E NGAGERAT. Samverkan. tema. En tidning om hem, vård och behandling December >> En hörnsten i Gryning. >> Samverkan viktigt instrument

Transkript

1 En tidning om hem, vård och behandling December 2005 >> En hörnsten i Gryning >> Samverkan viktigt instrument >> PREVIDENS >> 4 praktiska exempel >> Om Niklas och mamma Mona tema Samverkan

2 I december 2005 Samverkan ett viktigt instrument 3 Gästkrönikör: Jonas Ransgård Prevention via evidens 4 Utvärdering av MST och andra insatser för ungdomar Fyra exempel på samverkan 5-6 i vardagen Ny placeringskonsulent hos Gryning Stämmer 7-8 socialtjänstens förväntningar? Hur Niklas och Mona fick hjälp 9-10 Praktiskt exempel på gott samspel Notiser Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Gårdavägen 2), Göteborg tel: , fax: internet: e-post: förnamn.efternamn@gryning.se Redaktör: Jan Bennet, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Inge Olofsson, Jeanette Sewell Produktion: Progressive Marketing AB, Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln. Samverkan en hörnsten i Gryning Vi ser idag många tecken på att Gryning har ett gott anseende hos kommunerna. En orsak kan vara ett målmedvetet arbete att etablera goda samarbetsformer. Samverkan är ett positivt laddat begrepp, men det är också något som kräver tid, vilja och uthållighet. Efter fyra år kan vi faktiskt säga att vi kommit en bra bit på väg när det gäller både vårt förhållningssätt utåt och vår inre kultur. Det är helt nödvändigt för oss att lyssna och försöka motsvara kommunernas förväntningar. Att ha stora öron utåt, som man ofta säger idag, är en grund för bolagets överlevnad. Detta behöver inte betyda att klienterna kommer i skymundan. Det finns idag också ett intresse från omvärlden för vår kunskap. Vi inte bara träffar, utan lever med och lär känna, många av de mest utsatta i vårt län och kan berätta om deras situation. Jag tycker att vi ofta får gehör när vi berättar om våra erfarenheter. Samverkan bygger på tydliga roller och ömsesidigt förtroende och respekt för den andres kunskap. I detta nummer kommer vi att beskriva olika former av samverkan. Den samverkan som byggts upp mellan länsstyrelsen, kommunerna och Gryning runt flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld är ett exempel på ett välfungerande samarbetsprojekt. Vi berättar också om gemensamma resor med IFO-företrädare för att informera oss om nya vårdformer såsom MTFC. Vidare presenterar vi deltagarna i metodgruppen för familjehemsvård som funnits i många år. En artikel handlar om det konkreta samarbetet i ett enskilt ärende. Till syvende och sist är det i arbetet med klienterna som det visar sig om vår vision om det goda samarbetet håller. Dessutom har vi frågat ett antal chefer inom IFO och en ledande politiker i Göteborg om hur Gryning har motsvarat kommunernas förväntningar. Ni kommer att se att kraven och förväntningarna på Gryning är högt ställda! Inför framtiden gäller det att behålla det förtroendekapital vi skaffat oss och att hela tiden sträva efter att bli ännu bättre. Marianne Forslund Verkställande direktör God Jul och Gott Nytt År

3 Samverkan ett viktigt instrument! Går det att vara samarbetspartner till kommunerna och samtidigt konkurrera med andra vårdgivare om uppdragen? Ja, Gryning Vård är väl ett exempel på detta. förekommer i liten omfattning. Att driva verksamheter under dessa förutsättningar ställer särskilda krav på Gryning och dess medarbetare. Man har arbetat aktivt för att utveckla och anpassa sin verksamhet och jag tycker att man lyckats med att vara lyhörd för de önskemål som finns. Detta är viktigt eftersom Gryning Vård, som en stor offentligt ägd aktör inom vårdområdet spelar en stor roll. Möjligheten att få vägledning om lämpliga institutioner och alternativ uppskattas av de många socialsekreterare som