E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling December 2006 >> Gryning mellan staten och kapitalet >> Forskning kring moderna metoder >> Nya verksamheter Team MTFC LSS Kinnegatan Götateamet för unga missbrukare >> Mentalisering ger styrka >> 36 år på samma arbetsplats >> Notiser... Mycket Nytt på gång www.gryning.se
I E NGAGERAT december 2006 Ledarartikel Gryning i nytt läge 2-3 Moderna metoder i socialt arbete 4 konferens som drog fullt hus Senaste nytt om MST-forskningen 5 Nu startar Gryning MTFC 6 Mobilisering kring Östersjön utbildning om handel med barn Nätverk mot barnprostitution 7 Vårt första LSS-boende 8-9 Öppenvårdsindsatser efterfrågade 10 resursteamet utökas Götateamet 11 öppenvårdsteam för unga missbrukare Mentalisering på behandlingshem 12-13 för flickor medpsykosocial problematik Notiser 14 36 år på samma arbetsplats 15 Ritza Friis går i pension Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida www.gryning.se. Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Gårdavägen 2), 402 26 Göteborg tel: 031-703 39 50, fax: 031-703 73 49 internet: www.gryning.se e-post: förnamn.efternamn@gryning.se Redaktör: Annika Strid, 031-703 73 48 Ansvarig utgivare: Marianne Forslund 031-703 73 40 Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Jan Bennet, Inge Olofsson, Jeanette Sewell Produktion: Progressive Marketing AB, www.promarketing.se Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln. Gryning mellan staten och kapitalet Halvt på skämt och halvt på allvar har vi på senare tid talat om att Gryning befinner sig mellan staten och kapitalet. När vi på 70-talet lyssnade till Ebba Grön hade vi nog inte kunnat tänka oss att detta uttryck så väl skulle beskriva läget för ett kommunalt vårdföretag år 2006. Först en tillbakablick på institutionsvården: HVB-begreppet introducerades i och med införandet av socialtjänstlagen 1982. Dessförinnan hade de flesta institutioner drivits av landsting och kommuner, men nu öppnades en möjlighet för privata aktörer att starta HVB-hem. Från början var det främst s k storfosterhem, d v s familjehem med mer än fyra platser, som tog chansen att bli enskilda entreprenörer. Men ganska snart inleddes en gigantisk privatisering av institutionsvården och idag har vi nära 900 HVB-hem för barn, familjer, ungdomar och vuxna missbrukare. De flesta är små och har byggts upp av personer med ett professionellt förflutet inom offentligt driven verksamhet. Vad är nytt? Det som är nytt på den privata sidan är att stora och nystartade företag nu ger sig in i branschen. Några har starka riskkapitalbolag i ryggen och driver förutom HVB och fosterbarnsvård även äldrevård, sjukvård eller verksamhet för funktionshindrade. Vissa har en uttalad målsättning att köpa upp lönsamma företag i branschen. Det finns inget som säger att dessa företag erbjuder dålig kvalitet, men det står utom all tvivel att drivkrafterna för kapitalet är affärsmässiga att tjäna pengar och uppnå lönsamhet. På den andra sidan finns Staten i vår värld manifesterad i form av Statens Institutionsstyrelse. SiS har som bekant i uppdrag att erbjuda tvångsvård för ungdomar och vuxna missbrukare. Till skillnad mot kriminalvården, som är helt statligt finansierad, så finns en prislapp på placeringarna hos SiS, som betalas av kommunerna. Det som är nytt på den statliga sidan är att SIS från och med halvårsskiftet subventionerar placeringarna från vissa kommuner, däribland Göteborg, med 40%. Redan tidigare är SiS verksamhet subventionerad E NGAGERAT
med cirka 30%. En placering vid SiS blir därmed avsevärt mycket billigare än vid Gryning och andra HVB-hem. Konsekvenser för Gryning Vad innebär nu detta för Gryning? Vi är ett kommunägt företag och har därmed ett dubbelt uppdrag: Vi har ett samhällsnyttigt uppdrag, vilket medför att vi skall bistå kommunerna att ta ansvar för sina medborgare och förverkliga samhällspolitiska ambitioner. Men vi skall också driva verksamheten så effektivt och affärsmässigt att vi kan leverera hög kvalitet till rimlig kostnad, hävda oss väl i upphandlingar och skapa trygghet i anställningarna för våra medarbetare. Grynings dubbla uppdrag är en styrka Man kan välja att se Grynings dubbla uppdrag affärsmässighet och samhällsnytta som en svårighet eller en styrka. För mig är det offentliga ägandet en drivkraft som ger utmaning och motivation. Grunden för mitt engagemang är att utveckla vård och behandling som bidrar till att utsatta människor får det bättre att vara med och skapa ett bättre samhälle. Det offentliga ägandet ger Gryning en närmare kontakt med chefer och politiker och förhoppningsvis kan vi lättare återföra vår erfarenhet och kunskap till viktiga beslutsfattare. Som kommunägt företag behöver vi inte generera vinst till våra ägare och vi kan därmed fatta ekonomiska beslut på mindre kortsiktiga grunder än det privata näringslivet. Vårdpolitiska ambitioner bakom SiS-subventionerna Vår principiella uppfattning när det gäller subventionerna av SiS-placeringar är att dessa snedvrider konkurrensen och gynnar tvångsvård på bekostnad av frivilliga vårdformer. Men det finns också en vårdpolitisk ambition bakom beslutet nämligen att subventionerna skall skapa en bättre utformad vårdkedja och erbjuda de ungdomar som varit placerade inom SIS väl planerade eftervårdsinsatser. Detta är en målsättning som vi givetvis accepterar och respekterar och vi ser gärna att Gryning blir en del i denna vårdkedja. Vi vill vara med och förverkliga de intentioner som finns bakom subventionerna, bland annat genom att erbjuda kvalificerade eftervårdsinsatser till de ungdomar som vistats på institution. aktörer inom vårdområdet. Jag måste erkänna att denna målsättning från början verkade svår att uppnå, men efter fem år