*Skatteverket HANDLINGSPLAN Datum Dnr 2010-03-12 131 145055-10/122 Återrapportering av regleringsbrevsuppdrag - Handlingsplan med anledning av den ansträngda ekonomin RPWK-2010-03-15-1239 1
Innehåll 1 SAMMANFATTNING...3 2 UPPDRAGET... 5 3 BAKGRUND...6 3.1 ÅTGÄRDER SOM INTE ÄR MED I GRUNDPROGNOSEN MEN SOM INGÅR I HANDLINGSPLANEN...11 4 ANSLAGSKREDIT MINDRE ÄN 3 PROCENT TILL UTGÅNGEN AV ÅR 2011... 13 4.1 EKONOMISKA KONSEKVENSER...13 4.2 PERSONALKONSEKVENSER...14 5 INGET ANSLAGSTILLSKOTT MEN UTÖKAD ANSLAGSKREDIT TILL OCH MED ÅR 2013...15 5.1 EKONOMISKA KONSEKVENSER...15 5.2 PERSONALKONSEKVENSER...16 5.3 KONSEKVENSER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN...16 6 VARAKTIGT ANSLAGSTILLSKOTT PÅ 200 MKR OCH UTÖKAD ANSLAGSKREDIT TILL OCH MED ÅR 2011...21 6.1 EKONOMISKA KONSEKVENSER...21 6.2 PERSONALKONSEKVENSER...22 6.3 KONSEKVENSER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN...22 6.4 KORTSIKTIGT LÖNSAMMA INVESTERINGAR...23 6.4.1 Maskinell ärendehantering...23 6.4.2 Effektiv och säker e-kommunikation...24 6.4.3 Förbättring av tekniska plattformar...24 7 SKATTEVERKETS BEDÖMNING... 25 8 BEHOV AV FÖRÄNDRINGAR I REGELVERKEN...27 8.1 SÄRSKILT OM FASTIGHETSTAXERING...27 8.2 SÄRSKILT OM BOUPPTECKNINGSVERKSAMHETEN...27 8.3 MÖJLIGHETEN ATT ANVÄNDA DEKLARATIONSOMBUD...27 8.4 TYST GODKÄNNANDE... 27 8.5 FÖRSLAG OM KAPITALBESKATTNING...28 9 AVGIFTSFINANSIERING...29 2
1 Sammanfattning Skatteverket har fått i uppdrag av Regeringen att redovisa en handlingsplan för hur myndigheten ska minska kreditutnyttjandet och bedriva verksamheten inom beräknade anslagsramar. I uppdraget ingår att utforma en handlingsplan med olika scenario till hur Skatteverket kan få ordning på den ansträngda ekonomin. Vårt finansiella läge har slagit mot resultatet. Vår ansträngda ekonomi beror huvudsakligen på följande faktorer: - under flera år har Skatteverket inte fått tillräcklig finansiering av tillkommande arbetsuppgifter och därtill har volymerna för ID-kort och husarbete blivit mycket högre än beräknat - en ofördelaktig pris- och löneomräkning under en längre period - nya redovisningsregler inom staten För att uppnå en utgående anslagskredit som är mindre än tre procent vid utgången av år 2011 skulle det krävas minskade utgifter med 305 miljoner kronor i förhållande till grundprognosen under åren 2010 2011. Skatteverket konstaterar att det inte är möjligt att genomföra sådana nedskärningar med gällande arbetsrättsliga regler. Scenariot som innebär att Skatteverket inte får något anslagstillskott men utökad anslagskredit till och med år 2013 kräver att antalet anställda minskar från utgången av år 2009 till utgången av år 2014 med cirka 2250 personer, varav cirka 1960 personer i regionerna. Det innebär att kontrollverksamheten nära halveras under perioden. I dag står höjningar av taxerad inkomst, moms och arbetsgivaravgifter genom kontrollverksamheten för en ökning av skatteintäkterna med drygt 8 miljarder netto per år. Det scenario som innebär ett varaktigt anslagstillskott på 200 mkr och utökad anslagskredit till och med år 2011 innebär en minskning av personalresursen med 1730 personer från utgången av 2009 till utgången av 2014 och resursen för kärnverksamheten skulle behöva minska med 1440 årsarbetskrafter. Konsekvenserna för verksamheten av Skatteverkets minskade resurser mildras visserligen av ett sådant anslagstillskott. Men fortfarande påverkas dock såväl medborgare och företag som andra myndigheters verksamhet genom försämrad service och inte minst statens finanser genom att skatteintäkterna beräknas minska genom att kontrollverksamheten minskar i omfattning. Skatteverket bedömer att en balanserad ekonomi kräver en kombination av åtgärder, både från Skatteverket och från regeringen. Skatteverket behöver fortsätta arbetet med att effektivisera verksamheten och minska personalstyrkan. En viktig del i effektiviseringarna är att öka automatisering genom IT-investeringar. För att klara dessa investeringar krävs varaktiga anslagstillskott. Skatteverket behöver få medel för att täcka kostnaderna när nya arbetsuppgifter tillkommer. De senaste åren har nya, ej fullt finansierade arbetsuppgifter krävt kraftiga nedprioriteringar av annan verksamhet. I budgetunderlaget för år 2011 har Skatteverket framfört behov av ökade anslag. Skatteverket bedömer att det krävs ett tillskott med 400 miljoner 3
kronor för att säkra att kontrollverksamheten och servicen ligger på en rimlig nivå. En återrekrytering skulle kunna ske i rimlig omfattning och den totala personalstyrkan minska med 1280 personer från utgången av 2009 till utgången av 2014. Även med dessa tillskott krävs naturligtvis en fortsatt effektivisering samt andra åtgärder för att minska kostnaderna. 4
2 Uppdraget Skatteverket har fått i uppdrag av Regeringen att redovisa en handlingsplan för hur myndigheten ska minska kreditutnyttjandet och bedriva verksamheten inom beräknade anslagsramar. I uppdraget ingår att utforma en handlingsplan med tre olika scenarios/ scenario för hur Skatteverket ska få en ekonomi i balans. Det första scenariot innebär att Skatteverket ska uppnå en anslagskredit på mindre än 3 procent till utgången av år 2011. Det andra scenariot innebär att Skatteverket inte får något fortvarigt anslagstillskott men en utökad anslagskredit till och med år 2013. Det sista scenariot innebär att Skatteverket får ett fortvarigt anslagstillskott på 200 miljoner kronor och en utökad anslagskredit till och med år 2011. Uppdraget redovisas i denna handlingsplan. 5
