Utbud och pris på ekovaror

RAPPORT 2000:25 Utbud och pris på ekovaror Resultat från en undersökning av 56 ekologiska livsmedel på nio orter våren 2000

Innehåll Sammanfattning Bakgrund 20 procent ekologisk odling år 2005 Märkning och kontroll av ekologisk mat Konsumentverkets matkostnadsundersökningar Anpassning av metoden för undersökning av ekologiska livsmedel Ekologiska basvaror är vanliga men vissa varor saknas i de flesta butiker Olika livsmedelsgrupper marknadsläget jämfört med vår undersökning Varukorgar och Ortskorgar De olika handelsblocken utbud och pris av KRAV-varor Betydelsen av handelns egna varumärken Kompletta KRAV-måltider Från vanlig mat till ekologisk att byta ut lite i taget Bilagor: Ekologiskt jordbruk bidrar till att minska livsmedelsproduktionens miljöproblem Livsmedel som ingår i de olika måltiderna Tabeller från de lokala undersökningarna Pressklipp

Sammanfattning Våren 2000 genomförde Konsumentverket en undersökning om pris och utbud av 56 ekologiska livsmedel i samarbete med konsumentvägledare på nio orter 1. Metoden bygger på Konsumentverkets modell för lokala matkostnadsundersökningar men omfattar färre varor än den modellen. Regeringen har satt upp som mål att 10 procent av jordbruksarealen ska vara ekologiskt odlad år 2000 och att denna areal bör fördubblas till 20 procent år 2005. Dessutom bör 10 procent av Sveriges mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion år 2005. Konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter är avgörande för om målet skall kunna nås. Allt fler väljer att äta ekologiskt producerad mat och marknaden för de flesta ekologiska produkter växer stadigt, men problem i form av höga priser, bristande tillgång och varierande kvalitet finns alltjämt. Resultat Vår undersökning visar att idag finns möjlighet att handla en stor del av maten ekologisk, men att tillgången varierar mellan olika livsmedelsgrupper och att långt ifrån alla butiker har ett brett sortiment. Vi kan särskilt se att färskt kött och mjukt bröd endast finns i butiker som har en uttalad miljöprofil. Det finns stora prisskillnader mellan den ekologiskt producerade maten och motsvarande livsmedel som inte marknadsförs som ekologiska. Skillnaderna varierar mycket mellan olika varusorter. Som konsument kan man lära sig vilka butiker på orten som har ett gott ekologiskt utbud. Det finns ibland stora prisskillnader mellan butikerna på enskilda produkter men skillnaden är inte konsekvent. När vi jämför en matkorg som bygger på en månadsförbrukning av flera olika livsmedel är skillnaden i allmänhet ganska liten mellan butikerna. Ett faktum som kan vara intressant att jämföra med andra undersökningar som gjorts med Konsumentverkets modell där vi ofta ser stora och mer genomgående skillnader mellan butikerna på enskilda orter. Den genomsnittliga månadskostnaden för barnfamiljen för en korg med 15 vanligt förekommande ekovaror var 900 kronor. Motsvarande konventionella korg kostade 673 kronor, en skillnad på 227 kronor eller 34 procent. Västsverige hade den billigaste eko-maten, precis som i de ordinarie mätningarna över Hushållens matkostnader. Skillnad mellan billigaste och dyraste ort i undersökningen var 112 kronor eller 14 procent. Det är stora skillnader mellan butikskedjorna i utbudet av KRAV-varor. Hemköpsbutikerna hade ett stort utbud i samtliga butiker i undersökningen. KF-butikerna hade också ett stort utbud, men skillnaden mellan butikerna i kedjan var betydligt större. ICA-butikerna och butikerna inom D&D-gruppen, som till stor del är butiker av lågpriskaraktär, hade ett betydligt mindre utbud av KRAV-varor. Hemköp var med denna sammansättning av eko-korgen den billigaste butikskedja n i vår undersökning. Stor betydelse har Hemköps beslut att ha samma pris på ekomjölken som på den konventionella mjölken haft. Efter prisstegringen med 1 kr/l, som genomfördes efter vår undersök- 1 Borgholm/Färjestaden, Borås, Göteborg, Kungsbacka, Karlstad, Malung/Sälen, Sorsele, Västervik och Västerås. 5

ning, har det mesta av Hemköps försprång försvunnit och prisskillnaderna mellan kedjorna är små. Det är idag knappast möjligt att enbart äta ekologiskt producerad mat. Vissa varugrupper saknar i stort sett helt ekologiska alternativ, t ex fisk, och för flera andra är utbudet mycket begränsat. Med dagens priser skulle också en övergång till en renodlad ekologisk kost få stora ekonomiska konsekvenser, om inte samtidigt matvanorna förändras. Däremot finns det stora möjligheter för de allra flesta hushåll att byta ut delar av den vanliga matkorgen till en ekologisk. Eftersom merpriset för ekologiska varor varierar stort, kan ett byte från en konventionell vara till en ekologisk vara få större eller mindre hushållsekonomiska konsekvenser. Att konsekvent köpa ekologisk mjölk medför en merkostnad för barnfamiljen på ca 40 kronor i månaden. Väljer familjen att istället byta ut potatis, morot och lök eller potatis och spannmålsprodukter blir merkostnaden ca 120-130 kronor i månaden. Volymmässigt (i kg räknat) rör det sig om ungefär lika stora delar av vår barnfamiljs totala matkorg, 10-15 procent. För knappt 220 kronor i månaden kan familjen köpa all mjölk, potatis, morot och lök samt de flesta vanligt förekommande spannmålsprodukterna ekologiskt. Det betyder en höjning av matkostnaderna i storleksordningen 4-5 procent. 6