kan vi konstatera att det går. Gryning har goda relationer och ett väl fungerande samarbete med ett stort antal seriösa vårdgivare. Gryning står stabilt trots ökad konkurrens Trots att konkurrensen hårdnar är jag i grunden inte orolig. Vi som arbetar i Gryning har varit duktiga på att lyssna på kommunerna och att erbjuda den vård som kommunerna efterfrågar. Vi har visat att vi snabbt kan anpassa oss till nya förutsättningar utan att ge avkall på vårdkvaliteten. Våra gemensamma grundsyn på vård och behandling finns som ett kitt mellan medarbetarna i Gryning och delas i hög utsträckning med våra kollegor i kommunerna. Därför påstår jag att framtiden tillhör Gryning! Marianne Forslund Verkställande direktör marianne.forslund@gryning.se God helg o nskar vi er alla, ka ra la sare! I Grynings ägardirektiv står att läsa att bolaget skall verka i konkurrens och samarbete med andra E NGAGERAT 3
Moderna metoder i socialt arbete var titeln på en konferensdag som anordnades av Gryning och Göteborgs Stad den 28 september. Konferensen drog fullt hus i Länsstyrelsens hörsal i Göteborg. Med moderna metoder menas i detta sammanhang behandlingsmetoder i öppenvård och på institution som har stöd i forskning eller som bygger på ett mer generellt forskningsstöd. Dagen rymde föreläsare från SiS, Gryning, Göteborgs Stad och Lunds universitet. Nästa pass var en presentation av MSMT (Multisystemisk miljöterapi) som är en modell där MST:s principer och arbetssätt flyttas in i institutionsmiljön och förenas med de miljöterapeutiska strukturerna. De som höll i detta var Abdalla Said som är chef på Hagens skol- och behandlingshem och Niklas Galligani, chef på Bergiusgården (båda institutioner inom Gryning). Martin Lardén Martin Lardén från Statens institutionsstyrelse inledde med att beskriva det första året med MultifunC som är en metod som utvecklats utifrån Tore Andreassens forskning om vad som fungerar och inte fungerar i institutionsvård. MultifunC prövas på Brättegården och Margretelund. Efter Martin Lardén berättade Emma Ulfsdotter från Gryning och Martin Wettmark från nordöstra Göteborg om MST (Multisystemisk terapi). Det finns tre MST team i Västsverige varav två i Göteborg. Från teamen och stadsdelarna är erfarenheterna av MST så här långt positiva. Niklas Galligani, Abdalla M. Said, Martin Wettmark På eftermiddagen tog så professor Kjell Hansson från socialhögskolan i Lund vid. Kjell presenterade bl.a. MTFC (Multidimensional treatment fostercare) som har prövats och beforskats i Lund och Hässleholm. Kjell berättade också om resultaten av MST-forskningen så här långt. (Både MTFC och MST-forskningen beskrivs i andra artiklar i detta nummer av Engagerat.) När dagen avslutades var jag mycket nöjd. Det var roligt att det kom så mycket folk och att intresset är stort för att vara med och delta i utvecklingen av ett mer kunskapsbaserat socialt arbete. Som utvecklingschef i Gryning kändes det väldigt bra att av fyra presenterade metoder så kommer Gryning snart att kunna erbjuda tre. Martin Wettmark, Emma Ulfsdotter Inge Olofsson Utvecklingschef inge.olofsson@gryning.se 4 E NGAGERAT
Senaste nytt om MST forskningen Den svenska MSTutvärderingen leds av Knut Sundell, blivande chef för Institutet för metodutveckling i socialtjänsten (IMS) och professor Kjell Hansson vid Lunds universitet. Den första rapporten gäller uppföljning av de cirka 130 familjer som ingår i studien sex månader Prof. Kjell Hansson efter att de påbörjade behandlingen. Uppföljningen visar inga säkerställda skillnader mellan MST och övriga erbjudna insatser förutom på en punkt. Mammorna som har fått MST visar en signifikant lägre ångestnivå jämfört med de som fått övriga insatser. För övrigt säger sexmånadersuppföljningen att det är rätt barn som kommit in i utvärderingen, de har samtliga en mycket hög symptombelastning och stämmer väl med den målgrupp som anges för MST. När Kjell Hansson redogjorde för MST-utvärderingen på konferensen Moderna metoder i socialt arbete som nämns på annan plats i denna tidning, tillät han sig att spekulera en del kring varför de svenska resultaten, som för övrigt i mycket liknar de kanadensiska, skiljer sig så mycket från amerikanska resultat. Bortsett från att det amerikanska systemet skiljer sig på många sätt från det svenska menade Kjell att det kan handla om följande saker: MST var vid tidpunkten för forskningen ännu inte optimalt implementerat i Sverige. De svenska teamen visar låg så kallad adherence, det vill säga metodtrohet, som anses vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en lyckad behandling. Behandlingarna avslutades inte enligt modellen, flera behandlingar har avbrutits. Implementeringen av modellen har gjorts utan hänsynstagande till svenska förhållanden. Socialtjänsten har remitterat allt för svåra fall, det vill säga man har prövat MST fast att man har räknat med att det skall bli en institutionsplacering. Socialtjänsten har ansträngt sig extra för att åstadkomma bra lösningar för de familjer som lottats till andra insatser än MST. Vid en konferens om Hemmaplanslösningar den 31 november i Göteborg, presenterade Knut Sundell ytterligare slutsatser från MST-forskningen. Bland annat betonade han att de traditionella insatser som erbjöds kontrollgruppen i Sverige, hade avsevärt mycket bättre resultat än de kontrollgrupper som fick treatment as usual i USA. De insatser som erbjuds traditionellt i Sverige håller alltså hög kvalitet. Det är alltså svårt att säga om detta är dåliga och bra betyg för MST. Riktigt spännande blir det när resultaten från tvåårsuppföljningen kommer. Först då vet vi hur förändringarna i ungdomarnas liv håller i sig på sikt. MST i Sverige och forskningen just nu Inge Olofsson Utvecklingschef