Innehållsförteckning. Årsredovisning 2006

Transkript

1 Innehållsförteckning Styrelseordförande har ordet 2 VD har ordet 3 Fakta om Gryning 4 Årets inriktning och viktiga händelser 5 Måluppfyllelse av ägarnas uppdrag 7 Institutionsvård för ungdomar 8 Institutionsvård för barn och familjer 12 Missbrukarvården Öppenvårdsverksamheter Familjehemsvård Personalfrågor 21 Kvalitetsrapport 24 Våra målgrupper Ekonomiskt resultat 28 Förvaltningsberättelse 31 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 34 Noter och kommentarer 35 Revisionsrapport 39 Granskningsrapport 40 Sammanställning över enheternas resultat Bil 1 Vårddagarnas fördelning per kommun och institution Bil 2

2 Styrelseordförande har ordet Gryning Vård AB kan nu lägga sitt sjätte verksamhetsår till handlingarna. Återigen kan vi konstatera att det varit ett framgångsrikt år. Vi har levererat en bra verksamhet. Vår vision är att Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Trenderna i branschen är fortfarande svårförutsägbara. Vi har nu vant oss vid snabba förändringar och stora variationer i efterfrågan på tjänsterna. För att möta dessa svängningar krävs en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Ägarnas direktiv och kundernas önskemål är tydliga. Luckra upp gränserna för institutionsvård till mer öppenvård och att värna om hela vårdkedjan. Utifrån Grynings gedigna erfarenhetsbas och höga kvalitet har utvecklingsarbetet fortsatt. Under 2006 har stora resurser satsats på att förändra verksamheten. Detta görs självklart tillsammans med kommunerna. Det innebär att de kommuner som använder Grynings tjänster också bidrar till en framtida utveckling. Den höga kundtillfredställelsen bekräftar att det är rätt sätt att arbeta på och att Gryning tillgodoser kunderna behov. De ständiga svängningarna i efterfrågan innebär också enligt min mening att Gryning behöver både öka sin verksamhetsvolym och bredda verksamheten. En något större organisation har bättre förutsättningar att tåla kommande efterfrågesvängningarna. En stabilitet och långsiktighet är ofta en nödvändighet för att bidraga till en väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Ett av motiven att bilda Gryning var att skapa ett starkt offentligt alternativ som ska verka i konkurrens. I uppdraget ligger också en förväntan på att vidareutveckla vården i nära samverkan med kommunerna. Efter sex års verksamhet kan jag konstatera att Gryning Vård AB lever fortfarande väl upp till dessa förväntningar. Göteborg, Åke Jacobsson Styrelseordförande 2

3 VD har ordet I april 2006 firade Gryning femårsjubileum med en konferens på Liseberg i Göteborg, dit alla anställda och många av våra kunder och samarbetspartners var inbjudna. Stolta medarbetare i Gryning hade tagit fram ett omfattande utställningsmaterial och vi kunde erbjuda arton olika seminarier i allt från hedersproblematik till motivationsarbete med unga missbrukare. Vi fick många bevis på uppskattning från våra kunder och samarbetspartners. Gryning är vårt kommunala favoritaktiebolag, var det en socialchef som sade, och många uttryckte att de var imponerade över den oerhörda bredd som finns i Grynings verksamhet. Gryning visade upp sig så som vi vill vara och vill uppfattas inte glassiga, kanske lite hemvävda, men seriösa, kompetenta och engagerade! År 2006 har på många sätt varit ett framgångsrikt år, även om vi inte lyckades åstadkomma samma goda ekonomiska resultat som året innan. Konkurrensen i vår bransch är knivskarp och vi har lagt ner stora summor på omstruktureringar och utvecklingsarbete. Öppenvårdsverksamheterna har vuxit mycket starkt och bidrar med intäkter som kompenserar fluktuationerna inom institutionsvården. Starten av vårt första LSS-boende utgör en milstolpe i Grynings historia och innebär att vi ytterligare ökar vår kompetens och våra kontaktytor. Vid sidan av starten av nya verksamheter har metodutveckling och verksamhetsfrågor stått i fokus. Utifrån ett högt förtroendekapital från omvärlden och en stabil ekonomisk och organisatorisk plattform har vi kunnat fokusera på metodutveckling. Vi har befäst vår ställning som ett ledande företag i landet även på detta område. Vi använder oss av ett flertal evidensbaserade metoder och har en unik kompetens beträffande många målgrupper. Bolagets strategi är nu att koordinera all den kunskap som finns i Gryning och att utarbeta nya, egna metoder som utgår från den senaste svenska och internationella forskningen. Det finns idag en företagskultur i Gryning, där flexibilitet, nytänkande, kundorientering, engagemang och kvalitet är viktiga ledord. Detta har haft stor betydelse för våra framgångar, men minst lika viktigt är det starka förtroende som vi upplever från våra kunder och samarbetspartners. Jag vill passa på att rikta ett varmt och uppriktigt tack till er alla för de konstruktiva samtal och utvecklande möten vi haft under det gångna året! Göteborg, Marianne Forslund Verkställande direktör 3

4 Fakta om Gryning Ägarförhållanden Gryning Vård AB är Sveriges största vårdorganisation inom HVB Hem för Vård och Boende. Bolaget bildades den 1 juli 2001, då Gryning övertog driftsoch personalansvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhörde Västra Götalandsregionen respektive Göteborgs kommun. Ägarbilden framgår av nedanstående tabell. Göteborgsregionens kommunalförbund: 54% Sjuhärads kommunalförbund 17% Kommunförbundet i Fyrbodal 12% Kommunförbundet Skaraborg 17% Under året har de aktier som tillhörde kommunförbundet Fyrbodal överförts till det nybildade Fyrbodals kommunalförbund. Företagets ändamål och verksamhet I bolagsordningen anges bolagets ändamål och verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser inom det sociala området samt att idka annan därmed förenlig verksamhet. Samarbetet mellan ägarna regleras i ett s k konsortialavtal. Av detta framgår bolagets verksamhet och ändamål, verksamhetsinriktning, finansiering, former för insyn och information mm. Styrelsen och ägarna har beslutat att konsortialavtalet samtidigt skall utgöra ett s k ägardirektiv. Bolagsstämma, styrelse och VD Vid ordinarie bolagsstämma den 14 juni omvaldes styrelseordförande och samtliga styrelseledamöter. Representationen i styrelsen har varit stabil och även verkställande direktör har varit densamma sedan starten. I styrelsen ingår även personalrepresentanter, vilka utses av de fackliga organisationerna. Styrelsemöten har hållits vid sju tillfällen under året. Möten med lekmannarevisorerna har ägt rum vid två tillfällen under året. VD har under året varit inbjuden till Kommunförbundet Skaraborg, för att informera om bolagets utveckling. Inför starten av Kinnegatan, som är ett boende för funktionshindrade, har en kontakt tagits med ägarna för att säkerställa att verksamhet enligt LSS kan inrymmas inom ägardirektivet. Kontakter med medlemskommunerna I februari 2007 utsändes en enkät till förtroendevalda i de 50 medlemskommunerna. Exakt 100 personer besvarade enkäten, och de representerade olika 59 kommuner/stadsdelar. På frågan Hur väl känner du till Gryning? var medelvärdet 5,1 på en tiogradig skala. På frågan Hur nöjd är du med Grynings utbud? var medelvärdet 5,8. På frågan Hur väl har Grynings verksamhetsförändringar motsvarat behoven i din kommun? var medelvärdet 5,2. Enkätsvaren visar att insatser krävs för att öka kännedomen om Gryning bland förtroendevalda. Många var nya på sina poster och nära hälften angav att de önskade mer information om Gryning. Merparten av bolagets tjänster, 89 % säljs till ägarnas medlemskommuner. Av de 50 medlemskommunerna har 49 under året anlitat sig av bolagets tjänster. Vision Gryning Vård AB ska skapa långsiktig kundtillfredsställelse och medverka till väsentligt förbättrad livskvalitet för människor i behov av stöd. Affärsidé Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag, vars verksamhet ska utformas så att det, med respekt för den enskildes behov, bidrar till varaktiga förändringar i människors liv. Gryning ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utvecklingen av verksamheten ska ske i dialog och samverkan med kunderna. Grynings verksamhet ska vila på samhällsnyttig grund och förena samhällsansvar och ekonomiskt tänkande på ett sätt som vinner uppslutning inom och utom organisationen. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet. Detta ska bidraga till en verksamhet av hög kvalitet och med god konkurrenskraft. Genom att vara en seriös, engagerad och professionell vårdgivare och alltid sträva efter att tillmötesgå kundernas behov ska Gryning vara ett självklart förstahandsval. 4

5 Årets inriktning och viktiga händelser Redan vid ingången av år 2006 stod det klart att det skulle bli svårt att upprepa 2005 års ekonomiska resultat på drygt 11 mkr. En nedgång i efterfrågan hade noterats redan hösten 2005 och denna fortsatte i stort sett hela Det ekonomiska resultatet för 2006 stannade vid ett underskott på 125 tkr efter bokslutsdispositioner. Trots detta får Grynings ekonomiska ställning betraktas som stabil. Resultatet har påverkats av omstruktureringskostnader i storleksordningen 5 mkr som tagits i anspråk för avvecklingar, uppstart av nya verksamheter samt verksamhetsförändringar. De vidtagna åtgärderna innebär att vi står bättre rustade inför framtiden. Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till tkr. Minskad efterfrågan på institutionsvård kompenserades av ökad öppenvård. Det är ett välkänt faktum att efterfrågan fluktuerar inom institutionsvården. Under året har beläggningen inom missbrukar- och familjehemsvården varit fortsatt hög. En kraftig minskning kan dock noteras på barn- och familjeenheterna som en följd av att vi tagit emot färre asylsökande familjer än året innan. I likhet med tidigare år uppvisar Grynings ungdomsinstitutioner sammantaget ett negativt resultat. Omfattande avvecklingar och omstruktureringar har genomförts för att anpassa volymen efter efterfrågan. Sedan slutet av 2006 finns en ökad efterfrågan på ungdomsplatser, inte bara i Gryning utan hos flera andra vårdgivare. Det är dock för tidigt att dra slutsatser om detta är en bestående trend. När Gryning startade förknippades bolaget nästan helt med institutionsvård och stort sett alla intäkter kom från dygnetruntvård. Bolagets uttalade strategi har varit att bredda verksamheten. Omfattande satsningar har gjorts på att utveckla flexibla och kvalificerade lösningar i öppenvård, lägenhetsboende, mellanvårdsformer mm som skall utgöra ett komplement till kommunernas egna hemmaplanslösningar. Utvecklingsarbetet har slagit mycket väl ut. Under 2006 utgjorde intäkterna från de renodlade öppenvårdsverksamheterna 11 % av den totala omslutningen och den öppenvård och eftervård som utfördes av institutionerna stod för 5 % av omslutningen. En följd av detta är att öppenvårdsverksamheterna har kunnat kompensera minskad efterfrågan inom institutionsvården. Detta minskar bolagets ekonomiska sårbarhet, men det tillför också vinster i kvalitet för både klienter och uppdragsgivare, som kan erbjudas ett bredare utbud och bättre anpassade lösningar Fortsatt intensivt förändringsarbete Under året har två ungdomsinstitutioner avvecklats. Annagatan i Lidköping avvecklades vid halvårsskiftet och i december avvecklades Villa Sunnerö i Alingsås. Personalgrupperna har kunnat beredas arbete inom andra delar av Gryning. I december startade Kinnegatan, som är Grynings första LSS-verksamhet. Boendet är inrymt i förhyrda lokaler i centrala Lidköping. Delar av personalgruppen från Villa Sunnerö arbetar nu i Resursteamet, vars volym fördubblades vid årsskiftet. Under året har förberedelsearbetet pågått inför starten av MTFC-verksamheten, som är en evidensbaserad fosterhemsverksamhet och starten av Götateamet, vars verksamhet öppnar i mars Skyddsboendet för ungdomar och unga vuxna som utsatts för hedersrelaterat förtryck har det senaste året genomgått en kraftig expansion. Verksamheten är svarar för 64 % av platserna i landet och är mycket välrenommerad. Verksamheten vid Kristinedal har påverkats av en mycket utagerande målgrupp. En organisationsöversyn har genomförts, vilken har lett fram till en minskning av antalet platser. Vid årets slut har situationen stabiliserats. Fokus på utveckling av nya metoder Utifrån en stabil ekonomisk plattform har metodutveckling kunnat ges hög prioritet under året. Gryning har en stor potential att driva och leda utvecklingen av nya metoder, både gällande olika vårdformer och när det gäller specifika målgrupper. De anställda är mycket välutbildade, vi har implementerat forskningsbaserade metoder och vi har nära kontakter med högskolor och specialister. Ett intensivt kunskapsutbyte inom bolaget har skett bl a beträffande familjehemsvård, missbrukarvård, hedersvåld och evidensbaserade metoder. Till de projekt som bör uppmärksammas hör en redovisning av arbetet med asylsökande familjer och en kartläggning av metoder inom Grynings öppenvård. När det gäller metoder för att erbjuda skydd, boende och stöd till 5