3 Bakgrund Totala skatter uppgick år 2009 till 1309 miljarder kronor. Drygt 99 procent av alla debiterade skatter betalades in. Skattefelet beräknas till ca 130-140 miljarder kronor årligen. Skattefelet är skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd, om alla skattebetalare redovisade alla sina verksamheter och transaktioner korrekt, och den skatt som i praktiken fastställs efter Skatteverkets kontrollinsatser. Kontrollverksamheten är vikande och vår telefonservice i Skatteupplysningen har försämrats. Endast 63 procent av de som kontaktar oss per telefon anser att de får den information de behöver. Som jämförelse kan nämnas att utfallet 2008 var över 80 procent. I mätningen av kundnöjdhet ligger vi dock långt fram i förhållande till jämförda myndigheter. Vårt finansiella läge har slagit mot resultatet. Vår ansträngda ekonomi beror huvudsakligen på följande faktorer: - under flera år har Skatteverket inte fått tillräcklig finansiering av tillkommande arbetsuppgifter och under 2009-2010 har det varit oväntat höga volymer inom bl.a. ID-kort och husarbete - en ofördelaktig pris- och löneomräkning under en längre period - nya redovisningsregler inom staten Vi gick in i 2009 med en fullt utnyttjad anslagskredit. Samtidigt har personalstyrkan minskat de senaste två åren. Vi har även på andra sätt sänkt våra kostnader och ökat vår produktivitet. Vi har klarat våra basåtaganden men tvingats göra nedskärningar som har påverkat resultatet negativt. Vi har haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet. Nedskärningarna samt tillkommande arbetsuppgifter utan motsvarande anslagstillskott har lett till negativa effekter på vår service, begränsat vår förmåga att långsiktigt utveckla och rationalisera samt begränsat vår förmåga att upprätthålla vår kompetensförsörjning. Vi har sedan lång tid en mycket återhållsam rekrytering. Det har skapat svårigheter att anpassa kompetensen i organisationen till vårt uppdrag. Vidare har vi på grund av en stor andel s.k. måsteuppgifter tvingats föra över välutbildad kompetens till enklare arbetsuppgifter. Den ansträngda ekonomin har påverkat arbetet med att minska skattefelet och för att minska skattefelet skulle en ökad insatsnivå behöva göras. På ett till två års sikt blir de negativa effekterna på skattefelet begränsade men på några fler års sikt hotas vår förmåga att klara vårt uppdrag. Sett över ett antal år har vi utvecklat många nya e-tjänster och användningen av befintliga tjänster har ökat, men nu har utvecklingen av nya e-tjänster och intern utveckling av IT-stöd för effektivisering fått lov att bromsas upp. Under våren 2009 beslutades att med de ekonomiska förutsättningar som då gällde kunde vi inte fortsätta investera för att automatisera ärendehanteringen inom taxeringsområdet. Denna utvecklingsinsats hade inneburit att Skatteverket skulle kunna möta effektiviseringskraven och på sikt frigöra cirka 400 årsarbetskrafter. 6
Grundprognosen för de kommande åren Skatteverkets grundprognos för de kommande åren visar ett kraftigt underskott och en kraftigt ökande anslagskredit. I samband med införandet av nya redovisningsregler inom staten beviljades Skatteverket en utökad anslagskredit för att överbrygga förändringen. För år 2009 medgavs en anslagskredit på minus 7 procent och även för år 2010 har en anslagskredit på minus 7 procent medgivits. I nedanstående prognos har utgiftspåverkande åtgärder vidtagits såväl under 2009 som i samband med budgeteringen för 2010. I budget för 2010 ligger exempelvis besparingskrav inom Verksamhetsstöd för Skatteverket och Kronofogden (VE) med cirka 100 miljoner kronor. I grundprognosen är det också iakttaget personalminskningar netto från utgången av år 2009 till utgången av år 2014 med sammanlagt 1754 personer, huvudsakligen genom pensioneringar och övrig avgång. Tabell 1: Grundprognos UO 3, 3:1 Skatteverket [tkr] 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Anslag 6 229 046 6 472 013 6 529 336 6 573 891 6 614 046 6 692 930 Utgiftsprognos -6 326 394-6 584 149-6 650 910-6 711 799-6 826 538-6 908 431 Över-/underskott -97 348-112 136-121 574-137 908-212 492-215 501 Ingående a-spar/kredit -167 178-264 526-376 662-498 236-636 145-848 637 Utgående a-spar/kredit -264 526-376 662-498 236-636 145-848 637-1 064 137 A-kredit % av anslag -4,25% -5,82% -7,63% -9,68% -12,83% -15,90% Förändring antal anställda -383-452 -430-394 -239-239 Ack. förändring 2010-2014 -452-882 -1276-1515 -1754 varav huvudkontoret och VE -80-119 -158-197 -236 varav regionerna -372-763 -1118-1318 -1518 Grundprognosen ovan visar att våra finansiella förutsättningar försämras under de kommande åren om inget ytterligare görs eller nya medel tillförs. Nedan kommenteras och specificeras ytterligare omständigheter för prognosen. Kostnadsfördelningen Av våra totala medel år 2009 uppgick personalkostnaderna till nära 72 procent, varav IT-relaterade personalkostnader utgjorde cirka 7 procent. Andra IT-kostnader än personal uppgick till cirka 4 procent. Lokalkostnaderna uppgick till cirka 7 procent. Slutligen uppgick finansiella kostnader, avskrivningar och övriga driftkostnader till cirka 17 procent. Kostnadsdrivare De största kostnadsdrivarna i grundprognosen utgörs av tillkommande ofinansierade arbetsuppgifter och nya redovisningsregler med kostnadsmässig anslagsavräkning samt löneökningar utöver pris- och löneomräkning. Andra kostnadsdrivare är ökade drift- och underhållskostnader samt avskrivningar. Dessa beror dels på utveckling av IT-stöd för nya arbetsuppgifter, dels på Skatteverkets tidigare satsning på egeninitierad utveckling av IT-stöd för e- tjänster och intern effektivisering. - Tillkommande ofinansierade arbetsuppgifter 7
Kostnaden för tillkommande ofinansierade arbetsuppgifter åren 2006 2010 uppgår sammanlagt till 579 miljoner kronor och är fördelade enligt tabellen nedan. Kostnaderna avser både tvingande teknisk utveckling av engångskaraktär och fortvarigt höjda kostnader för ökad ärendehantering. Fördelning av ofinansierade arbetsuppgifter 2006-2010 2006 2007 2008 2009 2010 Summa 36 mkr 53 mkr 115 mkr 144 mkr 231 mkr 579 mkr Fördelningen av de ofinansierade arbetsuppgifterna framgår av tabellen nedan. Sammanställning över ofinansierade arbetsuppgifter 2006-2010, mnkr 2006 Engångsbelopp Nivåhöjande Summa engångsbelopp + nivåhöjande Skattereduktion stormfälld skog 7 Återbetalning dieselskatt m.a.a. stormen 3 Fastighetstaxering 2006 5 Miljöförbättrande åtgärder 7 Nedsättning skatt dieselolja 14 Summa total 2006 22 14 36 2007 Utökad kontroll i vissa branscher 37 Jobbskatteavdraget 2 2,5 Förändrade uppskovsregler 2 2 Fastighetsskatt 6 4 Slopad förmögenhetsskatt 3 Ändrad redovisningsperiod moms 7 0,2 Reklamskatt 0,3 Summa varaktiga besparingar 2007 (slopad -13 förmögenhetsskatt och ändrade regler fastighetsskatt) Summa total 2007 57,3-4,3 53 Summa ackumulerat 2006-2007 79,3 9,7 89 2008 Utökad kontroll i vissa branscher 37 Certifierade kassaregister 27,5 Pensionsförsäkringar 34 Folkbokföring 5 Hushållsarbeten 11,4 Summa total 2008 77,9 37 114,9 Summa ackumulerat 2006-2008 157,2 46,7 203,9 2009 Varaktig ökning av anslaget med 35 mnkr för -35 implementering av ny lagstiftning Certifierade kassaregister 35,5 Pensionsförsäkringar 39 Husarbete, gamla systemet 20,5 Husarbete, nya systemet* 32 Ny momslagstiftning* 40 Tillfälligt skatteanstånd 5 SPAR** 6,5 Summa total 2009 178,5-35 143,5 Summa ackumulerat 2006-2009 335,7 11,7 347,4 2010 Certifierade kassaregister 22 8,2 Tillfälligt skatteanstånd 3 SPAR 38,5 ID-kort 23,9 34,7 Folkbokföring på lägenhet 40 Pensionsförsäkringar 22 Husarbete*** 39 Summa total 2010 127,4 103,9 231,3 Summa ackumulerat 2006-2010 463,1 115,6 578,7 * Ökat anslag i TB 2009 med 30 mnkr för det nya systemet med hushållsarbeten samt för ändrad hantering av mervärdesskatt har beaktats ** Ökat anslag i TB 2009 för SPAR med 6 mnkr har beaktats *** Ökat varaktigt anslag i BP 2009 med 15 mnkr har beaktats - Nya redovisningsregler 8