programansvarig MST Gryning inge.olofsson@gryning.se MST har funnits i Sverige cirka 4 år. Det första teamet startade i Upplands Väsby kommun. Just nu finns det tio MST team i Sverige. Sex av dessa deltar i forskningen, två team från Stockholm, två från Göteborg varav ett drivs av Gryning, ett team från Halmstad och ett från Malmö. MST i Sverige har inte fått något nationellt stöd, det har byggts upp på initiativ från kommuner och kommunala bolag. MST är ett av de första exemplen på en evidensbaserad USA-utvecklad modell som prövas och implementeras i Sverige. För oss som har deltagit i uppbyggnaden känns det som en stor framgång att metoden fortfarande lever och utvecklas. Vad skall vi då tro om forskningsresultaten? Är amerikanerna så mycket bättre än oss med tanke på deras resultat? Eller är det så att vi i Sverige har en mycket bättre kvalitet i socialtjänsten för övrigt?. Jag tror på det senare och menar att det är ett bra resultat för MST att det i vart fall är lika bra som andra insatser. Jag ser fram mot tvåårsuppföljningen, då tror jag att MST är bättre än en del andra åtgärder. Vad tror du som läser? E NGAGERAT 5
Nu startar Gryning MTFC MTFC (Multidimensional Foster Care) är en manualbaserad och intensiv behandling för tonåringar med stora beteendeproblem som exempelvis missbruk och kriminalitet. För att samordna behandlingen leds arbetet av en teamledare som också är den som står för handledningen till fosterföräldrarna. Just nu pågår rekrytering av fosterhem och övriga teammedlemmar. Teamledaren Lena Wiklund är redan på plats och i januari kommer hela teamet att gå en gemensam utbildning om MTFC. Förhoppningen är att kunna ta emot första ungdomen i februari nästa år. Behandlingen, som präglas av en tydlig struktur och stor förutsägbarhet förutsätter att vi har ett nära samarbete med placerande socialsekreterare. Lena Wiklund Lena Wiklund Teamledare MTFC lena.wiklund@gryning.se I Sverige har MTFC tidigare prövats i Lund och Hässleholm och nu är det alltså Grynings tur. Bakom MTFC står Patricia Chamberlain, Ph. D. vid Oregon Social Learning Center i Eugene. Behandlingen pågår mellan 8 och 12 månader och målet är att ungdomen, efter avslutad behandling ska flytta hem. Till det professionella behandlingsteam som finns för varje ungdom rekryteras och utbildas ett fosterhem för att ge behandling i hemmiljö. Fosterföräldrarna har daglig kontakt med teamet och möjlighet till stöd och uppbackning dygnet runt. I teamet ingår dessutom en familjeterapeut med uppgift att arbeta med den biologiska familjen, ungdomsterapeut som stöd för den unge och en färdighetstränare som hjälper ungdomen med sociala aktiviteter. Länderna runt Östersjön samt Norge och Island satsar på gemensam utbildning om handel med barn För att samordna kunskaperna om barn som utsätts för trafficking har experter från tio länder bildat en grupp för gemensam utbildning. En av deltagarna kommer från Gryning. Om man ska ge så adekvat hjälp som möjligt till de barn som säljs som sexslavar eller som arbetskraft måste länder samarbeta. Handel med barn är en internationell fråga. Östersjöstaternas råd, där länderna kring Östersjön samt Norge och Island ingår, har sedan några år en särskild enhet för barn i riskzon. Enheten The Working Group for Cooperation at Risk WGCC, försöker se till att professionella som arbetar med utsatta barn får utbyte av varandras kunskaper och erfarenheter. 2003 beslutades att sätta fokus på ensamma barn och barn utsatta för människohandel. Eftersom Ukraina, Moldavien och Vitryssland är länder med stor erfarenhet av trafficking ingår även de i samarbetet fastän de inte är medlemmar i Östersjöstaternas råd. De deltagande länderna är Danmark, Sverige, Estland, Litauen, Lettland, Polen och Ryssland. Gruppen in- 6 E NGAGERAT
Nätverk mot barnprostitution på Lilla Torp tyst och lugnt som möjligt. Finns det behov så ordnas experthjälp i form av psykolog och psykiatriker. Efter vistelsen på Lilla Torp åker de flesta tillbaka till hemlandet. Tom Norström och Roberto Valladares Nätverkets deltagare kommer från Lettland, Italien och Grekland och under vistelsen i Göteborg besökte de utställningen om Trafficking på Världskulturmuseet, deltog i olika gruppmöten och gjorde bland annat ett studiebesök vid Lilla Torp i Göteborg. Behandlingsassistenterna Tom Norström och Roberto Valladares berättade att Lilla Torp hittills har tagit emot ett tjugotal flickor som varit utsatta för trafficking. Flickorna har kommit från Polen, de baltiska staterna, Ryssland, Rumänien, och det forna Jugoslavien. Tom berättar att flickorna som placeras på institutionen befinner sig i ett akut kristillstånd. När en flicka kommer handlar det till en början om att ge en god fysisk och psykisk omsorg och omvårdnad. Någon ur personalgruppen åker iväg och köper nya kläder, så flickan kan byta om och ta av sig arbetskläderna. Det blir en markering för flickan, hon lägger det gamla bakom sig. Många flickor reagerar fysiskt utifrån vad de varit med om, de är illamående och har svårt att äta. På avdelningen försöker personalen se till att det är så På frågan om det förekommer att hallickar försöker hämta flickor som placerats på institutionen svarar Roberto - Hittills har inte någon hallick försökt få kontakt med någon som är placerad här på Lilla Torp. Vi håller hårt på sekretessen och släpper inte ut någon information på telefon om vem som vistas här. Bara planerade besökare tas emot, vi har en bra kontakt med polisen och finns det behov kommer de snabbt när vi ringer. Lilla Torp är en öppen institution men vi har en fast struktur. Ungdomarna lämnar bara Lilla Torp tillsammans med personal. Ansvarig socialsekreterare bestämmer vilka kontakter flickan får ha per telefon, ofta handlar