6 hedersförtryckta har Gryning en ledande ställning och verksamheten har rönt stor uppmärksamhet hos media, forskare, högskolor mm. Vidare har Gryning deltagit i ett internationellt projekt om människohandel. Ett av Grynings MST-team har deltagit i den nationella forskningen om MST. I samarbete med FOU i Väst och länsstyrelsen pågår en utvärdering av MSMTmetoden, som används vid tre av Grynings institutioner. Grynings verksamhet håller hög kvalitet På fyra år har antalet inskrivna klienter ökat med 55 procent. Tillkomsten av öppna vårdformer bidragit till något längre vårdtider än tidigare år. Institutionsvård används idag ofta som en kort intensiv insats under några månader, följt av längre tids eftervård i öppna former. Efter flera års systematiskt kvalitetsarbete har vi god kunskap om våra målgrupper. Genom bolagets interna verksamhetsgenomgång kan vi visa att bolagets verksamhet är väl organiserad och har stabila strukturer. Vi har mycket få klagomål, våra kunder är nöjda och bolaget har aldrig fått kritik av tillsynsmyndigheter. Vi vågar därmed påstå att Grynings verksamhet håller hög kvalitet! Utveckling av ledare och medarbetare Under 2006 slutfördes en ledarutveckling som omfattade ett fyrtiotal chefer och ledare i Gryning. Ledarutvecklingen innehöll både teoretiska och personlighetsutvecklande inslag och har bidragit till att svetsa samman ledare i bolaget. Under 2007 kommer ett trettiotal biträdande enhetschefer att genomgå samma utbildning. Anställda i bolaget har tillgång till regelbunden vidareutbildning och handledning. Under slutet av 2006 påbörjades en upphandling av handledare och konsulter, som slutförts i början av Syftet är att knyta de handledare som används närmare bolaget och säkerställa att vi har tillgång till en bredd vad gäller teorier, metoder och verktyg. nämnas en omfattande telefonenkät med chefer och handläggare, arbetet i referensgrupperna, deltagande i ett stort antal seminarier och sist men inte minst, arrangerandet av Grynings femårsjubileum. Ett brett kontaktnät Bolaget har haft en uttalad ambition att utveckla ett brett kontaktnät med kommuner och samverkanspartners. Förutom ovan nämnda kontakter, har vi under året haft möten med företrädare för Ung och Trygg samt Statens institutionsstyrelse. Vi samarbetar aktivt med MST-services i USA, med Familjeforum i Lund och Hvasserstiftelsen i Norge. Ett utvärderingsprojekt pågår i samverkan med FOU i Väst och Länsstyrelsen. Ett omfattande samarbete runt Skyddsboendet sker med en rad olika aktörer, däribland länsstyrelsen. Kontakter med andra vårdgivare i branschen upprättshålls genom VD:s ordförandeskap i KFS branschråd för vård och omsorg. Politiska beslut påverkar Gryning Under 2006 blev det tydligt att Gryning är beroende av politiska beslut på nationell nivå. Förändringar i asylpolitiken ledde till en drastisk minskning av beläggningen på våra barn- och familjeenheter. Regeringen fattade beslut om subventionering av placeringar vid Statens institutionsstyrelse för vissa kommuner. Vilka använder sig av Grynings tjänster? Under 2006 tog Gryning emot klienter från 49 av de 50 medlemskommunerna vilket motsvarar 89% (90%) av Grynings totala försäljning. GR-kommunerna har ökat sin andel från 43% till 50% medan de övriga medlemskommunerna minskat sin andel. Därutöver har 33 (31) andra kommuner och 3 (5) andra huvudmän använt sig av Grynings tjänster. Medlemskommunernas fördelning av sålda vårddygn Marknadsföring och kundfokus I Gryning innefattar begreppet marknadsföring alla aktiviteter och kontakter som innebär en dialog med ägare, kunder och samarbetspartners om bolagets inriktning, resultat och arbetssätt. Under året har begreppet kundfokus diskuterats i alla bolagets personalgrupper. Vid årets slut utvärderades resultatet av marknadsföringsåtgärderna och vi kan konstatera att aktivitetsnivån varit hög. Som exempel kan 6

7 Måluppfyllelse av ägarnas direktiv Att uppnå en bra avvägning mellan affärsmässighet och samhällsnytta, som skapar trovärdighet och legitimitet hos både medarbetare och kunder, har högsta prioritet i Gryning. Bolagets mål är tydliga och oomstridda Det ägardirektiv som formulerades inför Grynings start har fungerat mycket väl som ledstjärna för bolagets utveckling. I ägardirektivet är förväntningarna på Gryning mycket tydliga; vi skall utveckla nya vårdformer, vi skall erbjuda flexibla och skräddarsydda insatser, vi skall bedriva utvecklingsarbetet i samverkan med kommunerna och våra insatser skall hålla hög kvalitet. Detta skall ske på samhällsnyttig grund och bolaget skall finansiera sitt risktagande och sin utveckling genom rörelseöverskott. Även om ett utvecklingsarbete aldrig når en slutpunkt, vågar vi påstå att vi är på mycket god väg att uppfylla flertalet av dessa mål. Vi har omstrukturerat, avvecklat, startat nytt, infört nya metoder, satsat på kompetensutveckling och uppnått hög kvalitet. Utvecklingen har skett i nära samarbete och dialog med kommunerna - några exempel på detta är starten av MST, MTFC, MSMT, Götateamet och LSS-boendet. Starten av det sistnämnda, LSS-boendet, är en milstolpe i Grynings verksamhet, där vi efter godkännande av Grynings ägare, etablerar oss inom ett för bolaget nytt lagstiftningsområde. Ett av uppdragen i ägardirektivet var att åstadkomma en uppluckring av gränserna mellan institutionsvård och öppenvård. Exempel på detta är det sextiotal lägenhetsboenden som tillskapats, där ungdomar och familjer kan erbjudas kvalificerat stöd. Expansionen av öppenvården fortsätter med oförminskad styrka och vi har etablerat oss inom en nisch, där vi inte konkurrerar med utan kompletterar kommunernas egna hemmaplanslösningar. När Gryning startade fanns en oro för att bolaget, i den hårda konkurrenssituation som råder, skulle bli alltför fokuserat på lönsamhet och affärsmässighet. Att gå från en förvaltningskultur till en bolagskultur innebär alltid en omställning. Idag finns en insikt om de ekonomiska sambanden och en uppslutning kring nödvändigheten att driva verksamheten effektivt. Gryning har med egna medel finansierat ett omfattande och kostnadskrävande omstruktureringsarbete och står idag på en stabil ekonomisk grund, samtidigt som våra verksamheter ligger i frontlinjen kvalitets- och metodmässigt. Samhällsnyttan är i fokus Samtidigt har vi aldrig förlorat fokus på våra klienters behov. Att arbeta med tvångsomhändertagna barn, sexuellt utsatta, ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, och apatiska flyktingbarn tangerar samhällets myndighetsutövning och ställer mycket stora krav på yrkeskunskap, professionellt bemötande och ett etiskt förhållningssätt. Det offentliga ägandet har inneburit en säkerhet för kunder och klienter. Bolagets verkar under den insyn och offentlighet som stadgas i kommunallagen. Bolagets primära syfte är inte att generera vinst, utan att göra det möjligt för kommunerna att klara sina lagstadgade åtaganden att möta kommuninvånarnas behov av vård, behandling och andra insatser. Grynings verksamhet skall vara till nytta för kommunernas medborgare. Under 2006 har vi tagit emot mer än 1500 personer barn, ungdomar, familjer och vuxna missbrukare och erbjudit dem insatser som innebär att de står bättre rustade inför framtiden. Runt varje klient finns ett antal anhöriga som också drar nytta av den hjälp vi kan erbjuda. De flesta av de barn och ungdomar som vi mött kommer en dag själva att bli föräldrar. Vi erbjuder insatser till samhällets mest utsatta och vårt kvalitetssystem visar på hög kvalitet och nöjda kunder. En nyckel till att Grynings framgång har varit att vi utvecklat Gryning i samverkan, både internt och externt. Vi har uppnått en hög grad av delaktighet från våra medarbetare och vi uppfattas av våra kunder som lyhörda och flexibla. Trots att Gryning utvecklats till ett stort, välkänt och välrenommerat företag har vi inte fjärmat oss från våra kunders vardag och erfarenheter. Engagemanget för våra klienter är ett sammanhållande kitt, både inom bolaget och i alla relationer med våra uppdragsgivare. 7

8 Institutionsvård för ungdomar Gryning hade under året femton institutioner som riktade sig till ungdomar från 12 år och uppåt. Institutioner för ungdomar Ort Resultat (tkr) 7, , Claesborg Skövde 9, Delsjötorp Göteborg 10, Eriksdal Värsås 8, Hagen Kullavik 24, Lilla Torp Göteborg 28, Lillgården Göteborg 9, Snäppan Tjänster Ärenden Annagatan Lidköping Bergiusgården Ljungskile Trollhättan Sparregården Vänersborg 6, , Tallbacken Skövde 10, Ramnås Borås 10, Villa Sunnerö Alingsås 10, Boda Borås 18, Vilgot Skara 10, Summa 181, Ekonomiskt resultat 2006 Det sammantagna ekonomiska resultatet för ovanstående enheter blev tkr. Sex enheter uppvisar ett positivt resultat och tio enheter har gått med underskott. De omstruktureringskostnader som Gryning haft för Annagatan, Villa Sunnerö och Claesborg ingår i underskottet och utgör också merparten av detta. Uppfyllelse av affärsplanens mål Det fanns fem mål uppställda för ungdomsenheterna Det första var att fortsätta koordinera och differentiera de enheter som primärt arbetar med ungdomar och att utveckla samarbetet. Det andra målet var att öka kunskapen om KBT-baserade metoder, det tredje att utöka utbudet av efter- och mellanvårdsformer. Fjärde målet var att antalet oplanerade utskrivningar inte skall överstiga 20% och det femte att en MTFC-enhet skall startas. Samtliga fem mål har uppnåtts. Vilka målgrupper togs emot? Totalt togs 318 ungdomar emot. Två tredjedelar var i åldern år och en knapp tredjedel var år. Ett fåtal var 12 år. Andelen flickor var drygt 70% vilket är ungefär samma könsfördelning som året innan. Institutionerna tog emot 149 akuta placeringar vilket betyder att nästan hälften av alla ungdomar skrevs in akut. Antalet utredningar som gjordes var sammanlagt 56 stycken, vilket innebär en ökning med cirka 40%. Andelen akuta placeringar har ökat något, medan behandlingsplaceringar minskat. Drygt 40% av placeringarna 2006 gjordes enligt LVU. Detta är en signifikant ökning jämfört med 2005 då mindre än 30% av ungdomarna placerades enligt LVU. Metoder och arbetssätt Ramen för samtliga ungdomsinstitutioners behandlingsarbete är miljöterapi, företrädesvis utifrån Erik Larsens modell. Tre institutioner arbetar med MSMT som är en manual- och evidensbaserad metod med korta behandlingstider och fokus på ekologin. ART (Aggression Replacement Training) används som ett verktyg på flera enheter liksom teckenekonomi. MBT (mentaliseringsbaserad terapi) används som bas för behandlingen av en enhet. Det finns också lokalt utvecklade KBT-inspirerade manualer och metoder som bygger på flera olika teorier och verktyg. Kvalitet och resultat Antalet oplanerade utskrivningar har ökat från 12% under 2005 till 22% detta år var siffran låg jämfört med tidigare år. Signalerna från verksamheterna har varit att de får betydligt svårare uppdrag, som har en osäker utgång. Detta bekräftas av statistiken som pekar på att akutplaceringar utgör hälften av placeringarna och att andelen placeringar enligt LVU ökat. Gryning har medvetet höjt sin ambitionsnivå att klara svåra placeringar. Av svaren från nöjdkundenkäten framkommer att socialtjänsten uttryckt ännu högre nöjdhet än tidigare år. På frågan om socialtjänsten är nöjd med hur uppdraget har utförts har 98% varit nöjda eller mycket nöjda. När det gäller frågan om kompetensen är 100% nöjda eller mycket nöjda. På fråga om bemötande och service är 100% nöjda eller mycket nöjda. På fråga om man kan tänka sig att använda insatsen igen svarar 96% ja, 3% nej och 1% är tveksam. 8