Bakgrund 20 procent ekologisk odling år 2005 Regeringen har satt upp som mål att 10 procent av jordbruksarealen ska vara ekologiskt odlad år 2000 och att denna areal bör ha fördubblats till 20 procent år 2005. Dessutom bör 10 procent av svenska mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion år 2005. Om målet ska kunna nås måste konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter öka. Allt fler väljer också att äta ekologiskt marknaden för de flesta ekologiska produkter växer stadigt men problem i form av höga priser, bristande tillgång och varierande kvalitet finns alltjämt. Konsumentverket har som en uppgift att medverka till att utveckla produktions- och konsumtionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön. Sedan 1998 har Konsumentverket ett sektorsansvar för hushållsrelaterade miljöfrågor. För att kunna minska sin miljöpåverkan måste hushållen bland annat ha tillgång till miljöanpassade varor och tjänster. Denna undersökning av utbud och priser på ekologiska varor är ett led i arbetet att förbättra förutsättningarna för en mer miljövänlig livsmedelskonsumtion. Priset är en viktig faktor för konsumentens val mellan ekologiskt producerade och konventionella livsmedel 2. För att få ett bättre underlag för att identifiera och analysera faktorer av betydelse för en ökad konsumtion av ekologiska varor har Konsumentverket gett i uppdrag till Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) att analysera ev merkostnader för ekologiskt producerade varor och möjliga orsaker till dessa skillnader. Institutet skall också undersöka vilken betydelse prisskillnader mellan konventionella och KRAV-märkta varor har för konsumenternas efterfrågan av KRAV-produkter. Uppdraget skall redovisas senast december 2000. Märkning och kontroll av ekologisk mat Det ekologiska lantbrukets mål är att utveckla en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synpunkt förtroendeingivande produktion av livsmedel. I Sverige finns två kontrollorgan och miljömärken för mat KRAV, som kontrollerar huvuddelen av den ekologiska produktionen och vars märke återfinns på de allra flesta ekologiska produkterna i handeln, och Demeter. Båda godkänns och kontrolleras av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk odling) har regler för och kontrollerar ekologisk växtodling och djurhållning, men också hantering, förädling och import. Butiker kan bli KRAVauktoriserade, vilket bl a innebär att de har rätt att sälja KRAV-varor i lösvikt samt rätt att dela, stycka och packa om KRAV-godkända produkter. För auktorisation krävs att butiken tillhandahåller KRAV-godkända produkter i en omfattning som speglar marknadens tillgång och kvalitet. I dagsläget är ca 590 butiker KRAV-auktoriserade. KRAV kontrollerar produktionsmetoden, inte produkten. I den mån produktkontroll utförs, t ex resthaltsanalyser, är det i syfte att belägga misstankar om att produktionen ej skett i enlighet med KRAVs regler. Att välja en KRAV-märkt produkt innebär i första hand att göra en konkret miljöinsats. Ambitionen är självklart att KRAV-märkta produkter därutöver skall hålla hög kvalitet och livsmedelssäkerhet. Svenska Demeterförbundet är en kontrollorganisation för biodynamisk och ekologisk odling. Reglerna är till stora delar likvärdiga med KRAVs, men i den biodynamiska odlingen tillförs 2 Inom ramen för forskningsprogrammet Mat 21 har konsumenters attityder till ekologiska livsmedel undersökts (1998). Det främsta hindret för att handla mer ekologiskt uppges vara priset. En undersökning från december 1999 gjord av LUI Marknadsinformation AB på uppdrag av LRF och Krav visar likaledes att priset är den viktigaste faktorn till varför hushållen inte handlar Kravmärkta produkter. 7

dessutom biodynamiska preparat. Förbundet har även regler för djurhållning. Kontroller omfattar också butiker, förädlare och grossister. EUs regler för ekologisk produktion återfinns i Rådets förordning (EEG) 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel som numera kompletterats med regler om ekologisk djurhållning (förordning 1804/1999). Förordningen omfattar också marknadsföringen av ekologiska produkter. I bilaga 1 redogörs närmare för de positiva miljöeffekter som kan förväntas av en ökad ekologisk produktion. Konsumentverkets matkostnadsundersökningar Konsumentverket har på regeringens uppdrag utvecklat en metod för prisundersökningar. Metoden redovisas närmare i Konsumentverkets rapport 1999:3 Bättre prisinformation till konsumenterna. I korthet bygger metoden på att priser för närmare 300 varor undersöks. Varorna ingår i matsedlar för tre hushållstyper, en barnfamilj (två vuxna, två barn) och två ensamhushåll (ett hushåll med mer snabbmat och något modernare varuval en ung man, och ett hushåll med något mer traditionell matsedel med många enkla men helt hemlagade måltider en äldre kvinna). En jämförelse görs sedan mellan vad det kostar i olika butiker att vid ett tillfälle köpa så mycket mat som hushållen förbrukar under en månad. För varje livsmedel som ingår i undersökningen har kriterier satts upp för kvalitet och förpackningsstorlek. I detta arbete har representanter för livsmedelshandeln bidragit med värdefulla synpunkter. Anpassning av metoden för undersökning av ekologiska livsmedel Denna undersökning avser pris och utbud av ekologiska livsmedel i dagligvaruhandeln på nio orter: Borgholm/Färjestaden, Borås, Göteborg, Kungsbacka, Karlstad, Malung, Sorsele, Västervik och Västerås. Metoden bygger på Konsumentverkets modell för lokala matkostnadsundersökningar men omfattar färre varor (56 ekologiska varor jämfört med 282 varor). Kostnaden för de olika hushållen är relaterade till samma matsedlar som i den ordinarie modellen för matkostnadsundersökningar. Däremot omfattar den ekologiska undersökningen inte hushållens totala livsmedelsförbrukning under en månad. Vi använder inte heller olika förpackningsstorlekar för olika hushåll. Där den ordinarie undersökningen omfattar flera olika varianter av ett livsmedel, till exempel fyra sorters knäckebröd, har de olika sorterna räknats samman och används som förbrukning av en vara knäckebröd (i två storleksvarianter) i den ekologiska undersökningen. Syftet med undersökningarna våren 2000 har varit att ge underlag för en diskussion om vilka möjligheter konsumenter har att köpa ekologiska livsmedel i de butiker som finns i kommunen. Undersökningarna visar i första hand pris och utbud av 56 ekologiska varor. Vid de lokala presentationerna har även andra faktorer, t ex transporter och butikernas presentation av de miljömärkta produkterna tagits upp till diskussion 3. Metoden ger också möjlighet att jämföra pris på ekologiska livsmedel med de konventionellt producerade motsvarigheterna. I undersökningen våren 2000 har vi strävat efter att jämföra så lika förpackningsstorlekar som möjligt. Flera av de ekologiska produkterna säljs i små förpackningsstorlekar, t ex djupfryst spenat, strösocker och ris. Det innebär att jämförelsen gä ller prisskillnad mot en konventionell småförpackning som i dessa fall ger högre kilopris än de vanligare, något större förpackningarna. I butiker där endast de vanliga förpackningsstorlekarna har 3 Exempel på pressklipp finns sist i rapporten 8

funnits för konventionella varor har dessa priser ingått i undersökningen. Om vi konsekvent jämfört de ekologiska varorna med konventionella livsmedel i lite större normalförpackningar som 2 kilo socker och 1 kilo djupfryst spenat skulle prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella livsmedel blivit större. 9

