion av protein i sektorn HUSHÅLL. En betydelsefull effekt av detta handlingsalternativ kan även vara att utsläppen av miljöstörande kväve minskar utanför Västerås, och att kommunen därmed kan minska sin miljöskuld till andra regioner. Detta beror på att miljöbelastningen i produktionsledet skiljer sig för animaliskt och vegetabiliskt protein. Det blir större miljöbelastning från produktion av animaliskt protein (NV, 1996). Förutsättningar Syftet är att undersöka potentialen för effektivare kvävehantering och detta görs genom att jämföra tre möjliga framtider för samhället, dels om konsumtionen av kött ligger kvar på dagens nivå och dels om konsumtionen minskar till 75 % respektive 50 %. I beräkningarna ingår inte någon kompensation, tex. ökat intag av grönsaker, för den mindre mängden kött eftersom vi idag överkonsumerar protein från kött. De olika alternativen benämns; KÖTTKONSUMTION samma nivå av köttintag som idag KÖTTKONSUMTION 75% - minskning till 75 % av köttintaget jämfört med 1998 KÖTTKONSUMTION 50% - minskning till 50 % av köttintaget jämfört med 1998 KÖTTKONSUMTION 75% motiveras av att Centrum för Tillämpad Näringslära (CTN) rekommenderar en minskning av köttintaget med 25% (CTN, 2001) 1. KÖTTKONSUMTION 50% motiveras av att den möjliga potentialen för effektivare kvävehantering ska undersökas. Studien görs utifrån de förutsättningar som gäller för Västerås Stad. I beräkningarna tas hänsyn till den uppskattad befolkningsökning fram till år 2013. Detta år beräknas befolkning vara 134 221 personer (pers. kom. G. Lignell). Tidsperspektiven för handlingsalternativen är 12 år framåt, dvs till 2013. Anledningen till detta är att Målbild Väterås (en vision för Västerås Stad) gäller för 2013. I arbete med visionen ingår även att konkretisera olika utvecklingsområden varav miljö är ett område. På nationellt plan ska uppföljningen av de nationella miljömålen ske till 2010 och alltså vara klart 2013. Köttkonsumtion var dras systemgränsen? Systemgränserna definieras för tid, geografiskt område och aktiviteter. Tiden är en inte alltför avlägsen framtid, 2013 (se ovan). Det geografiska området bestäms dels av Västerås Stad (det är befolkningen där som ska äta köttet) och dels av hela det område där samtliga aktiviteter 1 CTN rekommenderar att ¼ av köttet byts mot baljväxter. 2

som krävs för att producera maten sker. Aktiviteterna delas upp i de som sker i respektive utanför Västerås Stad. Utanför Västerås Stad sker all foderproduktion och del av djuruppfödningen, produktion av diesel, bensin och energi, samt transport av alla dessa produkter och varor. I Västerås Stad sker del av djuruppfödning, tillagning av mat (här köttråvara) samt rening av avloppsvatten (se Figur 1). Figur 2 visar handlingsalternativet mer i detalj. Produktion av diesel, bensin och energi All foderproduktion och del av djuruppfödningen Aktiviteter utanför Västerås Stad Transport av diesel, bensin, foder, djur och avfall Del av djuruppfödning Tillagning och konsumtion av köttråvara Aktiviteter i Västerås Stad Rening av avloppsvatten Miljöpåverkan från västeråsarnas konsumtion av kött (100%, 75% eller 50%) Figur 1: Översikt över handlingsalternativet Köttkonsumtion; systemgränser inklusive aktiviteter. 3

Aktiviteter utanför Västerås Stad Aktiviteter i Västerås Stad Produktion av diesel, bensin och el CO 2, NOx, avfall diesel Foderproduktion NOx, N-läckage, co 2 diesel Foderproduktion NOx, N-läckage, co 2 foder Djuruppfödning gödsel, NH 3 -avgång N-läckage foder Djuruppfödning gödsel, NH 3 -avgång N-läckage diesel el Transport (lastbil) Slakteri och förädling NOx CO 2 avfall diesel Transport (lastbil) NOx CO 2 el Grossist avfall diesel Transport (lastbil) NOx CO 2 el Livsmedelsbutik avfall bensin Transport (bil) NOx CO 2 el Tillagning och konsumtion avfall Rening avloppsvatten N-utsläpp Västeråsarnas konsumtion av kött (100%, 75% eller 50%) Figur 2: Handlingsalternativet Köttkonsumtion 4