9 koppling till Resursteamet, Lillgården och Lilla Torp. Samarbetet innebär en bredd i utbudet. Under 2006 har verksamheten ökat sin flexibilitet vid intagningar samt ytterligare utvecklat sin kompetens i neuropsykiatriska funktionshinder. Verksamheten har ett positivt ekonomiskt resultat. Annagatan Annagatan stängdes vid halvårsskiftet. Enligt den plan som gjorts upp skulle Annagatan direkt konverteras till ett LSS-boende med särskild service, men då det var svårt att hitta lämpliga lokaler blev igångsättandet försenat med ett halvt år och LSS-boendet startade först vid årsskiftet. Under hösten arbetade därför personalen som vikarier på andra Gryninginstitutioner i Skaraborg. Det ekonomiska resultatet blev ett underskott på drygt 2,2 mkr. Bergiusgården Bergiusgården arbetar enligt MSMT-metodiken och tar emot ungdomar år med psykosociala, antisociala och neuropsykiatriska problem. Under året har beläggningen varit god (92,4%) vilket också resulterat i ett positivt ekonomiskt resultat på drygt 300 tkr. En hörnsten i MSMT är att hålla korta vårdtider och 16 av 21 ungdomar behandlades kortare tid än 6 månader. Eftervårdsarbetet är omfattande när man arbetar enligt MSMT och gav också intäkter på 640 tkr. Claesborg Då Claesborg står inför en flyttning till nya lokaler och då beläggningen en period varit låg genomfördes under året en översyn av verksamheten. Delsjötorp Verksamhetens målgrupp är ungdomar år med störningar i det tidigare relaterandet i kombination med en komplicerad social situation. Delsjötorp erbjuder behandling med heldygnsomsorg samt behandling med träningslägenhet inom och utom institutionen. Delsjötorp har under 2006 haft god efterfrågan på platser. Enheten arbetar med en nära Eriksdal Eriksdal är en institution för flickor år med svårigheter med relationer, oklar identitet, låg självkänsla kombinerat med en komplicerad social situation. Det är mycket vanligt att flickorna har ett självdestruktivt beteende och att det finns en övergreppsproblematik. Eriksdal har haft många förfrågningar, men hade pga vattenskada i fastigheten under en period svårt för att ta emot studiebesök samt nya ärenden. Under året har Eriksdal haft många familjesamtal och arbetat bra med familjer och nätverk. Eriksdal har sedan tidigare ett bra samarbete med BUP. Verksamheten uppvisar ett mindre ekonomiskt underskott. Hagen Hagen består av två behandlingsavdelningar och en skola. Den ena avdelningen tar emot ungdomar år och använder MSMT som metod, medan den andra vänder sig till barn 9-13 år med svåra beteendestörningar. Skolan tar emot inskrivna och externa barn med inlärningsproblem och kunskapsluckor. Under första halvåret var beläggningen relativt god men då efterfrågan under hösten var mycket låg sjönk beläggningen och det gav ett underskott för året på drygt 1 mkr. Lilla Torp Verksamhetens målgrupp är ungdomar i åldrarna år med svår och komplex psykosocial problematik. Lilla Torps verksamhet är uppdelad på flera områden, såsom akutverksamhet, jourverksamhet för Göteborgs stad, uppdrags/utredningsverksamhet, pedagogisk verksamhet samt droganalys. Lilla Torps speciella uppdrag gör att ärendeomsättningen är stor. Under 2006 har 180 ungdomar varit inskrivna på Lilla Torp. Vårdtiderna varierar från dagar (exkl. pedagogisk verksamhet). Under 2006 har uppdragsenheten tagit fram en egen arbetsmetod, IFA, intensivt förändringsarbete. Verksamheten har under 2006 gjort ett mindre ekonomiskt underskott. 9

10 Lillgården Lillgården tar emot ungdomar i åldern år med svår psykosocial problematik och brister i sin jagutveckling. Lillgården har 5 platser samt tillgång till en lägenhet. Under 2006 har platserna på Lillgården varit mycket efterfrågade. Målgruppen har präglats av en tung relationsproblematik och självskadebeteende. Samarbetet med Lilla Torp, Delsjötorp och Resursteamet har påverkat verksamhetsåret positivt. Tre ungdomar har varit inskrivna på Lilla Torps pedagogiska enhet. Lillgården har gjort ett större ekonomiskt överskott under Snäppan Snäppan är Grynings minsta behandlingshem med 4 platser och tar emot ungdomar år med relations- och skolproblem. Det ekonomiska resultatet blev negativt då man under året tvingats göra tre akuta utskrivningar av våldsamt utagerande ungdomar och låg efterfrågan gjorde att det tog tid innan luckorna fylldes. Det har alltså varit ett turbulent år för Snäppans personal och ett projekt påbörjades under hösten med syfte att ganska förutsättningslöst arbeta med Snäppans framtida inriktning. Snäppan har under året fördjupat sitt samarbete med BUP på ett mycket positivt sätt. Sparregården Sparregården har en målgrupp av ungdomar år med psykosocial problematik, skolproblem, relationsstörningar och utåtagerande beteende. Sparregården kan ta emot akut och göra utredningar. Inom området finns en egen skola som drivs av Vänersborgs kommun. Sparregården består av en institutionsdel med 6 platser och en lägenhetsdel med 4 platser. Under 2006 har Sparregården haft en något låg beläggning och en personalsituation med flera vikariat och en lång sjukskrivning. Det ekonomiska resultatet för 2006 blev ett underskott. Tallbacken Tallbacken tar emot flickor i åldern år med relations- och skolproblem. Enhetens ekonomiska resultat blev ett mindre underskott, delvis beroende på att personalkostnaderna överskridit budget. Tallbacken har nu två lägenheter vilket kommer att ge möjlighet till ökad flexibilitet och att målgruppen kan breddas. Under året har en ny behandlingsmetod, MBT (MentaliseringsBaserad Terapi) implementerats på Tallbacken. Ramnås Ramnås arbetar med målgruppen flickor och pojkar år med allvarliga beteendeproblem som missbruk, kriminalitet, våld och med sammanbrott i nära relationer. Ramnås tar emot akutplaceringar och gör utredningar. Av 15 placeringar under 2006 var 8 utredningsplaceringar Ramnås har under 2006 gått över till att bli en MSMT-institution. Implementeringen av metoden har pågått under året och skall fortsätta under Ramnås har haft hög efterfrågan och god beläggning. Det ekonomiska resultatet 2006 var ett större överskott. Ramnås har 2006 haft ett positivt förändringsår. Villa Sunnerö Efter att Villa Sunnerö under en längre tid haft låg efterfrågan och beläggning beslutade VD att en översyn av enheten skulle genomföras under maj-augusti Styrelsen fattade den 19 oktober beslut om att avveckla Villa Sunnerö som HVB-hem. Istället tillskapas ett öppenvårdsteam i Alingsås med 4 tjänster som organisatoriskt kommer att tillhöra Resursteamet i Göteborg. Vilgot Vilgot är ett akut- och utredningshem för ungdomar år. Vilgot har genom åren haft en stabil ekonomisk situation och årets prestationer gav ett överskott på ca 150 tkr. Efterfrågesituationen var god och i genomsnitt mottog Vilgot 10 förfrågninger per månad. Vilgot samarbetar med flera andra enheter i Gryning kring placeringar av utredda ungdomar och även korttidsplaceringar för avlastning. I slutet av året påbörjades ett projekt med syfte att öka bredden i utbudet när det gäller alternativa boendeformer för vissa ungdomar i behov av akut placering. Boda familjecentrum Boda familjecentrum har inom sin verksamhet flera olika inriktningar: en familjeverksamhet som erbjuder utredning och behandling av familjer med barn och tonåringar, ett ungdomsboende där flickor mellan 16 och 25 erbjuds ett individuellt boende med kontakt och en jourhemsverksamhet som under högst fyra månader tar emot familjer, barn och ungdomar antingen för boende eller för utredning och behandling. Bodas verksamhet har under flera år varit efterfrågad, så också under Störst efterfrågan finns inom jourhemsverksamheten och i ungdomsboendet. 10

11 Under 2006 har Boda haft 131 personer inskrivna fördelat på 64 ärenden. Boda uppvisar under 2006 ett större överskott. Boda inledde under året ett arbete med att forma en utvecklingsstrategi inför framtiden. Den tydliga strävan från kommunerna att minska institutionsutnyttjandet gynnar de tjänster Boda kan erbjuda. Det kommande året Ungdomsvården inom Gryning Vård AB har genomgått och genomgår stora förändringar. Nya verksamheter som Kinnegatan, Götateamet och MTFC startar i början av Andra verksamheter som Claesborg ändrar målgrupp. Gryning Vård AB har med Kinnegatan startat en verksamhet inom LSS-området. Beroende på intresset från kommunerna och efterfrågan på platser kan LSS-området bli ett viktigt utvecklingsområde för Gryning Vård AB. Många metoder har vidareutvecklats och nya har tillkommit. Under 2006 har fokus på metodutveckling varit tydligt inom ungdomsvården. Detta kommer att fortsätta. Den påbörjade integrering av institutionsvård, mellanvård och öppenvård och tänkandet i vårdflätor är en spännande och hittills lyckad utveckling. Här möts klientens och socialtjänstens behov och Grynings verksamheters intresse av utveckling av vård och behandling. En tydlig, konkret och lätttillgänglig behandlingsmetod Vad är det som är särskilt bra med institutionsvård för ungdomar? När ungdomarna kommer tills oss har deras tillvaro på något sätt havererat, annars gör man inte den här typen av ingrepp. Familjen får en andningspaus. Arbetet blir intensivt och relationsbyggande, och ger en bra grund för eftervårdsarbete. Berätta lite om vilka ungdomar som kommer till Bergiusgården? Vi tar bland annat emot ungdomar som både är frivilligplacerade eller enligt LVU. Vi ser begynnande asocialitet; småkriminalitet, man har prövat droger och skolkat. Men vi tackar nej till ungdomar med ett uttalat beroende av tex GHB. Den problematiken är svår och risken för smitta till andra ungdomar är stor. Hur gör ni för att undvika att ungdomarna påverkar varandra negativt? Dels handlar det om att ha så mycket strukturerad gruppsamvaro som möjligt. Efter skoldagen försöker vi ha aktiviteter i smågrupper med flera behandlingsassistenter. Det är viktigt att var och en blir sedd, att man inte kan försvinna i storgrupp och därigenom bli utsatt, eller utsätta någon annan för risk. Er behandlingsmetod är tydlig, konkret och lättillgänglig. Ge ett exempel! I arbetet med både ungdomen och föräldrarna, vill vi vända på kuttingen och arbetar mycket med positiv förstärkning av önskat beteende, och ingen bestraffning. Det är ganska enkel psykologi, som vi talar öppet om med alla inblandade; om vad vi gör och varför. Vi har ett tudelat fokus; dels på ungdomen, dels på familjen, och försöker vara väldigt lojala mot behandlingsprogrammet. För att se hur väl behandlingsarbetet stämmer med de övergripande målen utvärderar vi arbetet varje vecka. Om något inte fungerar behöver hindret inte vara knutet till ungdomen eller familjen. Det kan också vara en behandlingsassistent som inte jobbar mot målen vi kommit överens om. Hur ser du på misslyckanden? Återfall är tråkigt, men vanligtvis ingen katastrof. Man tar upp arbetet där man var senast och gör ingen stor grej av det. Det synsättet försöker vi ha med oss. Vad är du mest nöjd med? Föräldrarna är nöjda med vårt arbete. Och vi har fått en välutbildad arbetsgrupp och nya samarbetspartners. Vi har roligt ihop och kan bjuda på bra vård, samtidigt som ekonomin är i balans. Niklas Galligani, Institutionschef, Bergiusgården 11

12 Institutionsvård för barn och familjer Gryning har under 2006 haft nio institutioner som riktar sig till barn och barnfamiljer. Samtliga enheter tog emot både ensamplacerade barn och familjer. Solsidan, Trollbacken. Kristinedal och Grynings familjecentrum i Göteborg bestod av avdelningar med olika inriktning med separata boenden för familjer och barn. Enheterna har som komplement till heldygnsvården tillhandahållit öppenvårdsinsatser i olika former. Institutioner för barn och familjer Ort Resultat (tkr) Birkahemmet Göteborg 22, Bryggan Göteborg 13, Familjecentrum Göteborg 20, Hässlehem Borås 12, Kristinedal Åmål 24, Lyckhem 11, Solsidan Skara 18, Tjänster Ärenden Vänersborg Stridsbergsgården Trollhättan 12, Trollbacken Kungälv 18, Summa 152, Ekonomiskt resultat Det sammantagna ekonomiska resultatet för ovanstående enheter är tkr. Fem verksamheter uppvisar ett positivt resultat emedan fyra har gått med underskott. Kristinedals verksamhet har haft stora svårigheter under året vilket innebär att enheten redovisar ett kraftigt underskott. I resultatet för Kristinedal ingår omstruktureringskostnader om ca. 500 tkr. Efterfrågan har vid de flesta enheter varit låg under en stor del av året, framförallt avseende ensamplacering av barn på institution. Efterfrågan på öppenvårdsinsatser har fortsatt att öka vilket bl.a. Familjecentrums resultat vittnar om, då enhetens överskott till stor del beror på den höga prestationen inom enhetens öppenvårdsteam. Uppfyllelse av affärsplanens mål Ett av de viktigaste målen i affärsplanen 2006 var att genomföra åtgärder för att öka beredskapen att möta en förändrad efterfrågan. Som ett led i detta kan samtliga barn- och familjeverksamheter nu tillhandahålla öppenvårdsinsatser. Vidare har utbudet av insatser i lägenhetsboende utökats. I syfte att tillskapa en kunskaps- och manualbaserad modell för öppenvårdsinsatser har ett projekt med stöd av extern utbildare inletts. Ett utvecklingsarbete i syfte att förtydliga och utveckla metodiken inom institutionsarbetet har inletts vilket var ytterligare ett delmål under året. Vilka målgrupper togs emot? Barn- och familjeverksamheterna tog emot uppdrag rörande drygt 670 individer, varav cirka 160 fått insatser i öppenvård. Två tredjedelar av institutionsplaceringarna gällde insatser för familjer där barn och föräldrar placerats tillsammans. Problematiken var mycket varierande men i de flesta rörde det sig om familjer med omfattande relationsstörningar och omsorgsbrister. De familjer och barn som togs emot befann sig ofta i en akut kris. Detta gällde inte minst familjer och barn i asylprocessen. Under 2006 minskade dock denna målgrupp och utgjorde cirka en femtedel av placeringarna. En målgrupp som uppmärksammats särskilt under året är kraftigt utagerande barn. Flera institutioner har rapporterat svårigheter att tillgodose dessa barns behov på ett bra sätt. Till följd av detta planeras insatser rörande metodutveckling för målgruppen. Metoder och arbetssätt Under 2006 genomfördes en kartläggning av vilka metoder och arbetssätt som används vid barn- och familjeverksamheterna. De mest vanliga inslagen var miljöterapi och systemiskt arbetssätt. De flesta enhetterna uppgav att den miljöterapeutiska grundstrukturen är nödvändig för att skapa ett tryggt och behandlingsbefrämjande sammanhang. I arbetet med familjer är olika familjeterapeutiska tekniker som bygger på systemisk teori vanligt förekommande. Verksamheterna har under senare år lagt särskild tonvikt vid att utveckla olika metoder som har stöd i forskningen. Bl.a. kan nämnas att ART, MarteMeo samt strukturerade föräldrautbildningar används vid flera enheter. Vidare har ett projektarbete angående institutionernas arbete med familjer i asylprocessen genomförts. Kvalitet och resultat I de 134 kundenkäter som besvarats under året förmedlar socialtjänsten att man överlag är mycket nöjda med barn- och familjeverksamheternas insatser. På en tiogradig skala ligger det genomsnittliga värdet på 8,4. De högsta värdena uppvisas av Trollbacken, 12

13 Familjecentrums Villan samt Lyckhem som samtliga har över 9. Hösten 2005 påbörjades ett arbete för att ta fram ett utvärderingssystem för uppföljning av behandlingsresultat inom barn- och familjeverksamheterna. Journal Digital som är ett manualbaserat system för dokumentation, behandlingsmetodik samt utvärdering, prövas därför för närvarande vid två enheter, Kristinedal och Solsidan. Birkahemmet Institutionens målgrupp är familjer med spädbarn och gravida föräldrar. Verksamheten har även jourhem för placering av barn, 0-3 år. Birkahemmet har under 2006 arbetat med 99 individer varav 19 har fått insatser i öppenvård. Den totala prestationen ligger på motsvarande nivå som tidigare men andelen öppenvårdsuppdrag har ökat markant. Institutionens insatser har i samtliga ärenden givit goda resultat. Bl.a. har föräldrarnas ansvarstagande samt förmåga att uppfatta och prioritera barnens behov ökat påtagligt. Verksamheten uppvisar sammantaget ett mindre överskott. Bryggan Bryggan tillhandahåller akutplatser för barn i åldern 1-12 år samt familjer. Institutionens uppdrag har under året utökats genom delaktighet i Barnhuset som arbetar med samordning av insatser för barn som varit utsatta för övergrepp. Bryggan har tagit emot 93 placeringar vilket är något färre än föregående år. Nedgången kan förklaras med att familjeavdelningen var stängd under 6 månader då lokalerna var utlånade till Barnhuset. Placeringstiderna har sjunkit ytterligare och den genomsnittliga tiden var under året 7,5 dygn vilket också medfört att antalet presterade vårddygn är lägre än tidigare. Det positiva ekonomiska resultatet har uppnåtts genom besparingar på kostnadssidan. Familjecentrum i Göteborg Verksamheten erbjuder ett differentierat utbud som består av fyra olika delar. Villan med heldygnsvård för barn 0-12 år, jourhem för barn 0-18 år samt öppenvård och lägenhetsboende för familjer. Familjecentrum erbjuder dessutom föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar. Beläggningen inom heldygnsvården har varit något lägre än budgeterat vilket dock kompenseras av mycket god efterfrågan på insatser i öppenvård, lägenhetsboende och i kontrakterade jourhem. Verksamheten, som på kort tid blivit mycket uppskattad av den kommunala socialtjänsten, uppvisar för 2006 ett positivt ekonomiskt resultat. Hässlehem Hässlehem är ett utrednings- och behandlingshem för familjer med barn upp till 12 års ålder. Vidare kan insatser i lägenhetsboende och öppenvård erbjudas. Antalet presterade vårddygn har minskat kraftigt. Dels kan en generell nedgång i efterfrågan på heldygnsvård noteras, dels har antalet placeringar från Migrationsverket varit avsevärt färre jämfört med under Efterfrågan gällande öppenvård har varit god och antalet utförda uppdrag har ökat. Den förbättrade prestationen inom öppenvård kan inte kompensera intäktsbortfallet från institutionsvården varför Hässlehem uppvisar ett underskott för Kristinedal Institutionen tar emot ensamplacerade barn i åldern 7-14 år samt familjer med barn i åldern 0-15 år. Till följd av att verksamheten under en period haft svårigheter har ett omstruktureringsarbete genomförts under året. I syfte att höja kvalité och förbättra stabiliteten har platsantalet reducerats samtidigt som personaltätheten ökat. Vidare har omfattande insatser rörande personalutveckling genomförts. Vidtagna åtgärder har förbättrat situationen avsevärt. Verksamheten redovisar ett kraftigt underskott för året. Lyckhem Lyckhems målgrupp är familjer, barn i åldern 0-12 år samt gravida kvinnor. Lyckhem har under året arbetat med 61 individer varav 58 har varit placerade på institutionen. Antalet uppdrag i öppenvård har således varit få. Under det kommande året planeras i samverkan med andra institutioner en särskild satsning på utveckling av öppenvårdsverksamheten. Trots förhållandevis låg beläggning och underskott på intäktssidan kan Lyckhem via besparingar uppvisa ett positivt ekonomiskt resultat. 13

14 Solsidan Solsidan tillhandahåller platser för barn i åldern 1-12 år samt familjer. Institutionen har under året tagit emot uppdrag rörande 77 individer. Andelen placeringar från Migrationsverket har minskat jämfört med föregående år men institutionen har även under 2006 tagit emot ett stort antal asylsökande familjer och barn. Solsidan har utvecklat särskild kompetens inom området och verksamhetens insatser har givit påtagliga förändringsresultat för de placerade barnen och familjerna. Efterfrågan och beläggning har varit god varför Solsidan redovisar ett överskott. Stridsbergsgården Stridsbergsgårdens målgrupp är familjer samt barn i åldern 0-12 år. Beläggningen vid institutionen har varit låg under Detta beror delvis på låg efterfrågan men också på att barn med kraftigt utagerande beteende har försvårat nyinskrivningar under perioder. I syfte att utveckla verksamhetens utbud samt skapa bättre förutsättningar för en mer stabil ekonomi har ett samarbetsprojekt med Lyckhem inletts vilket kan leda till en framtida sammanslagning. Det låga beläggningsresultatet medför att Stridsbergsgården uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. Trollbacken Trollbacken tar emot barn i åldern 0-12 år samt familjer med barn. Under året har Gryning för Trollbackens räkning köpt en intilliggande fastighet i syfte att ytterligare höja flexibiliteten och öka kapaciteten avseende mottagande av familjer i lägenhetsboende. Verksamheten har under 2006 tagit emot 22 ärenden rörande 56 individer. Institutionen har under 2006 haft en något lägre beläggning jämfört med tidigare år och ligger ekonomiskt nära ett nollresultat. Det kommande året Arbetet med att anpassa utbudet till efterfrågan kommer att fortsätta under Detta innebär sannolikt ytterligare utökning av verksamheternas öppenoch mellanvårdsinsatser. I linje med detta har, som nämnts ovan, ett arbete med att omstrukturera Stridsbergsgården och Lyckhem inletts. Insatser för ytterligare metodutveckling inom exempelvis förstärkt familjehemsvård och strukturerade behandlingsmodeller är aktuella under det kommande året Vi har kunnat fylla upp hålen Ni har tillgång till dygnetruntvård, lägenheter, öppenvård och jourhem. Vilka möjligheter ger det? En stor flexibilitet. Vi har skapat ett koncept med många möjligheter till lösningar för barn- och barnfamiljer, där vi kan göra kompletterande insatser vid sidan av socialtjänsten. Det blir ju vår nisch. Socialtjänsten har upptäckt att vi kan ta emot förfrågan om varierande uppdrag, och att det ger förutsättningar för ett bra samarbete med både myndigheten och familjerna. Vi frågar både familjen och socialtjänsten: Vad har ni för behov? Sammanfaller behoven sätter vi igång ett samarbete och erbjuder metoder beroende på vad familjen och/eller socialtjänsten efterfrågar. Men om föräldrarna t ex väljer att fortsätta att droga, och inte kan fungera som föräldrar, kan vi erbjuda dygnetruntvård för barnet både enligt SoL och LVU på Villan eller i i ett jourhem i avvaktan på exempelvis ett familjehem. Och om det efter en tid skulle visa sig att institutionsboende på Villan inte längre är nödvändigt kan vi gå från tvång till öppenvård inom samma organisation. Vad har familjerna varit med som gör att de behöver hjälp? Vi får ofta förfrågningar om ensamstående familjer eller familjer som är i konflikt; t ex skilsmässa p g a misshandel eller annat som föranleder en åtgärd från socialtjänsten. En av våra uppgifter är att om möjligt hjälpa till att höja vårdnadshavarens kompetens som förälder. Kan du berätta något om ett ärende? En misshandelshistoria, där mannen slog mamman. Barnen var åskådare till traumat, de såg också när ambulansen hämtade henne. Socialtjänsten är intresserad av om mamman kan skydda barnen i framtiden. Vi arbetar både bearbetande och framåtblickande. Efterhand får mamman bättre kontakt med sina barn, och kan lägga skuldkänslor bakom sig och ta beslut som: Ska vi leva ihop? Ska barnen träffa pappa trots att han gjorde det här? I det här fallet så flyttade barnen tillbaka till mamman, och de hade umgänge med pappan. Och det fanns klara gränser för hur föräldrarna skulle mötas. Vad är du mest nöjd med inom Familjecentrums verksamhet? Efterfrågan på öppenvård har vuxit väldigt mycket, och vi ser att när kommunernas egna resurser inte räcker till så vänder man sig till Gryning. Det betyder att vi har kunnat fylla upp de hålen där familjerna inte kunnat få hjälp förut. Peter Axdorph, bitr enhetschef Familjecentrum i Göteborg 14.

15 Missbrukarvården Gryning har två missbrukarenheter, vilka har olika inriktning. Strandgården tar endast emot kvinnor och Lärjeholm är ett utrednings- och motivationshem för både kvinnor och män. Missbrukarenheter Tjänster Platser Ärenden Resultat (tkr) Strandgården 10, Lärjeholm 10, Summa 21, Det bör noteras att missbrukare även tas emot vid flera ungdomsenheter i Gryning, där missbruksproblematiken kan finnas med i ungdomens problembild men inte utgör huvudorsaken till placeringen. Ett samarbete sker mellan Grynings missbruksenheter och andra enheter i Gryning som möter missbrukande ungdomar och missbrukande föräldrar. Samarbetet kan bestå av kunskapsöverföring, droganalyser, behandlingsinsatser och utbyte av tjänster t.ex vid umgänge med barn. Ekonomiskt resultat Det sammantagna ekonomiska resultatet för ovanstående enheter, Strandgården och Lärjeholm, blev ett överskott med 2 miljoner kronor. De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig, då verksamheten vid Strandgården är intäktsfinansierad, medan Lärjeholm i huvdsak finansieras genom abonnemangsavtal med Göteborgs kommun. Efterfrågan på platser under 2006 har varit mycket hög. För Lärjeholms del har det inneburit att man haft kö en stor del av året, vilket komplicerat intagning då klienten oftast inte är avgiftad då plats kan erbjudas. Strandgården har haft en beläggning på 103,6%. Uppfyllelse av affärsplanens mål De viktigaste målen i affärsplanen 2006 var att expansionsmöjligheterna för Gryning inom missbrukarvården skulle undersökas och att Grynings verksamheter skulle vara väl insatta i aktuell forskning och metodutveckling. Dessa bägge mål har väl uppfyllts under Gryning har expanderat genom beslut om start av Götateamet och utökning av antalet platser på Strandgården samt sänkt målgruppsålder till 18 år. Verksamheterna har under 2006 varit aktiva vad gäller metodutveckling. Strandgården har infört CRA (Community Reinforcement Approach). CRA är en beteendeterapeutisk evidensbaserad metod som utarbetats för människor med svåra beroendetillstånd. I huvudsak bygger metoden på att tillsammans med en aktiv klient identifiera utlösare till missbruket och hitta förstärkare för drogfrihet. Programmet är pedagogiskt och strukturerat. Vilka målgrupper togs emot? Strandgården tar emot kvinnor från 18 år som är beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Kvinnorna har ofta en komplex problembild. Erfarenheter av övergrepp i barn och ungdomsår och senare i vuxenlivet är vanligt förekommande. Lärjeholm tar emot män och kvinnor år som befinner sig i aktivt missbruk. Under året har noterats att plats efterfrågas för fler personer under 20 år. 13 personer i åldersgruppen år togs emot under Under 2005 var antalet 11 i motsvarande åldersgrupp. Två personer har tagits emot enligt LVU vilket inte hänt tidigare. Metoder och arbetssätt Lärjeholm arbetar miljöterapeutiskt och har ett psykodynamiskt synsätt där utvecklingspsykologi och objektrelationsteori är viktiga fundament. Motiverande intervju och andra motiverande insatser används. Lärjeholms uppdrag är utredning och motivation. Kontaktpersonerna har täta samtal med klienten. Samtalen kan vara utredande, motiverande och vid behov krisbearbetande. En uppdelning sker så att ena kontaktpersonen är utredningsansvarig och den andra kontaktpersonen är motivationsansvarig. Strandgården har en bred behandlingsmodell med inriktning på hela människans livssituation. Metoderna vilar främst på beteendevetenskapliga, kognitiva och systemteoretiska metoder. Strandgården har under 2006 infört CRA, se måluppfyllelse ovan. Återfallsprevention och anhörigarbete är bärande delar i behandlingsprogrammet. Kvalitet och resultat Lärjeholm har som övergripande mål att de klienter som fullföljt vården skall vara motiverade till fortsatt behandling i någon form. Under 2006 har det skett 15