Ekologiska basvaror är vanliga men vissa varor saknas i de flesta butiker Tabell 1. Utbud och merpris för de undersökta varorna. De ekologiska livsmedel som studerats rangordnade efter hur ofta de förekom i de undersökta butikerna samt merpris jämfört med undersökt konventionell vara. Observera att vald jämförelsevara har stor betydelse för merpriset. Vara Antal butiker där varan fanns (av 59) Merpris, % Vara Antal butiker där varan fanns (av 59) Merpris, % Kaffe 58 1 Matolja, raps- 30 98 Knäckebröd, 56 9 Smör 29 30 runda kakor Mellanmjölk 56 20 Köttbullar, djupfrysta 28 33 Vetemjöl 52 68 Banan 25 40 Standardmjölk 51 22 Fullkornsskorpor 25 - Fruktmüsli 50 12 Fruktyoghurt 24 26 Digestivekex 48 39 Vispgrädde 23 21 Filmjölk 48 33 Gröna ärter, djupfryst 22 60 Havregryn 46 41 Glass 22 54 Morötter 45 87 Jordgubbar, djupfrysta 22 13 Smörgåsgurka, 45 7 Te (för bryggning) 22 114 inlagd Strösocker 45 54 Spenat, djupfryst 21 13 Tomatketchup 43 48 Müsli, utan frukt 19 61 Hamburgare, 42 17 Äppelmos 17 47 djupfrysta Rödbetor, inlagda 42 12 Tomater, burk 16 58 Potatis 40 71 Palsternackor 15 82 Svartpeppar 39 14 Nötkött 14 16 Knäckebröd, litet 37 23 Potatischips 14 14 paket Spagetti 35 50 Kiwi 13 38 Olivolja 34 48 Fläskkött 13 32 Te, påsar 34 22 Broccoli, djupfryst 13 101 Gul lök 33 148 Mellangrovt matbröd 12 8 m frukt Hårdost 33 43 Lång- eller Formfranska 12 6 Klyftpotatis, 33 - Tomater, färska 11 67 djupfryst Ris, långkornigt 33 45 Rödbetor, färska 11 3 Ägg 31 56 Nötfärs 6 22 Apelsinjuice 30 42 Ris, jasmin- 6 62 Lingonsylt 30 20 Falukorv 3 33 10

Av tabellen framgår att runt hälften av de undersökta ekologiska varorna fanns i hälften av butikerna. Kaffe, knäckebröd, mellan- och standardmjölk, vetemjöl och fruktmüsli fanns i så gott som alla butiker. Falukorv, jasminris, nötfärs, men också tomater, mjukt bröd och färskt kött var svårt att finna som ekologiska varianter. Merpriset varierade från i stort sett inget påslag på klyftpotatis, fullkornsskorpor, kaffe och färska rödbetor till över 100% för gul lök, bryggte och djupfryst broccoli. Olika livsmedelsgrupper marknadsläget jämfört med vår undersökning 4 KRAV-produkternas del av den samlade livsmedelsmarknaden är ännu mycket blygsam, under 1%. Ökningstakten är däremot betydande. Värdet av den ekologiska produktionen (i grossistled) har mer än fördubblats mellan 1995 och 1998, från ca 320 miljoner kronor till ca 670 miljoner kronor. Variationen mellan livsmedelsgrupperna är stor. Störst värde i grossistledet har mejeriprodukterna. Som tvåa kommer de importerade produkterna och bland dem frukt, grönsaker och kaffe. På tredje plats kommer färskvarorna. Cirka 3 250 ekologiska lantbrukare brukar sammanlagt ca 154 000 hektar eller knappt 5 procent av den totala jordbruksarealen (om också areal som inte är KRAV-ansluten men som uppbär miljöstöd för ekologisk odling medräknas är andelen närmare 10 procent). Antalet ekologiska produkter uppgår till ca 3 200 (feb 00). Den ekologiska mjölken utgjorde 1999 ca 2,5% av den totala invägningen. I vår undersökning ingick standardmjölk, mellanmjölk, filmjölk, fruktyoghurt, vispgrädde, ost och smör. Flera av dessa återfinns bland de produkter som vi hittar i flest butiker. Merpriset varierar från ca 20% (mjölk, vispgrädde) till 43% för ost. KRAV-märkt kött finns fortfarande i begränsad mängd trots en snabb ökningstakt. Det finns ca 1 500 lantbrukare med KRAV-kontrollerad djurhållning, varav ca 700 är mjölkbönder och 100 äggproducenter. I slaktledet är ca 0,35% av slaktsvinen, 2% av ungnöten, 3,5% av kalvarna och knappt 7% av lammen KRAV-godkända. Vi har i vår undersökning noterat priser på flera fläsk- och nötdetaljer. Färskt KRAV-märkt fläsk- och nötkött fann vi i ¼ av butikerna. Merpriset ligger på runt 20 kr/kg eller 16% (nöt) respektive 32% (fläsk). Vi undersökte också köttfärs och falukorv, bland de allra mest vanliga livsmedelsprodukterna på svenska (barn)familjers matbord, men anmärkningsvärt svåråtkomliga för den som väljer ekologiskt. Falukorv fann vi enbart i KF-butiker. Nötfärs fann vi enbart i Hemköp- och KF-butiker. Vidare ingick frysta hamburgare och köttbullar, vilka var relativt vanliga. Merpriset för KRAV-hamburgare stannade vid 17% och ekologiska köttbullar 33%. Det finns drygt 100 ekologiska äggproducenter och ca 125 000 ekologiska höns, vilket motsvarar ca 2% av värphönsen. Som jämförelse kan nämnas att ägg från frigående höns, som också har kallats sprättägg, utgör ca 20-25% av marknaden. Vi fann ekologiska ägg i ungefär hälften av butikerna och med ett betydande merpris, närmare 60%. Prisvariationen mellan butikerna är också betydande. Under 1998 var ca 11% av de frilandsodlade och 6% av de växthusodlade grönsakerna ekologiska. Av potatisarealen är ca 3% KRAV-godkänd. För svenskodlad frukt är motsvarande siffra knappt 2% och för odlade bär ca 3%. Vi har i undersökningen med såväl färska som djupfrysta och konserverade grönsaker, potatis och potatisprodukter, frukt (banan och kiwi) samt djupfrysta jordgubbar, lingonsylt, äppelmos och apelsinjuice. Undersökningen gjordes relativt sent på säsongen (mars april), varför rotfrukter var relativt sällsynt. Lök fann vi i runt hälften av butikerna och morot i ¾. Priset skiljer stort både mellan butiker och i jämförelse med konventionell vara. Ekologisk morot är nästan dubbelt så dyr som konventionell och ekologisk lök 2,5 4 Uppgifterna om marknadsläget är hämtade från SJV Rapport 1999:10 Svenskt ekologiskt lantbruk inför 2000-talet samt Växande marknad. Om det aktuella marknadsläget för ekologiska livsmedelsprodukter. Ekologiska lantbrukarna, april 2000. 11