skall hitta hållbara lösningar på relativt kort tid. Institutionsplaceringar för unga och missbrukare är en snårig marknad. Här finns behov av samverkan, men också av en välavvägd balans mellan offentliga och privata utförare. Det statliga monopolet inom tvångsvården har lett till stelbenthet och skenande priser. Det är svårt att hitta kommunpolitiker som inte håller med om att detta monopol har stora nackdelar. Samtidigt minns jag situationen i början på 1990-talet innan Göteborgs Upphandlings AB gick över den vilda floran av privata behandlingshem. Ställda inför kommunernas krympande ekonomi och växande krav var det många verksamheter som inte visade sig så seriösa som man hade hoppats. Gryning Vård AB är en relativt ung organisation, men under de år som man har funnits så har det skett en hel del inom vårdområdet. Strävan efter alternativ till institutionerna är tydlig. Som offentlig vårdgivare förväntas Gryning ta ett särskilt samhällsansvar samtidigt som man verkar på affärsmässiga villkor i konkurrens med andra vårdgivare - en inte alltid helt enkel balansgång! Kanske är det så att kommunerna, som ägare, har andra förväntningar på Gryning när det gäller att ställa upp och tillmötesgå kraven man har? Kommunernas krav och önskemål varierar mellan större och mindre kommuner. En kommun av Göteborgs storlek klarar ofta att lösa merparten av sina behov själv medan mindre kommuner behöver få mer hjälp med speciella insatser eller behov som Det är också viktigt att försöka ha en gemensam uppfattning om vilka utvecklingsområden som finns i samverkan mellan kommunerna och Gryning. Några utvecklingsområden som jag ser som aktuella är boenden för traffickingoffer. Dessa offer har speciella och mycket krävande behov av vård och stöd. Ett annat område där det finns stort behov av att göra mer är att få till stånd fler avgiftningsplatser för de riktigt unga med missbruksproblem. Att kommunerna i viss mån finns med på marknaden ger oss också bättre kunskap som köpare hos andra aktörer. Det ligger alltså kommunernas intresse att Gryning fortsätter att utvecklas och det är ett gemensamt ansvar för att så sker. Jonas Ransgård (m) Ordförande i Göteborgsregionens sociala styrgrupp Jonas Ransgård är inbjuden gästskribent i Engagerat. Artiklar har tidigare publicerats av bland annat Jan Gunnarsson(s) i Uddevalla kommun. En ny röst i telefonen Under hösten har Jeanette Sewell börjat som assistent på huvudkontoret. Det är numera oftast hon som svarar när du ringer till Gryning. 3

4 PREVENTION VIA EVIDENS utvärdering av MST och andra insatser till ungdomar Ungdomar med svåra beteendestörningar är en viktig målgrupp för socialtjänsten Gruppen är svårbehandlad och återkommer ofta för nya insatser. Flera uppföljningsstudier visar att många av dessa ungdomar går en svår framtid till mötes med problem som kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Förstå målgruppen Kunskapsutvecklingen inom området har varit inriktad på att beskriva och söka förstå målgruppen men märkligt nog nästan inte alls har resultaten av socialtjänstens insatser för gruppen studerats. Ofta är insatserna omfattande och integritetsbegränsande. Därför är det också av rättsäkerhets- och etiska skäl viktigt att öka kunskapen om olika insatsers effekt startade PREVIDENS-projektet, en omfattande effektstudie över socialtjänstens insatser för ungdomar med svåra beteendestörningar. I denna utvärdering jämförs ungdomar som fått Multisystemisk terapi (MST) med dem som fått socialtjänstens traditionella insatser vad gäller fortsatt kriminalitet, droganvändning, psykisk hälsa, familje- och kamratrelationer samt skolanpassning. Det är en randomiserad kontrollerad studie där ungdomarna slumpvis lottas antingen till en MST- insats eller till en kontrollgrupp där insatserna är mer