Vad gör vi åt allt de.a då?

Vad gör vi åt allt de.a då? Jo, vi sä.er mål på interna8onell, na8onell, regional och lokal nivå. Vi 8.ar på några av dessa

FN:s 2- gradersmål Max två graders ökad global medeltemperatur år 2050 i jämförelse med förindustriell >d IPCC anser ab om vi får en ökning av medeltemperaturen som övers>ger 2 grader så får vi så stora klimacörändringar ab vi inte kan överblicka resultaten i form av havsnivåer, biologisk mångfald, extremväder etc. För ab nå målet så måste utsläppen kulminera inom några år och >ll år 2050 behövs en minskning av växthusgaser på upp emot 85% enligt IPCC.

Finns det konkretare mål kopplat 8ll de.a? Kyotoavtalet: 5,2% minskning av CO2- utsläpp 2012 vs. 1990 EU:s 2020- mål: 20% (30%) minskning av CO2- utsläpp 2020 vs. 1990

Källa: Energimyndigheten

Koldioxidutstläpp Sverige 2009 2,50% 8% 17,70% Förbränning industri Trans- porter Bostäder/service 21,50% Värmeverk Övrigt Industriprocesser 7,10% 43,20% Källa: Energimyndigheten

Transportpoli>ska hänsynsmålet: Fossilfri fordonsflo.a år 2030 En bil i Sverige finns kvar i trafik i genomsnib 17 år. Saab 900 Turbo 1995

Transportsektorns bränslen Sverige 2010 0,20% 3,90% 1,30% 8,10% 31,10% Bensin Diesel El 18,30% Bunkerolja Eo 2 5 Flyg- bränsle Naturgas Förnybart 2,40% 34,70% Källa: Energimyndigheten

Drivmedelsförsäljning Sverige 2011 1,40% 2,30% 42,60% Bensin Diesel Fordonsgas E85 53,70% Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Ins>tutet

De förnybara alterna8ven

Biogas Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning. Substrat som kan användas är exempelvis avloppsslam, gödsel, lantbruksgrödor, slaktavfall och matavfall. Såväl tunga som läba fordon kan köras på biogas. De utmaningar som finns är framför allt på distribu>onssidan. Försök pågår ab producera flytande biogas som då kan transporteras i större tankar. Även >llgången på substrat/biogas är i vissa fall en utmaning. I Norrland pågår många satsningar. Biogas Norr är en spindel för dessa. I Skellefå produceras biogas och en gemensam satsning Vännäs/Umeå finns förprojekterad.

Etanol Första genera>onens etanol >llverkas genom ab socker och stärkelse från exempelvis sockerrör, majs, pota>s eller vete får jäsa >ll etanol. Andra genera>onens etanol >llverkas genom ab cellulosa bryts ned >ll socker som sedan får jäsa >ll etanol. Cellulosa är det material som huvudsakligen bygger upp växternas cellväggar och finns i närmast obegränsade kvan>teter. Etanol används som låginblandning i bensin (5%) samt som bränsle E85 för läba fordon och som ED95 för tunga fordon. Det behövs ganska små justeringar på en bensinmotor för ab kunna köras fullt ut på etanol. Etanolens utmaningar ligger i vilken råvara som används då deba påverkar den fak>ska klimateffekten. DebaBen om hur sockerrörsodlingar tränger bort regnskog och matodling har också skadat etanolen. När andra genera>onens etanol är fullt ut testad har vi en enorm poten>al i vår skogsråvara om vi vill använda den >ll det.

El Elmotorn har en mycket högre effek>vitetsgrad än bensin- och dieselmotorer. En elmotor som drivs med grön el (sol, vind & vaben) genererar inga utsläpp. BaBerierna är nålsögat för elbilar och det är här som väldigt mycket forskning just nu genomförs. I dag kan en mindre elbil ha en räckvidd upp emot 15 mil i gynnsamma förhållanden. Större bilar som körs i kallt klimat får dock krafigt begränsad räckvidd. Kostnaden för baberier är också något som än så länge är eb problem. Infrastruktur för laddning behöver förbäbras även om vi i norra Sverige har gob om motorvärmarstolpar. El som bränsle passar sig bäst i mindre fordon för kortare sträckor exempelvis i städer. Undantaget är där man kan skapa en bra laddningsinfrastruktur exempelvis genom trådbundet (tåg, spårvagn) eller genom täta snabbladdningssta>oner (exempel elbuss i Umeå)

DME (Dimetyleter) Svartlut är en restprodukt från massaindustrin. Denna förgasar man så den blir en syntesgas som raffineras >ll metanol och sedan DME (Bio- DME). Bränslet används >ll lastbilar med dieselmotorer som anpassats för bränslet. De förändringar som gjorts är ab stora tankar monterats och eb modifierat bränslesystem plus styrning. Tester har geb mycket posi>va resultat: förarna upplever bilarna som mer kraffulla både vad gäller vridmoment och effekt, de har också lägre ljudnivå och utan par>kelutsläpp. Dessutom eb förnybart bränsle med en koldioxidreduk>on på 95%. Pilotanläggning finns i Piteå och planer på en fullstor anläggning finns i Örnsköldsvik förutsab ab finansiering kan ordnas.

