Så här läser du tidningen digitalt

Så här läser du tidningen digitalt Bläddra Det finns flera sätt att bläddra: Klicka och dra med musen i tidningens hörn precis som i en vanlig tidning, klicka på hörnen eller använd pilknapparna nedtill. Förstora För att förstora klickar du på det du vill läsa. Klicka en gång till för att förminska. Eller scrolla ut och in, det går lika bra. Sök i tidningen Skriv in det du söker efter i sökfältet. Dela med dig Klicka på kuvertet för att dela med dig av det du läst. Det aktuella uppslaget skickas med e-post till den adressat du lägger in. Om du bara vill dela med dig av en del av tidningsuppslaget, till exempel en artikel, klicka på symbolen längst ner till höger och markera utvalt område. Fyll i mottagare, e-postadress och så vidare. Se innehållet i tidningen Klicka på symbolen för att se en översikt av tidningens uppslag. För att skriva ut Klicka på skrivarikonen nedtill till höger. Markera de sidor du vill skriva ut. Klicka på Skriv ut. OBS! Använd inte vägen Arkiv, skriv ut eller Ctrl+P det fungerar tyvärr inte i det här programmet. Skapa PDF Om du vill omvandla dokumentet till PDF klickar du på PDF-symbolen och markerar vilka sidor det gäller. Tryck Hämta och välj Öppna eller Spara så skapas en PDF-fil. Anmäl fler läsare Vill du att någon mer i ditt företag ska kunna läsa EIO-Aktuellt? Skicka ett mejl med din kollegas namn och e-postadress till camilla.marke@eio.se och ange att det gäller utskick av EIO-Aktuellt. Följa länkar För att följa länkar till medlemssidorna på eio.se måste du vara inloggad som medlem. Det underlättar därför om du är inloggad när du läser EIO-Aktuellt, då fungerar länkarna direkt. Har du svårt att komma ihåg dina inloggningsuppgifter, fyll gärna i kryssrutan Kom ihåg mina inloggningsuppgifter när du loggar in, se nedan. Då behöver du inte fylla i dem på nytt varje gång. Har du problem att logga in kontakta Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se 1 EIO-AKTUELLT nr 11 2010

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 11 2010 Hanna-Lotta Nielsen ny affärsjurist på EIO EIO:s distriktsordförande i Örebro-Värmland, Göran Nordin: Välkommen till nya digitala EIO-Aktuellt Nyckeln till framgång är medlemsnytta EIO:s distriktsordförande i Örebro-Värmland Göran Nordin är full av energi och hyser gott hopp om branschens utveckling. Nyckeln till framgång är medlemsnytta och ökad dialog med medlems företagen, anser han. Göran Nordin startade Elgruppen redan 1977 och har sett hög- och lågkonjunkturer komma och gå. Genom sitt engagemang i EIO har han god insyn i vad som sker i branschen och ett värdefullt nätverk med branschkollegor i hela landet. Det är något han har nytta av som företagare. Läs mer på sid 6 Hanna-Lotta Nielsen tillträdde den 15 november som affärsjurist på EIO:s huvudkontor i Stockholm. Hennes huvudsakliga arbetsområden blir affärsjuridik, entreprenad- och upphandlingsfrågor. Hon efterträder tidigare affärsjuristen Per Karlsson, som kommer att finnas tillgänglig för EIO under en övergångsperiod. Hanna-Lotta Nielsen kommer senast från en tjänst som enhetschef på Post- och telestyrelsen med inriktning på telekombranschen. Hon har tidigare erfarenheter från bland annat advokatbyrå och från Konkurrensverket, där hon som sakkunnig i konkurrensrätt arbetat med frågor i byggsektorn. Dags att beställa 2011 års EIO-kalender Den är som vanligt blå, spiralbunden och innehåller veckouppslag, inbunden atlas, löst telefonregister och har en sida med de vanligaste elsymbolerna. Priset är 41 kr, exklusive moms och frakt, vid en beställning på minst tio exemplar. Mot en extra kostnad finns möjlighet att trycka ert företagsnamn på baksidan. Beställningsblanketten hittar du här 2011 EIO fortsätter kämpa mot svartarbeten Läs mer på sid 2 EIO-AKTUELLT nr 11 2010 1 41 eio.se Vi finns alltid på