Den kostnadsmässiga anslagsavräkningen som infördes inom staten från år 2009 medför en ökad årlig anslagsbelastning för Skatteverket. De nya redovisningsreglerna har slagit extra hårt mot Skatteverket på grund av att vår ekonomi redan var ansträngd när de nya reglerna infördes. Sammanlagd anslagspåverkan åren 2009-2014 uppgår till drygt 463 miljoner kronor. Denna redovisningsmässiga förändring får en mycket stor påverkan på verksamheten och dess förutsättningar. I praktiken innebär detta att anslagskrediten vid utgången av 2014 är 463 miljoner kronor högre i grundprognosen än om inte redovisningsreglerna ändrats. Kostnadsutveckling på grund av nya redovisningsregler åren 2009-2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Summa 137 mkr 81 mkr 67 mkr 56 mkr 69 mkr 53 mkr 463 mkr - Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkning har under perioden 2006-2009 understigit våra kostnadsökningar för ökade priser och löneökningar. Löneökningarna under den perioden har genomsnittligt legat på cirka 3,4 %. I grundprognosen ovan är en mer återhållsam löneökning antagen för åren 2011 och 2012. En differens på en procent mellan faktiska löneökningar och pris- och löneomräkning motsvarar cirka 45 miljoner kronor. För år 2010 gäller en ovanligt hög pris- och löneomräkning. För åren därefter minskar den prognostiserade omräkningen kraftigt. Procentuell tilldelning för pris- och löneomräkning åren 2006-2014 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2,14 % 0,94 % 0,72 % 1,56 % 3,46 % 0,57 % 0,68 % 0,61 % 1,19 % Utveckling Utgiftsnivån av IT-investeringar har minskat med 175 miljoner mellan åren 2009 och 2010. Under år 2011 och framåt minskar utvecklingskostnaden i grundprognosen med ytterligare 100 miljoner. Av den totala volymen på 400 miljoner kronor år 2010, utgör cirka 150-200 miljoner kronor tvingande insatser på grund av ny lagstiftning. Årsomställningar av IT-stöden för motsvarande cirka 50 miljoner kronor är också inräknat i utvecklingsbudgeten. Utvecklingskostnader åren 2008-2014 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 425 mkr 575 mkr 400 mkr 300 mkr 300 mkr 300 mkr 300 mkr Personalförändringar I nedanstående tabeller framgår att antalet anställda vid Skatteverket har minskat med 840 personer från utgången av 2007 till utgången av 2009. En del förflyttningar av medarbetare mellan våra organisatoriska enheter har skett under de senaste tre åren. Under 2007 skedde en successiv övergång av 80 medarbetare inom internservice från Kronofogden till Verksamhetsstöd. 9
Under framför allt 2008 skedde en successiv övergång av 450 medarbetare från regionerna till Verksamhetsstöd. Vid årsskiftet 2008/2009 skedde en övergång av 160 medarbetare från regionerna till huvudkontoret vid bildandet av en ny rättsavdelning. Historisk personalförändringar åren 2006-2009 2006 2007 2008 2009 Totalt 11121 11259 10802 10419 -varav skatteregioner 9694 9683 9045 8353 -varav huvudkontor 337 350 340 493 -varav verksamhetsstöd 1090 1226 1417 1573 I den ekonomiska grundprognosen ligger en beräknad nettominskning av personalen med 1754 personer från utgången av 2009 till utgången av 2014. Antalet anställda som fyller 65 år under år 2010-2014: 2010 2011 2012 2013 2014 Summa 259 370 432 464 444 1969 Prognos av övriga externa avgångar under år 2010-2014: 2010 2011 2012 2013 2014 Summa 270-300 250-300 250-300 300-350 300-350 1370-1600 Vidtagna åtgärder Hittills har Skatteverket hanterat den ekonomiska situationen genom både direkta finansiella åtgärder och andra åtgärder som mer indirekt påverkar den ekonomiska situationen: - Låg rekrytering - Vi har minskat vår offensiva operativa verksamhet och koncentrerat insatserna mot löpande tvingande arbetsuppgifter - Ökat andelen operativ tid per medarbetare. (Varje medarbetares tid delas upp i operativ tid och övrig tid) - Minskat utvecklingen av IT-stöd - Utvecklat mer effektiva arbetssätt - Sänkt kostnaderna för IT-underhåll - Påbörjat avveckling av IT-system med låg användning - Generell sparsamhet och översyn av kostnader Regionerna har minskat sina löpande kostnader och åtgärder har vidtagits, bl.a. begränsade insatser med extrapersonal, resor, utbildning, utbyte av datorer m.m. Personalminskningar har gjorts inom fastighetstaxering och folkbokföring samt inom ramen för kontorsomställning. Förutom allmänna krav på mycket stor återhållsamhet med utgifter så råder en restriktiv rekryteringspolitik inom myndigheten. Ett särskilt omställningsprogram pågår för att effektivisera och minska kostnadsmassan inom Verksamhetsstöd. 10
I Skatteverkets budget för 2010 och därmed i grundprognosen ovan har ovanstående åtgärder beaktats. 3.1 Åtgärder som inte är med i grundprognosen men som ingår i handlingsplanen Nedan redovisas ytterligare åtgärder vid huvudkontoret och verksamhetsstödet som inte finns med i grundprognosen. Huvudkontoret Inom rättsavdelningen pågår ett rationaliseringsarbete som innebär personalminskningar genom mycket begränsad rekrytering, pensionsavgångar och annan normal rörlighet. Vid utgången av år 2009 omfattade rättsavdelningen 270 personer. Vid utgången av år 2011 beräknas rättsavdelningen omfatta 200 personer. Det innebär en minskning med 44 personer under år 2011. Under våren 2010 kommer en översyn av konsultanvändningen inom huvudkontoret att genomföras. Den beräknas ge cirka 5 miljoner kronor i besparing. Därutöver planeras en översyn av huvudkontoret överlag. Översynen syftar till att förenkla och rationalisera administrationen. Även inom övriga delar av huvudkontoret kommer en personalminskning ske genom en mycket begränsad rekrytering, pensionsavgångar och annan normal rörlighet. Sammantaget beräknas att ovanstående åtgärder kan minska kostnaderna med 30 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor från år 2010. Verksamhetsstöd Skatteverket har under flera år styrt verksamhetsstödet mot att effektivisera resursanvändningen och minska kostnadsmassan. Dock har det funnits svårigheter att få finansiella effekter av dessa besparingar. Det har funnits problem med ekonomistyrningen inom verksamhetsstödet, men ett flertal åtgärder har därför vidtagits. Verksamhetsstödets intäkter 2010 uppdelat på Skatteverket och Kronofogden År 2010 Intäkter från Skatteverket - Tjänsteavtal, löpande tjänster 1341 mkr - Beställning, utvecklingstjänster 381 mkr Summa 1722 mkr Intäkter från Kronofogden - Tjänsteavtal, löpande tjänster 346 mkr - Beställningar, utvecklingstjänster 114 mkr Summa 460 mkr Totalt 2182 mkr En effektiviseringsplan för verksamhetsstödet för år 2011 har tagits fram. Planen innebär: - personalminskningar 11
