SQ4244, Psykisk ohälsa, 10,0 högskolepoäng Psychiatric disorder, 10.0 higher education credits

Transkript

1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ4244, Psykisk ohälsa, 10,0 högskolepoäng Psychiatric disorder, 10.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för socialt arbete att gälla från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 60 %, Vård 40 % Ansvarig institution: Institutionen för socialt arbete 2. Inplacering Kursen, Psykisk ohälsa, 10 högskolepoäng, är en fördjupningskurs på grundnivå och ingår i socionomoprogrammet omfattande 210 högskolepoäng. G2F Huvudområde Socialt arbete Fördjupning G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För att vara behörig till kursen krävs att den studerande har genomgått termin 1 och termin 2 samt kursen Det sociala arbetets teorier, metoder och etik, SQ4131, enligt utbildningsplan för socionomprogrammet vid Göteborgs universitet, med godkänt resultat eller har motsvarande kunskaper genom andra utbildningar samt yrkeserfarenhet. 4. Innehåll Kursen belyser psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder utifrån socialpsykologiska och strukturella teoretiska perspektiv. Följande tema behandlas historiska och aktuella livsvillkor för personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning med särskilt fokus på sociala sammanhang, familjeförhållanden, barns behov, boendesituation, arbetsliv, sociala relationer samt hälsa

2 betydelsen av maktdimensionerna klass, etnicitet och kön/genus för det sociala arbetet med personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning hur våld i nära relationer kan förstås och hanteras i socialt arbete med personer med psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder samhällets insatser för personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning, de metoder som använts i det sociala arbetet samt aktuell forskning rörande dessa grupper professionellt förhållningssätt, organisatoriska och juridiska aspekter på det sociala arbetet med personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning samt yrkesrollen i ett myndighetsutövande perspektiv 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse beskriva och förklara livsvillkor för personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning utifrån historiska, samhällspolitiska och socioekonomiska perspektiv redogöra för aktuell forskning inom området psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder med relevans för socialt arbete redogöra för metoder i socialt arbete med personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning samt problematisera de organisatoriska och juridiska aspekter som omgärdar området Färdighet och förmåga granska och urskilja olika teoretiska perspektivs betydelse för förståelse av psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder med särskilt beaktande av maktperspektiv. Utifrån genomförd granskning redogöra för möjliga konsekvenser på individ-, grupp- och strukturell nivå samt för handlingsstrategier i socialt arbete genomföra utredning och dokumentation inom socialt arbete med personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning visa förståelse för barnperspektivet i socialt arbete inom området psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över och värdera aktuell forskning inom området psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder med relevans för socialt arbete problematisera och ta ställning till etiskt och professionellt förhållningssätt i socialt arbete med personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning med särskilt beaktande av ett klient/brukarperspektiv och egna och samhälleliga värderingar 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen examineras genom såväl muntliga presentationer som skriftliga uppgifter. Båda examinationsformerna sker individuellt och i grupp. Samtliga seminarier och övningar är obligatoriska. Vid frånvaro krävs komplettering.

3 3/ 3 Den studerande ges möjlighet till minst två omtentamenstillfällen under en tid av ett år från kursens start därefter sker omtentamen i samband med ordinarie tentamenstillfällen. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. Den studerande ges möjlighet till minst två omtentamenstillfällen under en tid av ett år från kursens start därefter sker omtentamen i samband med ordinarie tentamenstillfällen. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd (G) krävs att lärandemålen uppnåtts samt att studenten deltagit på samtliga obligatoriska moment. För Väl godkänd (VG) krävs dessutom att studenten har särskild god förmåga att resonera självständigt, kritiskt och analyserande samt har särskilt god språkbehandling. 9. Kursvärdering Kursvärdering sker fortlöpande under kursen genom en dialog med studenterna, vid ett obligatoriskt arbetsplatsmöte samt genom ett särskilt utvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur och pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

4 Institutionen för socialt arbete SQ4244, Psykisk ohälsa, 10 högskolepoäng Grundnivå SQ4244 Psychiatric Disorder, 10 credits First Cycle Litteraturlistan är fastställd av proprefekt att gälla från vårterminen Barron, Karin (red.)(2004): Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 187 s. Borg, Marit & Kristiansen, Kristjana (2004): Recovery-Oriented Professionals: Helping Relationships in Mental Health Services i Journal of Mental Health 13(5). ss s. Carlsson, Ninni (2009): Avslöjandets tid: kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. ss s. Carlsson, Ninni (2010): Avslöjandets tid: kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp i VKV Rapport 2010:3. Könsforskning pågår. Rapport från heldagskonferens den 24 mars 2010 arrangerat av nätverket Gender & Sexuality in Social Work (GESS). ss s. Cullberg, Johan (2003): Dynamisk psykiatri i teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur. Valda delar ca 250 s. Johannisson, Karin (2005): När otillräckligheten byter namn: ett idéhistoriskt perspektiv på den nya ohälsan i Ekman, Rolf & Arnetz, Bengt (red.)(2005): Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Stockholm: Liber. 15 s. Lundberg, Ulf & Wentz, Görel (2012): Stressad hjärna, stressad kropp: om sambanden mellan psykisk stress och kropplsig ohälsa. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 218 s. Nilsson, Ulrika (2008): Emotional Archives and Body Politics: Towards an Analysis of Early Lobotomy Praxis in Sweden ( ) i Olsson, Annika (ed.)(2008): Thinking with Beverly Skeggs. Stockholm: Centrum för genusstudier, Stockholms universitet. ss s. Palmstierna, Tom (2004): Behandling av personer med komplexa vårdbehov p g a psykisk störning och missbruk. Stockholm: Stockholms läns landsting. 50 s. Schön, Ulla-Carin (2009): How men and Women in Recovery Give Meaning to Severe Mental Illness i Journal of Mental Health 18(5). ss s. Sundgren, Magnus & Topor, Alain (red.)(2005): Social psykiatri. Stockholm: Bonnier utbildning. 190 s. Så vill vi ha det: patient-, brukar- och anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet. (2006): Stockholm: Nationell psykiatrisamordning /pl

5 2 / 2 vii vi ha det.pdf Topor, Alain & Holmquist, Sara (2011): Ingenting om oss utan oss: Allmänna arvsfondens stöd till projekt rörande människor med psykiska problem. Stockholm: Institutionen för socialt arbete. ss s. Tew, Jerry (ed.)(2005): Social Perspectives in Mental Health: Developing Social Models to Understand and Work with Mental Distress. London: Jessica Kingsley Publishers. 230 s. Tillkommer ca sidor artikel med fokus på AD/HD-problematik (i syfte att stärka aktuell forskning).