Foto: Peter Hoelstad INLEDAREN Jan Siezing, vd, jan.siezing@eio.se, tel 08-762 75 77, 0705-32 10 18 EIO fortsätter kämpa mot svartarbeten EIO har inom nätverket Byggbranschen i samverkan under ett antal år arbetat med att få bort svartarbete inom branschen. Det har bland annat resulterat i att cirka 200 000 medarbetare i sektorn numera kan registreras och identifiera sig på arbetsplatsen med hjälp av kortet id06. Vi har några ytterligare krav vi driver mot myndigheter och regering i syfte att försvåra svartarbete och skapa en sund konkurrens. Vad som kanske inte är lika känt är att EIO också är en av stiftarna till Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd, vars syfte är att motverka korruption, oseriösa affärsmetoder, diskriminering eller annat som strider mot svensk lag och god affärssed. Tyngdpunkten ligger på de professionella affärerna. För den sakens skull har rådet gett ut etiska regler som rådets medlemmar förbundit sig att följa. Om Etiska Rådet finner att en aktör har brutit mot de etiska reglerna ska styrelsen för den berörda organisationen underrättas om det. Rådets beslut publiceras även i branschmedia. Bygg- och installationssektorn utmålas ofta som en oseriös bransch med svartarbete och hantverkare som gör lite som de tycker. Det är därför viktigt att EIO som bransch organisation och våra medlemsföretag står upp för de regler vi själva skapat. Därmed visar vi att detta är en seriös bransch med sund konkurrens och att de exempel som eventuellt kommer i dagen via media är avarter som inte tillhör branschen. Läs gärna mer om Etiska Rådet på www. byggetik.se Samhällsbyggnadssektorns Etiska Regler Uppskattat teknikfokus under Teledagarna Högaktuella ämnen, trendbevakning och teknik fanns på agendan när Teledagarna kom till Stockholm. Kameraövervakning, bredbandsutbyggnad och överordnande system var en del av djupdykningarna som deltagarna fick göra. Text och foto: Henrik Hjelmberg EIO:s återkommande arrangemang Teledagarna genomfördes i början av november runtom i landet. Torsdagen den 11 november var arrangemanget i Älvsjö söder om Stockholm till glädje för ett femtiotal deltagare som främst fick ta del av det senaste inom teknikutvecklingen. Den sociala biten i att träffa andra inom branschen och dessutom besöka några av utställarna vi har fått hit är viktig. Både för EIO och medlemmarna, säger Joakim Carlsson från EIO. Vi valde att inrikta dagarna mot teknik i år eftersom många utvärderingar har efterfrågat det tidigare, fortsätter han. Och teknik var verkligen vad deltagarna fick. Under förmiddagen låg fokus på bredbandsutbyggnad. Robert Johnsson från Netrigo berättade om byggnation av bredbandsnät och delade med sig av erfarenheter från besiktningar samt kvalitetssäkringar av fiberoptiska nät. Han berättade om bra och mindre bra arbetssätt. Eftersom regeringens bredbandsvision är att 90 procent av landet ska kunna ha tillgång till 100 Mbit senast 2020 så är fibernätsutbyggnaden en högaktuell fråga för branschen. Fiber är enda lösningen på den ekvationen, det räcker inte att använda de gamla kablarna överallt längre, säger Joakim. Men uppbyggnaden av fastighetsnät var också väldigt intressant att ta del av. VÄRMEKAMEROR EN KÄRNFRÅGA Värmekameror hamnade i rampljuset under början av eftermiddagspasset. Som tidningen Elinstallatören skrivit om tidigare är en ny kameralag på förslag, vilken sannolikt kommer att ha inverkan på in Vi valde att inrikta dagarna mot teknik i år eftersom många har efterfrågat det tidigare, säger Joakim Carlsson från EIO. stallationen av kameror. Vad lagen konk ret kommer att betyda är omöjligt att veta i förväg. Klart är dock att dagens lösning där två olika instanser (Datainspektionen och Länsstyrelsen) ger tillstånd var och en för sig är ohållbar, speciellt i de fall då de ger olika besked gällande samma installation. Med anledning av detta fanns Erik Bladh från Axis i talarlistan, kärnfrågan i hans föreläsning kom dock att handla om värmekameror. Om deras funktion samt om var man får sätta upp den. Är det en detektor eller en kamera? Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i oktober 2010 EIO Stockholm E27 El Kommanditbolag, Upplands Väsby John Albinsson El, Sollentuna Årnbys Elektriska AB, Täby EIO Västra Sverige Edgars Elektriska, Tidaholm EIO Sydöstra Sverige Bogesunds El & Tele i Jönköping AB, Ulricehamn Forsgårds El Service AB, Habo HSB Göta Byggaktiebolag, Jönköping 2 EIO-AKTUELLT nr 11 2010