traditionella. Efter inkludering följs ungdomarna upp i intervall fram till Syftet är att undersöka insatsernas effekt och hållbarhet över tid. Studien är en framgång Grynings MST team deltar i studien tillsammans med MST-team från Göteborg/Nordost, Stockholm, Malmö och Halmstad. Som alla förstår har studiens design ställt stora krav på de som medverkat, särskilt under den ansträngande inkluderingsperioden. Ungdomar och deras familjer, remitterande socialsekreterare och MST-teamen har ändå samarbetat i projektet på ett bra sätt. Totalt inkluderades drygt 156 ungdomar, vilket innebar att studien hittills är en framgång. 77 ungdomar fick den traditionella insatsen och 79 fick en MST-insats. Forskningsledaren docent Knut Sundell och professor Kjell Hansson kommer nu att tillsammans med tre doktorander fortsätta uppföljningen och bearbetning av det insamlade materialet. Fram till avslutningen 2009 kommer fortlöpande resultat att rapporteras. Den första publiceringen väntas komma under 2006 (se vidare Den 25 maj firades avslutningen av studiens första fas med att bjuda in remitterade socialsekretare och MST-teamen till öppet hus. Från forskningspersonalens sida vill vi tacka Grynings MST-team och andra medverkande i PREVIDENS-projektet! Helt klart är Gryning ENGAGERAT och med i framkanten när socialtjänstens kunskapsutveckling tar fart! I Grynings MST-team i Göteborg arbetar bland annat Emma Ulfsdotter. Här står hon på sin mammas gata eftersom hela verksamheten är abonnerad av stadsdelsförvaltningarna på Hisingen. Håkan Frändemark lokal projektledare FoU i Väst/PREVIDENS-projektet 4

5 4exempel på praktisk samverkan Under Grynings första år har mycket arbete lagts ner på olika former av samarbete, både internt och externt. Här ett bildsvep från det senaste halvåret som ger en liten bild av hur det kan se ut i företagets dagliga verksamhet. Grynings familjehemskonsulenter i Göteborg har en lång tradition i att träffa kommunernas familjehemssekreterare för att diskutera gemensamma frågor. Gruppen består av tjugofem familjehemssekreterare från elva kommuner nära Göteborg som träffas på Grynings huvudkontor fyra till sex gånger varje år. Stående punkter på dagordningen är aktuella placeringsfrågor, familjehemsutbildning och handledning för familjehemmen i Västra Götaland. Aktuell forskning och litteratur, förändringar i riktlinjer och lagstiftning är andra återkommande teman. När Kristinedal i somras fyllde hundra år höll institutionschef Gitte Callesen sin sista presskonferens. Här avskedsintervjuas hon av lokalpressen. Arbetsfördelning på hög nivå. Grynings styrelseordförande Åke Jacobsson agerar stöd och VD Marianne Forslund gör grovjobbet när de tryggar återväxten på Kristinedal genom att plantera ett nytt vårdträd. 5

6 Gryning har under åren flera gånger ordnat gemensamma bussresor med socialtjänsten för studiebesök av olika slag, bland annat har man varit i Norge för att lära sig mer om MST och MSMT. Här är verksamhetchef Carina Fransson på väg till Familjeforum i Lund tilldsammans med tre chefer från socialtjänsten i Göteborg, nämligen Inger Bauer i Frölunda, Eva Sundqvist i Gunnared och Elisabeth Söderberg i Bergsjön. Sammanlagt var vi ett femtontal personer på bussen, från både Gryning och socialtjänsten. Kanske blir MTFC, som Familjeforum informerade oss om, nästa bokstavskombination i Grynings utbud. MTFC står för Multidimensional Treatment Foster Care. Solsidan i Skara ordnade i höstas ett kollegium för över 150 kollegor från Grynings barn- och familjebehandlingshem. Så här förklarar institutionschef Annica Carlshamre tanken bakom kollegiet: Tillvaron på en institution kan stundom te sig som en sluten värld. Vi som jobbar därinne behöver tillförsel utifrån då och då, både av energi och idéer. Och vi behöver få berätta för andra om vad vi själva grubblar på, är stolta för, oroas över, har lyckats med, kan frusteras av - och få ett igenkännande leende tillbaka. Så'nt händer i möte med kollegor. Därför behöver vi sådana här dagar ibland. Bland arrangörerna var också Majlinda Bunjako, socialpsykolog på Solsidan: En dag med mycket uttrymme att dela med sig av sina kunskaper och föra en dialog om sina erfarenheter men också frustrationer. En idérik dag med möjlighet till ventilering, nya kontakter och ett bra sätt till ett närmare samarbete mellan instutionerna och upptäckande av nya arbetsmetoder. 6

