Kilafors bangård kapacitetsåtgärder

PM GESTALTNINGSPROGRAM Kilafors bangård kapacitetsåtgärder Bollnäs kommun, Gävleborgs län Granskningshandling 2014-01-13 Diarienummer: TRV 2013/8445

Titel: PM Gestaltnings program, Kilafors bangård kapacitetsåtgärder, Granskningshandling Utgivningsdatum: 2014-01-13 Utgivare: Trafikverket Marianne Hansson, projektledare Distributör: Trafikverket, 801 05 Gävle, Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 2

1. Innehåll 1 Gestaltningsprogram... 5 1.1 Sammanfattning...5 1.2 Inledning...6 1.3 Övergripande mål och riktlinjer...7 1.4 Landskapsanalys...8 1.5 Framträdande landskapselement...14 1.6 Förslag för gestaltningen...15 1.7 Drift och underhåll...23 1.8 Rekommendationer inför fortsatt arbete...23 1.9 Referenser...26 3

4

1 Gestaltningsprogram 1.1 Sammanfattning En järnvägsplan ska tas fram för bangården i Kilafors, Bollnäs kommun. Detta gestaltningsprogram ingår som en del i järnvägsplanen. Bangården är belägen i Kilafors tätort, i intilliggande odlingslandskap och vid Kilafors bruksmiljö. Gestaltningsåtgärder för Kilafors bangård bedöms behöva ha hög bearbetningsgrad; Stationsnära lägen där järnvägen är exponerad för många människor. Här krävs anpassning för att ett flertal människor passerar i promenadtakt. Bankar och slänter ska så mycket som möjligt anpassas för att harmoniera med landskapet och broar och andra anläggningar ska ha en medveten gestaltning. Sträckan genom Kilafors tätort och vid Kilafors herrgård samt Kilåns dalgång utpekas som kritiska områden. Allén in till Kilafors herrgård ska bevaras och skyddas trots att dess funktion som entré tas bort. I programmet lyfts utblickarna vid odlingslandskapet i norra och södra delen fram. Bruksmiljön vid Kilafors herrgård är känslig och behöver specialanpassningar liksom området kring järnvägsstationen i Kilafors. Bulleråtgärder planeras in med bullerskärmar genom tätorten och kombinerad bullervall/bullerskärm i odlingslandskapet. I herrgårdsmiljön (herrgården har inga bulleråtgärder) utförs fönsteråtgärder i första hand. Stor vikt ska läggas vid utformning av bulleråtgärder, vägport och nytt teknikhus Gestaltningsmål som tagits fram i projektet: Utformningen ska anpassas till omgivande landskap och naturtyp med en hög bearbetningsgrad. Utformningen ska ta hänsyn till de boende i Kilafors och ge en positiv upplevelse för tågresenärer. Kilafors bruksmiljö ska hanteras med omsorg. 5

Figur 1. Bangården norr om Björnnäsvägen. Kilafors tätort på västra sidan och skogsmark på östra sidan. 1.2 Inledning 1.2.1 Bakgrund och syfte Trafiken på Ostkustbanan bedöms öka och för att minska andelen tung godstrafik på sträckan mellan Söderhamn och Gävle, till förmån för tät, snabbgående persontrafik med slutstation söder om Gävle, kommer trafiken att ledas över till Norra stambanan via Söderhamn V till Kilafors och därefter vidare söderut. En ombyggnad av Kilafors bangård förbättrar kapaciteten på banan vilket kan leda till bibehållen eller minskad restid på banan, trots ökad trafik. Ombyggnaden av bangården förbereds så att den i framtiden kan ansluta mot planerat dubbelspår mellan Kilafors och Holmsveden. Bangården byggs om inne på befintlig bangård och anpassas till 750 m långa tåg. I samband med att bangården byggs planeras en ersättningsväg in som passerar i en vägport under järnvägen. Den ersätter plankorsningarna vid Bruksallen och Björnnäsvägen. Ersättningsvägen ingår inte i fastställelse för järnvägsplan utan kommer att ingå i ny detaljplan för området. Järnvägsplanen har föregåtts av flera utredningar: Arbetet med systemhandling för Kilafors bangård är under bearbetning. Förstudie Kapacitetshöjande åtgärder, Kilafors-Holmsveden slutfördes i oktober 2010. Järnvägsplanen omfattar de delar som ingår i järnvägsanläggningen, bankar, broar, sidoanläggningar och bullerskydd. 6