EIO-medlemmar tycker till om Teledagarna EIO-Aktuellt var på plats i Stockholm och passade på att fråga några besökande EIOmedlemmar om vad de tyckte om årets Teledagar. 1. Vad hade du sett fram emot när du kom hit? 2. Vad var det bästa med dagen? Några av de som talade på Teledagarna var, från vänster Erik Bladh, AXIS Communication, Fredrik Phil, Peelit och Jan Andersson, COBS. Många nyfikna besökare tog del av utställarnas nyheter och ville gärna höra mer om vad de olika företagen hade att erbjuda. Peter Haraldsson, Browik Installation i Örebro 1. Jag ville veta hur det var med värmekamerorna, vad lagen säger. 2. Det fick jag svar på och det var viktigast. Men uppbyggnaden av fastighetsautomation var också väldigt intressant att ta del av. Det går ju inte att identifiera en individ med hjälp av värmesensorer. En sak är i alla fall säker, kameralagen hänger inte med. LJUD OCH ÖVERORDNING Resten av dagen ägnades åt olika system. Mikael Karlsson från Standard Audio kom med installations- och projekteringstips gällande utrymningslarm. I samband med presentationen konstaterades ett faktum som per automatik kan komma att ge firmor mer installationsjobb under redan planerade jobb. Alla vet inte att man måste ha ett talat utrymningslarm i samlingslokaler som kan ta 150 personer, men så är det. Hypen kring överordnade system är och förblir stor. Att lägga alla systemen under ett tak för att förenkla driften verkar efterfrågas allt mer. Tanken om att detta kräver att en hacker sätter sig och programmerar verkar nära, men Fredrik Pihl från Peelit förklarade hur integrering och användning av överordnade system kan genomföras. Han påpekade även vikten av säkerhet när systemen konstrueras. Det gäller att fastslå vilka risker som kan uppstå och förebygga dem, säger Fredrik. Vidare berättade han att trenderna inom integreringen för närvarande handlar om att elinstallationer och IT går samman med säkerhetslösningarna allt mer. Då gäller det att använda sig av behovsstyrd access så att man har det man behöver inte mer. Hela tanken med överordnade system går dessutom hand-i-hand med Kapa Kilowatten. Att flera system ska jobba tillsammans och därigenom samtidigt minska energiförbrukningen, avslutade Joakim Carlsson. BERGSÄKERT Som avslutning av dagen tog Jan Andersson från COBS upp olika typer av trådlösa system så som DECT. Ja, det finns ju visserligen en kabel dragen för att det ska fungera men det märker inte brukaren och det är själva grejen. Tekniken används främst på ställen där det inte går att använde sin vanliga mobiltelefon också, som i bergrum, säger Jan. Han gav en inblick i vad tekniken kan generera och vad denna något speciella del av marknaden medför för tankesätt. De trådlösa systemen är tänkta att installeras till exempel inom vården, handeln eller på båtar. Även inom kriminalvården finns det stora vinster med att använda denna typ av system, vilket i sin tur gör att driftssäker heten hos tekniken måste vara hög. Det kan handla om liv eller död på ställen där detta sitter, då måste det funka. Tommy Swedh, Assa AB i Stockholm 1. Jag är intresserad av allt inom integrerade säkerhetssystem så jag ville se trender, CCTV-nyheter. Ja i princip allting som är här idag. 2. Ja trenderna inom säkerhetsbranschen var väldigt kul och nyttiga att ta del av. Dick Lundmark, Browik i Stockholm 1. Jag var nyfiken på allting som de tog upp under dagen. 2. Främst tycker jag att det var bra att man pratade om kameralagen. Vi har själva installerat värmekameror för SISAB i Stockholm och berörs därför mycket av eventuella förändringar. EIO-AKTUELLT nr 11 2010 3

Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig Bättre arbetsmiljö positivt för både hälsa och resultat Både arbetsgivare och medarbetare vinner på medvetna förbättringar av arbetsmiljön. Förutom de primära hälsovinsterna kan en bättre arbetsmiljö ge positiva resultat även på företagets effektivitet och lönsamhet. Det menar EIO:s arbetsmiljöspecialist Rickard Lindberg. Det är bättre att ta ett litet steg i taget än inget alls. Gör små förbättringar och skapa ett nytt beteende, till exempel genom att fokusera på ett område i taget. Börja förslagsvis med att se över risken för fall- och stegolyckor och tänk på att ALLTID spänningsprova, säger Rickard Lindberg. 4 Arbetsmiljöområdet har länge varit ett prioriterat område inom EIO. Genom att arbeta proaktivt vill EIO skapa en medvetenhet om vilka riskområden som finns och uppmuntra medlemsföretagen till ett systematiskt arbetssätt. Sedan 2008 är det Rickard Lindberg som driver arbetet framåt. Som tidigare driftingenjör inom processindustrin och med många år på Arbetsmiljöverket har han en gedigen kunskap inom området. En viktig drivkraft i arbetet på EIO är den nära kontakten med medlemsföretagen, som oftast hör av sig på telefon: Genom rådgivningssamtalen får jag möjlighet att hjälpa till med både små och stora problem ute hos företagen. För det mesta räcker det med ett par rådgivande samtal för att företagaren ska hitta en bra väg till en lösning. Jag vägleder och försöker ge den bakgrundskunskap de kan behöva. Men mitt långsiktiga mål är att få medlemsföretaget att förstå att ett strategiskt arbetsmiljöarbete är en tillgång, även för att öka företagets effektivitet. KALKYLVERKTYG FÖR ARBETSMILJÖINVESTERINGAR Idag finns flera olika kalkylverktyg att testa för de företagare som vill göra beräkningar på sina arbetsmiljöinvesteringar. Ny forskning från Stockholms universitet visar till exempel att det går att spara 45 000 kronor per år och anställd om en medarbetare slutar röka. Att arbeta proaktivt innebär att skapa ordning och strukturer för att undvika problem. Det är här Rickard ser företagens största potential. Men många tror att ett mer systematiskt arbetssätt kräver för stora resurser och undviker kanske därför att ta tag i problem. Rickart Lindberg vill därför tona ner arbetsbördan och göra arbetet mer konkret: Det är bättre att ta ett litet steg i taget än inget alls. Gör små förbättringar och skapa ett nytt beteende, till exempel genom att fokusera på ett område i taget. Börja förslagsvis med att se över risken för fall- och stegolyckor. Rensa ut dåliga arbetsredskap och ersätt med ändamålsenliga. Rickards bästa tips för en säkrare arbetsmiljö Se över dina arbetsredskap och gör dig av med onödiga risker i vardagen: Släng till exempel alla ensidiga trappstegar så slipper du trampa fel när du vänt dig och ska kliva ner. Spänningsprova alltid, gör det till en vana. Lär dig mer om arbetsmiljöområdet med hjälp av Internet. Här är några bra länkar som hjälper dig vidare: Prevent 5S för en bättre arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets temasidor för byggbranschen Elsäkerhetsverket EIO-Q om ledningssystem och systematiskt arbetsmiljöarbete LönSAM exempel på en lönsamhetskalkyl gällande arbetsmiljöinvesteringar Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter, EUU EIO-AKTUELLT nr 11 2010

Att gå en kurs kan ge en nystart i arbetsmiljöarbetet och jag vill uppmana alla som vill komma vidare att ta tillvara på den kunskap och inspiration en kurs kan ge. Det kan verkligen leda till att öka företagets effektivitet. Lättare att använda Digital-IS Nu är EIO:s hjälpmedel Digital-IS, som hjälper dig som arbetsgivare med Installationsavtalet, en integrerad del av medlemssidorna på www.eio.se och därmed tillgänglig för alla medlemsföretag utan en extra inloggning. Digital-IS hjälper dig som arbetsgivare med Installationsavtalet, kollektivavtalet som alla medlemmar i EIO är skyldiga att följa, och mycket som rör tillämpningen av det. Här kan du enkelt navigera i avtalskapitlen och läsa EIO:s förtyd ligande kommentarer till de olika bestämmelserna. Här finns även länkar till de lagar som är relaterade till avtalets bestämmelser, annan viktig arbetsrättslig lagstiftning och hjälpmedel som till exempel ackordstidslistan. Via Digital-IS kan du även enkelt ladda ner