det om att ringa mamma eller mormor och någon ur personalen sitter alltid med under samtalet. En fråga som kommer upp är hur man på Lilla Torp klarar att kommunicera med flickorna. - Kan vi inte kommunicera med språket pratar vi med kroppen, vi ritar, pekar, gör tecken och går på känslan och på så sätt hittar vi möjligheter att nå fram. I vissa situationer använder vi tolk men det fungerar inte i vardagen, berättar Roberto. Efter informationen går besökarna husesyn på Lilla Torp. De reagerar förvånat på att ungdomarna har ett eget rum under vistelsen på institutionen, något som de sällan kan erbjuda i sina hemländer. Annika Strid annika.strid@gryning.se ledde arbetet med att kartlägga de resurser som de olika länderna har för att möta barn som utsatts för människohandel. Lars Lööv som är ansvarig för barnenheten vid Östersjöstaternas råd, berättar att man samlade in uppgifter från statliga myndigheter och experter och att det ganska snart visade sig att det fanns väldigt lite professionell erfarenhet. Sedan några månader tillbaka arbetar ett femtiotal experter på att minska denna kunskapsbrist. Socialarbetare, psykologer, terapeuter och andra som har viktiga funktioner inom vården av utsatta barn genomgår för närvarande ett drygt ettårigt utbildningsprogram upplagt på seminariedagar som hålls i de olika länderna. Utbildningen behandlar olika steg i vad de utsatta barnen behöver. Från de första insatserna, som kan handla om en skyddad tid på institution, med möjlighet att andas ut, tänka efter och kanske börja känna hopp, till den psykologiska rehabiliteringen och så småningom återvändandet. Deltagarna i utbildningen får ökad kunskap och möjlighet att bilda viktiga nätverk över gränserna. En av Sveriges sju deltagare i utbildningen är Carina Franzon som är verksamhetschef i Gryning. Annika Strid annika.strid@gryning.se E NGAGERAT 7
Ytterligare ett steg i Grynings utveckling Kinnegatan i Lidköping blir vårt första LSS-boende Gryning har valt att i sin LSS-verksamhet arbeta med ett strukturerat arbetssätt enligt TEACCH. En tydliggörande pedagogik innebär ofta att beteendeproblemen minskar, säger Kinnegatans enhetschef Lisa Ohlsson. Tillsammans med Stig Karlsson är hon nu i full gång med att förbereda institutionen inför mottagandet av de första ungdomarna under våren 2007. Det handlar både om att utbilda personal och att färdigställa lokaler som bland annat skall innehålla fem egna lägenheter till ungdomarna. Steget från ett traditionellt tonårshem till LSS-boende är på ett sätt inte så stort. När nu Annagatan i Lidköping läggs ner och Kinnegatan öppnar, handlar det fortfarande om ungdomar med en problematik som vi har mött ganska ofta inom Gryning. Samtidigt är det en stor skillnad i de olika lagarnas sätt att se på ungdomarnas rättigheter och skyldigheter. LSS är en rättighetslag som kräver ett delvis helt nytt synsätt för en personalgrupp som skall gå över från det ena till det andra. Det är en förändring som måste få ta tid, och som också har fått ta tid. Utbildningar och studiebesök har avlöst varandra under det senaste halvåret och Lisa har upplevt att personalgruppen blivit mer och mer övertygad om att förändringen inte bara varit nödvändig utan också väldigt lyckad för alla parter. Det har varit svårt för många att förstå att en verksamhet som under lång tid varit både bra och populär, måste lägga ner på grund av bristande underlag. Redan nu, innan den nya verksamheten riktigt startat, har alla blivit övertygade om att det skall bli bra. Förtjänsten är till stor del Lisas och Stigs. Lisa med en lång och gedigen erfarenhet av LSS och med en sprudlande entusiasm som ingen kan låta bli att dras med i. Stig med sin erfarenhet av tonåringar, känsla för personalgruppen och sina fasta förankring i bygden. Båda visar med samma iver ritningarna på den nya Vad är en tydliggörande pedagogik? Personer med autism har ofta en stark visuell förmåga. Med visuellt stöd kan de bättre förstå sin omvärld. Detta gäller även de som talar. Visuellt stöd innebär inte att man ska sluta prata med personer med autism utan att man använder det som ett stöd för att de lättare ska förstå och därmed känna sig trygga och ha bättre förutsättningar att lära sig nya färdigheter. I och med att de lär sig mer och blir mer självständiga ökar självkänslan. När omgivningens krav är tydliga blir följden ofta att beteendeproblemen minskar. Tydliggörandet skall svara på frågorna: VAR? VAD? NÄR? HUR LÄNGE? HUR MYCKET? VAD HÄNDER SEDAN? HUR? Viktiga principer vid ett pedagogiskt arbetssätt: Individualisering; alla personer är unika och man måste anpassa tydliggörandet efter det. Samarbete mellan personal, vid t.ex skola och korttidshem liksom även samarbete mellan olika stadier i livet exempelvis förskola och skola. Livslångt perspektiv, dvs att det vi lär små barn skall vara användbara färdigheter i vuxenlivet. Som en röd tråd genom allt går samarbetet mellan föräldrar och personal. 8 E NGAGERAT