Avgränsningar Geografiska avgränsningar. Djuruppfödning sker i Västerås Stad enligt de mängder som producerades här 1998. Övrig Djurproduktion sker i Sverige (Mälardalen och södra Sverige) Foder produceras till viss del inom Västerås Stad enligt de mängder som producerades här 1998, övrigt kommer från Sverige. Soja i foder kommer från USA. Fossilt bränsle hämtas från Nordsjön. El produceras som svensk energimix. Avgränsning i tid. Förhållandena i Köttkonsumtion, framförallt populationsstorleken i Västerås Stad, gäller för år 2013 (se Förutsättningar ). Avgränsning mot produktionskapital Produktion av produktionshjälpmedel som t.ex. köksutrustning, byggnader och transporter är inte medräknade. Förpackningar är inte medräknade eftersom dessa är försumbara (NV, 1998). Dataunderlag Dataunderlaget är i första hand hämtat från andra LCA-studier och statistik gällande för Sverige. Detta innebär att generella data har använts. Platsspecificka data för Västerås Stad gäller framförallt antal personer som förväntas bo där 2013 samt den storleken av djuruppfödning som finns där. Datakvalitet är alltså skiftande och osäkerheter i resultaten förekommer. För att bestämma denna osäkerhet har samtliga data klassats enligt metod framtagen av Hedbrant & Sörme (2001). Den ursprungliga metoden är gjord för att användas på studier av tungmetaller. Studier av tungmetallers flöden skiljer sig från studier av t.ex. kväveflöden eftersom tungmetaller lagras i samhället och historiska, ofta osäkra, källor måste användas. Metoden av Hedbrant & Sörme (2001) har modifierats i två omgångar för att bättre passa studier av kväveflöden (). Vid första tillfället lades två nivåer till och en togs bort (Danius & Burström, 2001). De två nivåer som tillkom var nivå 0 (intervall */1) och nivå 3 (intervall */1,5). Den förstnämnda har använts enbart för data rörande olika ämnens molvikt. Den senare har tillkommit för att möjliggöra en mer detaljerad indelning av data i de fall där så har bedömts nödvändigt. Den nivå som tog bort var nivå 5 (intervall /10) enligt Hedbrant & Sörme (2001). Skälet till detta är att denna nivå använts för att klassa historiska källor som ligger till grund för uppskattning av lager i samhället av tungmetaller. Eftersom kväve inte lagras i samhället på samma sätt har behovet av att gå tillbaka till historiska källor inte funnit i samband med studier av kväveflöden. Vid det andra tillfället (i samband med de studier som presenteras här) lades en nivå till och för två nivåer utökades typ av data som ingår (se ex. Lennevi, 2002). Den nivå som lades till var nivå 6 (*/10). Nivån rör LCA-data, vilka enligt Finnveden & Lindfors (1998) har en osäkerhet om faktor 10. De typer av data som tillkommit är dels under nivå 4 (*/2) vilket också rör LCA data (Finnveden & Lindfors, 1998), och dels nivå 2 (*/1,33) där schabloner för effektkategorisering lagts till, vilket möjliggör osäkerhetsklassning av olika ämnens bidrag till växthuseffekten, d.v.s. deras Global warming potential (GWP). De använda osäkerhetsklasserna presenteras i Tabell 1. 5