blanketter och andra dokument du kan behöva i din dagliga verksamhet. Skulle du inte hitta det du söker eller har en mer komplex fråga kan du som är medlem alltid vända dig till EIO:s företagsrådgivare för personlig rådgivning. Vill du veta mer? Kontakta Gunilla Blomberg Rengård 08-762 75 70, gunilla.blomberg.rengard@eio.se Foto: Johanna Norin Även den psykosociala sidan av arbetslivet är en viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Konflikthantering, sociala problem och missbruksproblematik är viktiga områden som en arbetsgivare är skyldig att hantera. Det finns i det här arbetet anledning att fundera kring vilken grundläggande förettagskultur företaget har och hur den kan påverka medarbetarnas riskbeteende. Vi måste till exempel komma bort från den riskbenägna attityd som leder till att det slarvas med att spänningskontrollera. Här finns en tydlig åldersskillnad, yngre elektriker drabbas 25 procent oftare av strömgenomgång, vilket är oroande. I Rickards uppdrag ingår även att hålla kurser och föreläsningar, både i EIO:s regi och i samarbete med EUU. Att gå en kurs kan ge en nystart i arbetsmiljöarbetet och jag vill uppmana alla som vill komma vidare att ta tillvara på den kunskap och inspiration en kurs kan ge. Det kan verkligen leda till att öka företagets effektivitet. Vill du veta mer? Kontakta Rickard Lindberg 08-762 75 08, rickard.lindberg@eio.se Förhandlingar angående kontrollavgiften Svenska Elektrikerförbundet (SEF) har under senare tid påkallat ett stort antal förhandlingar runt om i landet angående kontrollavgiften för oorganiserade arbetstagare (dvs, de som inte är medlemmar i SEF). Om ditt företag får en förhandlingsframställan rörande kontrollavgiften kontakta EIO:s företagsrådgivare för rådgivning eller förhandlingshjälp. Inkasseringsavtalet tecknades mellan SEF och EIO 1977 med innebörden att företagen ska göra avdrag för så kallad ackordskontrollavgift på månadslönen för samtliga arbetstagare inom kollektivavtalsområdet och inbetala kontrollavgiften till SEF. Våren 2007 rekommenderade EIO medlemsföretagen att inte längre göra avdrag för kontrollavgift för oorganiserade medarbetare som inte arbetar på ackord på grund av en dom från Europadom stolen. I domen fastställde Europadomstolen att det var fel av byggföretag inom Sveriges Byggindustrier att från lön dra granskningsarvode för medarbetare som inte var med i fackföreningen Byggnads. Att göra löneavdrag för oorganiserade stred mot Europakonventionens skydd för mänskliga rättigheter. Europadomstolen menade bland annat att Byggnads inte på ett tillfredsställande sätt kunde redovisa vad de använde granskningsarvodet till. Det kan också konstateras att övriga fackförbund på svensk arbetsmarknad snabbt anpassade sig efter domen och mönstrade ut motsvarande bestämmelser ur sina kollektivavtal. SEF har dock valt en annan väg och med anledning av detta är kontrollavgiften för närvarande under prövning i Arbetsdomstolen (AD) och kommer att avgöras under nästa år. Under handläggningen i AD har det blivit alltmer uppenbart att SEF, på samma sätt som Byggnads, inte på ett tillfredsställande sätt kan redovisa vad de använder kontrollavgiften till. Det stora antal förhandlingar SEF nu påkallat skall ses mot den bakgrunden och SEF:s främsta motiv torde vara att skapa irritation i frågan. Om ditt företag får en förhandlingsframställan rörande kontrollavgiften kontakta EIO:s företagsrådgivare för rådgivning eller förhandlingshjälp. Vill du veta mer? Kontakta Ulf Nordström, 08-762 75 57, ulf.nordstrom@eio.se EIO-AKTUELLT nr 11 2010 5