pletteras av den erfarenhet som personalen från gamla Annagatan har av tonåringar med social problematik. Samtlig personal har nu också genomgått en grundutbildning i strukturerat arbetssätt enligt TEACCH. Tillsammans med befintliga kunskaper i bland annat familjeterapi ger det stora förutsättningar att arbeta med just den problematik som Gryning valt att koncentrera sig på, ungdomar med Aspergers syndrom; högfungerande autism. Lisa Ohlsson institutionen som håller på att ta form på Kinnegatan. Ritningar som visar hur varje ungdom får en egen liten lägenhet, men där det också får plats gemensamma sällskapslokaler och en liten administrativ del. Samtidigt som vi tittar på de nya ritningarna kommer Grynings ekonomichef Mats Olsson till Annagatan för att diskutera hur den gamla institutionen bäst skall säljas. Nya verksamheter kräver ibland att gamla måste läggas ner. Grynings utveckling är både positiv och smärtsam på samma gång. Den här gången verkar alla parter vara mycket nöjda. Kinnegatan kommer att ta emot ungdomar mellan 16 och 21 år och Lisa är övertygad om att personalens dubbla kompetens blir en stor fördel för verksamheten. Hennes egna kunskaper inom LSS-området kom- Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som kom 1994 är en rättighetslag för att säkerställa rätten till insatser för den enskilde när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. De som tillhör lagens personkrets får rätt till särskilt angivna insatser om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom detta tillförsäkras de behövliga insatser som saknas. LSS 9:8 handlar om boende med särskild service av den typ som Gryning nu startar i Lidköping. Lisa räknar med att lokalerna skall bli färdiga i början av 2007 och hon tar gärna redan nu emot förfrågningar på telefon 0510-20488 eller 070-208 31 80. Välkommen att ta reda på mer om en av Grynings nyaste verksamheter. Aspergers syndrom Jan Bennet jan.bennet@gryning.se Aspergers syndrom har kommit att bli en allmänt accepterad beteckning för funktionshinder hos personer med i regel normal begåvning och med följande gemensamma svårigheter: begränsad förmåga till socialt umgänge speciella begränsade intressen tvångsmässighet och speciella rutiner tal-, språk- och kommunikationsproblem motorisk klumpighet Personer med Aspergers syndrom skiljer sig i allmänhet inte utseendemässigt från andra, vilket gör att det kan vara svårt för omgivningen att förstå deras avvikande beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade eller ouppfostrade. Trots normal intelligens har personer med Aspergers syndrom stora brister vad gäller: förmåga att intuitivt förstå och reagera på hur andra tänker och känner förmåga att få sammanhang och mening i sina upplevelser förmåga att organisera sin tillvaro Detta leder framför allt till problem i kontakten med andra människor, men också till stora generella anpassningsproblem och svårigheter att klara av vardagens, skolans och yrkeslivets krav. E NGAGERAT 9
Resursteamet utökas Det har visat sig att Grynings öppenvårdinsatser är efterfrågade och uppskattade av kommunerna. För att kunna tillgodose behovet av öppenvårdinsatser kommer Resursteamet att utökas med ytterligare ett team i Alingsås. Resursteamet i Göteborg startade i januari 2005. Redan från början var efterfrågan på teamets tjänster hög och tidvis har de tvingats tacka nej till nya uppdrag. Teamet får positiva omdömen av socialtjänsten. Man uppskattar teamets insatser, deras kompetens och flexibilitet. Det upplägg och arbetssätt som teamet utarbetat stämmer bra med de behov som kommunerna redovisat i de behovsinventeringar som gjorts av Göteborgs stad och av GR-kommunerna. Resursteamet fungerar som ett komplement till kommunernas hemmaplanslösningar och har en större tillgänglighet under kvällar, nätter och helger. Teamet har dessutom en nära koppling till ungdomsinstitutionerna inom Gryning som kan ge uppbackning och förstärkning om insatserna i öppenvård inte är tillräckliga. Utifrån denna bakgrund startades en utredning av förutsättningarna för en utökning av Resursteamet. Samtidigt pågick en översyn av verksamheten på Villa Sunnerö, som haft en minskad efterfrågan av dygnet runt vård under en längre tid. De bägge utredningarna utmynnade i ett gemensamt förslag. Resursteamet utökas med kompetent och erfaren personal från Villa Sunnerö. Ett nytt öppenvårdsteam med fyra behandlare startas upp och förläggs till Villa Sunnerös lokaler i Alingsås, det nuvarande Resursteamet på Lilla Torpsgatan i Göteborg förstärks med ytterligare en behandlare. Teamen kommer att vara nära sammankopplade och ha en gemensam ledning. Genom att gruppen utökas underlättas möjligheten till en utveckling av öppenvårdsarbetet med ungdomar och deras familjer som en egen speciallitet med en egen identitet. Teamen kommer att sammansättas så att deras kompetens och erfarenheter kompletterar varandra och därigenom ökas möjligheterna att organisera arbetet efter ungdomens och familjens speciella behov. Teamen kommer geografiskt att komplettera varandra och inrikta sig mot olika kommuner. Annika Strid annika.strid@gryning.se Resursteamet: Alingsås Göteborg Sunnerövägen 3 LillaTorpsgatan 15 441 35 Alingsås 416 55 Göteborg Enhetschef Enhetschef Anna Lena Grundel Björn Sonander tel. 031-40 89 72 tel. 031-84 42 82 Spännande pilotprojekt om konflikter Att bygga robusta samarbetskulturer är målet för ett projekt som drivs av vår arbetsgivarorganisation KFS i samarbete med sex centrala fackliga organisationer. Gryning är ett av fem företag som deltar i projektet. Utgångspunkten är att det i alla sammanhang där människor möts uppstår gnissel och frustration. Om problem sopas under mattan kan det leda till öppna konflikter, mobbning, psykisk ohälsa och kanske i slutändan utslagning från arbetslivet. Det är viktigt att vara observanta på när normala meningsmotsättningar övergår till oförsonlighet, misstro och smutskastning. Målet för projektet är att Gryning skall bygga upp ett eget system för konstruktiv konflikthantering, som kanske kan tjäna som inspiration för andra verksamheter. Projektets uppläggning är spännande och det är befriande att närma sig ämnet konflikter på ett så avdramatiserande sätt. Många chefer känner skuld och frustration över konflikter på arbetsplatsen och anställda som hamnat i bråk får ofta höra att de saknar samarbetsförmåga. Men konflikter hör till livet och går nästan alltid att lösa! Marianne Forslund Verkställande direktör marianne.forslund@gryning.se 10 E NGAGERAT
