SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2235, Konflikthantering och kommunikation, 15,0 högskolepoäng Conflict Management and Communication, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-11-01 och senast reviderad 2011-04-14. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2011-08-29. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 50 %, Vård 50 % Ansvarig institution: Institutionen för socialt arbete 2. Inplacering Kursen Konflikthantering och kommunikation, 15 högskolepoäng, är en fördjupningskurs på avancerad nivå och ingår i masterprogrammet i socialt arbete omfattande 120 högskolepoäng. Kursen ges även som fristående kurs. Huvudområde Socialt arbete Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För att vara behörig till kursen, Konflikthantering och kommunikation, 15 högskolepoäng, krävs socionomexamen omfattande 210 högskolepoäng, alternativt kandidatexamen i socialt arbete omfattande 180 högskolepoäng eller i annat näraliggande ämne. Därutöver krävs genomförda kärnkurser på avancerad nivå i socialt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng (ingår i en socionomexamen om 210 högskolepoäng) eller motsvarande kunskaper samt språkkunskaper motsvarande svenska B och engelska A. 4. Innehåll Kursens innehåll har fyra övergripande teman. Det första har sin tyngdpunkt i socialpsykologiska teoriers betydelse för konflikthantering och kommunikation. Vidare diskuteras funktionella och dysfunktionella paroch familjekonflikter i olika faser av livsloppet. Ett tredje tema behandlar grupp- och maktdynamik, mångfald, juridik och etik i arbetslivet. Det fjärde fokuserar tredje parts roll; olika kommunikations- och problemlösningsformer, medling, förhandling och andra konfliktinterventioner.
2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna Kunskap och förståelse identifiera och analysera intrapsykiska interpersonella och strukturella konflikter, deras dynamik, förlopp och sammanhang identifiera och reflektera över konfliktmönster i familje- och arbetsgrupper urskilja och förstå olika faktorers betydelse för att förebygga konflikter Färdighet och förmåga redogöra för, problematisera och förklara olika kommunikationsmönster redogöra för och tillämpa olika former av grundläggande konfliktvägledning visa förmåga till konstruktiv kommunikation i relation till konflikthantering Värderingsförmåga och förhållningssätt redogöra för och jämföra värdet av olika konflikt- och kommunikationsverktyg samt tillämpa desamma i relation till individ, grupp och organisation identifiera och värdera etiska aspekter i samband med konfliktanalys och konflikthantering 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen examineras genom litteraturseminarier samt genom en skriftlig individuell hemtentamen. Samtliga studenter förbereder frågorna skriftligt inför seminarier, där analys och jämförelser sedan görs. Kursen avslutas med skriftlig individuell hemtentamen. Individuell feedback på denna lämnas av lärarna/examinatorerna. Den studerande skall ges möjlighet till åtminstone ett omtentamenstillfälle under en tid av ett år från kursens start därefter sker omtentamen i samband med ordinarie tentamenstillfälle. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör den studerande garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För godkänt betyg (G) krävs att samtliga mål ovan uppfylls. För väl godkänd (VG) krävs dessutom en mycket god förmåga att sammankoppla teoretiska analyser med praktiska konsekvenser, en självständig och god analytisk förmåga samt att svaren på den skriftliga individuella hemtentamen uppfyller högt ställda akademiska krav på både djup och bredd samt struktur och språkbehandling.
3/ 3 9. Kursvärdering Kursen utvärderas skriftligt i ett särskilt utvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen bedrivs på kvartsfart.
Institutionen för socialt arbete SW2235, Konflikthantering och kommunikation, 15 högskolepoäng Avancerad nivå SW2235, Communication and Conflict Mangament, 15 credits Second Cycle Litteraturlistan är fastställd av prefekten på delegation av institutionsstyrelsen 2007-06-01 med ändring 2007-06-05, 2011-05-31. Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009): Makt. Stockholm: Liber. 123 s. Christensen, Teresa M. & Brooks, Morgan C. (2001): Adult Children of Divorce and Intimate Relationships: A Review of the Literature i The Family Journal 9(3). ss 289-294. 5 s. Enander, Viveka & Holmberg, Carin (2005): Varför går hon?: om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Ystad: Kabusa böcker. 203 s. Fiorelli, Joseph S. (1988): Power in Work Groups: Team Member s Perspectives i Human Relations 41(1). ss 1-12. 12 s. Flynn, David (2005): The Social Worker as Family Mediator: Balancing Power in Cases Involving Family Violence i Australian Social Work 58(4). ss 407-418. 11 s. Hareide, Dag (2006): Konfliktmedling. Lund: Studentlitteratur. 200 s. Heberlein, Ann (2008): Det var inte mitt fel!: om konsten att ta ansvar. Västerås: Ica. 165 s. Jordan, Thomas/Lundin, Titti (2001): Att varsebli, tolka och hantera konflikter på arbetsplatsen: vägar att synliggöra våra utvecklingsmöjligheter. Göteborg: Centrum för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. 60 s. http://arbetsplatskonflikt.av.gu.se/5fort/attvarseblikonflikter.pdf Lennéer Axelson, Barbro/Thylefors, Ingela (1996): Om konflikter: hemma och jobbet. Stockholm: Natur och kultur. 252 s. Pruitt, Dean G. & Olzak, Paul V. (1995): Beyond Hope: Approaches to Resolving Seemingly Intractable Conflict i Bunker, Barbara Benedict & Rubin, Jeffrey Z. (ed)(1995): Conflict, Cooperation, and Justice: Essays Inspired by the Work of Morton Deutsch. ss 59-87. 29 s. Smithson, Janet & Stokoe, Elizabeth H. (2005): Discourses of Work-Life Balance: Negotiating Genderblind Terms in Orgnizations i Gender, Work & Organization 12(2). 20 s. Stone, Douglas, Patton, Bruce & Heen, Sheila (2000): Difficult Conversations: How to Discuss What Matters Most. London: Penguin. 250 s. alternativt den svenska upplagan: Stone, Douglas, Patton, Bruce & Heen, Sheila (2002): Svåra samtal: [hur man pratar om det som betyder mest]. Malmö: Richter. 306 s. Utas Carlsson, Karin (2001): Lära leva tillsammans: undervisning i konflikthantering: teori och praktik. Jonstorp: Konfliktlösning i skola och arbete (KSA). 140 s. Wrangsjö, Björn (2004): Leva tillsammans en bok om parrelationer. Stockholm: Natur och kultur. 150 s. 110609/pl
2 / 2 Artiklar och stencilmaterial ca 100 s. Den studerande ska också välja en kvalificerad bok inom området konflikthantering och kommunikation, omfattande ca 200 sidor inom det områden han/hon medverkar. Detta val sker i samråd med kursledarna.