Intervju med EIO:s distriktsordföranden Han har energi för både EIO och elte Konjunkturen i Örebro-Värmland har inte riktigt tagit fart än men EIO:s distriktsordförande Göran Nordin är ändå full av energi och hyser gott hopp om branschens utveckling. Nyckeln till framgång är medlemsnytta och ökad dialog med medlemsföretagen, anser han. 6 I tidigare intervjuer har vi tittat på marknaden i Stockholm och Uppsala-Västerås. Där kunde vi konstatera att konjunkturen verkligen tagit fart igen, men i Örebro-Värmland har inte vindarna vänt helt ännu. Här finns idag 141 medlemsföretag som tillsammans sysselsätter ungefär 1 200 montörer, cirka 500 i Örebro län och 700 i Värmland. De två länen skiljer sig något åt vad gäller ekonomisk struktur. Örebro län har universitet, sjukhus, fängelser och småskalig industri medan Värmland är mer industritungt. Värmlänningarna har också närmare till jobb i Norge, vilket påverkar arbetsmarknaden. Göran Nordin, som är VD och delägare på Elgruppen i Örebro, tycker att konjunkturen står och stampar: Konjunkturen ser lite bättre ut i Värmland, men det finns inga riktiga storjobb i vår region för tillfället. Däremot byggs det en hel del bostäder, men priserna på den marknaden är tyvärr så dåliga att det kan vara klokt att hålla sig därifrån om man har möjlighet. FÖRDELAR MED EIO-MEDLEMSKAPET Göran Nordin är en erfaren egenföretagare. Han startade Elgruppen redan 1977 och har sett både hög- och lågkonjunkturer komma och gå. Genom sitt engagemang i EIO har han fått god insyn i vad som sker i branschen och dessutom ett omfattande och värdefullt nätverk med branschkollegor i hela landet. Det är något han haft nytta av som företagare. Vårt stora nätverk ger oss ofta signaler om vad som är på gång i god tid för att hinna göra nödvändiga korrigeringar av vår egen kurs. Och det ger oss också möjlighet att påverka vår omgivning. Det är ju inte alltid det hjälper, men ibland lyckas vi. Något som Göran gärna vill lyfta fram för andra företagare är vikten av ett bra ledningssystem. Genom EIO gick Elgruppen med i ett pilotprojekt för EIO-Q, EIO:s verksamhets- och ledningsstyrningssystem, och det kom att leda till en ISO-certifiering under 2007. Vi är väldigt stolta över vår certifiering och ledningssystemet har blivit en viktig del av Elgruppens vardag med fokus på ständiga förbättringar. LOKALT ARBETE MED FÖRNYELSE Hur ser då arbetet i den lokala styrelsen ut i Örebro Värmland? Vi har nyligen gjort en gemensam styrelseresa för att lära känna varandra bättre och för att låta nya idéer få grogrund. En slags omstart, skulle man väl kunna säga. Jag skulle egentligen ha blivit flygofficer inom Flygvapnet, men med min ansenliga längd och klena syn tvingades jag tänka om. SÅ HÄR BLEV DET ISTÄLLET: Elektrisk ingenjör på Teknis i Örebro 1966. Konstruktör av alla möjliga sorters transportanläggningar för svensk och internationell varvs- och tung industri på Ingenjörsfirman HEBE (som blev ett ASEA-företag Många distriktsföreningar och distriktsordföranden har inte känt sig särskilt betydelsefulla eller uppmärksammade från centralt håll, men på senare tid har alla inblandade ansträngt sig för att få interaktionen att fungera bättre. Det mer vardagliga styrelsearbetet består GÖRAN NORDIN OM SIG SJÄLV ingående i ABB Automation). Offertingenjör och projektledare på NEA. Ansvarig för Kafaks ställverksmontage i Mellansverige. Startade Elgruppen 1977 och har varit dess VD sedan dess. EIO-MEDVERKAN: EIO:s lokala styrelse sedan 1992. Distriktsordförande sedan 1995 med ett avbrott på något år. Styrelseledamot i EIO sedan 1995. EIO-AKTUELLT nr 11 2010

knikbranschen av utredningar av lokala problem som dyker upp, till exempel gällande upphandlingar, ramavtal och konsultsamarbeten. DEN VIKTIGA LÄNKEN Distriktsföreningen är den viktiga länken mellan medlemsföretagen och EIO:s centrala organisation. En viktig del i det samarbetet är också den eller de företagsrådgivare i varje region som ofta är den första kontakten i medlemsdialogen. Men Göran Nordin vill komma ännu närmare medlemsföretagen: Vi måste våga fråga medlemmarna mer vad de vill ha och behöver. Då kan vi utveckla medlemsnyttan. Och vi inom EIO måste bli bättre på att kommunicera internt för att få ut så mycket som möjligt av organisationen. Det finns mycket kunskap och den måste komma våra medlemmar till del. Vilka aktiviteter planerar då Örebro- Värmland för att nå ut till sina medlemmar? Vi kommer att anstränga oss lite extra för att samla medlemmarna oftare. Kanske till frukostmöten och kanske till fester