Om mig Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se www.thereseeriksson.se info@thereseeriksson.se Initiativtagare till föreningen SHEDO www.shedo.org Grundare och redaktör för IKOS www.sjalvskadebeteende.se Författare till Slutstation rättspsyk om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott (med Sofia Åkerman) och Möt mig som jag är. Bidragit med rapporten Patienters erfarenheter av vård för självskadebeteende till nationella självskadeprojektets förstudie. (Med Sofia Åkerman). Om dagen Om er Slutstation rättspsyk Vad är självskadebeteende? Bemötande & förhållningssätt Makt och vanmakt Hur kan man hjälpa någon att sluta skada sig själv? Behandling 9.00 12.00, pass I LUNCH 13.00 15.00 pass II 1. Vad tänker du på när du hör ordet självskadebeteende? 2. Vad vill du lära dig idag/vilka frågor hoppas du få svar på? Slutstation rättspsyk - om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott Vårdorganisation i Sverige Allmänpsykiatrisk vård Rättspsykiatrisk vård Både öppenvård och slutenvård Både frivillig vård och tvångsvård De tvångsvårdade patienterna anses lida av en allvarlig psykisk störning. Både öppenvård och slutenvård Alltid tvångsvård Patienter som har begått brott som kan leda till fängelse i minst 1 år och som anses lida av en allvarlig psykisk störning. 1
Jag var så arg och så ledsen att det värkte, och kände en sådan vansinnig maktlöshet. Jag insåg att ingen skulle tro mig om jag försökte berätta. Och det fick man ju höra också: Du är patient, vem ska tro dig? Jag försökte skrika: Jag ska berätta för någon, jag ska låta världen få veta vad ni har gjort! Men de bara skrattade åt mig, stängde dörren och låste. Alla gick därifrån och lämnade mig, ensam och fastspänd. Jag vet inte hur länge jag var där den gången, jag har ganska dålig tidsuppfattning. Elin Det har under en längre tid skett så, att hon avskiljs i samband med självdestruktiva handlingar. Detta har skett i minst tre dygn vid varje tillfälle. Till en början tyckte vi oss se en god effekt även efter isoleringarna, men den förefaller nu avta. Vi gör nu så att vi ökar isoleringstiden till fyra dygn i samband med sådana här skador. Vi känner oss ganska maktlösa När kunskap, resurser och insyn saknas, kan makten bli ett medel för att ta kontroll. Övergripande problem Patienter som inte är dömda för brott tvångsvårdas inom rättspsykiatrin Patienter utsattes för olagliga tvångsåtgärder till synes i bestraffningssyfte Ingen myndighet ingrep för att skydda patienterna, trots att de hade kännedom BEMÖTANDE Ett nytt fenomen? FÖRSTÅELSE KUNSKAP Självskadebeteende har sannolikt funnits lika länge som människan Antika texter: en man som skurit sig i benet med kniv, en som skadade sig med stenar, en annan man hade stuckit ut sina egna ögon. Ofta väldigt dramatiska självskador. Från första och andra världskriget finns rapporter om soldater som vådasköt sig själva för att skickas hem från striderna. 1938 Menninger: partiellt självmord för att undvika fullbordat självmord 1950-1960 ökning USA: betraktades fortfarande som självmordsförsök 1998-2000 kraftig ökning i Sverige som nu planat ut något. Främst unga kvinnor som finns i vården. 2
Vad är självskadebeteende? Självskadebeteende och självmord Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden, utan medvetet självmordssyfte. Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och tatueringar är) Självskadebeteende är inte misslyckade självmordsförsök Självskadebeteende är en copingstrategi med syfte att överleva självmordförsök syftar till att avsluta livet. Tidigare självskadebeteende är en av de starkaste eller den starkaste prediktorn för självmord. Viss koppling mellan metod och risk för självmord: skärande (cutting) och förgiftning (poisoning) innebär en lägre risk för självmord än t.ex. strypning, hängning, dränkning. Självdestruktivt beteende Klassifikation av självskadebeteende Grovt Missbruk Alkohol Narkotika Sociala beteenden Relationer Sex Ätstörningar Anorexi Bulimi UNS Hetsätning Självskadebeteende Icke-suicidalt självskadebeteende Icke-suicidal förgiftning Självmordsbeteende Självmords -tankar - planer - försök Psykossjukdom, förgiftningar Stereotypt Psykossjukdom, Retts, autism Måttligt/ytligt Inga tydliga diagnoser Tvångsmässigt Trichotillomani Episodiskt Då-och-då-skadare Repetitivt Identitet som självskadare Vem drabbas? Könsskillnader Personer med och utan psykiatriska diagnoser Debuterar ofta i tidig tonår, men förekommer i alla åldrar Trygga och otrygga uppväxtförhållanden. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad risk. Tjejer och killar HBTQ (Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) Tjejer skär och rispar sig i högre utsträckning än vad killar gör Killar tenderar att ha ett mer aggressivt självskadebeteende Inga könsskillnader bland de som skadar sig oftast (i.e. > 5 ggr det senaste halvåret) Killar utsätts för dubbel stigmatisering 3
Hur vanligt är det? Skolungdomar I ungdomspopulationer har upp mot 50 % testat Internationellt 6-13 % i tonårspopulationer Omkring 4 % av totalpopulationen Skillnader i resultat beror bland annat på hur forskarna definierat självskadebeteende och huruvida man studerat kliniska grupper (tex. i psykiatrin) eller tvärsnitt (tex. skolor) Svensk studie visade att 40 procent av ungdomarna i sjunde och åttonde klass hade skadat sig minst en gång de senaste sex månaderna. 12 procent hade skadat sig själva mer än fem gånger. 48,5 procent av tjejerna i åttonde och nionde klass hade skadat sig själva minst en gång Att jämföra med att 28 % av flickorna i åk 9 någon gång har rökt en cigarett (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning). Eriksson, 2010. Självskadebeteende och diagnoser Depression Social eller psykiatrisk problematik? Ångest Borderline/ Emotionell instabil personlighetsstörning PTSD Missbruk Dissociation Ätstörningar Självskadebeteende borderline Vården ville hjälpa, men stirrade sig blinda på en diagnos som visade sig inte stämma. De lyssnade inte på mig när jag försökte förklara, utan allt var uttryck för min borderline. Det var ett väldigt sjukdomstänk, allt sågs som sjukt och det påpekades. Det friska som fanns i mig framhävdes aldrig, jag kände att jag blev en självuppfyllande profetia: det som sades om mig blev mig. Eriksson & Åkerman, 2012 4
Jag fick (bland annat) diagnosen borderline, redan när jag var sexton, och den diagnosen har jag än idag (jag är nitton) även fast jag har gjort en utredning som visade att jag inte uppfyllde kriterierna för att diagnostiseras med borderline. Det gör mig ledsen och förbannad, inte bara för att det är en felaktig diagnos jag inte känner igen mig i, utan också för att jag upplever att de inte lyssnar på mig. Eriksson & Åkerman, 2012 DSM-IV Borderline Rädsla att bli övergiven Instabila, intensiva relationer Osäkerhet/instabilitet i självbild Impulsivitet Suicidalt beteende/självskadar Affektivt instabil, svängningar i sinnesstämning över kort tid Kronisk tomhetskänsla Intensiv, inadekvat vrede Paranoida tankegångar/dissociation DSM-5 Non-suicidal Self-injury Avsiktlig mild/måttlig skada vid minst fem dagar det senaste året. Skadan är inte kulturellt sanktionerad och självmordssyfte saknas. Självskadorna är relaterade till minst två av följande: Negativa känslor/tankar Svårt att motstå tanken att skada Behovet att skada är återkommande Skadan har ett syfte Att arbeta med självskadebeteende Hur kan man förstå? Självskadebeteende är ett av de problem som vårdpersonal tycker är svårast att möta hos patienter bara patienter med missbruk är svårare Väcker känslor av frustration, hjälplöshet, ambivalens, antipati Attityder från vårdpersonal är övervägande negativa mot patienter med självskadebeteende särskilt drabbas patienter som skadar sig upprepade gånger Personal inom psykiatrin har ofta mer positiva attityder än övrig personal = erfarenhet och utbildning är viktigt! Handledning, möjlighet till att ventilera inom personalgruppen. Självskadebeteende är inte meningslöst ett meningslöst beteende upphör Varför börjar någon skada sig själv? Matthew Nocks förståelsemodell Social