Talldiesel Råtallolja har sib ursprung som biprodukt från massafabriker. Oljan renas och sedan separeras talldieseln från beckoljan. Slutligen raffineras den >llsammans med fossil diesel och RME (rapsmetylester gjort på rapsolja). Den slutgil>ga produkten, talldieseln, minskar de fossila koldioxidutsläppen med hela 16 % under sommarhalvåret och med drygt 5 % under vinterhalvåret. Vinterkvaliteten har en lägre inblandning för ab klara låga temperaturer. Målet är ab kunna få fram en produkt med året- runt- kvalitet och där den förnybara råvaran utgör 20-25%, i dagsläget har sommarkvaliteten 15% talldiesel och 7% RME, vinterkvaliteten har 3% talldiesel och 7% RME. Produkten kan användas direkt i alla typer av dieselmotorer och alla garan>er gäller som vanligt då produkten uppfyller specifika>onerna för svensk miljöklass 1 diesel.

Sammanfa.ning förnybara bränslen Många olika lösningar behövs. Ingen lösning klarar enskilt av ab ersäba de fossila drivmedlen. Olika drivmedel passar >ll olika ändamål beroende av räckvidd, infrastruktur, >llgång etc. El som kommer från förnybara källor är det absolut renaste bränslet och har också en högre effek>vitet än förbränningsmotorer Etanol har olika mycket posi>v klimateffekt beroende på vilket substrat man använder vid produk>on.

Jämförelse av transportmedel Jämförelse av utsläpp av fossil co2 per person vid en resa om 50 mil. Källa: Sweco För de kollek>va transportmedlen (buss, tåg & flyg) har man räknat med ab 2/3 av platserna är upptagna. Med el har man räknat med förnybar el från vind, sol eller vaben.

Vad är det som styr oss då?

Y.erligare några mål

Sveriges 16 miljömål Riksdagen tog 1999 beslut om 16 na>onella miljömål. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet. Precis som övriga mål så saknas dock kraffulla handlingsprogram vilket gör ab när man läser uppföljning så ser man ab flera mål ej förväntas uppnås. Na>onella miljömål som berör snöskotern: Storslagen Yällmiljö här är målen bullerkrav på snöskotrar samt minskade skador på mark och vegeta>on. L Klimatpåverkan minskade utsläpp av växthusgaser, kväveoxider etc. J Frisk lu[ utsläpp av farliga ämnen/lufföroreningar ska inte överskrida lågrisknivåer för ab skydda djur och växter, här pekas bland annat L Alla miljömålen, delmål etc. finns ab läsa om på www.miljomal.nu

Klimat- & energistrategi Västerbo.ens län Alla län har fåb i uppdrag ab ta fram / uppdatera sina regionala klimat- & energistrategier och leverera in dem >ll Energimyndigheten under 2012. Det är eb samarbete mellan kommuner, regionala organ, universitet och organisa>oner. I det förslag som finns >ll strategi för VästerboBens län kan man bland annat läsa följande: Människor, företag och organisa>oner bidrar ak>vt >ll ab förbäbra den globala klimatsitua>onen sam>digt som det skapas ökade inkomster, fler jobb och nya företag Hållbart resande/energieffek8va transporter investera i bilar & arbetsfordon som kan drivas med förnybart bränsle Hållbar näringsliv/affärsdriven miljöutveckling utveckla och driva miljövänliga transportlösningar/paket inom besöksnäringen, miljöcer>fiering av företag Hållbar natur- & kulturmiljö - ta fram landskapsstrategier för hållbart nybjande och bevarande av områden med höga natur- & kulturvärden Mer informa8on på: www.lansstyrelsen.se/vasterbo.en

Om alla dessa mål finns Vad är då kruxet? Världens ledare kan inte komma överens om vad, vem, när och hur man ska lösa problemet. De flesta mål saknar därför kraffulla och bindande åtgärdsprogram. - De som har orsakat utsläppen ska stå för dem - Vårt folk har räb >ll samma välfärd som ni i väst - Om vi inte får handling nu så förstörs vårt land - Kostnaderna ab ställa om är så stora

Vi har lösningarna om vi prioriterar resurserna!

Vi har resurserna om vi gör prioriteringarna! Vilket är ungefär en å.ondel av den årliga militärbudgeten i världen. Enligt Lester Brown behövs utöver de satsningar som görs idag ca 190 miljarder USD i y.erligare satsningar för a. ställa om 8ll en hållbar värld.

Sverige och Norrland har en stor poten8al!

Råvara!

Energi!

Kunskap!

Vad behöver vi mer? Ø Individer som har kunskap och mo>va>on ab göra bra ak>va val i livet Ø Poli>ker som vågar ta obekväma beslut >ll förmån för hållbar samhällsutveckling Ø FortsäBa ab utveckla ny grön teknik som kan spridas globalt Ø FortsäBa ab effek>visera energianvändning i alla dess former Ø Minska ned på konsum>on och transporter totalt seb Ø Diskutera begreppen >llväxt, välfärd, solidaritet, lycka etc. i skolan, på jobbet och hemma