Främja fullföljande av studier Motverka utanförskap!"#$%&'
Betydelsen av utbildning: utanförskapets konsekvenser Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet Sämre hälsa (fysisk och psykisk) Ökad risk för kriminalitet Lägre grad av deltagande i samhället (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998,.; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008. m.fl.m.fl.)
Utanförskapet i Sverige? 12,4 % saknar behörighet till gymnasiet 24% fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år Ca 13 000 unga riskerar sakna sysselsättning efter GY 77 000 unga har ej arbetat/studerat under de senaste 3 åren (16-29) 20 000 inte varit i kontakt med AF eller hem-kommun (KIA) (AF, Ungdomsstyrelsen, skolverket,, Nilsson & Wadeskog)
Riskfaktorer för avhopp Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer: SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder (87% klarar godkänt i alla ämnen i grundskolan av elever med minst 1 förälder med högre än gyutb. 44% klarar godkänt i alla ämnen av eleverna med föräldrar som inte har gy-utb.) Närsamhällets karaktär (SES) Kön (fler pojkar) Flytt (fler ökar risk) Språk, etnicitet (minoritetsgrupper) Hem-skola kulturkrockar Uppfostringsmönster, föräldrars förväntningar & engagemang, kommunikationsmönster Funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa Behov av särskilt stöd Självförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens (Dale, 2011, NDPC, 2007, m.fl. m.fl.)
Risk-faktorer synliga i skolan: Effekter av individuella/ strukturella bakgrundsfaktorer För ändring ska man fokusera på de faktorer som går att förändra Frånvaro Låga skolresultat Repetition av klass Inlärningssvårigheter (särskilda behov) Negativa relationer med jämnåriga (mobbare, mobbad, utanförskap, kompisar som inte går i skola) Låg självkänsla /självförtroende med arbetet Låg motståndskraft (klara motgångar) Anknytning till skolan (school connectedness) inramar faktorerna (Omarbetad från Dale, 2011 m.fl. NDPC, 2007)
Anknytning (connectedness) till skolan: indikatorer på engagement kan förbättras! Beteende (behavioral): närvaro, aktiv på lektioner, fullföljer uppgifter, läxor, fokuserad tid på uppgifter under lektionstid, ställer frågor, (extracurricular) o.s.v. Akademisk: resultat/betyg, läxläsning, tid på skolarbete och skolrelaterade saker i skolan/hemma inlärningsstrategier, problemlösning o.s.v. Kognitiv: hur ser elever kopplingen mellan skola och framtida mål, relevansen, meningsfullheten, hur sätts mål med lärande och för framtid, självreglering av prestation m.m Psykologisk: identifierar sig med skolans värderingar (normer) kompatibla normer hem-skola, värderar skola, upplever meningsfullhet och relevans Affektiv (socioemotionell): känner man tillhörighet, anknytning till andra i skolan (hemmet), stöd och social trygghet och stimulans, gemenskap o.s.v. (Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)
Skolan gör enorm skillnad Skolrelaterade risk-faktorer: Brist på kompetens att arbeta med elever i riskzon Brist på kompetensutveckling Brist på resurser (material eller personal) Brist på SYV Brister i det relationella arbetet (lärare/elev) Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m) Låg status på utbildning ( yrkesförberedande? ) Social sammansättning (skolantagning) Storlek (skola och klass för elever i risk-zon bra med mindre) Undervisningskvalitet Lärartäthet (Anpassat från Dale, 2011)
Betydelsen av kursplaner läroplaner system: Riskfaktorer Upplevd brist på meningsfullhet och relevans i kurser/ studieplan Föreskriven teoretisk studieplan/kurser Inlåsning i olämpliga kurser (teoretiska/praktiska) Olämplig pedagogik - fokus på läroplanens innehåll/ kursmålen snarare än eleverna Brist på alternativa utbildningsvägar med möjligheter till formaliserad ackreditering/validering Minskad tid för elevens helhetsutveckling p.g.a. press kring kursmål (socio-emotionellt, likabehandlingsarbete, stödsystem och även aktiviteter utanför skoldagen) (Dale, 2011 m.fl.)