1.2.2 Gestaltningsprogram Detta gestaltningsprogram ingår som en del i Trafikverkets järnvägsplan för Kilafors. I järnvägsplanen kan gestaltningsprogrammet ses som ett utformningsprogram ett säkerställande av arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter, och som underlag för detaljprojektering. Konkreta riktlinjer ska ges för banans olika delar. Samtidigt som det är ett dokument, så är det en arbetsmetod att komma fram till och förmedla en samsyn på hur järnvägsmiljön slutligen ska se ut. Enligt lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649) ska en estetisk utformning eftersträvas vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg. Lagen säger också att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden. 1.3 Övergripande mål och riktlinjer 1.3.1 Övergripande mål med projektet Ett urval från förstudien: Driftplatser ska klara tågmöten med 750 m långa tåg med samtidig infart och 40-övervakning, vilket innebär att två tåg ska kunna mötas inne på station med fart. Speciell hänsyn ska tas till värdefull kulturmiljö. Enligt förstudiens kapitel om gestaltningsfrågor ska åtgärder för landskapsanpassning göras enligt följande prioriteringar: 1 Hög bearbetningsgrad: Stationsnära lägen där järnvägen är exponerad för många människor och vid passage av särskilt viktiga områden. 2 En normal bearbetningsgrad: Där järnvägen är exponerad på håll eller för ett fåtal människor. 3 Låg bearbetningsgrad: Där järnvägen går i terräng som döljer järnvägen eller i landskap där inga människor vistas. Kilafors bedöms tillhöra punkt 1; Hög bearbetningsgrad. Det innebär att slänter och bankar så mycket som möjligt anpassas för att harmoniera med landskapet och att broar och andra anläggningar har en medveten gestaltning. I förstudien pekas ingången till Kilafors bangård och passagen förbi Kilafors ut som extra viktiga. Sträckan vid Kilafors herrgård och Kilåns dalgång utpekas som ett kritiskt område. 1.3.2 Trafikverkets mål för gestaltning Som riktlinjer för utformningsarbetet används i detta projekt delar av den arkitekturpolicy som antogs av Banverket för gestaltning i järnvägsprojekt. 7

Järnvägen ska erbjuda positiva upplevelser God järnvägsmiljö i stad och landskap Klotterfri järnvägsmiljö 1.3.3 Gestaltningsmål i projektet Objektsspecifika gestaltningsmål har framarbetats för projektet. Utformningen ska anpassas till omgivande landskap och naturtyp med en hög bearbetningsgrad. Utformningen ska ta hänsyn till de boende i Kilafors och ge positiv upplevelse för tågresenärer. Kilafors bruksmiljö ska hanteras med omsorg. NORRA STAMBANAN, KILAFORS Sträckan Ockelbo-Kilafors började byggas 1869. Sträckan öppnades för tågtrafik 1878. Kilafors station lades på mark som skänktes av Kilafors bruk, därav namnet. Kring stationen byggdes sedan Kilafors stationssamhälle upp. 1.4 Landskapsanalys 1.4.1 Översiktlig beskrivning av området Naturgeografiskt ligger området i skogsklädd, vågig bergkullterräng. Kilafors ligger i Ljusnans dalgång, dominerat av det låglänta älvdalslandskapets odlingsbygder, omgärdad av barrskogsklädda berg. Dalgången rymmer värdefulla miljöer avseende det rörliga friluftslivet och kulturmiljövården. Området ligger under högsta kustlinjen intill sjön Bergviken som är en del av Ljusnan. Kilån rinner genom södra delen av området och mynnar i Bergviken vid Kilafors herrgård. Platsen för bangården är belägen intill tätorten Kilafors och avslutas söderut vid Kilafors herrgård och bruksmiljö. Järnvägen utgör en barriär och avgränsar tätorten österut. Kilafors har en befolkning om drygt 1000 personer och här finns service såsom skola, dagligvaror, apotek och hälsocentral. Norr om järnvägsstationen finns ett område med industrier. Vid Kilafors bruk korsar järnvägen den gamla entrén till herrgården och en bit åkermark. Herrgården med planteringar av mestadels ädellöv (lönn, lind, alm och ek), bruksbostäder och andra lämningar ligger öster om järnvägen. Väster om järnvägen breder odlingsmarken ut sig med fina utblickar. Väg 83 och järnvägen splittrar upp delar av odlingsmarken. 8