16 en kraftig ökning av antalet personer som genomfört sin planering och gått vidare i behandling. Denna måluppfyllelse har sin grund i flera medvetna strategier såsom kompletterade utbildning i MI, motiverande intervju, medveten rekrytering av högskoleutbildad manlig personal samt strukturer kring individ och grupp. Av kundenkäter framgår att samtliga svarande är nöjda eller mycket nöjda med utförandet av uppdraget samt kompetensen på Strandgården och Lärjeholm. Även beträffande service och bemötande är samtliga mycket nöjda. Alla utom en kan tänka sig att använda insatsen igen. På Strandgården har utskrivna kvinnor uppgett att de blivit bemötta med stor respekt, fått mycket kunskap kring beroendeproblematik, vågat pröva nya sätt att hantera sin vardag samt fått en bättre kontakt med anhöriga. Strandgården Under 2006 har Strandgården förbättrat sin struktur och sitt behandlingsprogram genom införandet av CRA, vilket lett till högre individualisering och mer tillgång till behandlingspersonal dagtid. Strandgården har haft hög efterfrågan och uppvisar ett positivt årsresultat på tkr. Lärjeholm Lärjeholm arbetar med utredning och motivation av män och kvinnor år med drogberoende. Klienterna stannar i regel ca 3 mån på Lärjeholm. Lärjeholm har en välutbildad personal med jämn könsfördelning. Lärjeholm arbetar medvetet med behandlingspersonal som förebilder och många klienters uppväxt har präglats av frånvarande män. Lärjeholm har spetskompetens när det gäller drogkunskap och matchning till fortsatt behandling. Lärjeholm har startat en telefonrådgivning där personer såväl inom som utom Gryning kan ringa med frågor om droger, drogproblem och behandling. Det kommande året Under 2007 startar Götateamet, som skall utveckla en egen metod för arbete med unga missbrukare. Genom beslutet om start av MTFC (MultidimensionalTreatmentFosterCare) kan målgruppen unga missbrukare erbjudas fler möjligheter till behandling. MTFC är en för Gryning ny evidensbaserad metod, som i forskningen visat goda resultat. Metoden är manualbaserad och väldigt konkret Ni använder en metod som kallas CRA. Var är det? Det är en beteendeterapeutisk arbetsmodell med två huvudstråk. Det ena är att tillsammans med klienten identifiera vad som vidmakthåller missbruk, och vad som triggar igång missbruket. Det andra är att komma på så många motfaktorer som möjligt; saker som förstärker drogfritt liv. Vad har metoden tillfört? Hela gruppen har gått samma utbildning. Vi talar samma språk, kan hjälpa varandra på ett bra sätt och är en tajtare personalgrupp. Metoden är manualbaserad och väldigt konkret både för oss och för våra deltagare. Hur är det att vara kvinna och missbrukare? Synen kanske har förändrats lite, men jag tror att skammen är djupt rotat. Är man kvinna och mamma ska man inte missbruka, man ska inte knarka, man ska sköta sig. Jag tror att det är därför som kvinnor döljer missbruket längre än vad män gör. Många av kvinnorna hos oss säger att det största problemet är: Jag kan inte träffa mitt barn så ofta som jag vill. Vad har hänt på Strandgården under 2006? Vi har växt och blivit ganska kända. Vi har ett bra rykte och kommunerna frågar efter våra tjänster det är roligt. Sedan är utvecklingen med CRA- metoden spännande, vi införde den förra året. Jag är också stolt över att vi har utökat eftervården, den är en viktig del i vårt arbete. Vad står på önskelistan? Vi skulle få ännu högre kvalitet med ett bättre uppföljningsredskap. Och tänk om vi kunde ge de anhöriga ännu mer stöd. Många anhöriga lever inte sina egna liv utan avsäger sig sina egna behov till förmån för den som missbrukar. Susanne Ångström Institutionschef, Strandgården 16

17 Öppenvårdsverksamheter Gryning hade under 2006 fem enheter som arbetade enbart med insatser i klientens hem eller i lägenhetsboende. MST Göteborg, MST Vänern, Grynings resursteam och Skyddsboendet erbjuder insatser till ungdomar och tonårsfamiljer. Grynings familjeteam riktar sig både till barn och till ungdomar samt deras föräldrar. Renodlade öppenvårdsenheter Ort Tjänster Ärenden Resultat (tkr) MST Göteborg Göteborg MST Vänern Vänersborg Skyddsboendet Grynings Familjeteam Grynings Resursteam Göteborg Lidköping Göteborg 4, Summa 19, Ekonomiskt resultat De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig mellan de fem öppenvårdsverksamheterna. MST teamen finansieras via abonnemang, Skyddsboendet är delvis statsbidragsfinansierat emedan Resurstemat och Familjeteamet är helt intäktsfinansierade. Samtliga enheter uppvisar positiva resultat för 2006 och det sammanlagda resultatet är 1976 tkr. MST-teamens överskott beror främst på besparingar på kostnadssidan. Resursteamet, Familjeteamet och Skyddsboendet har haft mycket god beläggning vilket resulterat i högre intäkter än vad som budgeterats. Uppfyllelse av affärsplanens mål I affärsplanen anges att utbudet av öppen- och mellanvårdsalternativ med inriktning på ungdomar skall öka. Genom utökningen av MST Göteborg och Resursteamet samt starten av MTFC och Götateamet kan konstateras att måluppfyllelsen är god. Ytterligare ett delmål var att utveckla fler metoder som bygger på forskning. MST och MTFC hör till de s k evidensbaserade metoderna och influenserna från dessa har varit värdefulla för många av Grynings enheter. MST Göteborg och MST Vänern MST är en evidensbaserad och manualiserad behandlingsmetod som Gryning driver i abonnemangsform för Vänersborgs, Lidköpings och Trollhättans kommuner samt för stadsdelarna på Hisingen i Göteborg. Målgruppen är tonåringar år med social eller kriminell problematik. MST-modellen bygger främst på strategisk och strukturell familjeterapi men omfattar även kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. Den programevaluering som genomförts av MST Services visar att båda teamen uppfyllt samtliga krav och mål när det gäller programtrohet och utveckling. MST Göteborgs avtal omförhandlades under hösten. Från och med januari 2007 kommer teamet också att arbeta med Göteborgs västra stadsdelar och utökas därför med ytterligare en terapeut. De uppföljningsintervjuer (TAM) som genomförts visar att familjerna uppskattar MST-teamens insatser. MST Vänern redovisar ultimata behandlingsresultat i 82,7 % av sina ärenden. Grynings skyddsboende Skyddsboendet drivs med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i Västra Götaland och har som inriktning att tillgodose behovet av skyddat boende för ungdomar och familjer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Under 2006 har verksamheten kontinuerligt växt volymmässigt och Grynings Skyddsboende svarar enligt länsstyrelsen för 64 % av platserna i landet. Under året har verksamheten fått en egen enhetschef och antalet konsulenttjänster har utökats. Ett stort antal kontaktpersoner finns dessutom knutna till verksamheten. Grynings skyddsboende har fått mycket positiva omdömen från bl.a. socialtjänsten och från polisen. Under 2007 beräknas statsbidraget från Länsstyrelsen fasas ur varvid en övergång till full intäktsfinansiering planeras. Grynings Familjeteam i Lidköping Familjeteamet, som består av två medarbetare, erbjuder insatser i öppenvård, företrädesvis i familjernas hem. Exempel på uppdrag som tas emot är kvalificerade behandlingsinsatser, utredningar, nätverkssamtal, familjerådslag, handledning och stödsamtal. Efterfrågan har varit mycket hög under Teamet har sammantaget tagit emot 17 ärenden vilka rört 39 personer. Flertalet av uppdragen har gällt behandlingsinsatser. Familjerna har överlag varit positiva till insatserna. Socialtjänsten har i genomförda enkäter förmedlat att de är mycket nöjda med genomförda uppdrag. Resursteamet i Göteborg Under 2005 startade teamet sin verksamhet. Personal från Delsjötorp och Lillgården gick över till att arbeta i teamet. Under 2006 utökades teamet till fyra 17

18 mearbetare. Målgruppen för teamet är ungdomar år och deras familjer. Resursteamet bedriver psykosocial behandling i det egna hemmet eller i träningslägenheter. Resursteamet har snabbt blivit en av kommunerna efterfrågad verksamhet. Teamet har också tagit över uppdrag från andra enheter inom Gryning när institutionsplaceringen är avslutad. Teamet har sammanlagt haft 15 placeringar/ärenden under Kundtillfredsställelsen är hög. Under året beslöt styrelsen att ett ytterligare team skall startas i Alingsås och att arbetsgruppen i Göteborg skall utökas med en tjänst. Institutionsvården och öppenvården integreras allt mer Under 2006 genomfördes en kartläggning av öppenvården i Gryning som visar att insatser i klientens hem eller i träningsboende utgör en betydande del av institutionernas arbetsfält. Som exempel kan nämnas att drygt två tredjedelar av Grynings institutioner arbetar med öppenvård och att det inom verksamheterna finns över 60 lägenheter som används för öppenvårdsinsatser. Betydelsen för kunder och klienter Utökningen av utbudet inom öppenvård har lett till att kommunerna kan erbjudas en större valfrihet. Det breda utbudet och den höga flexibiliteten innebär att insatserna över tid kan utformas som en vårdfläta där olika anpassade alternativ erbjuds efter vägen. Nya vårdformer innebär också en större differentiering av priser och därmed att fler klienter kan få tillgång till de samlade resurserna. Utifrån klienternas perspektiv innebär vården i mer öppna former ett förhållandevis begränsat ingrepp i vardagslivet samt att familjer och ungdomar ges möjlighet att träna och utveckla färdigheter i deras normala sammanhang. Det genomförda och pågående utvecklingsarbetet inom öppenvården har skett i nära samarbete med uppdragsgivarna vilket medfört fler kontaktytor mot kommunerna. Det kommande året Utvecklingen av öppenvården förväntas fortsätta under Två nystartade verksamheter MTFC och Götateamet kommer under 2007 att kunna erbjuda insatser för ungdomar. Vidare har diskussioner om möjligheterna att starta MTFC med inriktning på barn inletts. Institutionernas utbud och kompetens inom området skall fortsätta att utvecklas. Särskilda satsningar på kognitiva behandlingsmetoder och kunskapsbaserade modeller anpassade för öppenvård är planerade. Hur är det att arbeta i hemmiljö? Vad har du för bakgrund och erfarenhet? Jag är socionom med steg 1-utbildning och vidareutbildningar inom familjeterapi, barnorienterad familjeterapi och miljöterapi m m blev jag chef för Solsidan i Skara, och jobbade där i 18 år. I september 2004 fick jag och min kollega möjlighet att utveckla en ny verksamhet inom Gryning Vård AB. Vi ville arbeta i öppenvård med utsatta familjer. Berätta kort om hur ni arbetar. Det utmärkande är vårt arbete i familjernas hemmiljö. Vi utgår från uppdraget i samarbete med familjen när en kommun vill ha hjälp med en utredning i ett barnärende. Vi utreder hur föräldrarna svarar upp mot barnens behov, vad som behöver förändras, ger förslag till förändring och förslag på eventuella insatser. Det unika med oss är att vi gör en omfattande utredning i hemmet. Familjen kommer inte till oss, vi kommer till dem. Vi kan även arbeta behandlande genom direkt praktiskt stöd i familjen eller med samtal med olika fokus m m. Kommunen har egna verksamheter, vad har ni som inte kommunen har? Vi är ett komplement. Skillnaden är, när vi går in, vår unika kompetens från att ha jobbat länge på institution. Vi har sett många människor i kris, och har varit med om svåra saker i jobbet. Det gör att kommunen väljer att använda oss. Det andra skälet är att socialtjänsten kanske gjort en utredning tidigare och vill ha in nya ögon. Vad säger familjerna? Många familjer beskriver att det var skönt att få vara kvar hemma, även om det var jobbigt i början. Familjeteamet var ju faktiskt där för att granska dem så vi är inga vanliga gäster. Man säger att vi är socialtjänstens förlängda arm, och det är vi. Det är viktigt att uppdraget är tydligt och klart. Ser du nya typer av uppdrag framöver? Jobbet förändras hela tiden. I början var det främst barnfamiljer vi träffade men numera arbetar vi mer med tonårsfamiljer, vilket kräver andra saker av oss. Vår flexibilitet innebär att vi hela tiden försöker anpassa oss till den efterfrågan vi möter. Mari Kristoffersson Grynings Familjeteam i Lidköping 18