Motverka studieavbrott: Effektivt med flera nivåer Främjande: ex. uppföljning rutiner för frånvaroanmälan och oro, skapa meningsfull undervisning o.s.v. Förebyggande: när problem har uppstått ofta individuellt riktade insatser Remedial: för att vinna elever tillbaka när de gjort avbrott, second chance schools ex. Effektivt att arbeta på flera nivåer rätt strukturer och rätt individuella insatser Ex. Holland har vänt trenden: Nationella mål, meningsfull undervisning, uppföljning digitalt, utbildningslängd, individuella studievägar, SYV, care structure (samverkan för hälsa)
Framgångsrika insatser för att motverka avbrott: effektutvärderade insatser/program (individ/skola) Samhällstjänst (ofta särskilda projekt) Yrkesutbildning (starkt tema i mycket av int. forskningen) Mentorskap/Rådgivning och stöd (akademiskt, studie-orienterat och socioemotionellt, uppföljning..) Högskoleförberedande aktiviteter (kurser och rådgivning) Färdighetsträning Förändring av organisation, (skola/klass) Case management (samordning av insatser, uppföljning ) Utökat akademiskt stöd (uppföljning) Alternativ skola Program som omfattar flera delar (akademiskt, yrkesförberedande, case management) Annat (fritidsaktiviteter, bostadslösningar för hemlöshetsproblematik osv) (Wilson et. al., 2011 m.fl)
Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/ förebyggande insatser Individfokuserade insatser: intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer erfaren personal Kontinuitet tydlig uppföljning bygga anknytning Organisation/system insatser flexibilitet i utformning av undervisning/ kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat tydlig uppföljning trygg miljö stötta risk-tagande för elever och personal (Lamb et al 2004, 2008 o.s.v.; Klima, 2005, NDPC, 2007 m.fl.m.fl.)
Motverka Studieavbrott i Sverige vad säger Skolverket utifrån svenska erfarenheter Bra bemötande av eleverna är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad analysera orsaker och genomför åtgärder Att vara på rätt utbildning ger motivation Kvalitet genom samarbete och delaktighet involvera eleverna och god samverkan med arbetslivet Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov noggrann uppföljning (Skolverket, SKL)
Motverka Studieavbrott GY Plug In Holistisk fokus: Samverkan (inom och utanför skolan) multi-kompetenta team elev-coacher, case managers skola-arbetsliv Stärk anknytning på fler arenor: (akademisk, kognitiv, psykologisk, socio-emotionell) studiestöd, studieverkstäder, strukturstöd, coacher kognitiva verktyg, mental träning, KBT, motivationshöjande aktiviteter, MI, bygga motståndskraftutökad, SYV, utforska framtidsmöjligheter det relationella ledarskapet bemötande, coachande förhållningssätt, mentorskap värderingsövningar, likabehandlingsarbete, livskunskap Hälsofrämjande Flexibilitet (organisation, innehåll, ped.) individuella studieplaner utifrån holistiska mål (även praktik, arbetsliv) Studieverkstäder som fångar upp strukturerar efter behov o.s.v. case managers/coacher alternativ skola (helt flexibla studieplaner) elev-centrerad, block-läsning, online, samverkan skola-arbetsliv
Motverka Studieavbrott Plug In utv. Av KIA Hitta effektiva former för uppföljning Rätt kompetenser: coacher, relationell kompetens Arenorna: ungdomens hus, föreningar, facebook o.s.v. Samverkan skola: överlämningar (AF, AME, SOC, o.s.v.) Förebyggande uppföljning i samverkan med skola coachande samtal Uppföljning efter insatser kontakta och stäm av Hitta effektiva insatser Holistisk fokus Stärk anknytning bygga relationer, motivationshöjande, coacha, bygga motståndskraft, utveckla verktyg (KBT) social kompetens, SYV, studieteknik, praktik, studiebesök Hälsofrämjande: fysisk, psykisk, livskunskap Flexibilitet (organisation, innehåll, ped.) Individuella studieplaner utifrån holistiska mål Flexibel undervisning, online, elev-centrerad, praktik, arbete, samverkan skola-arbetsliv, rätt intensitet, kick-start kurser, längre sammanhängande - kontinuitet
Viktiga hållpunkter: Studieavbrott är en process börjar tidigt Avbrotts-processen är ett resultat av en interaktion av individ/ hem/samhälle och skola Elever med många individuella riskfaktorer klarar skolan Skolan gör stor skillnad (organisationen, undervisningens innehåll och utformning, bemötande o.s.v.) Det relationella arbetet är viktig för alla elever MEN helt avgörande för elever i riskzonen
Hur arbetar vi framåt?: Samla kunskaperna PlugInnovation Ett kunskapskluster Vad vet vi? Statistik (bra uppföljningssystem för kartläggning och rätt insats) Vad vet vi? Samla forskning och relevant litteratur för vetenskaplig grund i insatser Vad fungerar - Samla erfarenheter systematiskt bygga beprövad erfarenhet genom metodbank Vad skulle kunna fungera? Använd resultat från projektet Plug In för att skapa modeller (synergi effekter innovation)
Kontakt för PlugInnovation.se Kontakt Anna Liljeström, Lisa Sipari, 0709-70 93 04 0708-24 35 07 anna.liljestrom@grkom.se lisa.sipari@grkom.se!"#$%&'