Tabell 1: Datakvalitetsnivåer (efter Danius & Burström, 2001, och Hedbrant & Sörme, 2000) Nivåª Källa el. typ av data Exempel 0 (intervall */1) Schablon (från litteratur) Molvikt av t.ex. N 2 O 1 (intervall */1.1) Officiell statistik från lokal, (regional och nationell) nivå. Antal hektar spannmålsodling. Schablon för halter (från litteratur) Kväveinnehåll i organiska produkter, t.ex. spannmål Information från tillståndspliktig anläggning Emissioner från Kraftvärmeverket i Västerås 2 (intervall */1,33) Officiell statistik från regional och nationell nivå. Mängd handelsgödsel Schabloner för halter (från litteratur eller Energiinnehåll i diesel efterfrågad) Schabloner för effektkategorisering (LCA) Global Warming Potential för CO 2 och N 2 O 3 (intervall */1,5) Beräknad data för kommunen Utsläpp av NOx från arbetsfordon Efterfrågad information från myndighet. Utsläpp av NOx från biltrafik 4 (intervall */2) Officiell statistik från nationell nivå nedskalad till lokal nivå. Hektarskörd av viss gröda. Efterfrågad information från myndighet Kväveutsläpp från små reningsverk LCA data: centrala icke utbytbara resurser Ej använd i studien 5 (intervall */4) Schabloner för flöde (från litteratur) Kväveläckage från olika grödor 6 (intervall */10) LCA data: övriga. Undantag utflöden beräknade från Utsläpp av olika ämnen vid tillverkning av inflöden som får samma värde som data för inflödet. diesel och handelsgödsel ªOsäkerhetsintervallet anges som */ och avser den magnitud som datan kan variera inom. Exempel: intervall */2 innebär att den aktuella siffran kan vara två gånger så stor men lika gärna hälften så liten. Första steget i osäkerhetsklassningen är att bedöma vilken nivå varje enskild data i studien har och därefter beräkna osäkerheten för resultatet enligt bestämda funktioner (1) och (2). Osäkerheten ökar om data multipliceras och minskar om data adderas: (1): Beräkning av resulterande osäkerhet vid multiplikation av data med olika osäkerhet (f): f ( f 1) 2 + ( f 1) 2 +... + ( f ) 2 a b... n = 1+ a b n 1 (2): Beräkning av resulterande osäkerhet vid addition av data (m) med olika osäkerhet (f): f a+ b... + n = 1+ 2 2 [ m ( f 1) ] + [ m ( f 1) ] +... + [ m ( f 1) ] a a m a b + m b b +... + m n n n 2 6

BERÄKNING AV MILJÖPÅVERKAN Konsumtion av kött i Västerås Stad Medelsvensken konsumerar varje år 21,6 kg nötkött, 35,9 kg griskött och 11,2 kg fjäderfäkött per person, totalt 67,7 kg (SJV, 2000) 2. Uppgifterna avser totalkonsumtion, dvs. den totala mängd råvaran som åtgår för humankonsumtion 3. Lagrings- och handelssvinn ingår. 2013 förväntas som angetts tidigare 134 221 personer bo i Västerås. Den mängd kött dessa personer beräknas konsumera framgår av Tabell 2. Tabell 2: Köttkonsumtion per person och år (SJV, 2000), samt i Västerås 2013. Djurslag kg/person, år kg totalt 2013 Nöt 21,6 2 900 000 Gris 35,9 4 800 000 Fjäderfä 11,2 1 500 000 Uppfödning För att beräkna hur många djur som krävs för att mätta Västeråsarna har den konsumerade mängden kompenserats med den viktsförlust som uppstår vid slakt (här tas bl.a. ben, huvud och inälvor bort) (Tabell 3). Med utgångspunkt från hur många slakade djur som kom från Västerås Stad 1998 har andelen av kommun-egna djur beräknats (Tabell 4). Övriga djur antas födas upp någonstans i Sverige. Vid uppfödningen sker en direkt miljöpåverkan i form av ammoniakavgång till luft från gödselhanteringen (Tabell 5). Tabell 3: Antal djur som krävs för att försörja Västeråsarna (se bilagorna). Djurslag Tot. Västerås Viktsförlust i slakteri Levandevikt Vikt /djur Antal djur (ton) (ben m.m) (ton) (kg) Nöt 2 900 42% 4120 420 9 800 Gris 4 800 42% 6840 113 60 500 Fjäderfä 1 500 30% 1950 1,7 1 150 000 Tabell 4: Antal djur uppfödda i respektive utanför Västerås Stad. Djurslag Antal djur Antal djur prod. i Referenser Resterande (jmf. Tabell 3) Västerås 1998 Nöt 9 800 2 247 (23%) Runfeldt pers kom 7 553 Gris 60 500 48 530 (80%) Runfeldt pers kom 11 970 Fjäderfä 1 150 000 35 799,2 (3%) Hallinder pers. kom 1 142 000 Tabell 5: Utsläpp vid uppfödning från gödsel till luft (se bilagorna) Djurslag Utsläpp kg NH3 / kg kött Nöt 0,1 Gris 0,07 Fjäderfä 0,14 2 Denna uppgift överensstämmer ej med den mängd som använts i Kväveinventeringen. Uppgiften där kommer från LivsmedelsSveriges hemsida och anger en årskonsumtion / person om 125 kg kött och fågel. Vid kontroll på hemsidan framkom att uppgiften ska vara 72 kg/person och år 1999. 3 Inkl. det som säljs direkt (biffen) samt den råvara som används för att producera hel- och halvfabrikat. 7