- koncentration av arbetsuppgifter - omförhandling av licens-, programvaru- och supportavtal - konsolidering av stödsystem för ekonomi och HR - effektivisering av utvecklings- och testplattform - renovering av kostnadsdrivande applikationer - effektivare servernyttjande - konsolidering av IT Härutöver kommer kraven på effektivisering att öka genom bl.a. ett intensivare arbete med sourcing och samverkan med marknadsaktörer. Sourcing kan innebära att ta in arbetsuppgifter från extern part och/eller att vissa arbetsuppgifter läggs ut på en extern leverantör. Utöver liggande planering ska dessa insatser ge en fortvarig finansiell effekt inom verksamhetsstödet med sammanlagt cirka 90 miljoner kronor från och med år 2011. Effektiviseringar och nedskärningar inom VE ska i möjligaste mån inte påverka stödet till regionernas verksamhet. Ändock kan det bli nödvändigt att sänka servicenivåer. Exempel kan vara förlängda åtgärdstider vid störningar och avbrott. Andra exempel kan vara förlängd hantering av ärenden inom tekniskt underhåll. 12
4 Anslagskredit mindre än 3 procent till utgången av år 2011 I detta avsnitt redovisas de konsekvenser som uppstår i det fall anslagskrediten ska vara mindre än 3 procent vid utgången av år 2011. 4.1 Ekonomiska konsekvenser För att uppnå en utgående anslagskredit som är mindre än 3 procent vid utgången av år 2011 skulle det krävas minskade utgifter med 305 miljoner kronor i förhållande till grundprognosen under perioden 2010 2011. Tabell 2: Prognos UO 3, 3:1 Skatteverket, med åtgärder för att uppnå en anslagskredit mindre än 3 procent till utgången av år 2011 [tkr] 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Anslag 6 229 046 6 472 013 6 529 336 6 573 891 6 614 046 6 692 930 Utgiftsprognos -6 326 394-6 584 149-6 650 910-6 711 799-6 826 538-6 908 431 Åtgärder 11 000 294 000 305 000 305 000 305 000 Över-/underskott -97 348-101 136 172 426 167 092 92 508 89 499 Ingående a-spar/kredit -167 178-264 526-365 662-193 236-26 145 66 363 Utgående a-spar/kredit -264 526-365 662-193 236-26 145 66 363 155 863 A-kredit % av anslag -4,25% -5,65% -2,96% -0,40% 1,00% 2,33% I prognosen ovan är åtgärder som motsvarar minskade utgifter med 305 miljoner kronor beaktade. Förutom de planerade åtgärder inom huvudkontoret och verksamhetsstöd om 120 miljoner kronor som redovisades i avsnitt 3.1 ovan krävs till utgången av år 2011 besparingar på 185 miljoner kronor i regionerna. Skatteverket har i planeringen en återhållsam rekrytering. En rekrytering på absolut miniminivå skulle under åren 2010 och 2011 ge 6 respektive 43 miljoner kronor av återstående 185 miljoner kronor i besparing. Denna åtgärd skulle i hög grad påverka verksamheten och således inte vara tillräcklig för att nå minus 3 procent, utan ytterligare kraftfulla åtgärder skulle behöva vidtas. Det återstående åtgärdsbehovet, 136 miljoner kronor, som behöver ge effekt till utgången av år 2011 skulle kräva personalminskningar genom uppsägningar. Nödvändiga uppsägningar för att uppnå ekonomisk balans vid utgången av år 2011 skulle bli så omfattande att redan år 2013 genereras ett anslagssparande på 1 procent. Detta skulle alltså innebära att resultatet vänder redan år 2013 och leder till ett ökande anslagssparande årligen under åren därefter. Därmed skulle en situation uppstå som inte är önskvärd. Scenariot skulle i sådant fall bli att vi genomför drastiska personalminskningar nu för att sedan redan under år 2012 börja rekrytera igen eftersom det över åren ökande anslagssparandet bidrar till att vi hamnar i ett rekryteringsläge. 13
4.2 Personalkonsekvenser För att uppnå ekonomisk balans vid utgången av år 2011 skulle uppsägningar behöva genomföras. De prognostiserade avgångarna under åren 2010 och 2011 uppgår till cirka 1200 och närmare 1100 av dessa är redan iakttagna i grundprognosen, se tabell 1. För att få nödvändig besparingseffekt till utgången av år 2011 måste mycket stora nedskärningar ske. Erfarenhetsmässigt får man vid större uppsägningar räkna med en tidsperiod om ca 18 månader från det att arbetsbristförhandlingen inleds till att de anställda är entledigade. Därför måste mycket omfattande uppsägningar ske och om de genomförs i april 2010 får uppsägningarna finansiell effekt först under sista kvartalet år 2011. Vår personalsammansättning är sådan att 40 % är 55 år eller äldre och nära hälften av dessa är över 61 år. För de senare tillkommer kostnader för eventuell pensionsersättning redan under slutet av år 2011. Inom Skatteverket ligger den genomsnittliga lönekostnaden på cirka 500 000 kronor. 136 miljoner kronor motsvarar då en uppsägning av 272 anställda, men då den ekonomiska effekten under perioden fram till utgången av 2011 motsvarar enbart tre månader innebär det att det behöver sägas upp minst ett tusental personer. Ett i det närmaste totalt rekryteringsstopp och uppsägning i denna storleksordning skulle få genomslag för samtliga områden inom regionerna som därmed innebär en orealistisk minskning av såväl service- som kontrollnivåer. En sådan personalminskning skulle också innebära orimliga kompetensförluster för Skatteverket. Därför bedömer Skatteverket att det är orealistiskt att uppnå en anslagskredit på mindre än minus 3 procent till utgången av år 2011 om inte något anslagstillskott tilldelas. Att särskilt peka ut något eller några områden som ska dras ned och beskriva konsekvenserna av dessa neddragningar bedöms därför inte vara relevant. Konsekvenserna skulle bli alltför omfattande. 14