7 Stämmer socialtjänstens förväntningar med Grynings intentioner? För att ta reda på detta tog jag kontakt med tre strategiskt placerade personer i kommunerna för att höra om de anser att Gryning lever upp till devisen att vara en god samarbetspartner på olika plan. En del av synpunkterna kan ni se här intill. Sammanfattningsvis är intervjupersonerna i stort sett nöjda med samarbete, samverkan, utvecklingsvilja, vårdkvalitet och lyhördhet hos Gryning. Prisnivån är man mindre nöjd med. Kommunerna lever i en ekonomisk verklighet där varje behandlingsinsats förutom kvalitetsmässig kontroll även genomgår en prismässig. Grynings krav på kvalitet gör att priserna inte är de lägsta men ej heller de högsta, om man gör en jämförelse med likvärdiga vårdgivare. Vid senaste upphandlingen hade ekonomin ingen framträdande roll. Vi prioriterade kvalitet där Gryning utmärker sig med välutbildad personal, ordning och reda. Det är tryggt att placera hos en vårdgivare man har bra samarbete med, man vet vad man kan förvänta sig. Tyvärr måste vi till nästa upphandling se mer till priset, kostnadsläget inom Gryning är högt. Vi vill vara köptrogna men det är svårt när det finns privata alternativ som är billigare. Vi har en begränsad budget för köpt vård och det är många med behov av dessa insatser. Det är olyckligt att konflikten pris kvalitet skall uppstå. Det skulle vara bra om Gryning kunde justera sina priser nedåt så vi kan fortsätta ha Gryning som förstahandsalternativ. Karin Reinhard Individ- och familjeomsorgen i Tuve-Säve Institutionerna har utvecklats metodmässigt, kvaliteten på utredningarna har höjts väsentligt. Bemötandet är idag mycket mer professionellt än det var tidigare. Med Gryning har man sluppit det trånga institutionstänkandet till förmån för flexibla lösningar. Exempelvis kan den unge behöva landa en kortare period på en institution för att sedan gå vidare i öppenvård. Med Grynings synsätt på behandling, utveckling och samarbete går det lätt att hitta denna typ av lösning. Bengt Mattson Ifo-chef i Lysekil 7

8 Gryning är öppen för diskussion, flexibel och bra på att hitta lösningar. Vi i Borås tittar ofta efter hemmaplanslösningar i egen regi som kan inledas med en inte alltför lång institutionsplacering. Boda familjecentrums öppenvård är bra, de lyssnar in vilka behov som finns och kommer med flexibla, otraditionella lösningar. Det är viktigt att öppenvården är strukturerad och att vi som beställare är klara på vilka mål vi vill uppnå med insatsen. Vi bygger, som sagt var, upp öppenvård i egen regi, men behovet av externa insatser kommer att kvarstå. Samarbetet är bra, behandlingsinnehållet är bra, priset är dock i högsta laget, det är svårt att vara köptrogen om det finns väsentligt billigare alternativ. Eva Möller Koordinator vid Sociala Blocket i Borås Utdrag ur Grynings affärsplan Grynings uppdrag och verksamhetsidé är att utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser inom det sociala området. Konceptet innefattar ett brett vårdutbud med långtgående möjligheter att skräddarsy lösningar utifrån olika klienters och kunders behov. Utvecklingsarbetet inriktas på att, som ett komplement till heldygnsvård på institution, utveckla nya vårdformer för berörda grupper. Arbetet