Cykln
Malmö stad, Gatukontort, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtagt av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbt md Malmö stad, Gatukontort. Txt: Run Andrbrg Illustrationr: Lars Gylldorff
Min cykl Sidan Innhåll 4 På väg hm 5 Cyklhjälm Andrs och Oscar har bråttom hm. Oscar måst lämna matvarorna han varit och handlat innan han och Andrs kan cykla till träningn. Dt är viktigt att använda cyklhjälm när man cyklar. Mn hur ska cyklhjälmn sitta på huvudt för att g bäst skydd? 6 Cyklns utrustning 7 Växlar Vilkn utrustning måst din cykl ha för att vara godkänd? Hur fungrar n växl gntlign? Vad är dt som gör att dt går trögt llr lätt? 8 Cyklns historia Dn första cykln uppfanns rdan på 1790-talt. 9 Dt finns n cykl för alla 10 Cyklvägar Har du tänkt på att dt finns n massa olika sortrs cyklar. Var får du cykla och var är dt förbjudt? 11 Cykl + motion = sunt, Cykl + bra miljö = sant. Cykln är bra på många sätt. Dn gr dig motion och hjälpr till att rädda miljön. 12 Två på n cykl Dt är farligt att skjutsa kompisn på sin cykl! Här kan du läsa om vilka rglr som gällr för att vara två på n cykl. 13 Vänstrsväng Att göra n vänstrsväng i n korsning är svårt. Hur skull du göra för att känna dig säkr? 14-15 Mission possibl Ta rda på vilka cyklhjälmar som är godkända. Ellr undrsök hur många av cyklistrna i närhtn av din skola som användr cyklhjälm. 3
På väg hm Oscar är på väg hm. Han är lit strssad. Innbandyträningn börjar strax, mn han måst först lämna varorna han lovat mamma att handla. - Hj, ska du int träna idag? Vi börjar om n kvart. Dt är Andrs, Oscars träningskompis, som har cyklat ifatt honom. Några ögonblick snar är olyckan framm! Tänk ftr! Vad tror du händ? Vad tror du att orsakn till olyckan var? Hur kund olyckan ha förhindrats? 4
Cyklhjälm Anna älskar sin lillasystr Elin. Därför har hon köpt n cyklhjälm till hnn som födlsdagsprsnt. Anna vill int att Elin skadar sig när hon provar sin nya cykl som hon fått av mamma och pappa. Cyklhjälmn är n billig livförsäkring. Mn du måst använda cyklhjälmn på rätt sätt, annars skyddar dn int ditt huvud tillräckligt bra. Hjälp Anna ta rda på vad Elin bhövr göra när hon ska ta på sig sin nya cyklhjälm första gångn. hur n cyklhjälm ska sitta på huvudt för att g bäst skydd. 5
Cyklns utrustning Om du ska använda cykln båd när dt är ljust och mörkt ut, ska cykln ha: Dt som står på bildn kallas för obligatorisk utrustning. Dt btydr att du är tvungn att ha dn för att int bryta mot lagn. Lagn har kommit till för att du ska kunna cykla säkrt i trafikn. Mn dt räckr int md dt som är obligatoriskt. Dt är minst lika viktigt att ha n cykl som är hl och säkr. Visst du att många olyckor händr därför att cykln går söndr när man användr dn! Dt skull vara intrssant att vta på vilka sätt du kan göra din cykl säkr. 6
Växlar Har du någon gång tittat på kugghjuln som tillsammans md kdjan gör att cykln rullar framåt när du trampar. På n cykl md många växlar finns dt kugghjul md olika storlkar, ibland båd fram och bak. Fundra tillsammans! Vilkn cykl skull du vilja använda om du cyklad i n tung uppförsback. Varför? Vilkn cykl skull du vilja använda för att öka fartn i n nrförsback. Varför? 7
Cyklns historia Dn allra första cykln uppfanns på 1790-talt av n fransk grv som htt Sivrac. Snabbforslarn, som han kallad sin uppfinning, såg ut som tt ljon llr n häst md hjul mllan bnn. Man sparkad sig framåt md föttrna och kund int vrida på framhjult. Dt var först år 1815 som cykln fick tt framhjul som gick att vrida. Dt var n tysk frihrr som htt Karl Drais von Saurbronn som stolt visad upp sin nya uppfinning. Karl trodd att man skull tycka om hans cykl. Mn folk blv rädda iställt. D trodd att d skull tappa balansn om framhjult satt löst. Dt tog tt tag innan man vand sig vid Karls uppfinning. År 1855 kom n tysk pojk som htt Morits Fischr på att man kund sätta trampor på framhjult. För att öka hastightn, gjord man framhjult störr. Dt var så höghjulingn kom till. Md tt stort hjul kund man cykla snabbar, ävn om dt var svårt att ta sig upp på cykln. För lit mr än 100 år sdan kom man på att man kund driva cykln md hjälp av n kdja, prcis som vi gör idag. 8