5 Inget anslagstillskott men utökad anslagskredit till och med år 2013 I detta avsnitt redovisas de konsekvenser som uppstår i det fall att inget anslagstillskott tillförs men att utökad anslagskredit ges till och med år 2013. 5.1 Ekonomiska konsekvenser Som vi redovisat i föregående avsnitt är det omöjligt att uppnå några större finansiella effekter av nedskärningar på kort sikt. Därför uppnår vi inte en anslagskredit som är mindre än 3 procent förrän år 2014. Tabell 3: Prognos UO 3, 3:1 Skatteverket, utan anslagstillskott men utökad anslagskredit till och med år 2013 [tkr] 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Anslag 6 229 046 6 472 013 6 529 336 6 573 891 6 614 046 6 692 930 Utgiftsprognos -6 326 394-6 584 149-6 650 910-6 711 799-6 826 538-6 908 431 Åtgärder netto 11 000 138 000 202 000 262 000 262 000 Över-/underskott -97 348-101 136 16 426 64 092 49 508 46 499 Ingående a-spar/kredit -167 178-264 526-365 662-349 236-285 145-235 637 Utgående a-spar/kredit -264 526-365 662-349 236-285 145-235 637-189 137 A-kredit % av anslag -4,25% -5,65% -5,35% -4,34% -3,56% -2,83% Förändring antal anställda -383-495 -568-532 -419-239 Ack. förändring 2010-2014 -495-1063 -1595-2014 -2253 varav huvudkontoret och VE -80-179 -218-257 -296 varav regionerna -415-884 -1377-1757 -1957 För att uppnå en utgående anslagskredit som är mindre än tre procent vid utgången av år 2014 har följande åtgärder beaktats utöver grundprognosen, 1. åtgärder inom huvudkontoret och verksamhetsstödet om 120 miljoner kronor som redovisas i avsnitt 3.1 ovan, 2. ytterligare minskad återrekrytering inom regionerna med ca 439 personer från och med utgången av år 2009 till utgången av år 2014 3. ökning av utveckling av IT-stöd som ska leda till effektivisering från och med år 2011 med 20-25 miljoner kronor i anslagsmedel. Dessa medel tillsammans med lånedelen innebär att utvecklingsbudgeten ökar till ca 350 miljoner kronor. Åtgärderna har nettoredovisats i tabellen ovan, tabell 3. 15
5.2 Personalkonsekvenser Ett genomförande av åtgärderna i detta avsnitt får stora personalkonsekvenser. Under perioden från utgången av år 2009 till utgången av år 2014 minskar antalet anställda med 2253 personer, varav cirka 1957 i regionerna. Skatteverket skulle totalt sett minska från 10419 personer vid utgången av år 2009 till 8166 personer vid utgången av år 2014. Med hänsyn till antalet pensioneringar och övriga externa avgångar under perioden så skulle detta vara möjligt utan uppsägningar. En så stor förändring skulle kräva omfattande kompetensomställningar, med både kompetensväxling och kompetensutveckling. 5.3 Konsekvenser för kärnverksamheten Den resurs Skatteverket lägger på kärnverksamhet i våra regioner uppgår till 6 500 årsarbetskrafter (utfall 2009). Området består huvudsakligen av service (15 %), löpande ärendehantering (25 %) och offensiv operativ verksamhet (50 %). Den offensiva operativa verksamheten består till övervägande del av kontroll, i form av s.k. skrivbordskontroll och revision. Skatteverkets strategi för den operativa verksamheten innebär att vi ska förebygga fel, förenkla för medborgare och företag samt stödja dem som vill göra rätt. Den utökade kontroll som utförs ska i huvudsak riktas mot allvarliga medvetna fel, brottslighet och sådant som hotar skattebasen. Strategin kan sammanfattas i följande bild. Skatteverkets strategi för beskatta och ta in betalning: Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel Förebygga förenkla stödja Ökar Minskar Ökar Allvarligt skattefusk eko Rättels er av fel Insatser för att förebygga fel samt för att underlätta så att det blir rätt från början ska öka i förhållande till annan verksamhet. Detsamma gäller insatser för att motverka medvetna fel, skattefusk och brott. Det förebyggande arbetet ska minska behovet av att rätta formella och oavsiktliga fel. 16
En förutsättning för att lyckas med strategin på längre sikt är att vi kan fortsätta utveckla e-tjänster, automatisera ärendehandläggningen för att minska resursåtgången för löpande ärendehantering, samt ge bra service och information till medborgare och företag så att det blir rätt från början. Som redovisas under personalkonsekvenser ovan skulle ett genomförande av åtgärderna som anges i detta avsnitt innebära en kraftigt minskad resurs för operativ verksamhet i regionerna. För att få önskad finansiell effekt till utgången av år 2014 skulle regionerna minska med totalt 1957 årsarbetskrafter från och med utgången av år 2009. En sådan reducering av personalstyrkan motsvarar en minskning av antalet anställda i regionerna med cirka 30 procent och de största minskningarna skulle få genomslag inom vår kontrollverksamhet (nästan en halvering). Det skulle exempelvis motsvara all offensiv operativ verksamhet inom våra högst prioriterade områden (internationella transaktioner, ekonomisk brottslighet, avancerade skatteundandraganden, borgenärsarbete och folkbokföring). Service och löpande ärendehantering I service ingår bl.a. de tjänster vi tillhandahåller vid servicekontoren och i Skatteupplysningen. Inom den löpande ärendehanteringen hanteras mycket omfattande volymer av ärenden. Här ingår bl.a. preliminärskatteärenden, skattereduktion för husarbete, företagsregistreringar, skattedeklarationer, kontrolluppgifter och inkomstdeklarationer. En väl fungerande löpande ärendehantering och en god servicenivå är viktiga faktorer för att bibehålla medborgarnas och företagens förtroende för skattesystemet och Skatteverket. Vi har dock på senare tid haft problem med att klara vår serviceverksamhet på grund av bristande resurs, med bl.a. långa svarstider i Skatteupplysningen och långa väntetider vid utfärdande av id-kort som konsekvens. Trots dessa problem skulle vi tvingas att minska antalet anställda inom service och löpande ärendehantering med minst 10 procent, för att kunna hantera prognostiserade personalminskningar. Stora effektiviseringar har redan gjorts inom den löpande ärendehanteringen, genom koncentration av arbetsuppgifter och förbättrade arbetssätt. Ytterligare större rationaliseringar är i hög grad beroende av utveckling av IT-stöd som kan öka automatiseringsgraden. Sammanfattningsvis innebär minskad personal inom service och löpande ärendehantering bl.a. längre svarstider, sämre kvalitet i lämnade handlingar/deklarationer och sämre kvalitet i våra register (mindre rätt från början), vilket resulterar i lägre förtroende för skattesystemet och lägre skatteintäkter. Även andra viktiga samhällsfunktioner skulle påverkas negativt, då kvaliteten i våra register inom t.ex. folkbokföringen försämras. 17