Bangården ligger inom riksintresse för Ljusnans dalgång avseende friluftsliv och riksintresse för Ljusnan mellan Färila och Bergvik enligt Miljöbalken MB 4:2 och 3:6. 1.4.2 Landskapskaraktärer Områden som järnvägen passerar kan delas upp i olika typer av landskapstyper med skiftande karaktärer och egenskaper. Aktuell sträcka är varierande med både skog, odlingsmark, tätort, industri och bruksmiljö. I arbetet med mötesstation Kilafors har två huvudkaraktärer identifierats: Tätort och trädridå samt Bruksmiljö vid odlingslandskap. 1.4.3 Tätort och trädridå Tätorten Kilafors har växt fram under lång tid. Orten har en blandad bebyggelse med olika ålder och karaktär. Bebyggelsen är koncentrerad till järnvägens västra sida medan östra sidan har en annan karaktär med en ridå av blandskog och sly där man i norr, vintertid, kan skönja bakomliggande åkermark. Ingen närliggande bostadsbebyggelse finns på den östra sidan. Sträckan upplevs som sluten och väl avgränsad av skogen och bebyggelsen. Fd stationsbyggnaden är hjärtat i Kilafors och har stor betydelse för Kilafors som stationssamhälle. Den består av en nyrenoverad träbyggnad i röd och varmgul kulör och är omgärdad av större lövträd. Den ligger placerad i förlängningen av en av Kilafors huvudgator i en axel från väg 83. Kring stationen finns handel, parkeringsytor, cykelparkering och inne i huvudbyggnaden ett café. Enligt detaljplanen för området planerar bygdeföreningen Hanebo framtid in en scen norr om alternativt söder om järnvägsstationen. Övriga hus, parallellt med järnvägen, består av trähus i mestadels faluröd kulör. Järnvägen bildar ett brett landskapsrum förbi tätorten och utgör en barriär. Nyckelkaraktärer: Centrummiljön vid järnvägsstationen. Figur 2. Det flacka odlingslandskapet är väl avgränsat av skogsklädda höjder. Eken vid väg 83 och ekonomibyggnader med silos utgör landmärken i landskapet. 9

Bru Fo Kilbygatan Skolgatan Ren Sågverk 0 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 km Vy mot Hanebo kyrka Kraftledning Serviceväg Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Karta landskapsbild norra delen Hambergs Träind. Hambergsvägen Energivägen Enbacksvägen Industrivägen Mekanisk industri Ny sträckning och vilplan hambergsvägen Furuvägen Service- Sågstigen Bullerskärm Nytt teknikhus Magasinsvägen Tvärstigen Hällagatan Utblick mot berg Stationsgatan Järnvägsstation Hambogatan Polgatan Kilafors Riksväg Åkervägen Skola Figur 3. Landmärken, utblickar, viktiga landskapselement, vegetationskant samt landskapets karaktärer inom järnvägsplanens norra del. 10

Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Skjutbana Skola Kilbygatan Skolgatan Parkstigen Bullerskärm TECKENFÖRKLARING Landmärke plangräns Utblickar från bangård Viktiga landskapselement 1 Tätort och trädridå Motorbana 2 Bruksmiljö och odlingslandskap Karta landskapsbild södra delen Hummelvik Björklundsvägen Polgatan Vegetationskant Tuppen Korsning stängs Björnnäsvägen Reningsverk Bullervall med skärm Masugnsgatan Bruksgatan Smedjegatan Kaffebacken Bruksallén Ekonomibyggnader Kilafors Riksväg Ersättningsväg Ny vägport Bruksallén Korsning stängs Kilafors herrgård Hyttområde Rabo 0 0.05 0.1 0.15 0.2 0.25 km Kilån Eken Sör Sibo Riksväg Hammarområde Figur 4. Landmärken, utblickar, viktiga landskapselement, vegetationskant samt landskapets karaktärer inom järnvägsplanens södra del. indus Trä- 11