Dt finns n cykl för alla Har du någon gång frågat dig själv: Varför har jag n cykl? Varför har jag int n cykl? Svart är kansk int så självklart om du tänkr ftr n stund. Cykln används av många människor, båd på fritidn och på jobbt. Cyklar kan s väldigt olika ut. Dt bror på vad d ska användas till. Cykln används övr hla världn, mn int lika myckt övrallt. I Txas, USA användr man mst bil, mn dt finns ställn där n cykl tar sig fram myckt snabbar. Dt skull vara intrssant att vta när du användr din cykl på fritidn. Varför? i vilka yrkn man kan använda cykln. Varför? i vilka ländr cykln är särskilt populär. Varför? 9
Cyklvägar När man cyklar kännr man sig ofta som n fotgängar på hjul, ftrsom dt går att ta sig fram nästan var som hlst. Mn n cykl är tt fordon prcis som n bil är, och dt btydr att du int får cykla var som hlst. Finns dt n markrad cyklbana ska du cykla på dn. Finns ingn cyklbana, ska du cykla ut på vägn tillsammans md övrig trafik. Du får int cykla på trottoarr. D är till för gånd. Ta rda på tillsammans! Vilka cyklrglr gällr på din skolgård och i närhtn av din skola? På vilka olika sätt kan cyklbanor vara markrad? 10
Cykl + motion = sunt Cykln är bra på många sätt. Dn är nkl att använda. Dn är billig att använda och du får motion när du användr dn. Motion är bra! Dn som motionrar ofta orkar mr, mår bättr och trivs bättr md sig själv. Motion får du när du rör på dig, t x när du tränar md dina kompisar, lkr på skolgårdn llr när du cyklar. Cykl + bra miljö = sant En bil släppr ut mst avgasr prcis när dn startas och motorn fortfarand är kall. Om man ofta kör bara korta sträckor, blir biln n riktig miljöbov. Cyklar man iställt korta sträckor och lämnar biln hmma, hjälpr man miljön att bli bättr. Diskutra tillsammans! Varför kör många bil, trots att dt rör sig om korta sträckor? När är dt bäst att använda cykl? Varför? 11
Två på n cykl Skolan är slut för dagn. Marcus och Ali ska cykla nr till kioskn och handla godis när Jnny och Pia kommr förbi. Häng md nr till kioskn. Jag bjudr, sägr Marcus. Hoppa upp där bak! Pia tittar försiktigt på Jnny, mn Jnny tvkar int n skund. Kan vi väl, sägr hon och sättr sig bak på Alis cykl. Diskutra tillsammans! Vad tror ni Pia gjord? Varför? Vilka faror utsättr sig Ali och Jnny för när d cyklar iväg? Dt finns rglr för när man får åka två på n cykl. Dn som blir skjutsad måst sitta i n säkr barnstol. Cykln måst ha krskydd. Dn som har fyllt 15 år får skjutsa tt barn undr 10 år. Dn som har fyllt 18 år får skjutsa två barn undr 6 år. 12
Vänstrsväng Ola har stämt möt md sin kompis Stfan. D ska s n häftig film nr i stan. Dt är gott om tid och d har rdan köpt biljttr. Därövr står ju Stfan. Ola vt att dt kan vara jobbigt att svänga till vänstr i n korsning och sr sig om. Fundra tillsammans! Vad bhövr Ola tänka på innan han ska svänga? Studra bildn! Hur tror du Ola gör? Varför? Dt skull vara intrssant att vta hur du had gjort n vänstrsväng på d olika bildrna. vilkt sätt du tyckr är säkrast att göra n vänstrsväng. 13
Mission possibl Problm Alla vt att cyklhjälmn räddar liv. Ändå användr så få hjälm när d cyklar. Många tyckr att d sr löjliga ut i hjälm llr att d fördärvar frisyrn. Uppgift Ta rda på vilka olika sortrs godkända cyklhjälmar dt finns. Diskutra vilka fördlar och nackdlar ni tyckr att hjälmarna har. Uts n vinnar bland d hjälmar ni hittat och motivra varför. Rapportring Gör rdovisningn i form av n lista. Kopira listan och dla ut dn till klassn samtidigt som ni rdovisar. Då kan var och n själv lta upp sin snygga och säkra cyklhjälm. G gärna tt xmplar till ra föräldrar! Övrigt Information hittar ni i cyklaffärr och på Intrnt. Lycka till! 14
Mission possibl Problm Cirka Svri 18 cyklis t g alld använd r av hun ls fö d r cy r lit klhj ra (18%). älm. Dt ä i r Uppgifotch räkna alla r. yklväg dr 30 minut c n vid un örställ r om passrar lhjälm och f in s k r y la c cyklist d har na är. D. Ni r m t o s a li k n Antck hur gamla cy r n och vuxna a sa sök gis i gruppr na b ränsr na. x sg dm t r själva åldr m m bstä g ian i r t r Rappoi någon fodrm cayvkdl- l- m än tn sulta ånga anv skillnad r a Vis gon t för rm tt. Hu t nå n gram Fanns d Använd i är svårt a? t? hjälm uppr na ppr. D u r lan g åldrsgr a mång ldr! å gissa Övrigt Gör o att fy rdntliga p ll skilln a i innan rotokoll som adr ni gå är m sn d r iskut llan gru ut. Om d nkla n. p ra va r för pr na, lå t blir v t i d kla rdo L yck visnin sa till! g- 15