Personalminskningar inom måsteuppgifter : Operativ verksamhet (antal årsarbetskrafter (åa)) Utfall 2009 Scen. inget anslagstillskott men utökad anslagskredit t.o.m. 2014 Procentuell förändring Minskning antal åa Total summa operativ verksamhet 6 500 4 540-30% -1 960 Varav: måsteuppgifter 2985 2690-10% - 295 -Service -Löpande ärendehantering -Processföring -Brottsutredning Varav: offensiv operativ verksamhet, se spec. sid. 19 3 515 Offensiv operativ verksamhet I den offensiva operativa verksamheten ingår information, kontroll, borgenärsarbete samt analys och urval inom samtliga verksamhetsgrenar. En väl fungerande offensiv operativ verksamhet är helt nödvändig för att bibehålla den höga nivå av frivillig medverkan som råder bland medborgare och företag, och för att på sikt kunna minska skattefelet. För att kunna hantera prognostiserade personalminskningar skulle vi dock tvingas att nästan halvera resursen inom offensiv operativ verksamhet. Trots de senaste årens resursminskningar har vi kunnat säkerställa höga åtgärdsnivåer inom våra högst prioriterade områden (internationella transaktioner, ekonomisk brottslighet, avancerade skatteundandraganden, borgenär och folkbokföring) och i stället låtit minskningarna få genomslag avseende åtgärder mot privatpersoner och små företag. Med en halvering av resursen finns dock ingen möjlighet att fortsätta freda dessa områden. Inom internationella transaktioner innebär detta bl.a. att tillämpningen av informationsutbytesavtalen med andra länder uteblir, liksom kontroll av utlandstransaktioner. Detta är områden som bedöms ha stor betydelse för skattefelet. Vad gäller ekonomisk brottslighet bedömer vi att vi inte kan uppfylla våra tidigare åtaganden med Polisen, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten mot organiserad brottslighet samt upprätthålla nivån på utredning av annan grov ekonomisk brottslighet. På sikt bedöms även detta påverka skattefelet. Även besök hos företagen skulle minska. När det gäller kontrollbesöken så visar den utvärdering som gjorts, Ds 2009:43 Närvaroliggare och kontrollbesök, att de redovisade lönerna i restaurangbranschen ökade under perioden 2007-2008 med mellan 1 1,5 miljarder kronor. Det motsvarar mellan 18
4000 och 6000 vita jobb inom restaurangbranschen. En liknande bedömning kan göras när det gäller kassaregisterkontroll. Inom avancerade skatteundandraganden innebär detta bl.a. att kontroll av incitamentsprogram, handelsbolagslösningar och ränteupplägg minskas. Kontrollen inom dessa områden bedöms ha stor betydelse för skattefelet. Inom borgenärsverksamheten blir konsekvensen att nivån på offensiva åtgärder för att säkra uppbörden inte kan bibehållas. Detta påverkar skatteuppbörden negativt på grund av att statens fordringar inte kan beaktas i samma omfattning som tidigare. Vår bedömning är också att en minskning av kontrollerna inom folkbokföring blir nödvändiga, trots att det i hög grad påverkar kvaliteten i folkbokföringen. Detta innebär att signaler från andra myndigheter inte alltid kommer att kunna hanteras vilket får negativa effekter för andra myndigheters uppdrag, bl.a. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna. Personalminskningar inom offensiv operativ verksamhet: Operativ verksamhet Utfall (antal årsarbetskrafter (åa)) 2009 Scen. inget anslagstillskott men utökad anslagskredit t.o.m. 2014 Procentuell förändring Minskning antal åa Total summa operativ verksamhet 6 500 4 540-30% -1 960 Varav: offensiv operativ verksamhet 3 515 1 850-47% 1 655 -Internationellt -Ekonomisk brottslighet -Borgenär -Företag -Privatpersoner -Fastighet -Folkbokföring Varav: måsteuppgifter, se spec. sid. 18 2985 Sammanfattning av konsekvenser Att minska personalen i regionerna med 1957 årsarbetskrafter från utgången av år 2009 till utgången av år 2010 innebär som beskrivits ovan omfattande nedskärningar inom service, löpande ärendehantering, information, kontroll, borgenärsarbete och folkbokföring. Detta drabbar såväl medborgare och företag som andra myndigheters verksamhet och inte minst statens finanser. I dag står höjningar av taxerad inkomst, moms och arbetsgivaravgifter genom kontrollverksamheten för en ökning av skatteintäkterna med drygt 8 miljarder netto per år. Därutöver har kontrollen givetvis en ännu viktigare preventiv effekt genom att avskräcka potentiella fuskare. Genom att halvera resurserna för regionernas offensiva verksamhet kommer skatteintäkterna minska genom 19
att det blir mindre rätt från början. Detta kommer leda till högre skattefel och lägre skatteintäkter. 20
6 Varaktigt anslagstillskott på 200 mkr och utökad anslagskredit till och med år 2011 I detta avsnitt redovisas de konsekvenser som uppstår i det fall Skatteverket får ett varaktigt anslagstillskott som uppgår till 200 miljoner kronor samt en utökad anslagskredit ges till och med år 2011. 6.1 Ekonomiska konsekvenser För att så långt möjligt mildra effekterna av åtgärderna för verksamheten i regionerna används anslagstillskottet och anslagskrediten för att så långt möjligt bibehålla ambitionsnivåer i kärnverksamheten samt att utveckla och införa tekniska lösningar som föreslås i avsnitt 6.4. Tabell 4: Prognos UO 3, 3:1 Skatteverket, med anslagstillskott om 200 mkr och utökad anslagskredit till och med år 2011 [tkr] 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Anslag 6 229 046 6 472 013 6 529 336 6 573 891 6 614 046 6 692 930 Varaktigt anslagstillskott 200 000 200 000 200 000 200 000 Utgiftsprognos -6 326 394-6 584 149-6 650 910-6 711 799-6 826 538-6 908 431 Åtgärder netto 5 000 60 000 30 000 30 000 30 000 Över-/underskott -97 348-107 136 138 426 92 092 17 508 14 499 Ingående a-spar/kredit -167 178-264 526-371 662-233 236-141 145-123 637 Utgående a-spar/kredit -264 526-371 662-233 236-141 145-123 637-109 137 A-kredit % av anslag -4,25% -5,74% -3,57% -2,15% -1,87% -1,63% Förändring antal anställda -383-452 -460-344 -239-239 Ack. förändring 2010-2014 -452-912 -1256-1495 -1734 varav huvudkontoret och VE -80-179 -218-257 -296 varav regionerna -372-733 -1038-1238 -1438 För att uppnå en utgående anslagskredit som är mindre än 3 procent vid utgången av år 2012 har följande åtgärder beaktats utöver grundprognosen, 1. åtgärder inom huvudkontoret och verksamhetsstödet om 120 miljoner kronor som redovisas i avsnitt 3.1 ovan, 2. ökad återrekrytering i regionerna med 30 personer år 2011 och 50 personer år 2012. Ingen ytterligare rekrytering utöver grundprognosen sker åren 2013 och 2014. 3. ökning med 40-50 miljoner kronor i anslagsmedel av utveckling av ITstöd som ska leda till effektivisering från och med år 2011. Dessa medel tillsammans med lånedelen innebär att utvecklingsbudgeten ökar till ca 380 miljoner kronor. Åtgärderna har nettoredovisats i tabellen ovan. 21