Gryning startar Götateamet ett öppenvårdsteam för unga missbrukare Verksamheten startar som ett projekt under tre år på uppdrag av Göteborgs Stad. Teamet vänder sig till unga personer av båda könen med missbruks-/beroendeproblematik som avgiftats på Beroendeenheten Unga Vuxna vid Östra sjukhuset. Verksamheten är i ett uppstartsskede och kommer att starta första kvartalet 2007. Chef för verksamheten är Ylva Jungebring, Lärjeholms motivationshem. Fyra behandlare kommer att anställas för att driva verksamheten. Specialkompetens inom områdena behandling, familjearbete och motivationsarbete kommer att erfordras. Lämplig utbildningsbakgrund är socionom eller annan högskoleutbildning med beteendevetenskaplig inriktning. Behandlarna kommer huvudsakligen att arbeta dagtid, men de skall även kunna tjänstgöra kvällar och helger om det passar ungdomarna och deras familjer bättre. Verksamheten kommer att inriktas på den unge och familjen samt det övriga nätverket. Inriktningen kommer att vara utredning, motivation och behandling. Uppdragsgivare är socialtjänsten och behandlande socialsekreterare kommer att kunna beställa omfattning på insatsen, lite beroende på vilka egna resurser som finns i stadsdelen. Ett nära samarbete med den redan existerande narkomanvården kommer att byggas upp för att uppnå samordningsvinster och erfarenhetsutbyte. Gryning kommer att ta fram ett behandlingsprogram som kommer att vara influerat av bland annat MST (Multisystemisk terapi). Programmet skall innehålla familjeterapeutiska interventioner och olika typer av kognitiva insatser och ett starkt stöd till familjen. En av målsättningarna är att familjerna skall öka sin egen kontroll och förmåga att stödja ungdomarna till att fungera i skolan, få positiva kamrater och kunna ta avstånd från narkotika och alkohol. Som utrednings- och bedömningsinstrument kommer ADAD att användas. ADAD används redan idag i Grynings ungdomsarbete. I motivationsarbetet kommer MI (Motiverande Intervju) att användas tillsammans med tekniker och modeller som är väl beprövade på Lärjeholm. Verksamheten kommer att kvalitetssäkras med bland annat ovan nämnda ADAD och Grynings nöjdkundenkät. Kapaciteten kommer att ligga på cirka 40 ärenden om året, lite beroende på uppdragets art. Varje uppdrag kommer ha en tydlig början och ett tydligt slut. Alf Bengtsson alf.bengtsson@gryning.se Ylva Jungebring och Alf Bengtsson kommer att leda det nya öppenvårdsteamet E NGAGERAT 11
Att arbeta med mentalisering på behandlingshem Tallbacken tar emot flickor mellan 13 18 år med psykosocial problematik. Flickor som kommer till Tallbacken har ofta en otrygg anknytning och traumatiska erfarenheter bakom sig. Problemen kan visa sig i oförmåga att reglera känsloreaktioner, impulsivitet, brister i uppfattningen av egna inre tillstånd och svårigheter i att avläsa andra människors upplevelser. I vårt arbete utgår vi från flickans problematik och resurser men tar också hänsyn till den historia flickan bär med sig. Vår övertygelse är, att erfarenheter både kan begränsa och frigöra vår tillvaro. Vi är förvissade om att utveckling och förändringsarbete möjliggörs i förhållanden där flickorna kan få tillgång till att förstå det som händer och sker i deras liv och där de kan få en ökad tilltro till sin egen förmåga. Inom ramen för miljöterapi har vi funnit att Mentaliseringsbaserad terapi, (MBT) är en metod som är lämplig i vår verksamhet. På Tallbacken har personalgruppen under ett par år genomgått utbildning i ämnet. Vi har fördjupat oss i teori, forskning, strategier i bemötandet av ungdomarnas svårigheter, reaktioner hos behandlare och reaktioner i personalgruppen på de svårigheter vi möter, samt tränats i att utveckla förmågan till mentalisering. Vi ser oss inte som experter men anser att för oss som personalgrupp är mentalisering ett centralt begrepp och vi har påbörjat att arbeta utifrån metoden. Utbildningen kommer att fortlöpa under år 2007. Vid en första anblick kan mentalisering som metod ge ett intryck av att vara ganska enkel och självklar i sin natur, men svårigheten ligger i hanterandet av de vardagliga och ibland plötsliga situationer/reaktioner som uppstår i vårt arbete. Mentalisering innebär att man reflekterar innan man agerar. Behandlaren frågar sig både vad som mentalt pågår i flickan (i vilket sinnestillstånd hon befinner sig) och i sig själv som behandlare. Behandlaren förhåller sig frågande till flickan, vad var det som hände, eller blev du orolig? Genom att ställa frågor till flickan och frågor till sig själv skapar hon en möjlighet för flickan att uppleva hur relationen kan Rosmarie Jiveborn och Carina Öberg Tillsammans med Anthony Bateman har Peter Fonagy, direktor vid Sub-Department of Clinical Health Psychology, University College och verkställande direktör för Anna Freud Centre i London utarbetat riktlinjer för fokus i verksam psykoterapi vid borderline personlighetsstörning. Mentalization based treatment, (MBT) är en behandlingsform som har visat mycket goda resultat för patientgruppen. Mentalisering är i sig inget nytt, utan enligt Peter Fonagy, är ett samlingsbegrepp för en psykisk aktivitet genom vilken beteenden och inre tillstånd ges mening och länkas samman. Närliggande och överlappande begrepp till mentalisering är empati, reflektion, självobservation, insikt m fl. Mentalisering är en process som utvecklas tidigt hos ett barn och finns ganska väl utvecklad vid 6 års ålder. Mentaliseringsfunktionen är central för förmågan att uppleva, dela och utbyta inre erfarenheter med andra på ett sätt som känns meningsfullt. För att ingå i goda relationer, och därmed ha ett socialt välfungerande liv, krävs uppmärksamhet på både andras och egna inre processer. För att må bra i en relation behövs förståelse och tolerans för olika sorters känslor, både hos sig själv och andra. När mentaliseringen inte fungerar förlorar patienten sin förankring i sig själv och kan inte reglera sina känslor. Vid tillstånd som präglas av bristande mentaliseringsförmåga påverkas också förmågan att tänka och mer primitiva sätt att fungera gör sig gällande. 12 E NGAGERAT