Slakteri och förädling Djur uppfödda i Västerås med omnejd kommer till slakteri i Uppsala. Här är det antaget att slaktkroppen förädlas till färdig biff i slakteriet. De största utsläppen (av kväve till luft och vatten, dock ej för CO2) sker i råvaruproduktion och i hushållen. För koldioxidutsläppen kan förädlingssteget vara betydelsefullt (NV, 1999) Energiförbrukning för produktion av 1 kg styckad gris är 21 MJ fossila bränslen och 5 MJ svensk el. Här inkluderas framställning av gödningsämnen och pesticider till fodermedelstillverkningen, odling av fodergröda, svinuppfödningen, slakt, styckning och transporter mellan de olika leden. I denna studie har man antagit att detsamma gäller för nötkött. Utbyte efter styckning är satt till 60% (Johannisson och Olsson, 1999). För produktion av 1 kg styckad kyckling beräknats till 18 MJ fossila bränslen och 4 MJ svensk el. Utbyte vid slakt 70 % (Johannisson och Olsson, 1999). I denna rapport har det antagits att all den fossila energin har använts som drivmedel till tungt fordon. Detta stämmer ej till 100 % då även traktor vid odling av fodergröda ingår. Motiveras bla av att det har varit mycket svårt att få fram siffror för utsläpp från traktorer. Dessa kan skilja sig med upp till 10 gånger beroende på vilken typ av arbete en traktor utför (?? pers. kom. dec 2001). Själva slakten och styckningen motsvarar för fläskkött 7,5 MJ el/kg (Olsson, 1998). Miljöpåverkan från slakteri består förutom av energiförbrukning och där till kopplad energiframställing, även av kött- och benavfall. Halva mängden av slakteriavfall utgörs av köttmjöl som har en N-halt på 16 % (Danius och Burström, 2001). Av kött- och benavfallet används så gott som allt till foderproduktion. Övrigt avfall (gödsel, mag- och tarminnehåll, slam, silrens, blod m.m.) läggs till 75 % ut på åkermark utan förbehandling, resten deponeras (Tabell 6 och Tabell 7). Avfallet är rikt på växtnäring; 3300 ton N samt 350 ton P varav 260 ton utnyttjas (NV, 1999). Det sker även utsläpp till vatten (Tabell 8). Tabell 6: Fast avfall från slakteri per slaktkropp Djurslag Levandevikt kg/djur Mängd avfall (kg/slaktkropp) Kött- och benavfall (kg/slaktkropp) Gödsel (kg/slaktkropp) Nöt 420 420 * 0,4 170 85 64 21 Gris 113 113 * 0,4 45 22,5 17 5,5 Fjäderfä 1,7 1,7 * 0,3 0,5 0,25 0,19 0,06 Deponi (kg/slaktkropp) Tabell 7: Fast avfall från slakteri per kg producerad mängd kött Djurslag Kg kött/slaktkropp (se bilagorna) Kött- och benavfall (kg/kg kött) Gödsel (kg/kg kött) Deponi (kg/kg kött) Nöt 180 0,47 0,36 0,12 Gris 48 0,47 0,36 0,12 Fjäderfä 1,2 0,21 0,16 0,05 8

Tabell 8: utsläpp till vatten från slakter (NV, 1999). Djurslag Totalt Total produktion Utsläpp g/kg kött N-tot ton/år (slaktvikt, ton) Nöt + Gris 830 480 000 1,7 Fjäderfä 85 82 000 1,0 Grossist Energiåtgång för kyllagring hos grossist är för kyckling 0,002 MJ el/kg och för kött(färs) 0,006 MJ el/kg (Johannisson och Olsson, 1999). Livsmedelsbutik Energiåtgång för kyllagring i butik är för kyckling och för kött(färs) är 0,030 MJ el/kg(johannisson och Olsson, 1999). Förvaring och tillagning i hushållen Energiåtgång för kyllagring i hemmet är för kyckling 0,05 MJ el/kg och för kött(färs) är 0,02 MJ el/kg (Johannisson och Olsson, 1999). Energiåtgång för tillagning i hemmet är för kyckling 7,4 (ugn) och 2,9 (spisplatta) MJ el/kg och för kött (-bullar) är 4,9 MJ el/kg (Johannisson och Olsson, 1999). Uppgifterna gäller två portioner. Vid tillagning av fyra portioner kommer energiförbrukningen nästan halveras. Energiåtgång för tillagning i hemmet är för fläskstek (200g, motsvarar 1,014 kg) är 4,2 MJ el (Olsson, 1998). Svinn vid tillagning är ca 20%. Detta svinn sker antingen i hemmet vid tillagning här eller hos förädlaren och tillagning till hel- eller halvfabrikat sker industriellt (Johannisson och Olsson, 1999). Transporter Samtliga transporter för att producera och konsumera 1 kg hemlagade kött (-bullar) eller i kg färsk kyckling är ca 1 MJ fossilt energi (Johannisson och Olsson, 1999). I Här har antagits att:! avståndet från jordbruk via förädling/grossist till butik är 500 km! transportmedel mellan butik och hushåll är 61% bil (avstånd 3,5 km), 37% går och 1,5% åker kommunalt! transportavstånd mellan hushåll och förbränning är 18 km och mellan hushåll och deponi är 15 km. Totalt körda km är 500 + (0,61*3,5) + 18 = 520,135 km varav personbilstransporterna utgör 2,135 km vilket motsvarar 0,4%. Därför har i uträkningarna all fossil energi antagits motsvara diesel som används i lastbil. Hur väl stämmer förutsättningarna som angetts i Johannisson och Olsson (1999) med förhållandena som kan antas gäller för Västerås Stad? För fjäderfä gäller att Guldfågel (ett stort företag i Sverige) har kläckeri i Blentarp, Skåne. Uppfödning och slakt sker på Öland. Från slakteri går fågeln till butik (Guldfågel hemsida). Avstånd från Öland till Västerås är 340 km, alltså kortare än vad som antagits ovan. 9