Det varaktiga anslagstillskottet med 200 miljoner kronor tillsammans med de 120 miljoner kronor som nedskärningarna inom huvudkontoret och Verksamhetsstöd ger kommer således att användas till verksamheten i regionerna och möjliggöra utveckling av IT-stöd samt bidra till en tidigare ekonomisk balans. 6.2 Personalkonsekvenser Vid ett genomförande av åtgärderna i detta avsnitt så minskar antalet anställda från utgången av år 2009 till utgången av år 2014 med 1734 personer, varav 1445 personer i regionerna. Skatteverket skulle totalt sett minska från 10419 personer vid utgången av år 2009 till 8685 personer vid utgången av år 2014. Med hänsyn till antalet pensioneringar och övriga externa avgångar under perioden så skulle detta vara möjligt utan uppsägningar. Även i detta fall skulle en så stor förändring kräva omfattande kompetensomställningar. 6.3 Konsekvenser för kärnverksamheten Ett varaktigt anslagstillskott om 200 miljoner skulle enligt våra beräkningar innebära att resursen inom den operativa verksamheten minskar med totalt 1 440 årsarbetskrafter under de närmaste fem åren. Anslagstillskottet innebär i jämförelse med avsnitt 5 ovan att ytterligare 520 årsarbetskrafter kan bibehållas i den offensiva operativa verksamheten, vilket möjliggör att vi kan genomföra åtgärder inom våra högst prioriterade områden (internationella transaktioner, ekonomisk brottslighet, avancerade skatteundandraganden, borgenärsarbete och folkbokföring). Personalminskningar inom operativ verksamhet: Operativ verksamhet (antal årsarbetskrafter (åa)) Utfall 2009 År 2014 med 200 mkr Procentuell förändring Minskning antal åa Total summa operativ verksamhet 6 500 5 060-22% -1 440 Varav: måsteuppgifter 2 985 2690-10% -295 -Service -Löpande ärendehantering -Processföring -Brottsutredning Varav: offensiv operativ verksamhet 3 515 2 370-33% -1 145 -Internationellt -Ekonomisk brottslighet -Borgenär -Företag -Privatpersoner -Fastighet -Folkbokföring 22
Sammanfattning av konsekvenser Trots anslagstillskottet beräknas resursen för den operativa verksamheten minska med 1445 årsarbetskrafter (33 procent) under en femårsperiod, vilket innebär som beskrivs ovan fortsatta nedskärningar inom service, löpande ärendehantering, information, kontroll, borgenärsarbete och folkbokföring. Konsekvenserna av Skatteverkets minskade resurser mildras av anslagstillskottet, men påverkar fortfarande såväl medborgare och företag som andra myndigheters verksamhet och inte minst statens finanser genom att skatteintäkterna minskar. 6.4 Kortsiktigt lönsamma investeringar En stor del av vår framgång under 2000-talet beror på att vi legat i framkant i utveckling av nya e-tjänster till medborgare och företag. Förutsättningarna för att fortsätta detta arbete har försämrats genom det ekonomiska läget, liksom våra förutsättningar att genomföra inre effektiviseringar. Den minskning av resurserna som ligger i våra prognoser har vi planerat att möta med investering i teknik som ger mer maskinell hantering av ärenden. Vi har för närvarande inte det ekonomiska utrymmet för att göra de investeringar i IT-verksamheten som skulle krävas för att åstadkomma önskvärda kortsiktiga och långsiktiga effektiviseringar. Vår bedömning är att det finns ett antal investeringar som på kort sikt kan ge stora effekter i verksamheten under åren 2011-2012. I första hand tar denna utveckling sikte på ett ökat inslag av automatiserad hantering och handläggning av ärenden. Här finns interna effekter att ta till vara för vissa arbetssteg med stora volymer. Vissa förfrågningar kan utsändas maskinellt. I dag åtgår stora resurser för att ta hand om dessa mindre komplicerade ärenden som relativt enkelt kan automatiseras. I kombination med nya e-tjänster skulle handläggningen underlättas ytterligare i service, skrivbordsgranskning och revision. För att kunna genomföra satsningar avseende maskinell ärendehantering, effektiv och säker e-kommunikation krävs ett nivåhöjande anslagstillskott med 50 miljoner kronor. En förbättring av de tekniska plattformarna kräver en ytterligare investering motsvarande 40 miljoner kronor. Dessa medel inkluderas i de 200 miljoner kronor som scenariot innebär, jmfr. redovisningen i tabellen sidan 23. 6.4.1 Maskinell ärendehantering Skatteverket bedömer att det är av yttersta vikt att kunna fortsätta och fullfölja sådana egeninitierade utvecklingsinsatser som bedöms ge effekter på kort sikt med bibehållen ambitionsnivå. Hanteringen av preliminära självdeklarationer är volymmässigt stor och i stora delar manuell. En automatiserad process och ett bättre tekniskt stöd för handläggningen skulle frigöra resurser till andra arbetsuppgifter och/eller neddragningar. 23
6.4.2 Effektiv och säker e-kommunikation Skatteverket håller på att utveckla en meddelandetjänst tillsammans med Bolagsverket och Tillväxtverket. Denna tjänst öppnar möjligheter att tillgängliggöra information och effektivare och säker kommunikation om ärenden och svara på de meddelande vi skickar ut. Tjänsten bedöms medföra ett minskat behov av kontakter med Skatteverket och öka nyttjandet av e- tjänsterna. Det är viktigt att kunna fullfölja detta arbete med oförändrade ambitionsnivå eftersom det är viktiga komponenter i utvecklingen av e-tjänster inom bl.a. verksamt.se och Min sida. 6.4.3 Förbättring av tekniska plattformar Skatteverket anser att det också är viktigt att bibehålla en kontinuitet i de långsiktiga satsningarna. För närvarande pågår ett långsiktigt arbete inom Skatteverket för att förbättra de tekniska plattformarna. Vår intention är också att avveckla och konsolidera äldre och vissa fall överlappande lösningar för kärn- och stödverksamheten. På grund av det ekonomiska läget har utvecklingsinsatserna inom dessa områden reducerats i planeringen för kommande år. Eftersom denna utveckling är av stor strategisk vikt för Skatteverkets utveckling är det väsentligt att fullfölja arbetet så snart som möjligt. Sammantaget kan kostnaderna för att genomföra dessa prioriterade investeringar i tekniska plattformar och konsolidering beräknas till 40 miljoner kronor. En sådan investering kan vi i dag inte frigöra medel för. 24