med att vidareutveckla och anpassa vården till de behov och förväntningar som finns sker i nära samarbete med medlemskommunerna. Gemensamt för de tre jag pratade med är att de är mycket nöjda med samarbetet på alla plan. Oftast när något hakar upp sig är det mellan socialtjänstens handläggare och den enskilda institutionen, men det brukar aldrig vara svårt att reda ut. De önskemål som fanns om nya verksamheter handlade bland annat om mer utrednings- och behandlingsresurser för barn och ungdomar med neurologiska handikapp och olika former av specialinsatser för tonårsflickor som mår psykiskt dåligt. Det finns helt klart förväntningar inom socialtjänsten på ett fortsatt gott samarbete, och en förhoppning om att Gryning även i fortsättningen skall starta nya verksamheter i takt med kommunernas skilda behov. Alf Bengtsson 8

9 Det är lätt att skratta åt att jag lät Niklas bestämma allt, till och med vad jag skulle ha på mig Mona är tillbaka på Öppna förskolan tillsammans med sin son Niklas, fyra år. Det var ett tag sedan de var här senast, eftersom de nu flyttat till en annan kommun. Men det märks att Niklas känner igen sig. Han hejar glatt på Louise när han kommer och han vet precis var han hittar sina favoritleksaker. Medan Niklas helt och hållet är här och nu pratar Mona och Louise Enhager, som haft hand om Öppna förskolan i över tio år, om gamla tider. De minns hur arg Mona var på Louise för att hon tog kontakt med socialen när hon tyckte att Niklas inte hade det bra hemma. Det gick så långt att Niklas var tvungen att tvångsomhändertas för att Mona och Niklas pappa skulle gå med på att flytta till ett behandlingshem. Det var, berättar Mona, faktiskt Louise som övertalade henne att de skulle följa med Niklas till behandlingshemmet. Hade de inte gjort det så hade Niklas antagligen bott i ett familjehem nu. Mona är säker på sin sak; hon och Niklas har haft tur. Mona får tårar i ögonen när hon berättar om den dag då familjen packade in sina saker i en stor taxi och åkte tillsamman till ett barnhem i en annan stad. Men hon kan samtidigt inte låta bli att skratta lite när hon berättar hur arg Niklas var och hur han berättade för mamma och pappa att han skulle stanna hemma. Det var nog första gången i sitt liv som Niklas inte fick som han ville. Tiden på behandlingshemmet var jobbig och Mona vill helst inte prata så mycket om den. Mest för att det slutade med att hon och Niklas pappa bestämde sig för att flytta isär. Men, säger Mona, egentligen borde de ha gjort det långt tidigare. Jobbigt var det i alla fall. Jobbigt för alla tre. Niklas var arg mest hela tiden och tyckte inte om att träffa massa vuxna som hela tiden skulle bestämma över honom. 9

10 Tack vare att Mona trots allt valde att ha kvar kontakten med Öppna förskolan lyckades hon övertala socialen att få flytta hem redan efter drygt två månader. Det började med att hon och Niklas hälsade på Louise tillsammans med personal från behandlingshemmet och att hon gick med på att de skulle kunna prata öppet om hur de hade det i familjen. När hon så småningom också gick med på att gå med Niklas till Öppna förskolan två gånger i veckan fick de flytta hem igen. När sedan Mona och Niklas efter en tid flyttade till en egen lägenhet, valde Mona att flytta till den lilla ort där hon vuxit upp; men även där går de regelbundet till en öppen förskola som kyrkan håller i. Det känns ibland dumt att säga att man är tacksam, säger Mona, men det är faktiskt så. Hon säger att hon idag klarar av att se Niklas arg och att hon lärt sig att säga nej! Men hon är också tacksam för att hon slapp att stanna så länge på behandlingshemmet. Hon berättar att hon träffade en mamma som varit där i över ett halvår och hon funderar över hur svårt det skulle kunna vara att komma hem igen efter så lång tid. Mona kan