Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004



Relevanta dokument
Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Vallfoder som enda foder till får

Bra vallfoder till mjölkkor

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Fett fett. bränner. men välj rätt

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Bibliografiska uppgifter för Mineraler - vallfodrets innehål och mjölkkornas behov

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2005

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

AkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Betfor en riktig klassiker!

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

EKObruk. Norr. Nyhetsblad. Ur innehållet. Ledaren Vi behöver lokala slakterier!

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

WHO = World Health Organization

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Betfor en riktig klassiker!

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

NÖT

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Betfor Inte bara nyttigt

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Det går lika bra med rapsfett

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Utfodring av dikor under sintiden

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Regional balans för ekologiskt foder

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Näringsämnena och matspjälkning

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Pressinformation. Fakta om omega-3

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tolkning av foderanalys BLGG

100 % vallfoder en möjlighet för ekologiska lamm och nötkreatur?

Betfor Inte bara nyttigt

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Transkript:

Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt 1 Utgivare SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap Redaktör Bernes G. Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 1651-0801 Denna skrift (rapport, artikel, examensarbete etc.) är hämtad från VäxtEko, http://www.vaxteko.nu, databasen som samlar fulltexter om ekologisk odling, växtskydd och växtnäring. Utgivaren har upphovsrätten till verket och svarar för innehållet.

nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap husdjur nr 1 2004 Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Katarina Arvidsson (Foto: Johan Bernes) Mjölk är ett värdefullt livsmedel som förser oss med energi, protein, essentiella mineraler och vitaminer. Den främsta energikällan i mjölken är fettet, som också påverkar många av mjölkens och mjölkprodukternas lukt, smak och processegenskaper. Dessutom är fettet en av de mest varierande beståndsdelarna i mjölken. Fettets sammansättning påverkas främst av fodrets innehåll men också av olika miljöfaktorer.

Husdjur i norr Functional foods Mjölk och mjölkprodukter har ofta förknippats med hjärt- och kärlsjukdomar pga sitt innehåll av mättade fettsyror. Även om mjölkprodukter bara bidrar med ca 20 % av det totala fettintaget så får vi ungefär 30 % av de mättade fettsyrorna härifrån. Men mjölk och kött innehåller också de ur hälsosynpunkt nyttiga fettsyrorna omega- 3 och CLA. Vissa mjölkprodukter skulle därigenom kunna räknas som s k functional foods, eller med ett svenskt namn mervärdesmat, dvs livsmedel som har positiv inverkan på vår hälsa. Omättade fettsyror De omättade fettsyrorna är indelade i olika familjer beroende på var den sista dubbelbindningen i molekylen är placerad. Det är främst tre familjer som är av intresse ur hälsosynpunkt, nämligen omega-9, omega-6 och omega-3 fettsyror. De är baserade på de tre fettsyrorna oljesyra, linolsyra samt linolensyra. Linolsyra och α-linolensyra räknas till de essentiella fettsyrorna. Det betyder att kroppen själv inte kan tillverka dem utan vi måste få i oss dem genom kosten. CLA är ett samlingsnamn för flera varianter av konjugerad linolsyra. Av dessa olika så kallade isomerer är det en som dominerar och som utgör 80-90 % av den totala mängden CLA i mjölken. Mjölk en bra källa för CLA Växter innehåller inga CLA men däremot linolsyra och α-linolensyra, som kan omvandlas till CLA i våmmen och i fettvävnaderna. Mjölk och kött från idisslare är rika källor av naturligt förekommande CLA (se tabell 1). Mjölk är dessutom ett bra alternativ till fet fisk som källa för omega-3 fettsyror. Tabell 1. CLA-halt i några livsmedel % av totalfett Vegetabiliska oljor och margariner 0,01-0,02 Kött från idisslare 0,30-0,40 Kött från icke idisslare 0,10-0,15 Fisk och skaldjur 0,01-0,09 Mejeriprodukter 0,46-0,71 CLA har tillskrivits olika positiva hälsoegenskaper, såsom att hindra cancer, minska risken för åderförfettning och diabetes samt påverkan på immunsystemet. Ju mer som framkommer om olika fettsyrors biologiska egenskaper, desto mer ökar också intresset för att påverka mjölkens fettsyrasammansättning och på så vis förbättra dess hälsosamma effekter. 25 Innehåll av fettsyror g/kg ts 20 15 10 Totalt Linolensyra Linolsyra 5 0 April Juni Juli Sept. Nov. Skördetidpunkt Figur 1. Mängden fettsyror (g/kg ts) i engelskt rajgräs över en säsong. Värdena är från försök utförda i Aberythwyth, Wales.