19 Familjehemsvård i Gryning Familjehemsverksamheten inom Gryning är organiserad i tre enheter förlagda till Göteborg, Vänersborg och Skövde som erbjuder ett varierat utbud av tjänster inom familjehemsvårdens område. Därutöver finns 18 jourfamiljer eller familjehem knutna till Birkahemmet, Boda, Skyddsboendet och Familjecentrum. Placeringarna i dessa familjer är helt integrerade i institutionernas verksamhet och redovisas inte här. Omfattning och ekonomiskt resultat Familjehem Göteborg Familjehem Vänersborg Famijehem Skaraborg Tjänster Kontrakt. platser Kontrakt. placeringar Resultat (tkr) Summa Det sammantagna ekonomiska resultatet för ovanstående enheter blev ett överskott på 461 tkr. Uppfyllelse av affärsplanens mål Ett av de viktigaste målen i affärsplanen 2006 var att utveckla enheternas samverkan med Grynings institutioner och som ett led i detta lämnade en arbetsgrupp en rapport i april 2006 som bl a redovisade genomförd och planerad samverkan. Andra viktiga mål var att utveckla stödet till de kontrakterade familjehemmen genom att införa årliga utvecklingssamtal samt att inventera i vilken omfattning som nya typer av familjehem efterfrågas av kommunerna. 2 av de 7 målen uppfylldes delvis och 5 uppfylldes helt under året. Efter utredning och utbildning av familjehem skall familjehemskonsulenterna i nära samarbete med kommunernas socialtjänst, utifrån varje enskilt barns behov, matcha anmälda barn mot lämpligt familjehem och förmedla detta. Familjehemmen ska ge barn en god vård och fostran samt möta barnens utvecklingsbehov och hantera störningar i utvecklingen. Grynings kontrakterade familjehem har lång erfarenhet som familjehem och är speciellt utvalda och väl lämpade att ta emot barn och ungdomar med en svårare och mer komplex problematik. För att kunna fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt får dessa familjehem särskilda stöd- och utvecklingsinsatser bl.a. i form av grupphandledning, fortbildning, avlastning och en fortlöpande kontakt med familjehemsverksamhetens familjehemskonsulenter. Kvalitet och resultat De kundenkätsvar som inkommit visar på en mycket hög nöjdhetsgrad hos enheternas kunder. Alla är positiva till att använda enheternas tjänster fler gånger. Den årliga interna verksamhetsgenomgången visar att enheterna är mycket välorganiserade och kompetenta. Av årets 24 utskrivningar från kontrakterade familjehem skedde 16 enligt uppgjord vårdplan, 6 på initiativ av anhörig/barn och 2 av socialtjänst. Familjehem Göteborg redovisar ett överskott runt 0,5 mkr, ca 2/3 härrör från kontrakterade familjehem och 1/3 från utbildning och handledning.. Under senare delen av året rekryterades 3 nya jourfamiljehem vilket innebär att verksamheten expanderar så mycket att ytterligare en konsulent behöver rekryteras under Vilka målgrupper togs emot? Familjehemmen har under året tagit emot en mycket vid målgrupp. Åldersmässigt är spannet 0 21 år och när det gäller behov och problematik är spännvidden mycket stor. När det gäller placeringar i kontrakterade hem är de flesta ungdomar i åldern år. De placerade barnens och ungdomarnas problematik blir alltmer komplex och ställer allt större krav både på familjehem och konsulenter. Metoder och arbetssätt Familjehemsutredningarna görs företrädesvis enligt Pridemetoden eller den s.k. Kälvestensmodellen. 19

20 Familjehem Vänersborg har ett ekonomiskt resultat på närmare 1 mkr. som till stor del beror på att antalet platser i kontrakterade familjehem varit betydligt fler än vad som budgeterats. Det har varit hög efterfrågan på platser under året. Förutom den huvudsakliga verksamheten med de kontrakterade hemmen har enheten förmedlat 7 och utrett 15 traditionella familjehem samt haft en del konsultuppdrag. Familjehemsresursen Skaraborg har under året fokuserat på att fortsätta uppbyggnaden av verksamheten med kontrakterade familjehem och att utöka antalet platser. Budgeterat antal platser har dock inte uppnåtts varför enheten redovisar ett underskott på närmare 1 mkr. Under året har 22 familjehem förmedlats till kommunerna och 16 har utretts. Konsulenterna har handlett 7 grupper av familjehemsföräldrar och 5 grupper handleddes av externa handledare. Utbildning, handledning, utredning och konsultationer är andra viktiga delar i de 3 verksamheterna som dels ger stöd och fortbildning till de kontrakterade familjehemmen men också för andra familjehem och i vissa fall även kommunernas handläggare. Dessa aktiviteter skapar mötesplatser och kontaktytor som är värdefulla för hela Gryning. Prestationer Personer i hand ledning Personer i utbildning Utredningar Konsultationer Familjehem Göteborg Familjehem Vänersborg Familjehem Skaraborg Summa Det kommande året Under 2007 kommer verksamheten i Göteborg att utökas med en konsulent och i Skaraborg att minskas med en. Gemensamt för de tre familjehemsverksamheterna planeras en skräddarsydd familjehemskonsulentutbildning med trolig start under Enheterna håller nu successivt på att införa årliga utvecklingssamtal med alla kontrakterade familjehem. När det blir en positiv förändring så är det väldigt, väldigt roligt! Vilken är den vanligaste reaktionen på ert jobb? Vi möts ofta av en osäkerhet över hur det är att vara familjehem. Det har troligtvis att göra med okunskap om vad ett familjehem är. Antingen vet man väldigt mycket eller nästan ingenting. Vi har märkt att många inte ser det här som ett arbete. Hur är det att vara kontrakterat familjehem för Gryning? Väldigt positivt. De fasta platserna ger oss en trygghet, vilket är en viktig förutsättning för oss för att kunna vara långsiktiga i vårt arbete. Inom Gryning finns det krav på familjehemmen att gå i handledning. Det är bra. Vi får en hel del utbildning också. Fyra fem temadagar per termin, som man kan välja att gå på om man vill. Sedan kan vi alltid vända oss till andra familjehem i vår grupp, som består av 15 familjehem. Hur är det att öppna sitt hem för en främmande tonåring? Vi träffas alltid innan och känner av att det stämmer någorlunda. Vi har egna barn och det är viktigt att alla får sitt utrymme. Vid ett tillfälle hade vi två 13-åringar hos oss, samtidigt som vår dotter var i samma ålder. Det var intressant och väldigt händelserikt. Hur kan familjehemsarbetet se ut? Det finns många olika anledningar till varför ungdomen placeras; har man missbrukande föräldrar kanske tyngdpunkten i familjehemmets arbete ligger på relationen med den föräldern. Att vara familjehem innebär också att ha kontakt med biologföräldrarna, vilket kan vara problematiskt. Det kan vara jobbigt att någon ringer väldigt mycket, och har många frågor. Man måste samtidigt ha förståelsen för biologföräldrarnas behov och det kanske man inte tänker på så mycket i början. Vad är det bästa med att vara familjehem? Ofta kommer vi in i ett läge som är rätt skakigt för ungdomen. Ungdomar utvecklas ju väldigt snabbt, och vi har dem i två tre år, då det i regel händer väldigt mycket. Och när det blir en positiv förändring så är det väldigt väldigt roligt. Lena och Peter Wikenholm Familjehemsföräldrar sedan

21 Personalfrågor Allmänt Vid årsskiftet hade Gryning 383 (376) tillsvidareanställda. Därutöver fanns 47 (56) månadsanställda vikarier, 5 (5) personer med provanställning samt 463 (462) timanställda vikarier som varit mer eller mindre fast knutna till olika enheter. Vidare var 82 (68) familjehemsföräldrar och 15 (17) jourhem knutna till bolaget genom speciella avtal, dock utan att anställningsförhållande föreligger. 5 (5) personer av de tillsvidareanställda har haft uppdrag som stödpersoner för flickor med hedersrelaterad problematik. 45 (43) personer har slutat under året, vilket innebär en personalomsättning på 11,7% (11,4%). Bolaget har anställt 203 (154) personer, av dessa är 17 (41) tillsvidareanställda, 33 (13) vikarier och 153 (100) timanställda. Vid alla nyanställningar inhämtas registerutdrag ur Rikspolisens misstanke- och belast ningsregister Medeltal anställda 491** ** ny uppgift Antal tjänster /årsarbetare 395,7 389,1 392,4 Antal tillsvidareanställda Andel tillsvidareanställda 96% 96% 97% Andel kvinnor 66% 67% 67% Andel män 34% 33% 33% Medelålder 43,3 43,6 44,1 Personalomsättning 9,2% 11,4% 11,7% Antal sjukdagar /t v anställd Andel korttidsfrånvaro 10% 11% 13% Andel anställda utan sjukdagar 35%* 34% Övertidstimmar /t v anställd *ny uppgift 2005 Sjukfrånvaron för perioden är 29 dagar/tillsvidareanställd. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 2 dagar/tillsvidareanställd, medan korttidsfrånvaron har ökat något. Sjukfrånvaron utgör 7% av den totala ordinarie arbetstiden, se tabell sid 36. Övertidsuttaget är 53 tim/tillsvidareanställd. Antalet övertidstimmar har minskat med 12 timmar/tillsvidareanställd från föregående år. En orsak till att antalet övertidstimmar minskat kan vara att bolagets övergripande utbildningsinsatser varit färre än tidigare år. Orsak till övertiden är deltagande i utbildning och externa möten med socialtjänst, svårigheter att rekrytera vikarier vid ordinarie personals akuta frånvaro, övertid när barn/ungdomar är vakna under jourtid samt hög arbetsbelastning. Bolaget har under året betalat kr i sjukförsäkringsavgift och kronor i sjuklön vilket är kronor mer än var 34 % (35%) av de anställda helt friska, vilket innebär att de inte hade någon sjukdag under Arbetsmiljö Den psykiska arbetsmiljön i verksamheten är mycket ansträngande och påfrestningarna tycks öka. 147 (62) personer har fått samtalsstöd i förebyggande syfte för att minimera risken för sjukskrivningar samt för att vid sjukskrivning påskynda återgång i arbete. Detta är mer än en fördubbling jämfört med 2005 och beror på en medveten satsning från bolaget sida att erbjuda tidiga insatser till anställda som utsatts för påfrestningar av olika slag. Riskkartläggningar samt arbetsmiljöronder genomförs regelbundet en gång per år i enlighet med bolagets arbetsmiljöpolicy. Under året har handlingsplaner framtagits för att vidta nödvändiga åtgärder. Under året har 188 (154) personer utnyttjat friskvårdsbidraget. Gryning har under året haft 31 (32) arbetsskadeanmälningar och 139 (120) tillbudsrapporter. Av arbetsskadeanmälningarna och tillbudsrapporterna är 148 (123) relaterade till kraftigt utagerande av barn, ungdomar och vuxna. Till detta kommer 98 tillbudsrapporter som är inrapporterade av en enda enhet. Då dessa av olika skäl snedvrider statistiken 21