1.4.4 Bruksmiljö och odlingslandskap Området i södra delen, väster om järnvägen, består av odlingslandskap, koncentrerad till Kilåns dalgång. Kilåns utlopp till Bergviken har sedan länge varit viktig för bygden med vattenkraft till kvarnar och till Kilafors bruks stångjärnhammare som anlades kring 1720. Kilåns dalgång består av ett flackt landskap och avgränsas av skogsklädda berg. Odlingsmarken har lång hävd och ett stort miljövärde. Området betecknas som ett värdefullt odlingslandskap. En stor bondgård med silo dominerar utblicken västerut. På östra sidan om bangården ligger Kilafors bruksmiljö med herrgård och byggnader som minner om tidigare verksamheter. En allé av ädellövträd av blandad kvalitet leder från väg 83 in till herrgården. Axeln förstärks något av belysningsstolpar och flaggstänger. Alléns start markeras av en pampig ek i gott skick som står som solitär och ett landmärke. Allén är biotopskyddad. Vid spåret mot Söderhamn V, nordost om Kilafors, breder odlingslandskapet ut sig med fina utblickar mot Kesen, en del av Bergviken. Nyckelkaraktärer: Herrgårdens allé till väg 83. Bruksmiljön med tillhörande herrgård. Utblickar mot odlingslandskapet och ekonomibyggnader. Skogsbrynet vid Kilån. Utblickar mot odlingslandskapet och Bergviken nordost om Kilafors. 1.4.5 Bebyggelse Området har haft bosättningar sedan järnåldern men Kilafors tätort växte fram vid järnvägen och järnvägsstationens anläggande. Bostadshusen i Kilafors är av blandad ålder och karaktär. Husen närmast järnvägen består av mestadels en- och flerbostadshus i trä och vänder sin baksida mot järnvägen. Framsidan Figur 5. Karaktär bruksmiljö och odlingslandskap: Kilafors herrgård. 12

Figur 6. Karaktär tätort och trädridå: Vy från järnvägen mitt emot industriområdet. En gles trädridå avgränsar utblickar över odlingslandskapet. Figur 7. Karaktär tätort och trädridå: Kilafors centrum med Fd stationsbyggnaden. Vy längs med Polgatan söderut. Figur 8. Karaktär bruksmiljö och odlingslandskap: Allén och bakomliggande utblickar vid Kilafors herrgård. 13

vetter mot parallellgatan Polgatan. Närmare järnvägsstationen består bebyggelsen av byggnader avsedda för handelsändamål. I norr ligger ett industriområde. Kilafors bruk grundades i och med att stångjärnshammaren byggdes. Kol till bruket producerades i omkringliggande skogsmark. Bruket lades ned 1895 och företaget ändrade produktionsinrikting. Nuvarande herrgårdsbyggnad är från 1930-talet men vissa byggnader i området är av äldre snitt. Området är en kulturmiljö som visar på organisationen för ett järnbruk från 1700-tal. Kilafors bruksherrgård har tidigare varit öppen för konferensverksamhet, restaurang och hotell. Verksamheten är idag av mindre omfattning och inriktad på event och restaurangen är inte öppen dagligen för allmänheten. På bruksområdet finns bostadshus av olika ålder och karaktär. Bullerutredningen som gjorts i arbetet med järnvägsplanen visar att en stor del av bebyggelsen vid bruksmiljön samt inne i Kilafors tätort utsätt för buller som överskrider riktlinjerna. Inga bullerskärmar/vallar finns idag. 1.5 Framträdande landskapselement Förutom de olika karaktärerna som landskapstyperna utgör finns andra viktiga drag som är utmärkande för landskapet. Landmärken som exempelvis kyrkor, berg och kraftledningar känns igen och underlättar orienterbarheten. Landmärken och utblickar ger variation för resande: Tuppen vid väg 83 Utblickar mot Hanebo kyrka vid övergång Hambergsvägen Kilafors järnvägsstation Den stora eken och allén in till Kilafors herrgård. Utblickar över odlingslandskapet och skogsbrynet vid Kilåns dalgång. De stora ekonomibyggnaderna och silo vid väg 83. Utblick över bergen söderut från hållplatsen vid järnvägsstationen. Figur 9. Tuppen vid väg 83. Foto från Bollnäs kommuns hemsida. Utblick över odlings- 14

landskapet vid spåret mot Söderhamn V. Kraftledning vid spår mot Söderhamn V. 1.5.1 Kvalitéer och värden Järnvägen upplevs från två olika perspektiv, den som ser järnvägen i sin boendemiljö och den som reser med tåg. För resenären är upplevelsen till stor del beroende på hastigheten och avståndet till det man ser. Vid höga hastigheter är det svårt att uppfatta det som ligger i järnvägens närområde, det bara flimrar förbi. Resenären När tår stannar eller åker sakta förbi Kilafors bangård så kommer resenärer se och uppfatta mycket av närområdet. Hänsyn till det bör tas vid utformningen av anläggningen. Figur 10. Fd Kilafors järnvägsstation. Kringboende Järnvägen och järnvägsstationen är en del av Kilafors centrum och dess helhet. Många människor passerar varje dag. Järnvägsstationen är en välbesökt mötesplats med café och en viktig knutpunkt som man passerar för att ta sig till perrong eller rör sig längs med Polgatan. Polgatan och tuppen vid väg 83, bildar en naturlig gräns mellan odlingslandskap och tätort. Här börjar Kilafors. 1.6 Förslag för gestaltningen 1.6.1 Övergripande idéer Kilafors bangård kommer att följa befintlig järnvägssträckning men justeras i bredd. En ersättningsväg och vägport kommer byggas mellan bruket och Kilafors. Särskild omsorg om järnvägsslänter och bankar bör tas vid Kilafors herrgård med dess känsliga kulturmiljö samt vid den ersättningsvägen där många passerar. Då entrén till herrgården kommer tas ur bruk riskerar dess historiska värde och tydliga axel med allé försvinna. Ett viktig Figur 11. Utblick mot Hanebo kyrka i norr. 15

gestaltningsmål är att axeln ska finnas kvar trots att entréfunktionen försvinner. Vägen och vägporten bör anpassas till sin omgivning i möjligaste mån. Gränsen för Kilafors tätort som idag upplevs gå i linje med Björnnäsvägen kommer förflyttas och splittras visuellt. Detta gör att karaktären Tätort och trädridå dras längre söderut. Figur 12. Utblick söderut mot skogsklädda berg. 1.6.2 Bullerskydd Bullerskärmar och bullervallar ger begränsade utblickar för resenären och även kringboende men skyddar samtidigt de boende från bullret och hejdar eventuellt förbjuden passage över spår. Vallar och skärmar förstärker barriäreffekten som järnvägen utgör. Då vissa tåg stannar vid perrong bör omsorg om skyddet tas på sidan mot järnvägen. Skärmen kommer ses av resenärer både när tåget saktar in, stannar och åker vidare. Mot bebyggelsen bör alltid omsorg visas då detaljerna uppfattas väl av de boende. Riktlinjer för bullerskärm i karaktären Tätort och trädridå: Bullerskärmar hindrar utblickar men ger inte så stor skillnad från idag då motstående sida av järnvägen består av en hög trädridå som begränsar utblickarna. De höga träden i bakgrunden tar ned skalan på skärmen. Bullerskärmarna ska utformas med en enkel och enhetlig form i stil med omgivningens dominerande färg och material. Bullerskärmen ska bearbetas på bägge sidor för att mot järnvägssidan markera tätortskaraktär och mot bostadshussidan skapa en trevlig boendemiljö. Befintliga träd och buskar behålls i möjligaste mån för att dämpa den visuella påverkan från bullerskärmen. Riktlinjer för bulleråtgärder i karaktären: Skärmens början och slut utformas med successiv avtrappning eller genom att ansluta till terräng eller byggnader. I Kilafors föreslås skärmen ansluta mot nytt teknikhus, norra sidan stationen. 16

Skärmen utformas i trä och målas med slamfärg, kulör falurött. Maxhöjd 2,5 m ovan rälsöverkant och bör om möjligt hållas lägre ur landskapsbildssynpunkt. Bullerskärmens yta på bägge sidor ska vara bearbetad med lister/förskjutningar för reliefverkan. Se exempel. Figur 13. Exempel bullerskärm Furuvik. En mer detaljerad skärm som passar mot hussida. Figur 14. Olika segment som tillsammans skapar reliefer lämpligt för järnvägssidan. Exempel Träguiden. Figur 15. Glas ger ljusare intryck och upplevs tryggare då man ser vad som finns bakom skärmen. 17