Husdjur i norr Fettsyror i växten Bladens fettsyror finns huvudsakligen i olika membran inne i cellerna. Under den naturliga vissningsprocessen kan de frigöras från cellmembranen. Fettsyror kan också frigöras som svar på olika stressfaktorer, såsom skador eller sjukdomsangrepp. De fettsyror som berörs då är i första hand α-linolensyra och linolsyra. Processen innebär att enzymer omvandlar och bryter ner de fleromättade fettsyrorna till en rad olika föreningar som i sin tur är flyktiga. Det innebär alltså att halten nyttiga fettsyror minskar. Effekt av sort och skördetid Koncentrationen av fettsyror i växten är som störst tidigt respektive sent på säsongen och som lägst under sommarmånaderna (se figur 1). Säsongsskillnaderna i linolsyra och linolensyra är större än variationen mellan olika arter, vilket tyder på att skötsel och även till viss del klimat är viktigare än artval. Exempelvis kan intervallet mellan första och andra skörd vara avgörande för andelen fleromättade fettsyror i vallen. En studie visade på en sänkning i halten omega-3 fettsyror på upp till 45 % när intervallet mellan första och andra skörden förlängdes från 20 till 38 dagar. Den stora sänkningen kan troligtvis förklaras dels genom att fettsyrainnehållet i vallväxten är högre tidigt på säsongen jämfört med mitt i, dels genom att förhållandet mellan blad och stjälk spelar en viss roll. Man har även sett att förlusterna av fettsyror sker snabbare i äldre växtmaterial jämfört med yngre. Hur påverkar konserveringsmetoden? Cellandning under förtorkningen och mikroorganismernas påverkan i våmmen är de huvudsakliga källorna till förluster av fleromättade fettsyror mellan skörden och kons utnyttjande av fodret. Ute på fältet är det främst växternas enzymer som står för nedbrytningen, men de tycks också fortsätta att verka ett tag i våmmen. Den kombinerade effekten av förtorkning och ensilering leder till ett minskat fettinnehåll i gräset, speciellt halten linolensyra minskar. Gör man däremot ett direktskördat ensilage får man i stort sett samma innehåll och sammansättning av fettsyror som i den färska grödan, vilket tyder på att själva ensileringsprocessen inte påverkar nämnvärt. Studier har visat att effekten av olika typer av tillsatsmedel är i stort sett försumbar, vilket ytterligare stärker teorin att förändringarna i fettsyrasammansättning i ensilage jämfört med färskt gräs till största delen beror på enzymatiska processer efter skörd och inte på själva ensileringen. Det finns alltså en motsättning mellan de förluster av fettsyror som förtorkningen orsakar och de fördelar den ger, såsom minskade pressvattenförluster och ökat foderintag. Hur påverkar utfodringen? Det finns många olika faktorer i fodret som kan påverka halten av CLA i mjölken, som t ex mängd och typ av fett och proportionerna av stärkelse och fibrer i foderstaten. Det finns också individuella skillnader mellan olika kor vad gäller halten CLA i mjölken. Skillnaderna kan till viss del förklaras av skillnader i utfodringen, men undersökningar har även visat att det finns stora skillnader inom besättningar där korna sköts på samma sätt och äter samma foder. Kor som går på bete kan ha upp till dubbelt så höga halter av CLA i mjölken jämfört med kor som utfodrats med färskt, slaget gräs. De sistnämnda har i sin tur högre halter jämfört med kor som ätit en ensilagebaserad foderstat. Det har också visats att intramuskulärt fett från tjurar som slutgötts på bete innehåller betydligt mer omega-3 fettsyror än fettet i kött från djur som fått kraftfoder. Innehållet av omega-3 fettsyror och CLA i intramuskulärt fett ökar med ökad andel grovfoder. Gräsets mognadsgrad är en viktig faktor som påverkar innehållet av CLA i mjölken. Studier har visat att kor som utfodras med ett tidigt skördat vallfoder har högre halter av CLA i mjölken än kor som ätit foder som är sent skördat eller från andraskörden. Men vallfodrets fettsyrainnehåll och -sammansättning verkar bara delvis förklara de stora skillnaderna i CLA-

innehåll i mjölken. Troligtvis är det en samverkan av flera olika faktorer, som t ex att utfodring av färskt gräs ger en ökad andel socker, vilket i sin tur påverkar miljön i våmmen. Det kan dock bli för mycket av det goda. Foderstater som innehåller mycket omättade fettsyror kan bli giftiga för de mikroorganismer i våmmen som bryter ned fibrer. Mikroberna har en begränsad kapacitet att bryta ned fett. Om koncentrationen av framförallt omättade fettsyror i våmmen blir för hög minskar mikrobernas aktivitet, vilket leder till lägre fibernedbrytning och ett minskat foderintag. Om man utfodrar med höga halter av fleromättade fettsyror i syfte att öka halterna av omega-3 fettsyror och CLA i mjölken kan det alltså i själva verket ge motsatt effekt. Det finns dock andra mikroorganismer i våmmen som är specialiserade på att mätta omättade fettsyror via s k biohydrogenering, vilket minskar de giftiga effekterna. Forskning pågår Under 2004/2005 ska två olika studier genomföras här på Grovfodercentrum, dels en metodstudie och dels en ensileringsstudie. Syftet med metodstudien är att utreda hur man bäst ska hantera växtproven innan de frystorkas för analys. (Foto: Gabriella Arvidsson) I dagsläget vet vi inte hur känsliga fettsyrorna är och hur fort nedbrytningen sätter igång. För att få så rättvisande resultat som möjligt är det viktigt att hanteringen sker så att proverna påverkas så lite som möjligt. I ensileringsstudien kommer effekten av olika konserveringsmetoder att studeras. Både direktskördat och förtorkat ensilage ska ingå i studien. Studierna finansieras av Regional Jordbruksforskning för norra Sverige. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap arbetar med forskning rörande i stort sett hela jordbruks- och trädgårdssektorn i norra Sverige. Institutionens centrum ligger i Röbäcksdalen utanför Umeå (Västerbotten). Forskningsstationer finns i Öjebyn (Norrbotten), Ås (Jämtland) samt i Offer (Västernorrlands län). En stor del av institutionens forskning ryms inom begreppet Grovfodercentrum. Denna rapportserie förmedlar forskningsresultat inom området husdjur. Författaren står för faktainnehållet och kan kontaktas för eventuella frågor (Katarina Arvidsson 090-786 87 54). Skrifterna distribueras bl a via Norrmejerier och Milko, men kan även beställas mot avgift för porto och administration från institutionen, fax 090-786 87 49. De senaste årens nummer finns även på www.njv.slu.se/pub Redaktör: Gun Bernes Ansvarig utgivare: Ulla Bång SLU Box 4097 904 03 Umeå ISSN 1651-0801