både prata om och förstå att en del familjer kanske måste vara på behandlingshem länge, men hon tycker ändå att det är mycket bättre att få hjälp hemma. Den första tiden efter att hon flyttat hem kom det personal hem till henne flera gånger i veckan. Det var först då som hon verkligen kände att både hon och Niklas fick den hjälp de behövde. Politikerna borde också ha lärt sig vid det här laget att förebyggande arbete lönar sig Louise tror att den typen av öppna förskolor som hon arbetar på skulle kunna göra ännu större nytta om samarbetet med socialsekreterarna och behandlingshemmen utvecklades mer. Den verksamhet som finns i familjens eget bostadsområde står både för en nödvändig kontinuitet och för en möjlighet att de föräldrar som behöver hjälp kan få lära sig att hantera problemen på ort och ställe. Det är inte bra att lära sig att det går att fly från sina problem genom att flytta bort en tid, säger hon. Tyvärr, säger Louise, finns det många föräldrar som inte får samma chans som Mona. Vi borde bli mycket bättre på att samarbeta mellan socialtjänst, barnomsorg och olika behandlingshem. Politikerna borde också ha lärt sig vid det här laget att förebyggande arbete lönar sig. Men vi skall inte bara skylla ifrån oss, slutar hon, vi som arbetar direkt med familjerna kan säkert också bli bättre på att samarbeta. Nu tycker Niklas att vi vuxna pratat väl länge. Han frågar sin mamma om de inte skall gå hem nu. Och Mona vet att ibland är det faktiskt bäst att låta barnen bestämma. Ibland, men inte alltid! Jan Bennet PS Niklas och Mona heter i verkligheten någonting annat och jag har dessutom ändrat på en del andra detaljer i Monas berättelse. 10

11 Notiser... Även Ramnås övergår till MSMT-konceptet Våra hittillsvarande erfarenheter av MSMT är mycket goda och även Ramnås i Borås går nu över till denna metod. Planeringsarbetet har börjat och personalen skall inom kort genomgå utbildning i både systemteori och i MSMT-metoden. Övergången sker successivt och de första ungdomarna som får vård enligt denna strukturerade metod kan skrivas in någon gång under våren Gryning deltar i myndighetssamverkan mot trafficking I Västra Götaland pågår med stöd från Europeiska Socialfondens Equalprogram ett samarbetsprojekt i kampen mot trafficking. Syftet är att förbättra stödet till dem som utsatts för människohandel och bedriva kunskaps- och metodutveckling. Projektet skall även förbättra resurserna för skyddat boende och det är där Gryning kommer in i bilden. På Grynings enheter finns redan erfarenheter av att arbeta med flickor som kommit till Sverige genom s k människohandel. Den som företräder Gryning i projektet är verksamhetschef Carina Fransson. Andra deltagare är Länsstyrelsen, Migrationsverket, Länskriminalpolisen och en rad enskilda organisationer. Ett kontrakt för livet gäller även HVB-hemsvård Statens institutionsstyrelse får under tre år framåt 100 miljoner årligen att dela ut till de kommuner som satsar på bra eftervård för missbrukare. Satsningen skall stimulera till en långsiktig missbrukarvård och förstärka vårdkedjans alla delar. De vårdformer som omfattas av stödet är vård enligt 27 LVM i öppna former, samt dygnsvård vid HVB-hem eller familjehem eller vid särskilda 27 -hem inom SiS. Kommunerna får ekonomisk ersättning i form av en rabatt på placeringen, Reglerna omfattar således även vård på exempelvis Strandgården, som är Grynings enhet för missbrukande kvinnor. Utvärdering av Grynings MSMT-institutioner I januari 2006 inleds en utvärdering av verksamheten vid Bergiusgården och Hagen, som då har arbetat enligt MSMT-konceptet under ett år tid. MSMT är en metod för strukturerad korttidsbehandling på institution och bygger på samma principer som MST, i kombination med traditionell omsorgsbaserad miljöterapi. Utvärderingen kommer att genomföras