Buskar och träd kring skärmen av god kvalitet ska bibehållas och skyddas vid entreprenadskedet (både grenverk och rötter). Bullerskärmens ska ha en täckbräda som är lutande med droppnäsa alternativt kläs med plåt. Figur 16. Kombinerad vall och skärm upplevs lägre än enbart skärm. Bild från Hela vägen. Där skärmen passerar järnvägsstationen ska flänsar med glas passas in då det ger en tryggare miljö och bildar en koppling mellan orten Kilafors och hållplatsläget. Särskilt viktigt vid avslut bullerskärm, mellan hållplatsläge och järnvägsstationens parkeringsplats. Bullerskärmens utförande kring järnvägsstationen ska detaljstuderas för att minska negativ påverkan. Gestaltningskompetens ska finnas med vid framtagande av detaljer kring bullerskärmen. I karaktären Bruksmiljö och odlingslandskap ska bullerskydd i första hand utgöras av fönsteråtgärder då vallar och skärmar försämrar och tar bort värdefulla utblickar. Om det inte är möjligt att göra avsteg så ska i andra hand, terränganpassade bullervallar användas i kombination med bullerskärm där det är trångt om utrymme. Planteringar kommer behövas för att förankra skärm och vall till terrängen. Totalhöjd 4 m Komplettera med ny vegetation Behåll befintlig vegetation >1:3 Rundad släntfot och släntkrön Figur 17. Riktlinjer bullervall i karaktären Bruksmiljö och odlingslandskap. Bredden på vall får gärna varieras. 18

Riktlinjer för bulleråtgärder i karaktären: Utgörs kring herrgården i första hand av fönsteråtgärder för att inte inverka negativt på allén och herrgårdsmiljön. Bullervallar ska anpassas till terräng så den upplevs naturlig. Plantering ska ske för att förankra bullervallen i terrängen. Plantering får ej ske på bullervallens topp, det förstärker vallens höjd. Vegetationen ska efterlikna omkringliggande vegetationstyp. Bullervallen ska minst ha lutning 1:2 men behöver då erosionskyddas. Vegetationen på västra sidan om Bruksgatan sparas i möjligaste mån. Bullerskärm ska utformas i enlighet med den för karaktären Tätort och trädridå. Totalhöjd bullerskärm och vall ska vara 4 m. 1.6.3 Murar och broar Vägporten i projektet ska byggas vid sektion 299/525. Den ska utformas som en plattramsbro med vinklade vingar. Vägporten har en fri öppning om 10 m och en minimihöjd om 4,7 m. Utformningen riskerar att ge en sluten genomgång som upplevs mörk särskilt för gående och cyklister och barn som ska till sin skolskog. Öppningsbredd och formen på frontmur/vingar kan bidra till ett mer öppet och välkomnande intryck. Gång- och cykelvägen ligger på stödmur ovanför bilvägen inne i vägporten vilket delar upp ytorna mellan trafikslagen. Samtidigt bidrar det till att de som går och cyklar får lågt i tak. Vägporten har en känslig placering intill ett värdefullt odlingslandskap och Kilafors bruk. Figur 18. Illustration över ny vägport. Bron är utformad som en plattramsbro. För en välkomnande upplevelse utformas vingarna vinklade utåt och med friser. 19

Riktlinjer för vägport: Indirekt och slagtålig belysning som inte bländar. Broväggar och vingar utformas med friser/reliefer vilket minskar klotter och ger en omhändertagen utformning. Detta kan associera till skolskogen, tuppen (Hanebo sockenvapen) eller Kilafors bruk. Friser får gärna utformas i samarbete med Kilafors skolbarn. Slänter ska ha den lutning att de kan kläs med gräs för att ansluta till om kringliggande landskap. Krosslänter ska undvikas. Taket i tunneln målas vitt för att ljusa upp passagen. Brovingarna ska vinklas utåt i ca 45 grader. Figur 19. Vitt tak, friser och behandling av betongen samt trä visar på omsorg om utformningen. Figur 20. Exempel på friser från Bollnäs resecentrum. Figur 21. Exempel med betongfris. Ett förslag är att skriva ned brukets historia. Bildexempel från betongfirman S:t Eriks. 20

