KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna



Relevanta dokument
Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Infectious diseases in a changing climate. Steningevik, Märsta, Dec 10 th 2012,

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Pandemi hur kan vi förbereda oss?

Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, /1

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning

Smittspridning och klimat

SMITTSKYDD FÖR DJUR OCH MÄNNISKOR

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker

Hund med rätt att vårda, vårdhund

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

Växtodling i ett förändrat klimat

Riskhantering av EHEC hos djur

Beredskap mot utbrott av infektionssjukdomar som sprids mellan människor och djur

Antibiotikaresistens uppkomst och spridning

Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat. Redovisning av ett myndighetsgemensamt

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Utbildningsmateriel gällande djursjukdomar som med lätthet sprider sig för användning vid husdjursutbildning

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Samverkan mellan läkare och veterinärer

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Internationella hälsoreglementet och underrättelseskyldighet. Stayesh Abdollahi Enheten för beredskap och krishantering

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Exotiska och nya infektioner i Sverige

Klimatförändringar i Blekinge konsekvenser och anpassning

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Nöd- & Karantänshamn 2015 Helsingborg

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Svensk författningssamling

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA.

Livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat, -möjligheter och risker

Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Bilaga 15. Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Salmonellaodling Individuella prover som poolas på laboratoriet

Dagordningspunkt Punkt 6

Kryptosporidier hos människor och djur. Charlotte Silverlås Leg vet, DVM Biträdande statsveterinär Statens Veterinärmedicinska Anstalt, UPPSALA

Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010!

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Klimatförändringen vad händer med djurhälsan?

Övervakning parasiter i hästbesättningar

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/

Lunginflammation och vaccinering

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Matning av vildfåglar på Strömmen - svar på skrivelse från ordföranden Jan Valeskog (s)

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Värt att veta om antibiotikaresistens

Charlotte Norrman-Oredsson Ordförande i Svenska Ägg.

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Oönskade ämnen i slam smittämnen.

Influensa och campylobacter i Kambodja. Smittspridning mellan människor och djur

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 75

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Hur mår miljön i Västerbottens län?

1. Förkylning. X. Ringorm. 2. Kvarka

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

Smittämnen och antibiotikaresistens i slam

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Nyheter med mera från länsveterinärerna

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

INFEKTIONSSJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14

Lunginflammation och vaccinering

SVA VET. tema: Klimatförändring Nummer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Olovligt utsatt karp kan smitta. Anders Hellström, Statens veterinärmedicinska anstalt

Klimatförändringens påverkan på zoonoser och infektionssjukdomar av betydelse för animalieproduktionen i Sverige

årsredovisning 2010 Statens veterinärmedicinska anstalt

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Sjukdomsrapportering. statens veterinärmedicinska anstalt

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Vad kan finnas under ytan?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Presentation av regelverk

Transkript:

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se

FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar hos djur 1. zoonotisk smitta till människa 2. minskad livsmedelsproduktion 3. djurlidande

Hur påverkar ett förändrat klimat de smittsamma sjukdomarna? Inre miljö : 38-39 C Yttre miljö -Vektorer och reservoarer Vatten, mark

ÖVRIGA FAKTORER Människors resande Import av livsmedel och andra varor Antibiotikaresistens Minskad biodiversitet Påfrestningar på avloppssystem Ökat kretslopp av näringsämnen Förändrad djurhållning

ZOONOSER i fokus Många är klimatberoende Svårare att bekämpa än artspecifika sjukdomar

Stafetteffekten En kompetent vektor utvidgar sin utbredning och påträffar en kusin som då också börjar fungera som vektor. Smittan kan då snabbt spridas inom ett större område. Utspädningseffekten Artrikedom är naturens skydd mot stora utbrott av infektions-sjukdomar. Smittan fördelas till såväl resistenta som mottagliga arter.

KONKRETA EXEMPEL Kor vid Kvismaren Mjältbrand Bluetongue Campylobacter Leverflundra

Food security eller food safety eller både och? Vattenskydd eller lantbruk Kretslopp av näringsämnen eller hygien

Åtgärder beslutet tas oftast lokalt! Besluten tas ofta lokalt! Vem äger frågorna? Och vem äger kompetensen?

Sammanfattande klimatrisk-konsekvens-bedömningför infektionssjukdomar hos djur i Sverige Mycket starkt samband 5 BORRELIAINF:- fästing ALGTOXIN-vatten ANAPLASMOSfästing; febersjd BABESIOS-fästing; malarialiknande sjd Ur Klimat-och sårbarhetsutredningen, Bilaga om Hälsokonsekvenser för människor och djur. SOU 2007:60, Bilaga B 34 Starkt samband Medelstarkt samband Svagt samband Mycket svagt samband Klimatkoppling i Sverige 4 3 MJÄLTBRAND- bete/ inandning/ foder; 2dödlig akut febersjd 1 CRYPTOSPORIDIUM- INF. - mat/vatten; diarrésjd FODERBOTULISMandningsförlamning LEPTOSPIRAINF. gnagare; febersjd HARPEST- mygga; dödlig sjd, bölder GIARDIAINF.- mat/vatten/kontakt smitta; diarrésjd LISTERIAINF.- jord/bete; missfall, symtom fr centrala nervsystemet FÅGELINFLUENSA kontakt smitta; dödlig febersjd STELKRAMP jord; dödlig sårinfektion CAMPYLOBACTER- INF. mat/vatten; diarrésjd VTEC- mat/vatten/bete; ger smittbärare SALMONELLAINF.- mat/vatten; ger smittbärare FRASBRAND bete; akut dödlig febersjd BLUETONGUE svidknott; dödlig sjd VISCERAL LEISHMANIASIS*- mygga; febersjd WEST NILE FEBER*- mygga; febersjd, neurlogiska symtom PARATUBERKULOSbetesmark/gödsel; dödlig dödlig hjärninflammation EEE/WEE/VEE*- mygga; tarmsjd RIFT VALLEY NÖTKREATURSTBC- FEBER*- mygga/ inandning/bete; dödlig luftburen; hemorragisk lungsjd feber USUTU VIRUS- mygga; AFRIKANSK inre organ förstörs, död HÄSTPEST* svidknott; dödlig febersjd 1 2 3 4 5 Konsekvens för hälsoläget i Sverige Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala Risk vid klimatförändring: Mycket Hög Risk Hög Risk Medelhög Risk Låg Risk Mycket Låg Risk

FRAMTIDEN - globala förändringar Befolkningsökning globalt + minskad matproduktion Ökat behov av inhemsk matproduktion OIL PEAK passerad? ökade bränslekostnader + lokal bränsleproduktion (biogas?) MINSKAD globalisering??

Vad kan vi göra? Varför prata om risker och hot hela tiden? FORSKNING BEREDSKAP VETERINÄR SERVICE KOMMUNIKATION

Genetisk variation Genetisk variation hos husdjuren -> Ökad chans att utveckla motståndskraft, anpassning till nytt klimat LANTRASER Vilt kan å ena sidan fungera som reservoar för smittämnen, men även spä ut ut dem, och vilda djur har ofta högre motståndskraft mot smittämnen

VISIONER!