smitta Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast. Slumpen Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller skada. Riskfaktorer Genetisk predisposition för stark känslomässig/ kognitiv reaktion Vanvård/ misshandel i barndomen. Otrygghet i familjen. Intrapersonella sårbarhetsfaktorer Starka känslor/kognitioner Låg stresshanteringsförmåga Interpersonella sårbarhetsfaktorer Låg kommunikationsförmåga Låg problemlösningsförmåga Stressreaktion Stressiga situationer leder till arousal ELLER Stressiga händelser leder till ohanterliga sociala situationer Specifka riskfaktorer för NSSI Social inlärning Självbestraffning Smärthypotes Självskada 5
Varför självskadebeteende? För att må bättre Distraktion Uttrycka känslor Frigöra negativa känslor och spänningar För att göra känslomässig smärta tydligare och mer greppbar För att straffa sig själv För att kommunicera med andra människor Varför är det viktigt att känna till funktionen med självskadebeteende? För att skapa förståelse för handlingen självskadebeteende är sällan irrationellt För att minska den stigmatisering som självskadebeteende innebär För att underlätta att hitta alternativ till självskador Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta den funktion självskadebeteendet fyllt med någonting konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm När jag har varit inlagd, på både BUP & vuxenpsyk, så har det nog aldrig varit så att någon har satt sig ner & frågat vad som hände när jag skadat mig. De har bara tagit ifrån mig det vassa & blivit arga. På BUP fick jag höra nu har du fått utlopp för din ångest, gå & lägg dig, på vuxenpsyk hotades det med utskrivning efter att jag skadat mig. Ingen frågade vad som hände varför jag skadade mig & om det kunde hjälpa mig så att det inte hände igen. Personalen säger att man ska säga till om man mår dåligt, men många gånger så kan/vill/vågar man inte, vilket de inte visar någon förståelse för. Att sluta skada sig själv innebär att man överger en copingstrategi som man vet fungerar nästan till 100 %. innebär att man lämnar någonting som är tryggt och går något helt okänt till mötes. innebär också att man kan riskera att förlora sådant man behöver för att må bra, tex. sin terapeut. att man är rädd för att sluta skada sig själv behöver inte betyda att man inte vill bli frisk. Bara att man inte vet vad frisk innebär, och om det verkligen är bättre än det man har. Eriksson & Åkerman, 2012 Att sluta skada sig själv 1 Minska behovet av självskadorna. Ex: Om man skadar sig själv när man har mycket ångest, kan man arbeta med att minska ångestnivåerna med exempelvis miljöförändringar, mental träning eller förebyggande läkemedelshantering. Ex: Om man skadar sig för att man har svårt att berätta för andra hur man mår, kan man i stället arbeta med att hitta sätt att kommunicera verbala så väl som icke verbala. Byta ut självskadebeteendet mot något som kan fylla samma funktion, men som inte är destruktivt. Ex: Om man skadar sig själv för att man är arg kan man i stället pröva att spela hög och aggressiv musik, ta en springtur, slå på en boxboll eller gå ut i skogen och skrika högt. Ex: Om man skadar sig själv för att tala om för någon hur dåligt man mår, kan man arbeta på att hitta sätt att förmedla det här på andra sätt. Sms, mail eller andra tecken. Att sluta skada sig själv 2 Försvåra för självskador Det går inte att tvinga någon att sluta skada sig själv. Att ta ifrån någon alla saker hen har att skada sig på, leder bara till att personen hittar andra föremål att skada sig med och skapar lätt en katt-och-råtta-lek. Det här steget måste göras på den drabbades initiativ. Att göra sig av med sina verktyg är sannolikt ett av de svåraste och mest ångestframkallande steg man kan ta, men också ett av de viktigaste. Slänga rakblad och vad helst man brukar skada sig på. Om det känns övermäktigt; gör dem svåråtkomliga för att skapa tid för eftertanke mellan det att behovet att skada uppstår, fram tills det blir möjligt att göra sig illa. Ex: Bär inte verktyg i plånboken, väskan eller necessären. Lås in dem i ett skrin och förvara nyckeln i vindsförrådet eller i skåpet på skolan, eller lägg rakbladen i en burk med vatten som man ställer i frysen. Då måste isen tina innan man kan skada sig själv. 6