Om all uppfödning av nöt- och fläskkött antas ske i Mälardalen, är avstånd till Uppsala (slakteri) från centrala Mälardalen (Västerås) 100 km. Alltså mycket kortare än vad som antagits ovan. Bränning av hushållssopor sker i Uppsala eller Enköping. Avstånd är 96 km respektive 32 km från Västerås tätort. Alltså mer än fem respektive tre gånger så långt som antagits ovan. Deponi sker i Västerås Stad. Avstånd från Västerås tätort är 12 km. Alltså ungefär detsamma som antagit ovan. Slutsatsen blir att energiåtgång för transporterna är om något så överskattad. Fodermedelstillverkning Vid foderframställningen har hänsyn tagits till både det foder som själva slakdjuret äter samt till det foder som moderdjuret äter under dräktighetstiden (Tabell 9). Tabell 9: Miljöpåverkan vid foderproduktion (se bilaga 1-3) Totalt / kg fjäderfä Totalt / kg fläskkött Totalt / kg nötkött Areal, ha (*10-3 ) 0,5 1 5 Läckage, g N-tot * 6 50 100 Prod. träck, kg 1 4 48 Gödselgiva, g N 40 200 600 Effektivt N i träck, g 8 7 30 Behov h-gödsel 40-8=32 200-7=193 600-30=570 * Kväveläckaget baseras på uppgifter från djurgårdar där man gödslar med både stall- och handelsgödsel vilket ger ett högre kväveläckage än om man bara gödslar med handelsgödsel. Gödselgivan är även den räknad på att både handels- och stallgödsel används vilket medför högre giva än om bara handels eller stallgödsel används. Energiåtgången för framställning av foder ingår (se Slakteri och förädling). Reningsverket Enligt Danius och Burström (2001) kommer i princip all konsumerad mängd N avgå i urin och feacses till avfallshanteringen. Reningsgrad för den fullt utbyggda kvävereningen i Kungsängenverket är 75 % (se bilaga 4). Svinn vid tillagning är 20 % (Johannisson och Olsson, 1999). Det mängd mat och de kväve som ingår däri kommer inte belasta Kungsängenverket utan antas hamna i hushållssoporna. Innehållet av kväve i kött och fågel är 0,03 kg N/kg kött (Danius och Burström, 2001) vilket medför att utsläppen för 1 kg förtärt kött blir 30 gram N. Energiproduktion och framställning av diesel El som åtgår antas produceras genom Svensk elmix (Tabell 10). Utsläpp i samband med elproduktion inkluderar framtagning av bränsle och underhåll av kraftverk. 10