av FOU i Väst och pågå under 1,5 års tid. Till projektet knyts en forskare på 25%. Kostnaderna delas av länsstyrelsen, FOU i Väst och Gryning. Till projektet knyts en referensgrupp där kommunerna och Gryning ingår. Vi är glada över att denna utvärdering kommer till stånd. MSMT startade som ett svar på kommunernas önskemål om en effektiv modell för korttidsbehandling och det skall bli spännande att se om metoden infriat förväntningarna. Inte minst blir det intressant att se vilka likheter och skillnader som finns mellan MSMT och de Multifunc-Institutioner som nu byggs upp inom Statens Institutionsstyrelse. Gryning erbjuder nu föräldrautbildning inför adoption. Det är med glädje som vi nu kan meddela att Gryning är en av tre arrangörer som valts ut av Göteborgsregionens kommunalförbund att tillhandahålla utbildning till blivande adoptivföräldrar. Sedan den 1 januari 2005 skall den som vill adoptera ett barn från utlandet ha genomgått utbildning som anvisas av hemkommunen. Utbildningen syftar bl.a. till att ge deltagarna kunskap om adoptivbarn och deras behov, hur en adoption praktiskt går till och vilken hjälp som finns om problem skulle uppstå efter adoptionen. Starten för utbildningen, som omfattar sju kurstillfällen, kommer att ske under januari månad Öppenvården inom Grynings Familjecentrum i Göteborg kommer att vara den verksamhet som ansvarar för utbildningens genomförande. För mer information, kontakta enhetschef Inger Hellby

12 Uppmärksammad av KFM Gryning är medlem i KFS som är arbetsgivarorganisation för cirka 500 kommunala eller kommunnära företag. KFS har valt ut Gryning som ett exempel på ett företag som lyckats väl med att förena affärsmässighet och samhällsnytta. Annonsen här intill var införd i Dagens Samhälle i oktober. För oss i Gryning har det varit en ledstjärna att klara vår ekonomi utan att förlora fokus på våra klienter. Vi är därför glada och stolta över att bli uppmärksammade i denna annons. Ekonomi i balans + Är det rimligt att prata om effektivitet när man behandlar utsatta barn, vårdar apatiska flyktingbarn eller erbjuder skyddsboende för flickor som utsätts för hedersrelaterat våld? För kommunägda Gryning är den balansgången vardag. Ekonomin måste vara i balans, samtidigt som de inskrivnas vårdbehov inte får komma i skymundan. Bolagets senaste kvalitetsrapport visar att man har lyckats med detta. Utsatta barn Att som Gryning ge utsatta människor en ny start i livet ger självklara vinster. Både för individen och samhället. Detta är ytterligare ett exempel på hur affärsmässig samhällsnytta allt oftare skapas i bolagsform på en konkurrensutsatt marknad. Kommunerna bolagiserar verksamheter som liksom Grynings är branschspecifika, och KFS branschavtal blir då ett naturligt stöd i verksamheten. = Kan Gryning vårda trasiga människor effektivt? BRANSCHANPASSADE LÖSNINGAR FÖR SAMHÄLLSNYTTIGA FÖRETAG AFFÄRSMÄSSIG SAMHÄLLSNYTTA Läs mer om samhällsnyttiga företag Affärsmässighet + samhällsnytta = kommunnytta. Läs mer om affärsmässig samhällsnytta i kommunägda företag. Besök eller ring KFS, Kommunala Företagens Samorganisation, JUPITER Gryning blir remissinstans Gryning har givits möjlighet att inkomma med yttrande över den sociala barn- och ungdomskommitténs betänkande Källan till en chans. Det finns många delar i rapporten som rör Grynings verksamhet, framför allt nya regler för HVB-hemsvård och familjehemsvård. Gryning omnämns på flera ställen i betänkandet, som ett exempel på en verksamhet där kommunerna gått samman för att lösa en uppgift inom socialtjänsten. Vi återkommer med våra synpunkter i nästa nummer av Engagerat. Annagatan blir Grynings första LSS-enhet Grynings styrelse har fattat beslut om att Annagatan i Lidköping skall omstruktureras till ett boende enligt LSS. Gryning har hittills saknat resurser för