gånger så dyr. Tomat fann vi i var femte butik med ett merpris på 67%. Den färska frukten banan och kiwi ligger närmare 40% högre i pris än konventionell vara. Banan fann vi i drygt var tredje butik, kiwi i var femte. Potatisen var ca 70% dyrare än konventionell, medan merpriset för de förädlade potatisprodukterna (klyftpotatis, chips) är betydligt mindre. Det finns ett relativt stort antal grönsaksprodukter i butikerna. Smörgåsgurka och skivade rödbetor är konkurrenskraftiga i pris (ca 10% merpris), förädlade tomatprodukter är 50-60% dyrare och frysta grönsaker varierar mellan 13 och 100% i merpris. Bärprodukterna slutligen betingade ca 15-20% i merpris och äppelmos och apelsinjuice 40-50%. Äppelmos fann vi uteslutande i KF- och Hemköpbutiker. Ca 3% av den totala spannmålsarealen odlades ekologiskt år 1999. Den skördade mängden är lägre, ca 2%. Huvuddelen används som foder. I vår undersökning ingick havregryn, müsli, vetemjöl, hårt och mjukt bröd samt fullkornsskorpor och digestivekex. Vidare undersökte vi spagetti och ris. Detta är relativt vanliga varor, med undantag för mjukt matbröd, som vi nästan enbart fann i Hemköp- och Konsumbutiker. De oförädlade produkterna inklusive ris och spagetti har ett relativt högt merpris ca 50% och ibland högre medan de mer förädlade såsom bröd och skorpor har ett betydligt lägre merpris, ca 10%. Övriga produkter: glass, kaffe och te, svartpeppar, olja, socker. Flertalet av dessa produkter är relativt vanliga, kaffe den allra vanligaste varan i vår undersökning. Ekologiskt kaffe kan i de flesta butiker fås till samma pris som konventionellt kaffe, merpriserna på övriga produkter varierar och kan uppgå till ca 50% (socker, glass) och ända upp till 100% (matolja). Självklart har det stor betydelse vilken konventionell vara som jämförts. Varukorgar och Ortskorgar För att få en uppfattning om skillnaderna i månadskostnad mellan ekologiska och konventionella varor och mellan orter har vi sammanställt en korg med 15 varor. Urvalet grundar sig på de vanligast förekommande varorna och korgen är viktad utifrån barnfamiljens beräknade månadskonsumtion. Följande varor ingår i korgen: Kaffe, mjölk (standard och mellan), knäckebröd (runda kakor och småpaket), vetemjöl, fruktmüsli, filmjölk, digestivekex, havregryn, strösocker, smörgåsgurka, morot, hamburgare, inlagda rödbetor, potatis och spagetti. Med några undantag finns samtliga varor i minst hälften av butikerna på varje ort. Trots det begränsade antalet varor representerar denna korg en tredjedel av familjens hela månadskonsumtion (i kg räknat). Den genomsnittliga månadskostnaden för barnfamiljen för de 15 ekovarorna var 900 kr. Motsvarande konventionella korg kostade 673 kr, en skillnad på 227 kr eller 34 procent. Om alla ekovarorna inhandlades till lägsta noterade pris (minipris) kostade eko-korgen 625 kr, dvs mindre än den vanliga korgen. Detta är förstås i praktiken omöjligt, men det visar att det finns utrymme för priskonkurrens. 12

Tabell 2. Kostnad för den ekologiska matkorgen jämfört med konventionell. Urval av matkorgen, månadskostnad för tvåbarnsfamiljen, samtliga orter. Vara Vikt, g Eko-varor, medelpris Eko-varor, minipris Konventionella varor, medelpris Potatis 21 308 189,60 106,50 110,80 Morot 4 259 54,10 25,10 29,00 Knäckebröd 2 032 78,20 62,00 67,60 Digestivekex 326 13,80 10,50 10,00 Mjölk (3% och 1,5%) 32 760 236,20 173,60 196,60 Filmjölk 16 536 160,40 122,40 120,70 Hamburgare 440 41,90 32,40 35,80 Smörgåsgurka 306 16,70 13,50 15,50 Rödbetor 221 9,90 7,90 8,90 Spagetti 1 495 27,50 20,80 18,40 Havregryn 1 207 18,60 12,80 13,20 Vetemjöl 1 033 6,90 4,70 4,10 Fruktmüsli 411 13,00 6,20 11,70 Strösocker 261 4,80 3,70 3,10 Kaffe 487 28,50 23,30 28,10 Kostnad per månad för barnfamiljen 900,10 625,40 673,50 I nedanstående tabell presenteras månadskostnaden för eko-korgen på de olika orterna. Urvalet av butiker är av stor betydelse för korgens kostnad och resultatet måste därför tolkas med stor försiktighet. I bilaga 3 finns ytterligare uppgifter om de olika orterna 5. Tabell 3. Ekologiska ortskorgar kostnad och utbud. Urval av matkorgen, månadskostnad för barnfamiljens eko-korg, kronor per ort, ovägda medelpriser (dvs hänsyn har ej tagits till butikernas varierande omsättning). Ort (antal butiker) Eko-korgens kostnad, kr Antal funna varor, genomsnitt Andel av butikerna med minst 30 varor Borås (5) 813 36 60% Kungsbacka (5) 861 29 40% Borgholm/Färjestaden (5) 892 23 20% Göteborg (8) 896 30 50% Genomsnittlig korg-kostnad (59) 900 28 39% Västervik (8) 913 26 38% Karlstad (10) 921 23 20% Malung/Sälen (4) 925 37 75% Västerås (12) 925 30 42% Skillnad 112 (14%) not: Sorsele ingår ej pga för få observationer 5 I bilaga 3 redovisas även den undersökning av ekovaror som genomfördes i juni 2000 i Nynäshamn. På grund av tidseftersläpning fanns inga resultat tillgängliga för bearbetning när resultat från övriga orter sammanställdes. Uppgifter om utbud och butikernas miljösystem redovisas dock i bilaga 3 som jämförelse. 13

Västsverige har den billigaste eko-maten, precis som i de ordinarie mätningarna över Hushållens matkostnader. Skillnad mellan billigaste och dyraste ort var 112 kr eller 14 procent. Som påpekades ovan kan urvalet av butiker ha stor betydelse för resultatet. I Västerås, som normalt är en billig ort i våra matkostnadsundersökningar, ingår i denna mätning flera mindre, bostadsnära butiker och färre stormarknader och lågprisprofilerade butiker, vilket sannolikt förklarar varför orten denna gång uppvisar höga kostnader. Några varor väger särskilt tungt och får stor betydelse i synnerhet i denna begränsade korg. Det gäller framför allt mjölk, potatis och filmjölk samt knäckebröd och morot. Borås utmärker sig för lågt pris på mjölk, 5,30 kr/l, samma på både standard- och mellanmjölk och samma pris som på den konventionella mjölken. Även filmjölken är billigast i Borås. Malung uppvisar högst medelpris på mjölken, 8,00 kr/l för standardmjölken och 7,70 kr/l för mellanmjölken. Potatisen är billigast på Öland (7,80 kr/kg) följt av Karlstad (8,50 kr/kg) och Borås (8,80 kr/kg). Dyraste potatisen fann vi i Göteborg (9,70 kr/kg). Knäckebrödet är billigast i Kungsbacka och dyrast på Öland. Malung och Borås har det bästa utbudet. I Borås mättes dock endast butiker som i tidigare undersökningar haft ett relativt bra utbud av ekovaror. Också Göteborg och Västerås har ett utbud över genomsnittet. Sämst utbud har butikerna på Öland och i Karlstad. De olika handelsblocken utbud och pris av KRAV-varor Motsvarande korg med 15 KRAV-varor som i ortsjämförelsen har också sammanställts för de olika handelsblocken. I följande tabell visas månadskostnaden för barnfamiljen för resp vara och butikskedja. Dessutom redovisas det genomsnittliga antalet funna KRAV-varor i var kedja. Tabell 4. Kostnad för eko-korgen i olika dagligvarukedjor. Urval av matkorgen, månadskostnad för tvåbarnsfamiljen per butikskedja samt antal funna varor av 56 möjliga. Vara ICA-butiker (22) KF-butiker (17) D&D (15) Hemköp (5) Potatis 185,40 189,60 196,00 191,80 Morot 59,20 50,30 48,10 54,90 Knäckebröd 82,40 77,00 71,60 78,80 Digestivekex 13,40 15,20 12,60 13,80 Mjölk (3% o 1,5%) 242,00 243,20 233,80 196,60 * Filmjölk 162,10 157,10 160,40 157,10 Hamburgare 44,90 39,40 43,50 36,60 Smörgåsgurka 16,70 17,40 15,60 16,50 Rödbetor 10,20 10,20 9,30 9,40 Spagetti 28,30 23,60 33,30 28,10 Havregryn 18,70 18,60 20,00 16,20 Vetemjöl 6,80 7,10 7,40 6,10 Fruktmüsli 11,60 14,60 13,10 14,70 Strösocker 4,90 4,80 4,40 4,80 Kaffe 28,50 29,40 27,00 29,70 Kostnad per månad för barnfamiljen 915,10 897,50 896,10 855,10 (+1 kr mjölken: 887,80) * 25 36 17 47 (10 42) (9 51) (5 33) (39 52) 18% 71% 13% 100% Antal funna varor, genomsnitt (spridning) Andel av butikerna med minst 30 varor * 7 juni 2000 höjde Hemköp priset på den ekologiska mjölken med 1 kr/l, från att under två års tid haft samma pris på den ekologiska som den konventionella mjölken. 14

Det är stora skillnader mellan butikskedjorna i utbudet av KRAV-varor. Hemköpsbutikerna har ett stort utbud i samtliga butiker i undersökningen. KF-butikerna (varav tre Obs! och en B&W) har också ett stort utbud, men skillnaden mellan butikerna i kedjan är betydligt större. ICAbutikerna (varav en Maxi och två Rimi-enheter) och butikerna inom D&D-gruppen 6, som till stor del är butiker av lågpriskaraktär, har ett betydligt mer mediokert utbud av KRAV-varor. Det finns ett tydligt samband mellan butikens miljösystem och dess utbud av KRAV-märkta varor (se bilaga 3). Samtliga Hemköps butiker är KRAV-märkta. Bra Miljöval-butiker och ICAs Miljöbutiker har också i allmänhet ett bra utbud av KRAV-varor. Hemköp var med denna sammansättning av eko-korgen den billigaste butikskedjan i vår undersökning. Stor betydelse har Hemköps beslut att ha samma pris på ekomjölken som på den konventionella mjölken haft. Efter prisstegringen med 1 kr/l, som genomfördes efter vår undersökning, har det mesta av Hemköps försprång försvunnit och prisskillnaderna mellan kedjorna är små. Det betyder att en annorlunda sammansättning av korgen kan ge ett annat resultat i rangordning. Vi har också räknat på korgkostnaden om ytterligare ett antal vanliga eko-varor som väger relativt tungt i vår familjs konsumtion medtages: lök, banan, apelsinjuice, ost, ägg och ris. Denna utökning medför att korgkostnaden i det närmaste fördubblas och att ICA-butikerna blir billigast, följt av D&D och KF-butikerna. Efter mjölkprishöjningen kommer Hemköpbutikerna sist i denna jämförelse. Betydelsen av handelns egna varumärken Handelns egna varumärken KFs Änglamark, ICAs Sunda, D&D-gruppens Fauna och Hemköps Vårt Eget - har efterhand kommit att omfatta allt fler produkter, i många fall KRAVmärkta. Dessa har haft stor betydelse för att profilera handelns miljöprodukter och har bidragit till den ekologiska produktionens expansion. Flertalet av de produkter som ingår i vår undersökning återfinns i en eller flera av dessa serier. Priset på handelns egna varumärken är ofta konkurrenskraftigt och vår undersökning visar att det också gäller de miljömärkta produkterna. Så håller t ex Hemköp ett konkurrenskraftigt pris på ekologiska hamburgare, havregryn och vetemjöl, där vi oftast mätt Vårt Eget, butiker inom KF ett bra pris på Änglamarks spagetti och ICA på Sunda fruktmüsli. D&D-gruppens butiker är ofta billigast där leverantörernas varumärken mäts. Kompletta KRAV-måltider Vi har låtit ta fram några exempel på måltider tre av vardera frukost, lunch och middag för att illustrera merkostnaden för att tillaga måltider baserade enbart på eko-varor. Måltiderna överensstämmer i stort med de måltider som förekommer i den vanliga matsedeln för Hushållens matkostnader. I några fall har vi ändrat t ex grönsakssort för att uppgift om pris ska kunna hämtas från vår eko-prismätning. Ambitionen har varit att spegla olika typer av rätter och vi har i huvudsak hållit oss till varor som förekommer i alla typer av butiker. I tabell 5 presenteras måltiderna samt kostnaderna för eko-varianten samt motsvarande konventionella rätt för barnfamiljen resp. en vuxen man. I bilaga 2 framgår vilka livsmedel som ingår i de olika måltiderna. 6 Den 1 september 2000 bildade D&D-gruppens butiker och Hemköp ett gemensamt bolag under namnet Axfood. Eftersom detta skedde efter vår mätning används genomgående beteckningarna D&D resp He m- köp. 15