vara en plats för att prova olika möjligheter. Det centrala i behandlingen är att behandlaren försöker avläsa känslor, behov, vilja och förmedlar dessa tillbaka. Flickor som saknar språk för sitt inre, gestaltar ofta erfarenheter när de bli laddade. Genom att fråga, tolka och förstå det flickan gestaltar ger vi henne tillgång till ett språk som gör att vi kan bekräfta hennes tillvaro och hjälpa henne att få ihop känsla och handling. För en flicka kan metoden innebära, att hon med hjälp av behandlaren får lära sig sätta ord på sina egna tankar eller känslor kopplade till handlingar, för en annan flicka att får hjälp att träna på sin förmåga till att förstå andras reaktioner, handlingar och öka sin förmåga till empati. Mentalisering ger ökade valmöjligheter både till hur man kan handla eller inte handla. Genom samtal och spegling blir flickan sedd, bekräftad och förstådd, på ett för henne nytt sätt. Det ger henne möjlighet till ökad tillit, ökad livslust och framtidshopp. När flickan känner sig förstådd och bekräftad kan man börja samtala om svårigheter som rädsla, sorg och, skuld, istället för att flickan ska agera ut i handling. I nuvarande ungdomsgrupp tycker vi oss se att hotoch våldsituationer och självskadebeteende därigenom minskar. Jag är en flicka som är värd att tyckas om och Jag vågar, jag vill är känslor som utvecklas. Flickorna erbjuds relation och mänsklig kontakt i kontrast till deras tidigare val av destruktivitet och droger. Målet med behandlingen är att flickorna ska få utökad självinsikt, få en positivare självbild samt klara av att samspela med andra människor i det samhälle vi lever i. Det vi har funnit framgångsrikt med denna metod är att flickorna får ett utvecklat språk och en ökad handlingsberedskap. De får nya verktyg för att möta livets olika situationer. Respekten för sig själva och omgivningen tilltar. Flickorna blir personer med ett eget värde, som har egna tankar och idéer om vad de vill och klarar. Med en positivare självbild än tidigare får de ökade valmöjligheter och jag kan själv. Ökad autonomi är målet. Rosmarie Jiveborn rosmarie.jiveborn@gryning.se E NGAGERAT 13
Notiser... Nya möjligheter ta emot familjer på Trollbacken! På Trollbacken i Kungälv tar vi emot både ensamma barn och hela familjer för utredning och behandling. På institutionen har vi en barn- och en familjeavdelning. Sedan två år tillbaka har vi dessutom hyrt den Claesonska Villan av kommunen. Där har både stora och små familjer kunnat bo. Från Trollbackens personal har de fått det stöd de behövt och i övrigt kunnat rå sig själva. Nu har Gryning köpt huset av kommunen. Efter ombyggnad blir det möjligt att ta emot flera familjer samtidigt. Möjlighet finns då både till utslussning från institutionen, stödboende under längre eller kortare tid eller ett självständigare boende under utredningseller behandlingstiden för de familjer som inte behöver ständigt skydd eller tillsyn. Det nya huset, som vi kallar Röda Huset, ligger alldeles intill Trollbacken och graden av stöd eller skydd kan därför skräddarsys efter familjens behov. För en riktigt stor familj finns möjlighet till en lägenhet med fem sovrum. Henrik Bennet henrik.bennet@gryning.se Öppenvården inom Gryning Vård kartläggs Grynings öppenvårdsverksamhet är i stark utveckling och allt fler verksamheter har idag öppenvård som en integrerad del i sitt utbud. Under de senaste åren har Gryning startat flera rena öppenvårdsverksamheter. Öppenvård, eftervård, boende med stöd under dessa begrepp finns många typer av insatser anpassat efter de behov som den enskilda klienten har. Kompetens och metoder utvecklas snabbt, samtidigt har öppenvårdsinsatser funnits med i institutionernas arbete med barn, unga och familjer under många år. Efter hand har insatserna vidareutvecklats och modifierats. För närvarande finns sju enheter med renodlad öppenvård i Gryning Vård och under kommande år planeras start av fler verksamheter. En MTFCverksamhet ligger i startgroparna och räknar med att kunna ta emot första ungdomen i februari 2007, Resursteamet utökas med ett ytterligare ett team i Alingsås, utvecklingsplaner finns för öppenvårdsverksamhet i Trollhättan, Vänersborg och Borås. Som ytterligare ett exempel på öppenvårdsarbetets expansion kan nämnas att i nuläget finns över 60 lägenheter inom Gryning där man arbetar med stöd och behandling i olika former. Öppenvården inom Gryning motsvarade drygt 15 % av den totala omsättningen under första halvåret 2006. Detta är ett axplock av de resultat som framkommit i kartläggningen som kommer att vara färdigställd i december 2006. Fritz Kolbe fritz.kolbe@gryning.se Socionomdagarna Socionomdagarna hölls i år på Älvsjömässan i Stockholm den 10-11 oktober. Konferensen drog cirka 700 personer varav 200 var utställare. Det var många intressanta programpunkter och bland föredragshållarna märktes bland annat Bengt Westerberg och Masoud Khamali. Gryning var på plats som utställare tillsammans med många andra företag som arbetar med vård och behandling inom socialtjänsten. Grynings monter var välbesökt, många konferensdeltagare tog chansen att svara på vår tipsrad för att vinna en tröja och få vara med i vår bokutlottning, samtidigt som de fick information om Grynings olika verksamheter. Inge Olofsson inge.olofsson@gryning.se 14 E NGAGERAT