Tabell 10: Kraftslag och dess andel i svensk elmix (se bilaga) Andel Kraftslag Effektivitet 0.062 % Biobränsle 1,09 (gaskondensering) 0.456 % Vattenkraft 1 * 0.004 % Vindkraft 1 * 0.419 % Kärnkraft 0,33 0.011 % Naturgas 0,40 0.012 % Olja 0,40 0.033 % Kol 0,44 Miljöpåverkan från framställning av diesel se bilaga 6. RESULTAT Utsläpp till vatten I KÖTTKONSUMTION släpps det totalt ut 340 ton N-ekv. Från KÖTTKONSUMTION (75%) är utsläppen 260 ton N-ekv, och från KÖTTKONSUMTION (50%) 170 ton N-ekv (se Fel! Hittar inte referenskälla.). Osäkerheten i resultaten (visas i som smala lodräta streck) för kväve till vatten är relativt låg, faktor */1,6. Denna faktor innebär att utsläppen för KÖTTKONSUMTION kan variera inom intervallet 210-560 ton N-ekv, för KÖTTKONSUMTION (75%) 160-420 samt för KÖTTKONSUMTION (50%) 110-290 ton N-ekv. Osäkerheten gör det svårt att säga exakt vilken nivå utsläppen ligger på, men den sjunkande trenden för de jämförda systemen är densamma eftersom resultatet baseras på att färre mängd djur produceras i KÖTTKONSUMTION (75%) och KÖTTKONSUMTION (50%). 600 500 400 ton 300 N-ekv. Nuläget (100%) Scenariot (75 %) Scenariot (50 %) 200 100 0 Kväveläckage Figur 1: Utsläpp till vatten som bidrar till övergödning från KÖTTKONSUMTION av kväve (N-ekv). 11

Den procentuella fördelningen av utsläppen mellan olika källor visas i Figur 2. Denna fördelning är lika mellan de tre jämförda systemen. Den största minskningen sker utanför Västerås och beror på minskat behov av foder, samt minskande utsläpp från slakteri. Endast ¼-del av utsläppen härstammar från Västerås Stad och potentialen till utsläppsminskning där är endast 20 ton N-ekv för KÖTTKONSUMTION (75%) respektive 42 ton N-ekv för KÖTTKONSUMTION (50%). 24% 28% Reningsverket i Västerås Foderprouktion och slakteri utanför Västerås 48% Foderproduktion (soja) i USA Figur 2: Kväveutsläpp till vatten från KÖTTKONSUMTION fördelat på källor (ton N-ekv). Tabell 11: Utsläpp till vatten från KÖTTKONSUMTION (ton N-ekv). Nuläget Scenariot (50 %) Scenariot (75 %) Reningsverket 83 160 96 Foderproduktion och slakteri 62 120 72 Foderproduktion (soja) i USA 41 80 48 Utsläpp till luft Utsläppen till luft av N-NOx och N-NH 3 visas i Figur 3. I KÖTTKONSUMTION släpps det totalt ut 710 ton N-ekv. Från KÖTTKONSUMTION (75%) är utsläppen 540 ton N-ekv, och från KÖTTKONSUMTION (50%) 360 ton N-ekv. Osäkerheten i resultaten för kväve till vatten är */2,4. Osäkerheten gör att utsläppen för KÖTTKONSUMTION med 95 % säkerhet finns inom intervallet 300-1700 ton totalkväve. För KÖTTKONSUMTION (75%) är motsvarande intervall 220-1300, och för KÖTTKONSUMTION (50%) 150-860 ton N-ekv. Osäkerheten gör det svårt att säga exakt vilken nivå utsläppen ligger på, men den sjunkande trenden för de jämförda systemen torde vara densamma eftersom resultatet baseras på att färre mängd djur produceras i KÖTTKONSUMTION (75%) och KÖTTKONSUMTION (50%). Den procentuella fördelningen av utsläppen mellan olika källor visas i Figur 4. Denna fördelning är lika mellan de tre jämförda systemen. Den största minskningen sker utanför Västerås och beror på minskningen av antal djur som behövs födas upp för att tillgodose KÖTTKONSUMTION (75%) och: KÖTTKONSUMTION (50%). Som tidigare angetts har i beräkningarna antagits att 23 % av nötboskapen, 80 % av grisarna och 3 % av fjäderfjäna föds upp i Västerås, resten utanför. Utsläppen till luft består främsta av ammoniakavgång från gödsel, vilket är störst från nötboskapen räknat per kg producerat livsmedel. En liten del, endast 8 %, av utsläppen härrör från transporter. 12