Tabell 5. Kostnad för ekologiska måltider i jämföre lse med konventionella. Exempel på ekologiska och konventionella frukostar, luncher och middagar. Kostnad per måltid för tvåbarnsfamilj och vuxen man. Måltid Barnfamilj, eko, kr Barnfamilj, konv, kr Merkostnad, kr (%) Vuxen man, eko, kr Vuxen man, konv, kr Merkostnad, kr (%) Frukost Havregrynsgröt 35,00 25,40 9,60 (38%) 12,60 8,50 4,10 (48%) Fil med fruktmüsli Fruktyoghurt med müsli Lunch Broccoligratäng och potatis. Frukt Spenatsoppa med pannkaka Köttbullar och spagetti Middag Biff Stroganoff med ris. Frukt Hamburgare och potatis Fläskkotlett och klyftpotatis. Efterrätt 45,40 34,10 11,30 (33%) 13,90 10,50 3,40 (32%) 56,60 44,10 12,50 (28%) 20,20 15,90 4,30 (27%) 70,90 44,60 26,30 (59%) 24,40 15,70 8,70 (55%) 47,30 38,40 8,90 (23%) 13,00 10,80 2,20 (20%) 42,40 37,10 5,30 (14%) 12,90 11,20 1,70 (15%) 83,70 64,70 19,00 (29%) 24,90 19,20 5,60 (29%) 77,30 54,50 22,80 (42%) 24,60 17,50 7,10 (41%) 121,20 90,50 30,70 (34%) 38,60 28,90 9,70 (34%) Av tabellen framgår att de ekologiska måltiderna är mellan 14 och 59 procent dyrare än motsvarande konventionella rätter. I genomsnitt är de ekologiska rätterna 34 procent dyrare. Högst procentuell me r- kostnad har broccoligratängen, där flera varor ingår som betingar ett högt merpris: broccoli, ägg, ost, potatis och banan. Den väsentligt högre kostnaden - och merkostnaden för hamburgare och potatis i jämförelse med köttbullar och spagetti beror till stor del på kostnaden för grönsakerna. Broccoli och lök serveras till hamburgaren medan köttbullarna och spagettin serveras med riven morot. I nedanstående tabell listas kostnader för enskilda måltidskomponenter för barnfamiljen. Det bör återigen betonas att vilken konventionell vara som valts som jämförelse kan ha stor betydelse för merkostnaden. 16

Tabell 6. Kostnad för olika måltidskomponenter. Kostnad i kronor per måltid för tvåbarnsfamilj. Livsmedel Ekorätt, kr Konv. rätt, kr Merkostnad, kr (%) Apelsinjuice, kr/frukost 8,10 5,80 2,40 (41%) Kokt potatis (till hamburgare) 10,00 5,60 4,40 (71%) Spagetti (till köttbullar) 6,30 4,20 2,10 (50%) Ris (till biff stroganoff) 7,80 5,40 2,40 (45%) Klyftpotatis (till fläskkotlett) 20,20 20,30 0 (0%) Hamburgare (frysta) 32,80 28,00 4,80 (17%) Köttbullar (frysta) 33,10 24,80 8,30 (33%) Nötkött (till biff stroganoff) 45,80 39,50 6,30 (16%) Fläskkotlett 43,20 32,80 10,40 (32%) Spenat (till spenatsoppa) 12,80 11,40 1,50 (13%) Broccoli (till gratäng) 26,40 13,10 13,30 (101%) Tomat (till fläskkotlett) 11,00 6,60 4,40 (67%) Morot (till köttbullar) 3,90 2,10 1,80 (86%) Kött kan kombineras med spagetti eller ris till ungefär samma kostnad, något högre för potatis. Det ekologiska alternativet är 45-70 procent dyrare. Kostnaden för djupfryst klyftpotatis väsentligt högre, men däremot föreligger ingen skillnad mellan den konventionella och den ekologiska varianten. Merkostnaden för att välja ekologiskt kött fryst eller färskt är mellan 5 och 10 kronor per måltid för barnfamiljen. Tillgången till färskt kött är dock begränsad. Val av grönsak kan ha stor betydelse för den totala kostnaden. Fryst Krav-märkt broccoli är i vår undersökning dubbelt så dyr som konventionell. Tomat och morot är också väsentligt dyrare som ekologisk variant, men det relativt sett låga kilopriset på morot gör ändå kostnaden för ett ekologiskt val överkomligt för de flesta hushåll. Från vanlig mat till ekologisk - att byta ut lite i taget Det är idag knappast möjligt att enbart äta ekologiskt producerad mat. Vissa varugrupper saknar i stort sett helt ekologiska alternativ, t ex fisk, och för flera andra är utbudet mycket begränsat. Med dagens priser skulle - som visats ovan - också en övergång till en renodlad ekologisk kost få stora ekonomiska konsekvenser, om inte samtidigt matvanorna förändras. Genom att ändra sina matvanor kan man ge utrymme för en större andel ekologiska varor, t ex genom att servera blandade rotfruktssallader i stället för sallad med tomat och gurka eller att dra ned på köttkonsumtionen till fördel för mer vegetabilier. Det finns också stora möjligheter för de allra flesta hushåll att byta ut delar av den vanliga matkorgen till en ekologisk utan att lägga om matvanorna. Eftersom merpriset för ekologiska varor varierar stort, kan ett byte från en konventionell vara till en ekologisk vara få större eller mindre hushållsekonomiska konsekvenser. Här redovisas ett antal möjligheter att konsekvent byta ut vissa konventionella varor mot vanligt förekommande ekologiska. Volymmässigt (i kg räknat) rör det sig om ungefär lika stora delar av vår barnfamiljs totala matkorg, 10-15 procent. Genom dessa ändringar i sin livsmedelskonsumtion kan familjen alltså starkt bidra till att regeringens mål om ekologisk produktion uppnås. 17

1. Byt ut all mjölk Merkostnad: 39,70 kr/månad 2. Byt ut potatis, morot och lök Merkostnad: 132,70 kr/månad 3. Byt ut potatis och spannmålsprodukter Merkostnad: 123,20 kr/månad (matris, spagetti, havregryn, vetemjöl, fruktmüsli, knäckebröd, digestivekex). För vår familj medför således köp av ekologisk mjölk en merkostnad på ca 40 kronor i månaden, medan ett byte till ekologiska grönsaker eller spannmålsprodukter enligt vårt exempel skulle öka matkontot med ca 120-130 kronor i månaden. För knappt 220 kr i månaden kan familjen köpa all mjölk, potatis, morot och lök samt de flesta vanligt förekommande spannmålsprodukterna ekologiskt. Det betyder en höjning av matkostnaderna i storleksordningen 4-5 procent. Tabell 7. Merkostnad för ekologiska val. Merkostnad i kronor per månad för att byta ut konventionella livsmedel mot vissa ekologiska produkter för barnfamiljen och för den unge mannen. Vara Barnfamilj Ung man Mjölk 39,70 6,10 Potatis 78,80 22,50 Morot 25,10 6,30 Lök 28,70 5,70 Matris 11,10 1,90 Spagetti 9,10 5,90 Havregryn 5,40 1,80 Vetemjöl 2,80 0,50 Fruktmüsli 1,40 1,20 Digestivekex 3,90 2,30 Knäckebröd 10,70 3,90 18

Bilaga 1 Ekologiskt jordbruk bidrar till att minska livsmedelsproduktionens miljöproblem 7 Växtnäringsläckage av kväve och fosfor bidrar till övergödning av vattendrag, havs- och kustområden. Även utsläpp av kväveoxider i avgaser från t ex livsmedelstransporter och ammonia k- utsläpp från djurhållning bidrar till övergödning av mark och vatten. Jordbruket står för ca en tredjedel av den svenska kvävebelastningen på Östersjön. På en generations sikt är målet att kvävebelastningen ska minska med 40 procent jämfört med 1995 års nivå. KRAVs regler föreskriver att lantbrukaren ska minimera växtnäringsförluster och hushålla med tillgänglig växtnäring. I det ekologiska lantbruket krävs att en stor andel av fodret är odlat på den egna gården. Det kräver balans mellan växtodling och djurhållning, vilket ger större förutsättningar till effektiv cirkulation av näringsämnen och mindre läckage av växtnäringsämnen. Ekologiska gårdar kan inte kompensera misslyckade åtgärder med handelsgödsel och har därför starka ekonomiska incitament att hushålla med kvävet. Men samtidigt är det svårare att styra det organiskt bundna kvävet, som frigörs när man plöjer upp vallarna eller sprider stallgödsel, än att styra det kväve som tillförs vid spridning av handelsgödsel. Odling av ärter och andra ettåriga kvävefixerande växter, som är betydelsefulla i den ekologiska växtföljden, kan öka risken för kväveförluster både till luft och vatten. Användning av bekämpningsmedel medför hälso- och miljörisker. Dessutom bidrar bekämpningsmedlen till att begränsa den biologiska mångfalden. Kemiska bekämpningsmedel används inte i det ekologiska lantbruket. Miljö- och hälsorisker kända och okända - med kemiska bekämpningsmedel behöver inte ekologiska lantbrukare eller eko-konsumenter ta. Det gäller bland annat risken för förorening av vatten, påverkan på den biologiska mångfalden, restsubstanser i livsmedel och arbetsmiljörisker. Ekologisk produktion ger viktiga erfarenheter för hur jordbruket kan öka odlingssäkerheten utan att behöva ta riskerna med och beroendet av kemiska bekämpningsmedel. I det ekologiska lantbruket skapas också en drivkraft att utveckla och pröva alternativa bekämpningsmetoder, det kan handla om biologisk bekämpning eller mekaniska ogräsrensare. Det moderna, högintensiva och storskaliga jordbruket hotar den genetiska variationen och den biologiska mångfalden. På en ekologisk gård finns viktiga inslag som ökar den biologiska mångfalden. Bekämpningsmedel används inte, betena gödslas inte med handelsgödsel och växtföljderna varieras, vilket gynnar mångfalden. Den stora vallodlingen gynnar mångfalden i själva odlingen och marklivet. Krav på att djur har tillgång till utevistelse och hålls på bete leder till att större arealer ängs- och betesmarker betas och hålls öppna. Studier visar att ekologiska gårdar har en rikare flora och nästan alltid en rikare fauna. Genmodifierade organismer (GMO), vilket direkt kan hota den biologiska mångfalden, används inte. Livsmedelsproduktion medför stor förbrukning av energi och vatten. Dessutom förbrukas ändliga resurser, främst fosfor. Med hjälp av energikrävande hjälpmedel baserade på fossil energi traktorer, handelsgödsel och importerade fodermedel har avkastningen i jordbruket kunnat höjas väsentligt under efterkrigstiden. Fossila bränslen bidrar till växthuseffekten genom sina ut- 7 Texten är till stor del baserad på uppgifter i SJV Rapport 1999:16 Mål för ekologisk produktion 2005 samt skriften Miljö och ekologiskt lantbruk, LRF och Ekologisk Lantbrukarna, dec 1999. 19

släpp av koldioxid. Ungefär 15-20 procent av energianvändningen i Sverige går till att producera, vidareförädla och tillaga mat. Jordbruket står för den enskilt största delen av livsmedelssektorns samlade energiförbrukning, ca ¼. Ett långsiktigt mål i ekologisk produktion är att kraftigt minska användningen av fossil energi. De första stegen har tagits. Foderimporten är mycket liten och ingen energikrävande kvävegödsel används. Däremot krävs ofta något mer direkt energi i form av drivmedel och el för att driva en ekologisk gård. Skörden är ofta lägre per hektar i ekologisk produktion. Det krävs alltså större ytor för att producera lika stora volymer jämfört med system som använder kvävegödsel och kemiska bekämpningsmedel. Å andra sidan är skuggarealen, det vill säga den areal som krävs för odlingen av importerade foderråvaror, mindre. Det konventionella jordbruket har också stora behov av indirekt fossil energi för framställning och transport av insatsmedel, t ex handelsgödsel, och långväga transporter av importerade kraftfoder. När den direkta och indirekta energin slås ihop förbrukar det ekologiska jordbruket i allmänhet mindre mängd hjälpenergi för att producera samma mängd mat. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har i en kartläggning 8 av kunskapsluckor om miljöeffekterna av ekologisk produktion bl a pekat på följande områden där kunskaperna är begränsade och där det föreligger forskningsbehov: Systemorienterad forskning avseende potential och utvärdering av olika produktionssystem i ett miljö-, naturresurs- och samhälleligt perspektiv Lösningar på ett antal problem förknippade med näringsämnenas dynamik, framför allt kväve men också kol (utlakning av kväve och fosfor till vatten, utsläpp av ammoniak och kväveoxider till luft, koldioxidemission och upptag, emission och oxidation av metan) Långsiktig forskning avseende växtskyddsproblem, framför allt utveckling av förebyggande åtgärder mot skadegörare och ogräs Möjliga problem med tungmetaller, bl a kadmium, och andra giftiga ämnen i samhällets kretslopp behöver belysas Biologisk mångfald bevarande, effekter av olika odlingssystem, förklaringar till skillnader mellan olika odlingssystem 8 Kartläggning och identifiering av kunskapsluckor rörande miljöeffekterna av ekologisk produktion, SLU, maj 2000. 20

Bilaga 2 Livsmedel som ingår i de olika måltiderna Frukost Havregrynsgröt, mjölk, äppelmos, smörgåsar på knäckebröd resp mellangrovt mjukt bröd, smör och ost som pålägg, apelsinjuice och te Filmjölk, fruktmüsli, smörgåsar på mellangrovt bröd resp formbröd. Smör och ost som pålägg, apelsinjuice, te Fruktyoghurt, müsli, mellangrovt bröd, formbröd. Köttbullar och ost som pålägg. Apelsinju i- ce, te Luncher Broccoligratäng: broccoli, ägg ost, potatis, banan, knäckebröd Spenatsoppa, ägghalva, pannkakor med djupfrysta jordgubbar Köttbullar, spagetti, ketchup, råriven morot, knäckebröd med smör Middagar Biff stroganoff: nötkött, ketchup, ris, knäckebröd, tomat, kiwi Fläskkotlett, klyftpotatis, äppelmos, tomat, gröna ärter, formbröd med smör, glass med banan Hamburgare, potatis, broccoli, formbröd med smör 21

Bilaga 3 Tabeller från de lokala undersökningarna Borgholm och Färjestaden, 27-28 mars Butik Antal varor Miljösystem Konsum Borgholm 36 KRAV-auktoriserad Almérs 27 - ICA Slottshallen 23 ICA Miljöbutik RIMI Färjestaden 21 - Exet Borgholm 7 - Borås 17-18 maj Butik Antal varor Miljösystem B&W 51 KRAV-auktoriserad Hemköp 50 KRAV-auktoriserad City Sparköp 42 KRAV-auktoriserad ICA Miljöbutik Josefsson 28 Sortimentsdiplomerad ICA-butik Willy s 11 - Göteborg 20-22 mars Butik Antal varor Miljösystem Gröna Konsum Kapellplatsen 49 KRAV-auktoriserad Gröna Konsum Munkebäckstorget 46 KRAV-auktoriserad OBS Bäckebol 40 KRAV-auktoriserad Billhälls Stigbergstorget 32 - Maxi stormarknad 28 ICA Miljöbutik ICA Matköpet 26 ICA Miljöbutik Utlandia Livs 12 - Willys, Mölndalsvägen 10-22

Kungsbacka 21-22 mars Butik Antal varor Miljösystem ICA Kronan 41 KRAV-auktoriserad ICA Miljöbutik Billhälls Kungsporten 33 - Billhälls Kba centrum 28 - Ekströms 25 KRAV-auktoriserad Willys 18 - Karlstad 27-28 mars Butik Antal varor Miljösystem Hemköp 52 KRAV-auktoriserad OBS Bergvik 30 KRAV-auktoriserad Hagahallen 29 KRAV-auktoriserad ICA Miljöbutik ICA Kärnan 24 Sortimentsdiplomerad ICA-butik Wallinders livs 23 KRAV-auktoriserad Matmagasinet 21 ICA Miljöbutik XL Storköp 16 - Konsum Wåxnäs 14 - RIMI, Järnvägsg 10 - PEKÅS 9 - Malung och Sälen 21-22 mars Butik Antal varor Miljösystem Konsum Malung 46 Hemköp Malung 42 KRAV-auktoriserad Konsum Sälen 41 KRAV-auktoriserad ICA Grönland 20 - Sorsele 22-23 mars Butik Antal varor Miljösystem Konsum 21 - ICA Nalohallen 17 SortimentsdiplomeradICA-butik 23

Västervik 28-29 mars, 3 april Butik Antal varor Miljösystem Hemköp 39 KRAV-auktoriserad ICA Kvantum 36 KRAV-auktoriserad ICA Miljöbutik Konsum Gamleby 36 KRAV-auktoriserad Skotten 28 - Konsum Högöhallen 24 - ICA Pekå Gamleby 19 - ICA Rätt Livs 17 ICA Miljöbutik Exet 5 - Västerås 25-26 april Butik Antal varor Miljösystem Konsum City 51 KRAV-auktoriserad Hemköp Park 50 KRAV-auktoriserad OBS! 49 KRAV-auktoriserad Bra Miljöval-butik Konsum Oxbacken 42 KRAV-auktoriserad ICA Grytan 32 ICA Miljöbutik Joker, Vivo 29 - ICA Bäckby 25 - ICA Sjöhagen 24 - ICA Trumpeten 22 - Spar Inn 16 - L-köp Råby 7 - L-köp Viksäng 7 - Nynäshamn 8-9 juni Motsvarande undersökning av ekovaror genomfördes också i ett antal butiker i Nynäshamn. På grund av tidseftersläpning kunde resultaten från Nynäshamn ej bearbetas när resultat från övriga orter bearbetades. Uppgifterna från Nynäshamn ingår således inte i de genomsnittliga priser som tagits fram för varorna, ortskorgarna eller kedjorna. Undersökningen redovisas dock här som jämförelse. Konsum Extra 48 KRAV-auktoriserad Konsum Kullsta 40 - ICA Kvantum 33 ICA Miljöbutik ICA Träffen 28-24

Sammanställning över samtliga undersökta orter Kommun Antal butiker Max antal varor per butik Genomsnittligt antal varor (spridning) Varor som helt saknades, antal Borgholm/Färjestaden 5 36 23 (7-36) 15 Borås 5 51 36 (11-51) 3; rödbetor, falukorv, nötfärs Göteborg 8 49 30 (10-49) 2; nötfärs, jasminris Kungsbacka 5 41 29 (18-41) 10 Karlstad 10 52 23 (9-52) 2; falukorv, jasminris Malung/Sälen 4 46 37 (20-46) 2; rödbetor, falukorv Sorsele 2 21 19 (17-21) 30 Västervik 8 39 26 (5-39) 5 Västerås 12 51 30 (7-51) 1; falukorv Nynäshamn* 4 48 37 (28-48) 6 * Observera att Nynäshamn endast redovisas som jämförelse 25