Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson



Relevanta dokument
Underlag för psykiatrisk bedömning

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningen. Lanstingsstyrelsen 4 september

Att arbeta med suicidnära patienter

Självmordsriskbedömning

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Helårsuppföljning BUP och VUP

Mortalitet hos personer med AST

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi Staffan Ardesjö

KVALITETSREGISTER ECT

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Journalmall för psykiatrikursen

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Depression. Lilly Schwieler

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Bipolärt syndrom hos unga

Behandling vid samsjuklighet

Journalmall för psykiatrikursen

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Suicidriskprevention genom forskning

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

REGIONALT VÅRDPROGRAM

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Psykiskt status

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Bipolärt syndrom hos unga

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Antagen av Samverkansnämnden

Vårdresultat för patienter 2017

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Vårdresultat för patienter

BILAGA II EEUROPEISKA LÄKEMEDELSMYNDIGHETENS VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄLEN TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉERNA OCH BIPACKSEDLARNA

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim. diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Transkript:

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson

Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades Uppföljningen vid en annan mottagning bör göras med stor omsorg tidigt efter akutbesöket.

Ökad risk för suicid vid sjukdom jämfört med i befolkningen 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Suicidrisk suicidförsök depression personl störn schizofreni alkoholmissbruk MS cancer normalt från Harris och Barraclough 1997

Suicid vid psykisk störning SMR vid metaanalys Harris & Barraclough 1997 Unipolär affektiv sjukdom 20 Bipolär affektiv sjukdom 15 Dystymi 12 Ångestsyndrom 6 Schizofreni 8,5 Alkoholmissbruk 6 Opiatmissbruk 14 Personlighetsstörning 7

Depressioner med ökad risk för suicid? Om man är ovan vid depressivt upplevande Om depressionen är mycket djup eller långvarig Ångestsymptom medför risk under första tiden Sömnstörning ökar risken Om man inte blir helt bra

Upprepade suicidförsök Data från BipoläR 6086 patienter följdes i genomsnitt 2.4 år Suicidförsök under uppföljningen fatalt (14) eller icke-fatalt 338 Tidigare suicidförsök Affektiv episod senaste året Flera depressioner Intagen senaste året (Tidemalm et al. PloS ONE 2014 :9(4): e94097)

Upprepade suicidförsök, kvinnor Mixed episodes

Upprepade suicidförsök bland kvinnor OR 95%Ci Tidig debut av psykiska besvär 1.50 1.01-2.23 Icke-organisk psykos 1.50 0.60 3.79 Ätstörning 1.85 1.11 3.69 Personlighetsstörning 1.67 1.08 2.59 Komplicerande social faktor 1.55 1.17-2.04 Sociala problem i primärgruppen

Upprepade suicidförsök hos män Familjeanamnes på affektiv sjukdom OR - - 95%Ci Tidig debut av psykiska besvär 1.55 0.88-1.54 Alkohol- och drogproblem 1.95 1.11 3.44 Ångestsyndrom 1.50 0.85 2.66 Komplicerande social faktor 1.67 1.08 2.59 Ekonomiska problem Våldsbeteende 1.42 0.81 2.47

Suicid vid bipolär sjukdom Metaanalys o Män o Änkemän o Arbetslösa o Låg utbildning o Bristfälligt socialt nätverk o Affektiv sjukdom i familjen o Suicid i familjen (Hawton K et al 2005)

Suicid vid bipolär sjukdom (forts) Alkoholmissbruk Depression vid intagning Hopplöshet angivet vid intagning Tidigare suicidförsök Inläggning med tvång Ej följsam mot behandling (Hawton K et al 2005)

Suicid vid bipolär sjukdom Psykosinslag? Typ I eller typ II? Depression! Blandtillstånd? Rapid cycling? Förlust av funktion första året Tilltagande svåra episoder Komorbiditet med ångest Personlighetsstörning

Risk efter suicidförsök (n= 39,685) Tidemalm D, Långström N, Lichtenstein P, Runeson B BMJ 2008;337:a2205

Bo Runeson 15

Metod för tidigare suicidförsök (n=48 649) Runeson et al. BMJ. 2010 Jul 13;341:c3222

Hur var det sista veckan? Analys av 76 suicid på sjukhus 67% hade affektiv sjukdom 49% hade gjort suicidförsök 25% intagna p g a suicidförsök 78% hade negerat suicid vid sista kontakten 79% uppvisade svår ångest och/eller agitation (Busch et al 2003)

Vilka skeden är riskabla? 0 1% 79 89% 11-20%

Förändring- och förbättringsfaser (K R Jamison 2001)

Prevention vid bipolär sjukdom Noggrann klinisk intervju och bedömning Särskilt fokus på stämningsläget Följsamhet till behandlingen Sjukdomens förlopp (akut, instabilitet, blandepisoder) Karaktär, varaktighet av den suicidala intentionen (planering, övervägd metod, och tillgång till metoder) Involvera närstående och ev vårdgivare (Saunders & Hawton 2013)

Behandlingsaspekter Krisplan (utlösande faktorer för försämring, symptom att iaktta, väg för akutkontakt, läkemedel) Eliminera metoder för suicidhandling Ökat psykosocialt stöd Ev inläggning Fokus på alkohol- eller drogbruk (Saunders & Hawton 2013)

Farmakologiska aspekter Behandla depressiva episoder o Quetiapin, lamotrigin? o Avstå från antidepressiva Stämningsstabiliserande o Litium vs valproat ECT o Vid svår depression (Saunders & Hawton 2013)

Farmakologiska möjligheter att förhindra suicid vid bipolär sjukdom Litium antisuicidalt i flera studier av patienter vid litiummottagningar Randomiserade studier visade lägre risk för suicid vid litium (Cipriani et al 2005, 2013) 2.7 ggr högre suicidrisk vid valproat jämfört med litium (Goodwin et al 2003) Litium monoterapi el kombinerat med valproat visade låg risk för självskada (Geddes et al 2010) Litium alt valproat vid RCT visade samma effekt mot upprepad självskada (Oquendo et al 2011)

2005 Archives of Suicide Research Lithium, within the context of modern care, may well be the best antisuicide pill (Bronisch et al 2005) Antiepisodisk effekt? Serotonerg antiaggressiv effekt? (Ahrens, Moeller-Oerlinghausen et al 2001)

Suicidriskbedömning, samarbete med närstående komplettera kunskap om patienten förstå suicidhandlingen och den egna rollen få kunskap om affektiv sjukdom uttrycka behov av stöd för egen del medverka i vårdplaneringen antecipera ev försämring och suicidhandling

Sammanfattning Noggrann bedömning av suicidrisk Omsorgsfull depressionsvärdering Utarbeta och revidera en krisplan Undanröj om möjligt metod för suicid Observera ev missbruk eller beroende God kontinuitet i kontakten Samarbeta med närstående

Mer att läsa