7 Skatteverkets bedömning Som Skatteverket konstaterat så kräver en anslagskredit på högst 3 procent redan till utgången av år 2011 utan några tillskott från Regeringen så omfattande neddragningar, som också kräver mycket omfattande uppsägningar, att det framstår som omöjligt och orimligt att genomföra. Det skulle innebära lägre skatteintäkter på såväl kort som lång sikt och allvarligt skada medborgarnas och företagens tilltro till skattesystemet. Även scenariot som innebär att Skatteverket får utökad anslagskredit till och med år 2013 kräver att antalet anställda minskar från utgången av år 2009 till utgången av år 2014 med cirka 2250 personer, varav cirka 1960 personer från den operativa kärnverksamheten. Det kommer att medföra att kontrollverksamheten nära halveras under perioden vilket leder till lägre skatteintäkter och sämre service till medborgarna samt förlängda handläggningstider för inkommande ärenden. Idag ökar kontrollverksamheten skatteintäkterna med 8 miljarder. Därutöver har de givetvis en preventiv effekt, vilket ytterligare minskar skattefelet. Det scenario som innebär ett varaktigt anslagstillskott på 200 miljoner kronor och utökad anslagskredit till och med år 2011 mildrar konsekvenserna men innebär ändå att personalresursen måste minska. Scenariot innebär en personalminskning med 1734 personer, varav 1440 i regionerna från utgången av år 2009 till utgången av år 2014 vilket motsvarar en minskning med nära 22 procent. Även i detta scenario påverkas således såväl medborgare och företag som andra myndigheters verksamhet och inte minst statens finanser genom att skatteintäkterna kan beräknas minska. Skatteverket bedömer att en balanserad ekonomi kräver en kombination av åtgärder både från Skatteverket och Regeringen. Skatteverket behöver fortsätta arbetet med att genomföra effektiviseringar och automatisering med hjälp av IT-stöd. Detta kräver i sin tur varaktiga anslagstillskott för att täcka kostnader för tillkommande arbetsuppgifter. Tidigare tillkomna arbetsuppgifter har inneburit kraftiga nedskärningar av annan verksamhet. Det krävs också tillskott för att ge Skatteverket förutsättningar att minska personalkostnaderna i takt med ökad automatisering av ärendeflöden och att minska personalen i en rimlig omfattning. I budgetunderlaget för år 2011 har Skatteverket framfört behov av ytterligare 190 miljoner kronor i varaktigt anslagstillskott. Dessa medel är dock inte tillräckliga. Utöver detta har Skatteverket behov att få ytterligare tillskott för ofinansierade arbetsuppgifter. Detta innebär ett sammanlagt varaktigt anslagstillskott på 400 miljoner kronor. Den offensiva verksamheten inom företagsområdet, servicen till medborgarna och verksamheten kan då bedrivas på en nivå som överensstämmer med uppdragsgivarens krav. Samtidigt kan återrekrytering ske i rimlig omfattning för att bibehålla kvaliteten i verksamheten. Med ett sådant tillskott skulle en minskning av den totala personalstyrkan ske med 1280 årsarbetskrafter, varav 988 i regionerna från utgången av år 2009 till utgången av år 2014. 25
Sammanfattningsvis kan situationen beskrivas i följande diagram: Förändring av antalet anställda inom Skatteverket jämfört med utgången av år 2009 500 0-500 Antal anställda -1 000-1 500-2 000-2 500 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År 0 mkr i anslagsökning 200 mkr i anslagsökning 400 mkr i anslagsökning År 2009 Diagram 1: Förändring av antalet anställda inom Skatteverket jämfört med utgången av år 2009. Skatteverket redovisar i följande avsnitt förslag till regelförenklingar som skulle ge lägre administrativa kostnader. 26
8 Behov av förändringar i regelverken Det finns en rad regelförenklingar som skulle medföra en lägre administrativ kostnad. De förslag till regelförenklingar som verket lämnat leder dock inte till några stora besparingar för Skatteverket på kort sikt. Fortfarande är tidigare aktualiserade förslag intressanta ur ett längre perspektiv för att uppnå effektiviseringar och förenklingar. Dessa är ombudsdeklaration, tyst godkännande och förändringar av kapitalbeskattning. 8.1 Särskilt om fastighetstaxering Skatteverket är enligt lag ålagd att fastställa taxeringsvärden. En åtgärd för att kortsiktigt minska Skatteverkets kostnader under åren 2010 och 2011 är en frysning av nuvarande taxeringsvärden för lantbruk och småhus, dvs. att ingen allmän fastighetstaxering Lantbruk 2011 (AFT 2011) respektive förenklad fastighetstaxering Småhus 2012 (SFT 2012) genomförs. Verksamhetskonsekvenserna av ett sådant beslut skulle bli att planerad rekrytering senareläggs, och att förberedelsearbete (nivåläggning, köp av värderingstekniska tjänster) hos andra myndigheter (Lantmäteriverket, Skogsvårdsstyrelsen) inte genomförs. En ytterligare effekt blir att arbete med att ta fram blanketter och utskick inte genomförs. Ett beslut om att frysa taxeringsvärdena och inte genomföra AFT 2011 och SFT 2012 skulle ge en finansiell effekt motsvarande ca 30 miljoner kronor. 8.2 Särskilt om bouppteckningsverksamheten Eftersom arvsbeskattningen har avvecklats anser Skatteverket att man bör pröva omfattning och nivå på bouppteckningsverksamheten. 8.3 Möjligheten att använda deklarationsombud En skattedeklaration kan inte lämnas in via ombud. Att öppna för en möjlighet som innebär att skattedeklaration via ombud elektroniskt skulle underlätta vår hantering och dessutom minska risken för fel. I januari 2010 lämnades ca 630 000 skattedeklarationer varav endast ca 277 000 elektroniskt. Ett genomförande skulle alltså ge en förenklad och billigare hantering. Det skulle dessutom sänka företagens fullgörandekostnader. 8.4 Tyst godkännande Ett förslag om Tyst godkännande (SOU 2006:89) lämnades 2006. Med förslaget skulle mer än tre miljoner löntagare och pensionärer slippa lämna en deklaration som helt överensstämmer med kända och förtryckta uppgifter. Reformen skulle underlätta inte bara för alla som slipper det extra momentet att godkänna sina förtryckta uppgifter, utan också för dem som av okunskap inte deklarerar och med dagens system blir skönstaxerade. 27