1.6.4 Vegetation Ny vegetation bör ansluta till den befintliga miljön för att påskynda etablering av naturlig vegetation. Påverkad mark så som nya slänter, erosionsskyddade slänter och bankar ska, där det är tekniskt möjligt, täckas med avbaningsmassor av jord från liknande naturtyp. Massor från platsen som bedöms som erosionskänsliga får inte användas. I ytor kring jordbrukslandskapet får gräs sås in för en snabbare etablering. Träden vid allén in till Kilafors herrgård får inte påverkas negativt av järnvägsåtgärderna. Det är olämpligt att använda ytorna vid allén som uppställningsplats då det kan påverka trädens rotsystem negativt. Tårtbitarna av odlingsbark mark mellan väg 83 och förlängningen av Polgatan kommer att bli för små att odla på för moderna jordbruksredskap. Dessa ytor måste på annat sätt hävdas för att hållas öppna och se välskötta ut. Hörnet Björnnäsvägen och järnvägen planteras med fördel igen så att bullervallar eller skärmar döljs från väg 83. Erosionsskydd ska täckas med magra avbaningsmassor från samma vegetationstyp som på platsen. Slänter täcks med avbaningsmassor upp till 1,3 m under rälsunderkant. Allén vid infarten till Kilafors herrgård ska skyddas i entreprenadskedet. Både grenverk och rotsystem ska skyddas. Rötter som påverkas av markarbeten ska renskäras vid närmsta rotförgrening med välslipad såg eller sekatör. När grenverk och eller rötter måste beskäras ska det utföras fackmannamässigt av utbildad personal. Dungen mellan Bruksgatan och järnvägen sparas och skyddas i entreprenadskedet. Slänter längs spåret mot Söderhamn V bör utformas flacka och odlingsbara. 1.6.5 Bankar och slänter Eventuella överskottsmassor används i järnvägsbankar och dess anslutningar mot omkringliggande mark. Släntkrön och släntfot ska vara mjukt rundade för bästa landskapsanpassning. Järnvägen kommer bli mer markerad då nu vegetationsklädda slänter kommer bli en krossklädd järnvägsbank. Överblivna massor hanteras så att morän läggs på morän och lera på lera. Alla upplag hänvisas till skogsklädda delar och återplanteras. Om bullervallar uppförs kan massorna användas där. Slänterna mot Hambergsvägen nya sträckning samt intilliggande serviceväg ska vara så flacka som möjligt så att odling möjliggörs fram till stödkant. Avba- 21

Figur 22. Skillnad mellan rundad slänt och skarp slänt. Exempel från vägmiljö. Ur Hela vägen. Den skarpa slänten är mer markant i landskapet. ningsmassor från platsen ska användas för att mildra påverkan på landskapsbilden. 1.6.6 Linjeföring Förlängningen av Polgatan under järnvägen skär ner i åkermarken i en vid båge och går genom vägporten till bruksområdet. Vägen har inte samma form som den befintliga med kantig rutnätsstruktur. Den kommer upplevas avvikande och ny. För att mildra påverkan bör slänter sås in med gräs. Hambergsvägens nya sträckning, som går på bank, kommer inte vara anpassad till terrängens naturliga höjder och bryter onaturligt den odlingsbara sänkan som dominerar odlingsytorna. Vägen kommer upplevas framträdande. Utblickarna ned mot Bergviken kommer att begränsas. För att mildra påverkan ska slänter kläs med avbaningsmassor och göras odlingsbara. 1.6.7 Jordskärningar Järnvägen skär ned i terrängen i södra delen vilket gör att påverkan på omgivningen minskar. 1.6.8 Trumma Befintliga trummor kommer att förlängas i befintlig läge. Trumändar ska snedkapas för bästa landskapsanpassning. 1.6.9 Utrustning Siktlinjen i allén från herrgården ut till väg 83 ska bevaras och hållas ren från utrustning såsom kontaktledningsstolpar, belysning, stängsel m.m. Då karaktären Tätort och trädridå kommer börja längre söderut än dagen situation, kan exempelvis en flytt av landmärket tuppen ytterligare betona detta. På så vis skulle landmärket få en mer fristående position och tydligare ses från vägen. Då krävs att grönytorna runtom sköts kontinuerligt. 22