22 och försvårar jämförelser bakåt och framåt, har vi valt att ta bort dem ur årets statistik. Att notera är att inga tillbud eller arbetsskador inträffat i öppenvården eller familjehemsverksamheterna. Under 2006 har samtliga tillbud inrapporterats i en särskild databas. En del arbete återstår dock, bl a att se över blanketten samt att informera och utbilda för att få anmälningarna korrekt ifyllda. Verksamhet Antal tillbud /arbetsskador Antal anställda Antal inskrivna Ungdom 78 (90) 56 (60) 40 (59) Barn och familj 69 (33) 43 (28) 34 (28) Missbruk 1 (0) 1 (0) 1 (0) Summa 148 (123) 100 (88) 75 (87) Med nuvarande underlag kan vi konstatera att kvinnlig personal är något mer utsatta än män i förhållande till antalet. Anställda i åldersgruppen är mest utsatta för våld och hot, det är även den åldersgrupp där bolaget har flest anställda. De flesta tillbuden inträffar måndag till torsdag. Av de inskrivna som är inblandade i våld och hot är flertalet i åldern år. Av inskrivna ungdomar i Gryning är 70% flickor, men pojkarna står för 69% av incidenterna. Fyra ungdomar står för 20% av alla inrapporterade fall. De vanligaste rapportorsakerna är verbala hot, följt av slag, sparkar och övrigt våld mm. I flertalet fall betecknas de fysiska och psykiska skadorna som lindriga eller inga alls. I fyra fall anges grov skada. Under året har endast en sjukskrivning initierats direkt i anslutning till ett tillbud eller arbetsskada, men den psykiska belastningen kan komma i uttryck i ett senare skede. Anställda som utsatts för hot och våld erbjuds ofta individuella stödsamtal. Under året har bolaget även prövat handledning i grupp, detta har fallit väl ut och kommer att finnas som en möjlighet i framtiden. Handledning för hela arbetsgruppen och att sätta in extrapersonal är andra sätt att förebygga psykisk överbelastning. 25 (29) av arbetsskadeanmälningarna och tillbudsrapporterna är relaterade till olyckor på väg till och från arbetet, fritidsaktiviteter med barn och ungdomar samt praktiskt arbete på våra institutioner. Noteras bör att 6 av arbetsskadeanmälningarna är relaterade till fritidsaktiviteter med inskrivna. Rehabilitering En rutin vid sjukdom och rehabilitering finns i bolaget. 74 (72) personer har varit föremål för rehabilitering under året. Av dessa har 62 (42) personer återgått i arbete helt eller partiellt, har slutat, är tjänstlediga för att pröva annat arbete eller är föräldralediga. En orsak till att antalet personer som återgått i arbete har ökat markant är att läkare idag är mer benägna att sjukskriva partiellt. 38 (38) personer har diagnoser som ångest, krisreaktion, psykisk utmattning, stressreaktion, depression och utbrändhet, resterande har diagnoser relaterade till fysiska problem bl.a. ryggproblem, ledvärk, infektioner, graviditeter och cancer. Arbetstid Under hösten har det pågått ett intensivt arbete med att anpassa enheternas schema till arbetstidslagen (EU-direktivet). 24 av bolagets enheter har vid årsskiftet fått nya anpassade scheman. Jämställdhet Av personalstyrkan utgör männen 33 % och kvinnorna 67 %. I bolagets styrelse är 50 % män och 50 % kvinnor. Ledningsgruppen består av fyra män och tre kvinnor. Vi försöker så långt det är möjligt att underlätta för de anställda att kombinera arbete och familj. Personalförsörjning Antalet sökande till annonserade tjänster ligger mellan 4 och 150 med tyngdpunkten på mellan 20 och 50, vilket är en tydlig minskning jämfört med Att rekrytera män med högskoleutbildning är förenat med svårigheter. Annonseringskostnaderna uppgår till 415 (559) tkr. Under året har alla som slutat sin anställning i Gryning fått besvara en avgångsenkät. Svarsfrekvensen var 49%. De vanligaste orsakerna till att medarbetare slutar är att de vill pröva på annat arbete, få bättre arbetstider, få högre lön samt orsaker som rör deras privata situation. Av dem som besvarat enkäten har 76 % arbetat i bolaget i mer än fem år. Flertalet går till ej specificerat annat arbete, tidigare år har de flesta gått till arbete inom den öppna socialtjänsten. Det som man upplevt positivt med Gryning är att man trivts med arbetsuppgifterna, haft utvecklande arbete och trevliga arbetskamrater. Knappt hälften av de som besvarat enkäten kan tänka sig att komma tillbaka och arbeta i bolaget. 22

23 Utbildningsnivå 65 % (69 %) av alla månadsanställda har högskoleexamen, 29% (14 %) har gymnasieutbildning och 6% (10%) har grundskoleutbildning. Andelen anställda med högskolexamen har minskat något och andelen med gymnasieutbildning har ökat markant. De vanligast förekommande högskoleutbildningarna är socionom, socialpedagog, socialpsykolog och fritidspedagog. Bland dem som ej har högskoleutbildning finns barnskötare, olika folkhögskoleutbildningar till behandlingsassistent, fritidsledare mm. Många anställda i Gryning har vidareutbildning i miljöterapi, familjeterapi, utvecklingspsykologi och/ eller nätverksterapi samt interaktionistiskt förändringsarbete. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en viktig investering inför framtiden och ett sätt att undvika utbrändhet. Samtliga personalgrupper på enheterna samt chefer/arbetsledare har kontinuerligt erhållit handledning. Många har deltagit i externa utbildningar och konferenser. Under året har 178 (170) personer deltagit i de av bolaget anordnade utbildningarna. Antal personer per utbildning fördelar sig enligt följande: Utbildning Antal ART utbildning 23 Miljöterapi 39 Motiverande intervjuteknik 45 Asylsökande familjer 22 Strukturerad vardagspedagogik TEEACH 25 Community Reinforcement Assessment CRA 12 ADAD intervju 12 Under perioden bokfördes (4 849) tkr avseende kurs- och konferensavgifter och (2 937) tkr avseende handledningsinsatser. Lönekostnad och vikariekostnader i samband med utbildning tillkommer. Löneöversyn Löneöversynen genomfördes under första kvartalet och alla anställda fick ny lön från Enhetscheferna genomförde lönesamtal med sina underställda och satte löner utifrån bolagets lönepolicy samt framtagna lönekriterier. Medellönen för bolaget som helhet har under året ökat med 991 kronor. När det gäller bruttolönen (grundlön, ob, jour, beredskap och utbetald övertidsersättning) ligger snittet för behandlingsassistenter på kr/mån och för chefer på kr/mån. Alla chefer utom en har oreglerad arbetsitd. För behandlingsassistenter har medellönen ökat med 641 kronor och för chefer med kronor. Medellönen påverkas både av löneöversynen och av löneglidning under året. Under 2006 ökade andelen chefer med oreglerad arbetstid och vid nyrekrytering har chefer med lång erfarenhet anställts vilket har dragit upp medellönen för chefer. Vid nyrekrytering av behandlingsassistenter anställs däremot ofta nyexaminerade vilket drar ner medellönen. Lönespridningen har mellan 2005 och 2006 för bolaget totalt ökat från 52,19% till 52,55%. Övrigt Gryning deltar sedan hösten 2006 i projektet Att främja robusta samarbetskulturer ett projekt för att utveckla konstruktiva konflikthanteringssystem. Projektet drivs av Grynings arbetsgivarorganisation KFS, som tillsammans med de fackliga organisationerna fått projektmedel från AFA. Projektet kommer att pågå fram till Syftet med projektet är att medverka till att sänka sjuktal och främja hälsa och ett hållbart arbetsliv genom att utveckla och pröva en svensk modell för konflikthanteringssystem. Det kommande året En viktig fråga under 2007 blir att följa upp och utvärdera konsekvenserna av de nya EU-anpassade arbetstidsscheman som införts vid dygnetrunt enheterna. Redan nu konstateras på flera enheter att reglerna om dygnsvila och veckovila medfört problem både för verksamheten och de anställda när det gäller deltagande i utbildningar, personalkonferenser mm. Under året kommer nya befattningsbenämningar att införas, vilket är en strategiskt viktig fråga. Andra frågor som kommer att vara i fokus under 2007 är projektet Robusta samarbetskulturer, samt projektet Utagerande Unga, som handlar om att förebygga och minska förekomsten av hot och våld. 23

24 Kvalitetsrapport Gryning Vård AB har sedan halvårsskiftet 2002 noga följt verksamheten ur ett kvalitetsperspektiv. Detta görs utifrån det kvalitetssystem som arbetades fram under bolagets första verksamhetsår. Grynings kvalitetssystem innehåller en kundtillfredsställelseenkät, uppföljning av hur individerna uppfattar vården, klagomålsstatistik, samt en årlig verksamhetsgenomgång. Kundtillfredställelseenkäten Kundtillfredställelseenkäter har under 2006 skickats ut i samband med avslutningen av samtliga ärenden vid bolagets olika enheter. Under året har 731 ärenden avslutats, totalt har vi fått tillbaka 362 enkäter vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49,5 % vilket är en liten förbättring jämfört med Som framgår nedan är de socialsekreterare som besvarat enkäten mycket nöjda med de insatser de köpt från Gryning. Vi noterar för 2006 en viss nedgång när det gäller hur nöjd man är med hur uppdragen har utförts, men i övrigt är siffrorna nästan lika bra som tidigare år. ADAD ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) är ett instrument för systematiserad bedömning och uppföljning som används inom SiS ungdomsvård och av ett växande antal enskilda behandlingshem och kommuner. ADAD består av en inskrivnings-, en utskrivnings- och en uppföljningsintervju. Sedan mars 2003 har vi genomfört 269 inskrivningsintervjuer, 93 utskrivningsintervjuer och 21 uppföljningsintervjuer, av dessa har 76 inskrivnings-, 38 utskrivnings- och 7 uppföljningsintervjuer genomförts under När vi jämför antalet intervjuer med det totala antalet inskrivna på tonårsinstitutionerna (206 st) så har vi ett stort bortfall. Detta förklaras av, att vi inte kan göra ADAD vid mycket korta placeringar samt att flera ungdomar har intervjuats nyligen inom SiS eller på andra Gryningsinstitutioner. En annan förklaring är att flera intervjuare och inmatare har slutat under 2006 så en del intervjuer har inte kunnat genomföras, andra intervjuer har blivit liggande utan att kunna registreras. ADAD har kommit att bli ett allt viktigare verktyg i behandlingsarbetet på flera av enheterna, Detta ökar instrumentets värde och bidrar till att ADAD används i allt större utsträckning. Under 2006 kunde vi för första gången göra jämförelser med SIS ADADstatistik när det gäller inskrivningsdata vilket var mycket intressant, se tabell på nästa sida. I tabellen redogörs också för lite data ur utskrivnings- och inskrivningsintervjuer Fråga 1. Är du nöjd med hur institutionen/enheten har utfört sitt uppdrag? Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt 17% 73% 90% 16% 77% 93% 15% 73% 88% Fråga 2. Är du nöjd med den kompetens du mött på institutionen/enheten? Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt 15% 76% 91% 17% 75% 92% 21% 70% 91% Fråga 3. Är du nöjd med institutionens/ enhetens service och bemötande? Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt Nöjd Mycket nöjd Totalt 14% 80% 94% 10% 84% 94% 12% 81% 93% Fråga 4. Kan du tänka dig att använda institutionen/enheten igen? Ja Nej Tveksam Ja Nej Tveksam Ja Nej Tveksam 96% 3% 1% 97% 2% 1% 96% 3% 1% 24

25 Inskrivningsintervju Gryning SiS ADAD rapport 2003 SiS ADAD rapport 2005 Född i Sverige 82% 75% 77% Flickor 65% 32% 35% Pojkar 35% 68% 65% Bott i familjehem innan placeringen 36% 35% 40% Ofta sjuk 18% 9% 10% Bedömer sin fysiska hälsa som dålig 12,5% 6% 7% Oroar sig mycket eller ganska mycket för sin psykiska hälsa 66% 54% 52% Onyktra månaden före intervjun 49% 51% 47% Har en vän att tala förtroligt med 83% 91% 92% Trivs inte i sin familj 30% 12% 10% Någon gång varit utsatt för fysisk misshandel i familjen 61% 48% 43% Någon gång varit utsatt för psykisk misshandel i familjen 62% 38% 35% Utsatt för sexuella övergrepp 12,5% 6% 4% Utskrivningsintervju Trivts bra eller mycket bra på institutionen 66% Fått ganska mycket eller mycket hjälp med skolan 49% Fått mycket eller ganska mycket hjälp med psykisk hälsa 48% Personalen förstått vilken hjälp ungdomen velat ha 85 % Fått den hjälp man velat ha 82 % Uppföljningsintervju Deltar/ deltagit i öppenvårdsprogram 2 av 19 Inblandad i brottslighet senaste 30 dagarna 2 av 19 Varit full de senaste trettio dagarna 10 av 19 Använt mer än ett preparat 2 av 19 Bra att ha varit på institutionen 13 av 19 DOK DOK (Dokumentationssystem inom ungdoms- och missbrukarvården) Används av SiS missbrukarinstitutioner och många enskilda behandlingshem. DOK består av ett flertal formulär, både kortare och längre intervjuer. Gryning använder DOK på Lärjeholm och Strandgården. Under 2006 har vi gjort totalt 51 inskrivningsintervjuer, 47 utskrivningsintervjuer och 3 uppföljningsintervjuer. I Lärjeholms intervjuer framkommer att de vanligaste drogerna är cannabis och amfetamin, antalet opiatmissbrukare har minskat jämfört med tidigare år. Ur Strandgårdens intervjuer går det att utläsa att målgruppen inte har ändrat sig nämnvärt, problematiken är densamma som tidigare år. DOK ger institutionerna värdefull information som används i utrednings- och behandlingsarbetet. I likhet med ADAD finns det svårigheter att få uppföljningsintervjuer till stånd, det handlar både om tidsskäl och praktiska orsaker. 25