1800 1600 1400 1200 1000 ton N-ekv 800 Nuläget (100%) Scenariot (75%) Scenariot (50%) 600 400 200 0 N-NOx och N-NH3 Figur 3: Utsläpp till luft som bidrar till övergödning och/eller försurning från KÖTTKONSUMTION (N-ekv). 8% 34% Utsläpp från uppfödning i Västerås (N-NH4) Utsläpp från uppfödning utanför Västerås (N- NH4) 58% Utsläpp från transporter (N-NOx) Figur 4: Kväveutsläpp till luft från KÖTTKONSUMTION fördelat på källor. I KÖTTKONSUMTION släpps det totalt ut 160 000 ton CO 2 -ekv. Från KÖTTKONSUMTION (75%) är utsläppen 120 000 ton CO 2 -ekv, och från KÖTTKONSUMTION (50%) 7 800 ton CO 2 -ekv (se Figur 5). Osäkerheten i resultaten för växthusgaser är relativt stort, */8,2. Osäkerheten gör att det intervall utsläppen för KÖTTKONSUMTION med 95 % säkerhet finns inom blir stort, 2 400-160 000 ton CO 2 -ekv. För KÖTTKONSUMTION (75%) är motsvarande intervall 1 800-120 000, och för KÖTTKONSUMTION (50%) 1 200-7 800 ton CO 2 -ekv. Osäkerheten gör det svårt att säga exakt vilken nivå utsläppen ligger på, men att den sjunkande trenden för de jämförda systemen torde vara densamma eftersom resultatet baseras på att färre mängd djur produceras i KÖTTKONSUMTION (75%) och KÖTTKONSUMTION (50%). 13

180000 160000 140000 120000 100000 ton CO 2 -ekv 80000 Nuläget (100%) Scenariot (75%) Scenariot (50%) 60000 40000 20000 0 GWP (CO2 och N2O) Figur 5: Utsläpp till luft av växthusgaser från KÖTTKONSUMTION. Enhet CO 2 -ekv. Den procentuella fördelningen av utsläppen mellan olika källor visas i Figur 6. Denna fördelning är lika mellan de tre jämförda systemen. Den absolut största källan, 96%, till växthusgaser är transporter (både CO 2 och N 2 O). Dessa sker utanför Västerås. Här är transport av djuren från uppfödningsstället till slakteri, och sedan av livsmedelsprodukten till butik, och vidare till hushåll samt transport av avfall medräknat. Den näst största källan är elproduktion. 1% 95% 4% Utsläpp från elproduktion av CO2 Utsläpp från transporter av CO2 Utsläpp från transporter av N2O Figur 6: Utsläpp av växthusgaser till luft från KÖTTKONSUMTION fördelat på källor. 14

Kväveflöden Flödena av kväve i KÖTTKONSUMTION och: KÖTTKONSUMTION (75%) och (50%) visas i Figur 7 och Figur 8. Ingen strukturell förändring sker mellan de två systemen. Det som skiljer är mängden flöden som flödar i systemet. Flöden för KÖTTKONSUMTION (75%) visas inte i bild eftersom mängden på dessa flöden är ¾ delar av flöden i Figur 7. Figurerna visar att de största flödena av kväve är förknippat med produktion av foder och uppfödning. Till luft är det ammoniakavgång från gödsel som dominerar stort. Detta sker framförallt utanför Västerås. Till vatten är det kväveläckage från odling av foder som dominerar. Anmärkningsvärt är att läckaget från odling av soja i USA är av samma storleksordning som utsläppen från reningsverket i Västerås. En förändring av köttproduktionen kan få lika stora förändringar i USA som lokalt i Västerås. LUFT 2,2 PROD. EL 53 412 245 PROD. DIESEL TRANSPORT LIVSMEDEL 332 SERVICE 332 HUSHÅLL 229 94 230 PROD. SOJA 96 332 AVFALLS- HANTERING 83 478 12 AVFALLS- 16 HANTERING 18 LANTBRUK & FISKE 2203 87 MARK 142 755 LANTBRUK & FISKE 44 MARK VATTEN VATTEN VATTEN Västerås kommungräns Sverige Världen Figur 7: Flöden av kväve för KÖTTKONSUMTION. Enhet ton N-ekv/år. LUFT 1,1 PROD. EL 20 206 123 PROD. DIESEL TRANSPORT LIVSMEDEL 166 SERVICE 166 HUSHÅLL 115 49 115 PROD. SOJA 48 166 AVFALLS- HANTERING 41 239 6 AVFALLS- 8 HANTERING 8,8 LANTBRUK & FISKE 1101 43 MARK 71 377 LANTBRUK & FISKE 22 MARK VATTEN VATTEN VATTEN Västerås kommungräns Sverige Världen Figur 8: Flöden av kväve för KÖTTKONSUMTION (50%). Enhet ton N-ekv/år. 15