Kontaktledningsstolpen bör inte stå ovanpå vägporten då den kommer framstå så hög för gående och bilister på ersättningsvägen. För att öka trygghet och användarvänlighet bör gång- och cykelväg belysas. Armaturen ska vara avskärmad, inte bländande och ha en nedtonad form. Stolphöjden ska ha en mänsklig skala, max 6 m. Räcke på stödmur för gång och cykelväg i vägporten behöver anpassas för barn. 1.6.10 Teknikbyggnader Befintlig teknikbyggnad rivs och ersätts med en ny närmare järnvägsstationen. Teknikhuset kommer få en känslig placering då det blir en del av helheten kring stationsmiljön. På grund av detta måste stor omsorg läggas på husets utseende. Det kommer att ses både av resenärer från tåget i låg fart eller i stillastående tågset samt av boende i Kilafors och resenärer som väntar vid eller passerar till stationens hållplats. Teknikbyggnaden ska ansluta till stationsbyggnaden med träfasad, takmaterial och takvinklar samt färgsättning. God och ej bländande belysning ska finnas på teknikhusets samtliga sidor. Utformningen tas fram i samråd med beställarens gestaltningsansvarig. 1.7 Drift och underhåll För enklare underhåll ska utsatta delar klotterskyddas som exempelvis vägporten. 1.8 Rekommendationer inför fortsatt arbete Jordmassornas utbredning och formgivning bör anpassas till befintlig terräng och göras så naturliga som möjligt med rundande släntkrön och släntfötter. Vad som händer med mellanytorna mellan ersättningsväg, väg 83 och järnväg bör utredas ytterligare. Samråd pågår mellan markägare, Trafikverket och Bollnäs kommun. Allén in till Kilafors herrgård ska skyddas under entreprenadtiden. Både krona och rotsystem ska skyddas. Utpekade träd ska skyddas med vitesföreläggande i entreprenadskedet. Vägporten bör klotterskyddas. Av beställaren utsedd gestaltningsansvarig bör delta i det fortsatta arbetet. Särskilt viktigt med gestaltningskompetens är det vid utformning av bulleråtgärder, vägport och teknikhus vid järnvägsstation. Särskilt trygghetsupplevelsen ska tas i beaktande. Bollnäs kommun bör delges gestaltningsprogrammet. 23

Figur 23. Detalj av fasad på stationsbyggnaden. Figur 24. Vy norrut med stationsbyggnad, mot befintligt teknikhus samt plats för nytt teknikhus. 24

Träd inne i Kilafors och vid bruksmiljön, utöver allén, som berörs ska bedömas och därefter skyddas om de är av god kvalitet. Detta genomförs av beställaren utsedde växtansvarig. Besiktningsman med kunskaper kring växter bör användas vid besiktningar. Nyplantering för att dölja delar av bullervallen Gräsklädda slänter Ny vägport med vinklade vingar Kombinerad bullerskärm/ vall Odlingsmark som utreds vidare. Vegetation sparas Figur 25. Perspektiv över ny vägport och omkringliggande ytor. Idéskiss för hur området kan gestaltas om gestaltningsprogrammet riktlinjer efterlevs. För att minska påverkan av skärningen behöver släntfot och släntkrön rundas av. 25

1.9 Referenser Banverket, 2005. Gestaltningsprogram inom Banverket, en vägledning. Bollnäs kommun, 1990. Översiktsplan. Bollnäs kommun, 2009. Detaljplan för Kilafors 27:5 m.fl, Stationsområdet i Kilafors tätort. Hovanta, Elise, 2008. Norra Stambanan Holmsveden-Kilafors, översiktlig kulturmiljöanalys. Svenskt trä, 2013. www.traguiden.se. Sveriges Nationalatlas, 1996. Sveriges geografi. Trafikverket, 2009. Råd för gestaltningsprogram. Publikation 2009:161. Trafikverket, 2010. Förstudie; Kapacitetshöjande åtgärder Kilafors-Holmsveden, reviderad slutrapport. Trafikverket, 2013. Kilafors bangård kapacitetsåtgärder. Systemhandling. Granskningshandling 2013-01-25. Vägverket 1999, Hela vägen. www.steriks.se. 26

Trafikverket, 801 05 Gävle, Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se