med respektive hälfter, något som vi hade förr men som självdog i början av 2000-talet. Vi kommer även att satsa på lokal påverkan och marknadsföring av både branschen och EIO. Det måste hända något i föreningen som gör att medlemmarna påminns om att EIO finns. EIO:S UTMANINGAR Inom EIO pågår ett generationsskifte, både bland tjänstemän och bland medlemmarna. Det är en tid i förändring som ställer krav på nytänkande och framtidsvisioner utan att för den del förakta gamla lärdomar. Vi måste bevisa att EIO är den självklara partnern för landets el- och teleinstallatörer. Vi måste skapa entusiasm hos personal, förtroendevalda och medlemmar. EIO ska utvecklas i takt med sina medlemsföretag och hjälpa sina medlemmar med nya koncept och hjälpmedel. Det är svårt för små företag att avsätta resurser för utveckling och utbildning. Det kostar mycket tid och pengar. Jag tycker att EIO kan göra det jobbet åt medlemmarna. Göran Nordin sätter medlemsnyttan i främsta rummet. Han är positiv till ett ökat intresse för konsumentmarknaden, som kan ge branschen nya kunder. Han vill också att EIO fortsätter vara drivande, med hög kompetens, inom elsäkerhetsfrågor. Sist men inte minst, betonar han att det är viktigt med fortsatta förbättringar av EIO:s kommunikation, från internkommunikation till webbsidor. EIO:s utmaning är nog framför allt att få till stånd en närmare dialog med medlemmarna. Det gäller att nå fram med den stora kompetens som finns inom organisationen. Vi måste bli bättre på att visa hur medlemmarna kan ta del av den. EIO-medlemmen NG Elektriska vann KNX Award Boråsföretaget NG Elektriska tog hem årets KNX Award. Priset överräcktes av EIO:s vd Jan Siezing vid en ceremoni på Easyfairs elmässa i Stockholm den 20 oktober. Det vinnande projektet var ett nytt kontor hos företaget Centrio i Viared, strax utanför Borås. Priset mottogs av NG Elektriskas KNX-expert Thord Grönberg. Tillsammans med kollegan Per Nejderås har han jobbat i många år med att sälja in KNX-lösningar, främst i villaprojekt. Nu fick de det prestigefyllda priset för installationerna i en ny kontorsbyggnad hos Boråsföretaget Centiro, vars ägare tidigare anlitat Boråsföretaget för en KNX-installation i hemmet. Det var jättekul att vi fick priset efter alla dessa år. Vi har lämnat in projekt i flera år, men nu var det tydligen vår tur att uppmärksammas, sade en påtagligt nöjd Per Nejderås. Per berättade att han och kollegan Thord nu ser ett ökande intresse för KNX och att tekniken nu börjar bli riktigt het. Det är roligt att intresset för KNX ökar så mycket, menade han. Kurs i ATL för chefer Den 2 3 februari erbjuder EIO en tvådagarskurs i ackordstidslistan, ATL, för chefer, projektledare och kalkylatorer. Genom att hantera ATL-systemet på rätt sätt finns Foto: Hotell Skansen, Båstad möjlighet till produktivitetsökningar. Kursen arrangeras av EIO Region Syd och Region Väst men kursen är öppen för alla medlemsföretag i landet. Kursen äger rum på Hotell Skansen i Båstad. För frågor om kursinnehållet kontakta Kenneth Andersson, 040-35 25 85 eller Tomas Nilsson, 031-62 94 26. För praktiska frågor kontakta Jeanette Lundgren, jeanette.lundgren@eio.se, som också tar emot anmälningar. AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, 08-762 75 83, henrik.nygard@eio.se Redaktör: Camilla Marké, 08-762 75 81, camilla.marke@eio.se Webbadress: www.eio.se Från vänster Jan Siezing, Thord Grönberg och Rickard Nilsson. Jan Siezing passade på att slå ett slag för Kapa Kilowatten och de aktiviteter som där kommer att bedrivas för att sprida KNX i bredare lager bland landets elinstallatörer. Det var kul att höra att det var kunden som ville ha installationen, sade han som en kommentar till NG Elektriskas vinnande projekt. Det är ett projekt där man gått långt i integrationen av styrningen för belysning, värme, ventilation och multimedia, bland annat. För uppdatering av medlems uppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se Produktion: ODELIUS. www.odelius.se Vi finns alltid på www.eio.se #85665 EIO-AKTUELLT nr 11 2010 7