DISKUSSION Hypotesen var att handlingsalternativet skulle leda till; 1. minskningen av kväveutsläpp till vattendrag pga av en minskad konsumtion av protein i sektorn HUSHÅLL. 2. minskning av utsläppen av miljöstörande kväve utanför Västerås, och därmed minskad miljöskuld till andra regioner. Båda de ovanstående punkterna uppfylldes. Störst var minskningen utanför kommungränsen vilket beror på att merparten av de djur som krävs för att mätta västeråsarna föds upp där. Resultatet från analysen ser bara positiva ut. Detta beror på att det som beräknats är den minskning av miljöbelastning som kan bli ett resultat av minskat intag av kött, och därför minskad produktion av livsmedel baserat på animaliskt protein. I verkligheten är det kanske mer troligt att även om västeråsarna äter mindre kött så behöver inte det påverka själva produktionen. Det man då kan uppnå är en minskning av utsläpp från reningsverket. Totalt flödade 420 ton kväve ut från reningsverket 1998 (dagens utsläpp torde vara lägre eftersom kvävereningssteget endast var i bruk under senare delen av 1998). Den beräknade minskningen i KÖTTKONSUMTION (50%) är hela 41 ton, alltså 10 %. Ingen kompensation på mattallriken har inkluderats för den mat som går bort. Ur näringssynpunkt (protein) så är det sista antagandet inte fel, men man kan ifrågasätta om det är troligt att människan tar bort något från sin tallrik utan att ersätta det med annat. Andra studier av den rekommenderade dieten från Centrum för tillämpad näringslära har visat att miljövinsten i form av CO2-ekv från direkt och indirekt energiåtgång blir mer eller mindre noll om man räknar in produktion av andra livsmedel som kompenserar för bortfallet (Wahlén, 2002). Detta pekar på att den vinst i form av minskade växthusgaser som här påvisats inte skulle kvarstå om man räknade in produktion och tillagning av grönsaker för att kompensera det minskade köttintaget. Vad effekterna kan tänkas bli för kväveflöden och utsläpp till luft och vatten vore intressant att studera vidare. REFERENSER Skriftligt material Burström, F., Danius, L., Haid, T., Lundberg, H. och Söderbaum, P. (2001) KomAros. Kommunala miljöstrategier. Exemplet kväve i Västerås. Årsrapport 2000/2001. Kungl. Tekniska Högskolan, avd. för Industriellt Miljöskydd. CTN (2001) Ät S.M.A.R.T. Centrum för Tillämpad Näringslära, Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting. Danius, L och Burström, F. (2001) Kvävemetabolism i Västerås 1995 och 1998. Praktisk tillämpning av materialflödesanalys. Institutionsrapport TRITA-KET-IM 2001:1. Hedbrant, J och Sörme, L. (2001) Data vagueness and uncertainties in urban heavy-metal data collection. Water, Air & Soil Pollution (in print). Johannisson, V. och Olsson, P. (1999) Energiåtgång från jord till bord för råvara, hel- och halvfabrikat. SIK-Rapport nr 659, Göteborg Mälarenergi (2000) Miljörapport för Kungsängenverket 2000. Mälarenergi, Västerås NV (1996) Biff och bil? Om hushållens miljöval. Naturvårdsverket rapport 4542, Stockholm 16

NV (1998) Ärter eller fläsk. Naturvårdsverket, Rapport 4909 NV (1999) Från ax till avfall. Livsmedelssektorns miljöpåverkan. Naturvårdsverket, Rapport 4946 Olsson, P (1998) Ärter eller fläsk. Naturvårdsverket Rapport 4909, Stockholm SJV (2000) Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996-1999. Jordbruksverket Rapport 2000:13 Wahlén, A. (2002) titel?. Examensarbete Internet Västerås Stad (Internet a); www.vasteras.se/arsredov/00/miljo. Miljö- och folkhälsoredovisning 2000. Sidan besökt 18 mars 2002. Guldfågel (hemsida) http://www.guldfageln.se/100proc/welcome.htm. Sidan besökt 21 mars 2002. Muntliga källor Lignell, Gunnar, Västerås Stad, mars 2001. Tfn 021-16 00 00 Hallinder, Göran, AB Kronfågel i Valla, goran.hallinder@kronfagel.se Runfeldt, Lars, Farmek, Ägarsektion i Norr i Uppsala, Tfn. 018-167619 Henrikson, M. Västerås Stad, december 2001, (arbetsmaterial om effektmål), Tfn. 021-16 00 00 17