Att sluta skada sig själv 8 Akutlåda En låda man skapar själv av tex. en skokartong eller liknande, kan göras fin med målarfärg, decoupageteknik, slås in i tapet eller vad man vill Innehållet ska läka själen snarare är kroppen Bilder på människor man tycker om En skiva eller film som gör en glad Doftljus eller något annat som doftar gott och tryggt Små saker som ger positiva minnen; konsertbiljetter, en autograf, ett vykort Citat eller brev som påminner om vad som är viktigt i livet De olika listorna man skapat över fördelar med att inte skada sig själv, skäl att sluta skada sig själv etc. Att sluta skada sig själv 9 Frågor att ställa sig själv 1. Vad känner jag just nu? 2. Varför känner jag som jag gör? 3. Varför vill jag skada mig själv? 4. Har jag varit med om detta tidigare? Vad gjorde jag då för att lösa situationen? Om jag inte kunde lösa den då, hur skulle jag kunna göra för att det ska bli bättre nu? 5. Om jag skadade mig själv nu, hur skulle det kännas? 6. Om jag skadar mig själv nu, hur kommer det då att kännas om en timme eller i morgon? 7. Finns det någonting kvar som jag kan prova innan jag skadar mig själv? 8. Vill/behöver jag verkligen skada mig själv? On being sane in insane places Att formas Vad händer i mötet mellan (sluten)vården och patienten med självskadebeteende? If sanity and insanity exists, how shall we know them? David L. Rosenhan, 1973 Åtta pseudopatienter sökte vård för hörselhallucinationer, alla blev inskrivna omedelbart, sju fick diagnosen schizofreni vid inskrivningen. Samtliga slutade visa tecken på sjukdom så snart de kom in på avdelningen. De nekade hallucinationer och uppträdde friskt med deras handlingar tolkades som sjuka. Pseudopatienterna vårdades mellan 7 och 52 (!), eller i snitt 19 dagar på avdelningen. Reflektioner kring Rosenhans studie Självskadebeteende i slutenvård, 1 Konfirmeringsbias man ser det man vill se Förståelse för situationens betydelse Makt Patienter uppfattar att personal utövar mer kontroll än vad personalen själva tycker att de gör 1/3 av alla patienter som vårdas frivilligt upplever tvång i den psykiatriska slutenvården Låsta dörrar, tillgång till nycklar, patientfria zoner, bestämda mattider, besökstider Att uppleva maktunderläge kan leda till självskador (och/eller aggressivitet) Självskadebeteende varierar mycket mellan olika avdelningar, men är sannolikt vanligast på rättspsyk (forensic wards). Patienterna drog sig undan för att skada sig själva, exempelvis till toaletten eller det egna rummet. De högsta nivåerna av självskador förekom kvällstid. Den vanligaste anledningen till självskada var psykologisk påfrestning (psychological distress). Ensamhet, ilska, upprördhet 44 % av självskadeepisoderna föregicks av vårdrelaterade faktorer. Ju högre grad av övervakning och miljömässiga restriktioner, desto högre risk för självskada. James, Stewars & Bowers, 2012 7
Självskadebeteende i slutenvård, 2 Ansvarsfördelning Att känna sig kontrollerad av personalen, eller att isoleras, ökade risken för självskada. Så kallade no suicide contracts visade ingen effekt på självskadebeteende. Snarast verkar patienter med kontrakt skada sig mer än patienter utan kontrakt. Konstant övervakning av patienten hade ingen koppling till självskadebeteende, men intermittent övervakning (med tillsyn var 15e minut) minskade självskadebeteendet. Patienten Vården Autonomi vs. Stöd James, Stewars & Bowers, 2012 Bemötande och förhållningssätt När är det särskilt svårt att bemöta eller hantera självskadebeteende? Hur ser ett bra bemötande av självskadebeteende ut? Professionellt bemötande De egna känslorna Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande eller bestraffande Respektfull nyfikenhet Att skapa kontrakt om avhållsamhet är sannolikt kontraproduktivt Självskadebeteende väcker känslor hos behandlare och människor i omgivningen Låt känslorna komma (de är fullt naturliga!) men var uppmärksam på dina och (dina kollegors) reaktioner Använd arbetsgruppen undvik att vara ensam om att bära ett aktivt självskadebeteende Tänk att du som hjälpare ska vara den våta filten som läggs över flammande lågor din uppgift är att stilla en krisartad situation som den drabbade inte förmår reda ut Walsh, 2007 8