26 Verksamhetsgenomgångar Under 2006 har verksamhetscheferna tillsammans med ledningen för respektive enhet genomfört en verksamhetsgenomgång. Verksamhetsgenomgången är en modell för intern verksamhetstillsyn som görs utifrån 30 olika punkter fördelade på 4 olika områden. Rutiner och arbetssätt i förhållande till uppdragsgivare och klient: Inom detta område fungerar rutinerna i huvudsak bra. Ett särskilt fokus i verksamhetsgenomgångarna har under 2006 varit dokumentationen. Det resulterade i önskemål om nya rutiner när det gäller dokumentation. En sådan har tagits fram under januari 2007 och implementeringen har påbörjats. Rutiner gällande personalfrågor Inom detta område har bolaget genomgående välfungerande rutiner. Särskilt noteras att det nu finns introduktionsplaner för nyanställd personal på samtliga enheter. Från enheterna är man mycket nöjd med samarbetet med personalavdelningen. Rutiner och arbetssätt rörande arbetsmiljöfrågor Ett stort arbete har gjorts när det gäller att anpassa scheman till det nya EU-direktivet. Tillbudsrapporter kan fortfarande vara svåra att få in. Övergripande policys och handlingsplaner Under året har arbetet med att implementera Grynings jämställdhetsplan och mångfaldsplan fortsatt. Dessa rutiner är nu välkända och fungerar nu i hela organisationen. Brandskyddet är ett ständigt förbättringsområde. Centrala rutiner har tagits fram när det gäller misstanke om missbruk på arbetsplatsen. Rutinen för etiska riktlinjer är nu genomgången och känd på samtliga enheter. Klagomål och polisanmälningar Sju klagomål på vården/behandlingen har inkommit till bolagsledningen från kommuner och klienter. Dessa har noggrant följts upp av Grynings ledning. Därutöver har bolaget i nio fall gjort polisanmälan mot klienter, varav sju handlar om våldshandlingar från klienten och två om skadegörelse etc. Tre polisanmälningar har gjorts mot anställda, varav två är nedlagda och utredning pågår i ett fall. Länsstyrelsens tillsyn Länsstyrelserna genomför för närvarande en särskild riktad och mycket omfattande tillsyn vid landets HVB-hem. Verksamheterna har besökts under två dagar varvid intervjuer sker med ledning, anställda, uppdragsgivare, föräldrar och i vissa fall barn. Dessutom har länsstyrelsen genomfört sin sedvanliga lagstadgade tillsyn, som i praktiken utförs av tjänsteman från den kommun där institutionen är belägen. Tillsynsrapporterna ger genomgående en mycket positiv bild av det behandlingsinnehåll och den kvalitet som erbjuds vid Grynings enheter. Inga begäranden om yttranden i tillsynsärenden har inkommit från länsstyrelsen under året. Sammanfattning av kvalitetsrapporten När 2006 summeras kan vi i likhet med förra året konstatera att Grynings verksamhet håller en hög kvalitet och att det vi gör uppskattas av våra kunder. Vi ser resultat av vårt aktiva och målmedvetna kvalitetsarbete, kvalitetssystemet ger en bra bild av kvaliteten på verksamheten. Vi kan i år i likhet med de tidigare år som verksamhetsgenomgångar har genomförts konstatera att vi har en välskött verksamhet när det gäller rutiner och strukturer i förhållande till klienter, kommuner, personal och de krav som lagar och avtal ställer på Gryning. Vi ser förbättringar på flera olika punkter, jämställdhets- och mångfaldsplanerna används, och vi har tagit fram en ny rutin för dokumentation. Som alltid finns det mycket som återstår att förbättra, men det handlar mycket om justeringar och uppföljning av det pågående förbättringsarbetet. När det gäller kundernas nöjdhet med våra insatser har vi anledning att vara stolta. De som har svarat uttrycker genomgående en mycket stor nöjdhet med våra insatser och 96 % av socialsekreterarna kan tänka sig att använda enheten igen. Svarsfrekvensen ökar stadigt och ligger nu bara en halv procent från det mål på 50 % svar som angetts i affärsplanen. 26

27 Våra målgrupper 2006 Statistik över inskrivna Åldersfördelning totalt inom Gryning Åldersfördelning totalt inom Gryning Under 2006 mottog vi totalt klienter (191 personer eller 14,5 % fler än 2005, 319 personer eller 27 % fler än 2004) Går vi tillbaka till 2003 var det totala antalet klienter 973, detta innebär en ökning med 542 personer eller 55 % på fyra år. Ytterligare 60 var jourplacerade på Lilla Torp. Av de placerade var 684 pojkar/män och 831 flickor/ kvinnor, vilket innebär att könsfördelningen är närmast konstant jämfört med % var första eller andra generationens invandrare och de kom från 58 länder, 55 % var födda i Sverige av svenska föräldrar 8 personer var adopterade. 126 personer (8,5 %) var asylsökande. 40 % var ensamplacerade, 8,5 % tillsammans med syskon, 25 % tillsammans med föräldrar/familj. 25,5 % fick insatser i öppenvård eller i Grynings lägenheter 87 personer var placerade på missbrukarinstitution, 103 i familjehem, 677 inom barn och familjeinstitutionerna och 318 på ungdomsinstitutionerna. 385 personer fick insatser i öppenvård. 76 % var placerade enligt Socialtjänstlagen, 7,5% % enligt LVU 2, 14,5 % enligt LVU 3 och 6, övriga placerades enligt LSS, kriminalvårdslagen eller annat. 16,5 % hade innan placeringen vistats hos en eller båda föräldrarna. 6 % i familjehem, 12 % kom från annan institution 30 % kom från familjens bostad eller eget boende, 5% kom från kriminalvården eller annat. 422 personer kom akut till enheten, 291 var aktuella för utredning, 580 för behandling, 45 för motivationsinsatser och 143 personer fick övriga insatser (oftast skydd och omvårdnad). Totalt personer (731 ärenden) skrevs ut under året. 86 % av utskrivningarna var planerade, det vill säga skedde i enlighet med uppgjord behandlingsplan. 14 % var oplanerade. Av totalt 206 utskrivningar inom ungdomsvården var 46 (22 %) oplanerade. 41 % var inskrivna 8 veckor eller kortare, 26 % mellan 8 veckor och sex månader 8 % mellan 6 månader och 1 år och 13 % längre tid än ett år. Efter utskrivningen flyttade 61 % till förälder/föräldrar/familjens bostad eller egen lägenhet. 13 % flyttade till familjehem, 15 % till annan institution och 11 % till annat. Jämförelse mellan 2005 och 2006 Som framgår av nedanstående tabell dominerar de korta placeringarna även under 2006, de minskar dock jämfört med tidigare år. Troligen beror detta på den kraftiga ökningen av antalet öppenvårdsklienter, där akut och utredningsinsatserna är färre än på institution. Antalet institutionsplacerade ökar marginellt med 17 personer jämfört med Det kan också konstateras att antalet behandlings- och utredningsplaceringar ökar något, medan de akuta placeringarna minskar. Antalet personer i öppenvård har ökat kraftigt från 14 till 25 % av det totala antalet Kortare placering än sex månader 75% 73% 67% Kortare plac än sex månader exkl familjehemsplacerade 79% 80% 71% Ensamplacerade 48% 44,5% 40 % Tillsammans med syskon 16% 10% 8,5 % Familjeplacering 30% 31, 5% 25 % Pojkar/män Flickor/kvinnor Placerade barn/familjeenheter Placerade ungdomsenheter Placerade missbruksenheter Placerade familjehem Akuta placeringar Utredningsplaceringar Behandlingsplaceringar Motivationsplaceringar Planerade utskrivningar 85% 87% 86 % Öppenvård/annat 6% 14 % 25% 27

28 Ekonomiskt resultat och analys Allmänt Gryning Vård AB redovisar för verksamhetsåret 2006 ett negativt resultat på -125 tkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Beläggningen har fluktuerat kraftigt under året. Efterfrågan minskade redan efter halvårsskiftet 2005 och var sedan relativt låg under hela Vid delårsbokslutet per augusti uppvisades ett överskott på tkr före bokslutsdispositioner och skatt. Under hösten minskade efterfrågan och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt sjönk till tkr. De ekonomiska prognoserna under hösten pekade på ett bokslutsunderskott. Det ekonomiska resultatet påverkas av att Gryning under 2006 hade stora kostnader för enheter som avvecklades eller omstrukturerades. Genom åren har det varit kraftiga variationer i beläggning på institutionsplatserna, vilket starkt påverkar Grynings ekonomiska resultat. Plötsligt minskar efterfrågan för att en tid därefter plötsligt åter öka. Nedanstående diagram visar bolagets resultat per månad från 2002 och framåt. Det går inte att säkerställa någon trend som gör det möjligt att bättre planera för när efterfrågan ökar respektive minskar. Dock kan man se en relativt jämn ekonomisk utveckling under första kvartalen och man kan också notera en resultatförbättring under sommarperioderna, delvis beroende på att semesterskulden minskar under somrarna. Efter augusti månad kan man se att ekonomin långsamt mattas av fram till årsskiftet. Nederstående tabell visar att variationerna i resultatutvecklingen var kraftiga under Det ekonomiska resultatet under försommaren var påfallande svagt, men en tydlig återhämtning skedde under sommaren, för att under hösten åter försämras. Analys av resultaträkningen Bolagets verksamhet finansieras genom försäljningsintäkter från sålda vårddagar eller andra tjänster som erbjuds kommunerna. Beträffande tre enheter i Göteborg Lärjeholm, Bryggan och fyra jourplatser på Lilla Torp har Gryning ett särskilt abonnemangsavtal med Göteborgs kommun. I bokslutet har bokslutsdispositioner gjorts med tkr vilket innebär återförande av periodiseringsfonder från verksamhetsåret 2001 samt delar av Någon skatt uppstår inte då bolaget har ett negativt resultat Bolagets omsättning uppgår till tkr, vilket är en minskning med tkr jämfört med Resultatet avseende verksamhetsåret 2006 präglas av högre intäkter än budgeterat men även högre kostnader. Under året har fortlöpande översyner gjorts av verksamheter som inte är ekonomiskt bärkraftiga samtidigt som bolaget har utvecklat både befintlig som ny verksamhet. Stora omstruktureringskostnader har uppkommit vid avvecklingen av Villa Sunnerö, omstruktureringen av Annagatan i Lidköping till ett LSS-boende, samt genom pågående omstruktureringar vid Kristinedal. I gengäld ökar volymen av öppenvård genom fördubbling av antalet anställda vid Resursteamet, genom ett samarbete med Göteborgs stad gällande yngre missbrukare, Götateamet, samt genom start av evidensbaserad fosterbarnsvård; MTFC. Dessa verksamheter kommer att vara i full drift Gryning Vård AB äger totalt tio fastigheter som bolaget bedriver verksamhet i. En långsiktig underhållsplan för dessa fastigheter är upprättad. Under året har tkr lagts ner på reparationer och underhåll vilket är en minskning med 534 tkr jämfört med Resultatutveckling

29 Det sammanlagda interna driftsöverskottet avseende fastigheterna uppgår till 919 tkr. Bolagskontoret redovisar ett underskott på 477 tkr vilket förklaras av att kostnaderna för bolagets 5 - årsjubileum, som uppgick till ca en halv miljon kronor och inte var budgeterat. Jämförelser med budget kan i vissa fall vara besvärligt att göra. Översyner, omstruktureringar och expansioner av befintlig verksamhet under 2006 gör det svårt att jämföra med budget som fastställdes hösten Intäkterna är högre än budget Generellt har bolaget under verksamhetsåret haft intäkter som är högre än de budgeterade intäkterna. Gentemot budget har intäkterna ökat med drygt 2,9 %. Totalt sett redovisas tkr högre intäkter än budgeterat. Bolagets totala intäkter uppgår till tkr. Den fortsatta trenden visar att intäkter från institutionsvården fortsätter att minska medan öppenvårdsverksamheterna ökar. Institutionsplaceringarna står för 70 % år 2006 mot 77 % året innan. Intäkterna från instutionsvården uppgår till tkr. Intäkterna från öppenvårdsverksamheter uppgår till tkr eller 16 %. Familjehemsvården står för 12 % av verksamheten, tkr. De ökade intäkterna för insatser i öppenvård är en effekt av efterfrågan från kommunerna. Abonnemangsavtalen med Göteborgs stad avseende Bryggan, Lärjeholm och 4 platser på Lilla Torp har omförhandlats vilket innebär att Gryning Vård AB har erhållit tkr i intäkter efter en återbetalning enligt avtalskonstruktionen med 287 tkr. Analysen visar att differensen till största delen beror på ökade personalkostnader. Lönekostnaderna överstiger budget med tkr medan öv-riga personalkostnader överstiger budget med tkr. De sammanlagda personalkostnaderna uppgår till tkr. En bidragande orsak till detta är att antalet anställda har ökat, såväl tillsvidareanställda som vikarier och timanställda. Lokalkostnaderna överstiger budget med 656 tkr och uppgår till tkr. Orsaken härtill är den fortsatta satsningen på lägenhetsboenden och öppenvårdsverksamheter. Övriga kostnader överstiger budget med tkr och uppgår till tkr. Avskrivningarna överstiger budgeten med 80 tkr och uppgår till tkr. Som tidigare nämnts påverkas differensen mot budget av enheter som har omstrukturerats eller expanderat under året. Finansiella poster Bolaget har erhållit 349 tkr i ränteintäkt på likvida medel. Samtidigt har 299 tkr betalats i räntekostnader på fastighetslånen vilket är drygt 200 tkr lägre än budget beroende på extra amortering som gjorts i början av De likvida medlen vid bokslutet uppgår till tkr. Analys av balansräkningen Balansomslutningen uppgår till tkr. Eget kapital uppgår till tkr varav aktiekapitalet tkr. Anläggningstillgångar Bolaget har byggnader och mark till ett bokfört värde av tkr. Under året har en fastighet förvärvats, ingen har sålts. Inventariernas bokförda värde uppgår till tkr. De totala anläggningstillgångarna uppgår därmed till tkr. Rörelsekostnaderna är högre än budget Bolagets rörelsekostnader uppgår till tkr vilket är tkr högre än budgeterat. Kostnaderna har ökat med 3,6 % jämfört med budget. Omsättningstillgångar Kundfordringarna uppgår till tkr vilket är drygt 5,5 mkr mer än motsvarande period De likvida medlen uppgår till vilket är drygt 10 mkr lägre än Huvudorsaken till den lägre likviditeten är amortering av ett fastighetslån samt att bolaget förvärvat en fastighet kontant. 29