Ritza Friis efter 36 år på samma arbetsplats: - Jag och Birkahemmet har utvecklats tillsammans Ritza och Birka har båda blivit ett begrepp inom socialtjänst och institutionsvård i Göteborg. Båda startade samtidigt 1969 då Birkahemmet invigdes och Ritza fick sitt första vikariat som barnavårdslärare där. Hon har varit Birka trogen sedan dess och går nu i pension som institutionschef efter 36 år på samma arbetsplats. - Samma arbetsplats, men knappast samma arbete, säger Ritza när vi träffas i det rum som för 36 år sedan var skolsal med bänkar, kateder och svart tavla. Idag är det Birkas samspelsrum med leksaker anpassade för förskolebarn och en stor tvåvägsspegel. - Men soffan är densamma, säger Ritza och lyckas se bekväm ut i den ganska hårda gamla träsoffan. Annars har mycket ändrats under de här åren. Från ett regelrätt spädbarnshem med utbildning av barnsköterskor till ett modernt familjebehandlingshem med plats för både barn och föräldrar. Ritza har haft många slags arbeten och flera olika titlar under åren. Hon har sett hur lokalerna har förändrats på flera olika sätt. Hon fick tjänsten som föreståndare 1979, ungefär samtidigt som de första föräldrarna skrevs in tillsammans med sina barn. Det var Familjegården som slogs ihop med Birkahemmet och tog Ritza, rummet och soffan är desamma, men barnavårdsläraren har blivit institutionschef och skolsalen har blivit samspelsrum. Ritza Friis lämnar Birka efter 36 år. över den del av huset som förut innehållit elevrum för blivande barnsköterskor. 1981 startade ännu en avdelning som fick namnet Erikagården och i mitten på åttiotalet började Birka knyta ett antal jourhem till sig. Ritza var tidigt ute med tankar som nu är självklara för de flesta, men då inte var helt lätta att driva igenom. Det handlade bland annat om eftervårdens betydelse och att små barn inte mådde bra av för många vårdare. När Ritza började kunde ett nyfött barn skötas av upp till sex olika personer på ett enda dygn. Det var mycket stränga besökstider för barnens föräldrar, och hon kommer särskilt ihåg en skylt vid ytterdörren med texten Barn under tolv år äga ej tillträde. Syskon fick snällt vänta utanför! Visst har Ritza mycket att se tillbaka på, men hon ser gärna framåt samtidigt och hon är väl medveten om att framtidens Birka inte kommer att se likadant ut som idag. Och visst har hon idéer kring förändringar, men hur det skall bli lämnar hon med varm hand över till sin efterträdare Ingemar Gustavsson och Birkahemmets erfarna personal. På min nästan obligatoriska fråga hur allt började skrattar Ritza och berättar om ett studiebesök på ett barnhem i Malmö som hon gjorde eftersom hon ville studera till barnhemsföreståndare. Besöket var så avskräckande att hon valde att bli barnavårdslärare istället. Men det blev som det blev i alla fall. När jag ber henne blicka framåt för egen del talar hon om blandade känslor inför vad som komma skall. Hon funderar över saknad och frihet på samma gång. Kanske smyger det in lite osäkerhet i hennes annars så trygga skånska. Jodå, hon har på något sätt lyckats att behålla sin dialekt i alla dessa år. Men hon kommer att stanna kvar i Göteborg, i skön närhet av egna barn och barnbarn. Jan Bennet jan.bennet@gryning.se 15
Placeringsfunktionen Tel: 031-703 73 48 Barn- och familjebehandlingsenheter Birkahemmet Birkagatan 3, 416 56 Göteborg Tel: 031-25 64 10 Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, 507 40 Borås Tel: 033-41 28 42 Bryggan Tuppfjätsgatan 18, 421 36 Västra Frölunda Tel: 031-47 21 02 Familjecentrum Göteborg Londongatan 1, 418 77 Göteborg Tel: 0705-44 57 54 Hässlehem Solvarvsgatan 77, 507 40 Borås Tel: 033-41 28 40 Kristinedal 662 95 Fengerfors Tel: 0532-230 35 Lyckhem Sparregatan 7, 462 35 Vänersborg Tel: 0521-71 13 46 Solsidan Sturegatan 11, 532 32 Skara Tel: 0511-208 00 Stridsbergsgården Källstorp, 461 59 Trollhättan Tel: 0520-104 30 Trollbacken Olserödsgatan 67 442 42 Kungälv Tel: 0303-187 00 Ungdomsenheter Bergiusgården Box 29, 459 31 Ljungskile Tel: 0522-216 28 Claesborg Box 17, 541 21 Skövde Tel: 0500-48 78 50 Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, 416 55 Göteborg Tel: 031-84 42 82 Eriksdals flickhem Eneborgsvägen 2, 541 78 Värsås Tel: 0500-42 03 90 Hagen Box 82, 429 22 Kullavik Tel: 031-93 19 95 Lilla Torp Iskällareliden 6, 416 55 Göteborg Tel: 031-707 31 75 Lillgården Lilla Danska vägen 11, 412 74 Göteborg Tel: 031-40 89 72 Ramnås Sveagatan 21, 504 39 Borås Tel: 033-12 79 60 Snäppan Forstenagatan 49, 461 43 Trollhättan Tel: 0520-197 35 Sparregården Slussvägen 1, 462 54 Vänersborg Tel: 0521-127 64 Tallbacken Box 221, 541 25 Skövde Tel: 0500-48 19 15 Vilgot Vinköl, Blombacka, 532 94 Skara Tel: 0511-37 55 43 Missbrukarvård Lärjeholm Lärjehemsvägen 12, 415 25 Göteborg Tel: 031-48 04 60 Strandgården, Ljungskile Arödsvägen 1, 459 30 Ljungskile Tel: 0522-290 96/97 Boende enligt LSS Kinnegatan Kinnegatan 27, 531 32 Lidköping Tel: 0510-204 88 Familjehemsverksamheten Familjehem, Göteborg Box 5154, 402 06 Göteborg Tel: 031-703 73 47 Familjehem, Vänersborg Box 306, 462 23 Vänersborg Tel: 0521-27 56 06 Familjehemsresursen, Skövde Villagatan 7, 541 50 Skövde Tel: 0500-38 18 46 Övriga verksamheter MST Hisingen Pipblåsargatan 5B, 412 67 Göteborg Tel: 031-83 17 28 MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen 4, 462 54 Vänersborg Tel: 0521-169 40 MTFC c/o Lilla Torp, Iskällareliden 6, 416 55 Göteborg Tel: 070-5145 505 Grynings familjeteam Fabriksgatan 4, 531 30 Lidköping Tel: 0510-232 12 Resursteamet i Göteborg Lilla Torpsgatan 15, 416 55 Göteborg Tel: 031-83 26 60 Resursteamet i Alingsås Sunnerövägen 3, 441 35 Alingsås Tel: 0322-104 98 Skyddsboendet Tel: 070-201 98 61, 070-244 33 33 Gryning Vård AB, Box 5154, Gårdavägen 2, 402 26 Göteborg, Tel: 031-703 39 50, Fax: 031-703 73 49 www.gryning.se