Gemenskap som hälsofaktor Att ha ett fungerande socialt liv är ett betydelsefullt, för att inte säga avgörande, element i hälsobegreppet. Det innebär att delta i ett socialt sammanhang, ha uppgifter att fylla liksom att kunna hjälpa och ha någonting att ge till andra människor. Att vara tillsammans, uppleva kamratskap och kärlek är centralt för att uppleva hälsa. Likaså är bekräftelsen på det egna värdet i dialog med andra människor ett avgörande bidrag till upplevelsen av hälsa. Svedberg m.fl., 2004 Framsteg hellre än bakslag Hälsa hellre än sjukdom Lösningar hellre än problem Flytta fokus! Kom ihåg att personen som skadar sig själv gör sitt bästa efter sina givna förutsättningar. Självskadehandlingen är bara ett symptom på något annat Att bekräfta någon genom hennes skador ökar risken för att dessa ska återkomma. Det betyder däremot inte att man ska ignorera någon som skadat sig själv, men självskadorna får inte bli det enda sättet att bli sedd och bekräftad. Se personen bakom den destruktiva fasaden Prevention och behandling Prevention och tidiga insatser Behandling av självskadebeteende Det saknas specifika metoder för att förebygga självskadebeteende Arbetet får riktas mot att förbygga psykisk ohälsa i allmänhet Riskfaktorer Psykisk ohälsa som exempelvis ångestsyndrom Visst preventivt arbete inom SKL/Nationella självskadeprojektet Krävs förtydligande av första linjens psykiatri för barn och ungdomar Elevhälsan utgör första linjen, men har inget behandlingsansvar Bör självskadebeteende beröras i hälsosamtal? Jmfr ätstörningar. Ingen evidens för psykofarmaka* Teckenekonomi (token economy) saknar evidens Ett fåtal psykoterapeutiska former har utformats för patienter med emotionell instabil personlighetsstörning/borderline I dagsläget finns ingen behandlingsform som är utformad för patienter med självskadebeteende, men ett par befintliga behandlingsformer testas på patienter även utan borderlinediagnos *Finns en studie från 1979 där 6 månader intramuskulär behandling med fluanxol hade signifikant god effekt vid suicidal acts (ej närmare definierat). Resultaten är bara delvis publicerade och studien är aldrig replikerad. 9
Psykoterapi vid självskadebeteende DBT dialektisk beteendeterapi DBT dialektisk beteendeterapi Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och starkast evidens MBT mentaliseringsbaserad terapi Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg och Stockholm ERGT emotion regulation group therapy Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för det nationella självskadeprojektet En utvärdering av behandlingsläget finns i rapporten: Vad visar forskningen om behandling av självskadebeteende? av Lars-Gunnar Lundh Rapporten ligger på IKOS hemsida Utvecklad av Marsha Linehan i USA under 1990-talet för patienter med borderline (och självskadebeteende). Kognitiv beteendeterapi, med fokus på beteendeterapi. Österländska influenser (mindfulness) samt validering och acceptans viktiga begrepp. Betonar balansen mellan att å ena sidan acceptera verkligheten och livet som det är, och å andra sidan arbeta för förbättring och förändring. Antas att patienten saknar färdigheterna som krävs för att leva ett gott liv. Ett övergripande syfte med DBT är därför att hjälpa patienten att utveckla de färdigheter som krävs för att leva ett liv som känns meningsfullt. - Individualterapi - Gruppterapi - Telefonstöd - Teamkonferens MBT mentaliseringsbaserad terapi Utvecklad av Bateman & Fonagy under 2000-talet för patienter med borderline Psykodynamisk grund, med rötter i anknytningsteori och kognitiv teori Syftar till att förbättra patientens mentaliseringsförmåga: att öva upp och stabilisera förmågan att föreställa sig sitt och andras inre Mentalisering: uppfatta och tolka mänskligt beteende i termer av inre mentala tillstånd (t.ex. behov, önskningar, känslor, föreställningar, mål och anledningar). Borderline-patienter anses ha en väl utvecklad mentaliseringsförmåga men lida av svårigheter att mentalisera i emotionellt laddade nära relationer till andra (anknytningsrelationer). Självskadebeteende ses som ett uttryck för sammanbrott i mentaliseringsförmågan ERGT emotion regulation gropup therapy Utvecklad av Gratz 2007 Bygger på forskning som visar att självskadebeteende fyller en emotionsreglerande funktion Tänkt som en tilläggsbehandling för personer med borderline/borderlineliknande tillstånd som redan har individualterapi Gruppterapi med max 6 deltagare, 90 minuter/vecka. Sträcker sig över 14 veckor med förutbestämda teman för varje träff Manualen översatt till svenska, pågår pilotstudier 2013/2014 i Sverige inom ramen för nationella självskadeprojektet Gemensamma faktorer väsentliga för behandling av självskadebeteende En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuitet för patienten Ett empatiskt-validerande och lyssnande-undersökande förhållningssätt. Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell medvetenhet och förbättrad emotionsreglering. Strategier för att motverka risken för iatrogena effekter inom vården, som bedöms vara betydande med denna patientgrupp. Lundh, 2012 Sammanfattning Självskadebeteende är en heterogen problematik, undvik fördomsprofiler Självskadebeteende fyller olika funktioner, dra nytta av den kunskapen Anta ett holistiskt och salutogent perspektiv, självskadebeteende är inte allt. Respektfullt, empatiskt, validerande bemötande Var rädd om dig! 10
Frågor? Ett mänskligt, engagerat svar som är förmedlat med empati och omtanke kan göra så mycket mer gott - även om det kanske blev lite tokigt i just vad det innehöll än ett som är korrekt i innehåll men sagt med en uttråkad, formell ton. Tjej, 25 Thérèse Eriksson Fil. kand. i psykologi Beteendevetare, föreläsare & författare www.thereseeriksson.se www.sjalvskadebeteende.se info@thereseeriksson.se Att sluta skada sig själv 3 Konsekvenser av att skada sig själv Att sluta skada sig själv 4 Skäl att inte skada sig själv Positiva Negativa Låt den drabbade fundera på vilka skäl hen har att inte skada sig själv. Exempel på det kan vara: Kortsiktiga konsekvenser Långsiktiga konsekvenser En självskada kan spåra ur och bli allvarligare än tänkt En självskada kan bli så allvarlig att man dör En självskada kan lämna fula ärr Varje gång man skadar sig själv blir det svårare att låta bli nästa gång Andra kan bli ledsna eller rädd om man skadar sig själv Att sluta skada sig själv 5 Fördelar med att sluta skada sig själv Låt den drabbade fundera på vilka fördelar hen ser med att sluta skada sig själv. Det är viktigt att acceptera alla fördelar, inte bara sådana man som hjälpare tycker är bra. Exempel kan vara: Du kan känna dig stolt över dig själv för att du klarade av att stå emot Du slipper smärtan ett sår eller en skada orsakar Du slipper gömma eller ta hand om skadan Du slipper möta den oro som andra uttrycker när du gör dig illa Du får inga nya sår och därför inte heller några nya ärr Du lär dig att det finns andra sätt att hantera problem och känslor än att skada dig Att sluta skada sig själv 6 Ta hjälp från omgivningen Berätta för närstående att du försöker sluta skada sig själv för att få mentalt stöd och för att de ska förstå vad du kämpar med Fundera tillsammans med dina närstående hur de kan hjälpa dig Finns det någon i din omgivning du kan ringa när det är svårt? Gör upp regler för hur en sådan telefonkontakt ska se ut, och vad personen du ringer ska säga eller göra i en krissituation. 11
Att sluta skada sig själv 7 Kartlägg självskadorna Genom att observera mönster i när någon skadar sig själv, kan man lättare förebygga självskador. En viss tid på dygnet? I samband med en viss aktivitet? När i en ev. menscykel? I samband med att man ska träffa eller har träffat en viss person? Årstidsbundet? Inför eller i samband med krävande situationer? 12