en grupp ungdomar och yngre vuxna som kommunerna har svårigheter att hitta bra placeringsformer för. Det gäller ungdomar med olika neuropsykiatriska diagnoser, ofta i kombination med utagerande beteende och svåra hemförhållanden. Rekryteringen av ny chef för verksamheten pågår. Personalen på Annagatan är entusiastiska inför förändringen som innebär att Annagatan blir Grynings första LSS-enhet. Starten sker under sommaren En milstolpe i Grynings samverkan med BUP Den 7 december hålls en konferens i Göteborg för att presentera de nya riktlinjerna om samverkan runt ungdomar som har en sammansatt psykisk och social problematik och som vårdas utom hemmet. En särskild arbetsgrupp med företrädare för kommunerna, BUP, SiS och Gryning har tagit fram förslaget, som nu är antaget av politikerna. I korthet går riktlinjerna ut på att barn och ungdomar som finns i familjehem, på HVB-hem eller på SiSinstitution skall få tillgång till vård inom BUP på lika villkor som övriga barn och ungdomar. Samverkan i det individuella ärendet skall alltid inledas genom ett remissförfarande och inom tre veckors skall barnet/ungdomen erbjudas en tid för bedömning. BUP skall kunna erbjuda konsultationer till behandlingshemmen och i vissa fall skall utredning eller behandling kunna ske på institutionen eller i familjehemmet. Nu kommer vi att försöka etablera personkontakter med företrädare för Barn- och ungdomspsykiatrin för att lära känna varandra och hitta smidiga former för samverkan. Vi hoppas också att Barnoch ungdomspsykiatrin kommer att få resurser för att ta emot våra barn och ungdomar. Grynings 5-årsjubileum Bolaget startade och nästa sommar har Gryning funnits i fem år. Detta skall vi fira genom ett jubileum dit både anställda i Gryning och våra samarbetspartners skall bjudas in. Datumet är spikat till den 26 april och vi skall hålla till på Liseberg i Göteborg. Om alla våra storstilade planer går i lås blir det en minnesvärd tillställning,med intressanta föreläsningar, utställningar mm. Lägg datumet på minnet och håll utkik efter den inbjudan som kommer i januari. 12

13 Placeringsfunktionen Lennart Allbro Tel: , Annika Strid Tel: , Barn- och familjebehandlingsenheter Birkahemmet Birkagatan 3, Göteborg Tel: Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan 18, Västra Frölunda Tel: Familjecentrum Göteborg Londongatan 1, Göteborg. Tel: Hässlehem Solvarvsgatan 77, Borås Tel: Kristinedal Fengersfors Tel: Lyckhem Sparregatan 7, Vänersborg Tel: Solsidan Sturegatan 11, Skara Tel: Stridsbergsgården Källstorp, Trollhättan Tel: Trollbacken Olserödsgatan 67, Kungälv Tel: Ungdomsenheter Annagatan Annagatan 63, Lidköping Tel: Bergiusgården Box 29, Ljungskile Tel: Claesborg Box 17, Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, Göteborg Tel: Eriksdal Eneborgsvägen 2, Värsås Tel: Hagen Box 82, Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen 11, Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan 21, Borås Tel: Snäppan Forstenagatan 49, Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen 1, Vänersborg Tel: Tallbacken Box 221, Skövde Tel: Vilgot Blombacka Vinköl, Skara Tel: Villa Sunnerö Sunnerövägen 3, Alingsås Tel: Missbrukarvård Lärjeholm Pl 290, Göteborg Tel: Strandgården Arödsvägen 1, Ljungskile Tel: /97 Familjehemsverksamheten Göteborg Box 5154, Göteborg Tel: Vänersborg Box 306, Vänersborg Tel: Familjehemsresursen Skaraborg Villagatan 7, Skövde Tel: Övriga verksamheter MST-team i Göteborg Pipblåsargatan 5B, Göteborg Tel: MST-teamet vid Vänern Kungsladugårdsvägen 4, Vänersborg Tel: Grynings familjeteam i Skaraborg Fabriksgatan 4, Lidköping Tel: Skyddsboende för flickor Tel: , , Resursteamet i Göteborg c/o Lilla Torp, Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Gryning Vård AB, Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: , Fax: