Lessebo är bäst i landet på miljöbilar

klimat & transporter en tidning om miljöbilar, förnybara bränslen och en grönare trafik nov-09 hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontor Lastbilar tar tåget sidan 18 Energikontoren en regional drivkraft sidan 22 Svensk uppfinning revolutionerar elbilsvärlden sidan 33 Vilket bränsle ska man välja? Biogas är på frammarsch sidan 38 sidan 8 Lessebo är bäst i landet på miljöbilar Monica Widnemark, kommunalråd, är glad för utmärkelsen med 100 procent miljöbilar segrar Lessebo i kategorin årets miljöbilskommun. Detta framkommer i en granskning av samtliga kommuners personbilar. Läs mer och se toppkommunerna på sidan 10 Bilpool ger effektivare fordonsanvändning sidan 46 Samlastning av varor ger effekt sidan 58

Energimyndigheten ger sitt stöd Energimyndigheten stöder Sveriges regionala energikontor och informationstidningen Klimat & Transporter ledare som en del i arbetet att öka kunskapen och sprida goda exempel om mer hållbara transporter i samhället. www.energimyndigheten.se ur innehållet 4 Vägverket: Minskad biltrafik nödvändig för att undvika varmare klimat 18 Lastbilar tar tåget 30 Klimatskola med Pär Holmgren Oberoende och gratis kommunal rådgivning 32 Bilmässa: Miljöbilar är framtiden Gröna mål för Skånetrafiken 59 6 52 Motala utnämnd till årets cykelstad 2009 Energikontoren en naturlig samarbetspartner de regionala energikontoren är en etablerad kraft i det internationella och nationella energi- och miljöarbetet. Genom medvetna satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter vill vi bidra till en miljödriven tillväxt och hållbar samhällsutveckling på regional och lokal nivå. energikontorens främsta ansvar är att vara katalysator och drivkraft i den egna regionen. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner, landsting, regionförbund och länsstyrelser. Det finns 13 regionala kontor som täcker hela landet från Kiruna i norr till Malmö i söder. Kontoren samordnas via FSEK, Föreningen Sveriges regionala energikontor. Inom EU finns idag över 380 energikontor, vilket innebär att vi har tillgång till ett unikt europeiskt nätverk. denna informationstidning om klimat- & transporter är en satsning där Sveriges regionala energikontor vill medverka till att sprida kunskap och goda exempel för mer miljöanpassade transporter till beslutsfattare inom kommuner och landsting. Målet är att få igång en utökad lokal och regional diskussion kring hur vi tillsammans kan hjälpas åt i omställningsarbetet för mer hållbara transporter. energikontoren är en resurs för såväl näringslivet som den offentliga sektorn och som oberoende och icke vinstdrivande aktörer kan vi erbjuda: Bred kompetens inom energiområdet Kunskapen att leda och samordna stora som små projekt Stor erfarenhet av informationsarbete via kampanjer och utbildningar Omfattande nätverk regionalt, nationellt och internationellt Låt oss bli er regionala samarbetspartner! Jon Andersson, ordförande FSEK www.fsek.se Klimat & Transporter är en informationstidning utgiven av Föreningen Sveriges Regionala Energikontor i samverkan med Miljöfordon Syd och med stöd av Energimyndigheten. www.fsek.se Ansvarig utgivare: Jon Andersson, jon.andersson@kfsk.se Projektledning och annonser: Jonas Lööf, Miljöfordon Syd www.miljofordonsyd.se Grafisk form: Ronny Östling/RÖD www.ostlingdesign.se Tryck: Kungsbacka Graphic, 2009 Tidningen trycks på miljömärkt papper. 2

Biogas: 100:e macken invigd Landets 100:e gasmack invigdes 11 augusti i Västerås, som också infört ett lokalt gasbilsbidrag. Totalt finns det nu 103 publika gastankställen i landet och snittpriset för fordonsgas ligger på motsvarande 9,48 kr per liter bensin. Källa: www.gasbilen.se notiser Elbilar har väldigt hög verkningsgrad, ca 90 procent, att jämföra med bensin- och dieselbilens cirka 20 respektive 25 procent där resten blir 90%värme. 9av10 svenskar vill testa elbil Intresset för elbilar ökar visar en ny undersökning. För andra året har Cint på uppdrag av Fortum frågat drygt 1000 svenskar om deras inställning till elbilar. Resultatet visar att 9 av 10 200 vill provköra elbil. gasbilar i Östersund Nu har den 200:e gasbilen anlänt till Östersund. Gröna Bilister gratulerar kommunen till en framgångsrik övergång till grön bilism och uppmanar till skyndsam utbyggnad av biogaskapaciteten. Elbilen NmG 2 (No more Gas) med plats för två personer. foto: myers motor 600 000 Om tio år räknar vi med att det finns 600 000 elbilar i Sverige. Det motsvarar bara 14 procent av bilparken. Det borde vara fler, utvecklingen borde gå snabbare, menar Olle Johansson på Power Circle, de svenska elkraftföretagens lobbyorganisation. 500 000 000 Staten går in med 500 miljoner kronor i stöd till bygget av en storskalig demonstrationsanläggning för framställning av biodrivmedel vid Domsjö Fabriker utanför Örnsköldsvik. 150Regeringen anslår 50 milj. kr/år i tre år för utveckling av nya biogasprojekt. Energimyndigheten hanterar stödet. Vad som sker med de 70 milj. kr som finns kvar hos Naturvårdsverket för investeringsstöd till gastankställen är oklart. 4,9% miljoner till biogas Andelen förnybara drivmedel i transportsektorn ökar, mellan 2007 och 2008 från 4,0 till cirka 4,9 procent. Samtidigt är minskningen av bensinanvändningen mer dramatisk än tidigare under 2000 talet. Från 2007 till 2008 minskade bensinanvändningen med sju procent. Det framgår av Energimyndighetens publikation Transportsektorns Energianvändning som publiceras på fredagen. Målet inom EU är 5,75 procent till 2010 och 10 procent till 2020. Sverige ser ut att kunna nå båda målen då andelen är ökande. illustration: istockphoto/john bloor Vill du också vara med och påverka efterfrågan på resor och transporter? Mer information om det svenska nätverket för Mobility Management och Hållbart resande hittar du på www.swepomm.se 3

klimat & transporter Vägverket: Hastigheter sänks 1 600 mil väg i landet får sänkt hastighet, främst från 90 till 80 km/h. 10 liv per år räddas och trafikens klimatpåverkan minskar. Enligt Motormännen är kostnaden för omskyltningen cirka 150 miljoner kronor pengar som hellre kan investeras för att bygga bort vägavsnitt med lägre säkerhetsstandard. Minskad biltrafik krävs för att undvika varmare klimat Håkan Johansson, nationell samordnare för klimatfrågor på Vägverket berättar att det behövs väsentliga utsläppsminskningar inom alla stora sektorer för att undvika en global temperaturökning på maximalt två grader. Effekterna av klimatpåverkan vi nu upplever är både en nationell och global angelägenhet. Inom transportsektorn behövs omfattande insatser för att begränsa koldioxidutsläppen till långsiktigt hållbara nivåer. Det räcker inte med enbart energieffektivisering och introduktion av förnybara drivmedel. Väsentliga minskningar i biltrafiken är också nödvändiga, säger Håkan Johansson, nationell samordnare för klimatfrågor på Vägverket. För att undvika de värsta konsekvenserna för människor, djur, växtliv, odlingsmöjligheter, vattentillgång och hindra ett allt varmare klimat har forskare kommit fram till att klimatpåverkan bör begränsas till en global genomsnittlig temperaturökning på maximalt 2 grader över förindustriell nivå. Detta utgör också grunden för EU:s långsiktiga klimatmål. Under 2006 beslutade också den Svenska riksdagen att komplettera det nationella klimatmålet med ett 2-gradersmål. FN s klimatpanel, bestående av över 2 500 forskare från 130 olika länder, har räknat fram olika scenarier för vad som krävs för att nå 2-gradersmålet. Om man förutsätter ett rättvist samhälle där alla får lov att släppa ut lika mycket innebär detta för I-länderna att utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid per person måste minska med drygt 80 procent till 2030 och drygt 90 procent till 2050 jämfört med 1990. Utsläppsminskningarna som behövs, är så stora att alla stora sektorer måste minska sina utsläpp i den omfattningen, alltså även transportsektorn. Vad behövs för att 2-gradersmålet ska nås inom transportsektorn? Vägverket har tagit fram en nationell klimathandlingsplan som beskriver att det i huvudsak finns tre åtgärder som behöver kombi- 4

Få vill klimatkompensera Många gillar idén med att klimatkompensera flygresor, men få vill betala. Hos SAS har mindre än en procent av resenärerna betalat in klimatkompensation sedan starten. klimat & transporter foto: istockphoto neras för att minska vägtrafikens klimatpåverkan: minskad mängd trafik och transporter, energieffektivisering av fordon och transportsystem samt en övergång från fossila till förnybara drivmedel. Ändrad samhällsstruktur Handlingsplanen ligger i linje med EU:s tuffa mål både avseende att nya bilar måste bli mer energieffektiva i framtiden och att mer förnybara drivmedel måste introduceras inom transportsektorn. Det är viktigt att notera att det inte kommer att räcka med snålare fordon som delvis drivs av el och en ökad andel förnyelsebar energi för att nå de utsläppsmål som satts upp både nationellt och internationellt. Vad som behövs är att även samhällsstrukturer och infrastruktur långsiktigt förändras, så att gods- och persontransporter kan ske klimatsmartare, förklarar Håkan Johansson. Är det rimligt med så stora utsläppsminskningar? Vägverket anser att det är fullt möjligt att svara upp mot 2-gradersmålet inom transportsektorn. Det är upp till oss människor att effektivisera samhället för att begränsa klimatpåverkan och skapa en bättre framtid för kommande generationer. För att denna framtid ska bli till verklighet behövs en ny syn på samhället och transportsystemet. Ett samhälle där den egna bilen har en betydligt mindre roll som transportmedel och där tillgänglighet skapas genom effektiva Koldioxidutsläppen från nya bilar i Sverige minskade med 3,1 procent under det första halvåret 2009 jämfört med helåret 2008, från 174 till 169 gram per kilometer, vilket motsvarar 7,1 liter drivmedel per 100 kilometer. Det kan jämföras med EU:s genomsnitt på 154 gram under 2008, enligt index över nya bilars klimatpåverkan, som presenteras av Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket. transportsystem med god kollektivtrafik, gång och cykel, summerar Håkan Johansson. text och foto: stefan nilsson Mål om minskade utsläpp från nya bilar inom EU EU har satt upp tuffa mål om att nya bilars koldioxidutsläpp ska minska till: 130 g/km år 2012 (5,5 liter/100 km) 95 g/km år 2020 (4,0 liter/100 km) 70 g/km år 2025 (3,0 liter/100 km) EU har också satt upp mål om ökad introduktion av förnybara drivmedel inom transportsektorn. Målet är 5,75 procent till 2010 och 10 procent till 2020. Miljötipsbok sparar bränsle, pengar & miljö! Bilen är nödvändig. Likaså en bra miljö! Tiden är kommen där vi behöver hjälpas åt att minska våra bilars miljöbelastning. I denna bok har vi samlat ett smörgåsbord av tänkbara tips som varje bilförare kan använda för att spara både pengar och miljö! Varje tips presenteras med en intresseväckande illustration samt kort fakta och hur mycket man kan spara. Boken är en rolig, miljövänlig och billig gåva till anställda, kunder, leverantörer, kommunens invånare, vänner m.fl. 20 % rabatt vid köp av hel kartong (144 böcker). Författare: Jonas Lööf, Miljöfordon Syd Specialpris: 25 kr exkl. moms (6 %). Porto tillkommer. Beställ på: info@miljofordonsyd.se Ange antal böcker, leveransadress och ev. faktureringsadress. 5

klimatskola TaxiKurir/Taxi 020: Bara miljöbilar TaxiKurir/ 020 har beslutat att alla nya fordon ska vara miljöbilar från 1 november i år. I slutet av 2010 ska 100 procent vara miljöbilar, med undantag för specialbilar, upp från tidigare 80 procent. foto: taxikurir Pär Holmgren, klimat- och miljöintresserad meterolog: Ökad medvetenhet hos fler behövs Ni har nog sett honom på tv siandes över vad vi får för väder. Pär Holmgren reser även runt i landet och berättar om klimatfrågan och vad som väntar om vi inte gör något. Vi träffar honom i Alvesta där kommunen och Allbohus bjudit in till bodagar med fokus på energieffektiva byggnader. Tidigare handlade klimatförändringar mest om ren naturvetenskap, teorier och diagram, men idag har det kommit att bli en brännhet vardagsfråga för politik och samhällsdebatten där allt fler blir medvetna och engagerade. Klimatfrågan är i grunden global och kräver därför samverkan över gränser. På kort sikt i det internationella perspektivet kommer mycket avgöras på klimatmötet i Köpenhamn hösten 2009. Då läggs grunden till vad som ska komma att hända efter Kyotoprotokollet, som löper ut 2012, säger Pär. Inte bara politikers ansvar På hemmaplan lever också frågan i allra högsta grad, många kommuner är aktiva likaså samtliga sju riksdagspartier. Det handlar bland annat om att bygga energisnåla bostäder för framtiden, utveckla kollektivtrafiken etc. Politiken är överens om att klimatet är en viktig fråga, men visst skulle man önska att det gick snabbare att gå från ord till handling, berättar Pär Holmgren. Samtidigt vore det för enkelt att lägga allt ansvar på politikerna. Svenska folket måste också vara delaktiga dels att agera själva men behöver även ge politikerna mandat att agera ännu tuffare.» Vi människor har varit lite som strutsar och stuckit huvudet i sanden istället för att konstruktivt göra något åt situationen Varför har det gått så långt innan någon reagerat? Frågan är förvisso inget nytt under solen, forskarna gav indikationer redan för ett 50-tal år sedan. Men vi människor har varit lite som strutsar och stuckit huvudet i sanden i stället för att konstruktivt göra något åt situationen, svarar Pär. Är det kört? Mycket har naturligtvis redan hänt som inte borde fått hända. pär holmgren Men vi människor är ganska påhittiga och dessutom anpassningsbara. Ju mer vi gör nu, desto mindre problem i framtiden för våra barn, barnbarn och barnbarns barn. Vad behöver göras? Idag har vi många som är engagerade, allt från teknikintresserade och ekonomer till traditionellt miljöintresserade som vill göra en insats. Men vi har även en stor grupp som inte bryr sig. Ska foto: sigfrid lindén johansson vi lyckas är det viktigt att få med alla. För att få med alla så behövs en ökad medvetenhet hos fler. Även media spelar en viktig roll och har ett samhällsansvar för att sprida information. Pär anger tre huvudområden för åtgärder: spara energi, utveckla ny teknik och ändra beteende. Att försöka ändra våra resoch matvanor är två framtida nyckelfrågor. Idag äter vi i Sverige i genomsnitt 80 kg kött per person och år, och det åtgår tio gånger så mycket energi att framställa ett kg kött som motsvarande näring direkt från växtriket. Vi behöver inte bli veganer allesammans men vi behöver definitivt äta mindre kött i framtiden. Även transporterna är viktiga. Här handlar det mycket om minskad mängd semesterresor, men det behövs även bättre infrastruktur med förnybara drivmedel, mer spårbunden trafik samt att miljöbilar i allmänhet och elbilar i synnerhet snabbare introduceras på marknaden. Det senare skulle slå ut fossilbilarna. Elbilar är dessutom billigare att köra, har billigare service samtidigt som de är mer energieffektiva och sparar miljön. Hur ser din önskedröm ut? Vad behöver hända? Jag ser positivt på framtiden, och är övertygad om att vi har goda möjligheter, men jag skulle önska att fler slår näven i bordet, inser läget, tycker det är illa nog och agerar. Summa summarum behöver inte alla göra allt men alla behöver göra något, avslutar Pär Holmgren vår diskussion om klimatet, miljön och framtiden. text: jonas lööf 6

Miljöbilar på tre bränslen Det finns två olika alternativ för en framtida hållbar mobilitet och det är biodrivmedel och elektricitet. Biodrivmedlen har fördelen att de är kompatibla med dagens bränsle. En bensinmotor kan med små ingrepp byggas om så att den går att köra på biogas eller etanol och det finns olika teknik för att köra dieselmotorer på biodiesel. Första biogasbilen med etanol som uppbackningsbränsle var en Ford Focus men intresset blev så stort att KonveGas nu erbjuder tre olika Ford-modeller. Elektriciteten har sin största nackdel i en dålig räckvidd och en begränsad fordonsflotta att välja på. Bilar som dessutom har brister när det gäller krocksäkerhet. Biogasen och etanolen ger oss däremot möjligheten att köpa bilar med den säkerheten och räckvidden vi är vana vid. Gasdriften har fördelen av att vara billig även för den som väljer en större bil. Dels sparar man 3 4 kronor per mil jämfört med bensindrift. Dels erbjuder staten en rabatt på 40 procent av förmånsvärdet för den som väljer en gasbil som tjänstebil. Biogasen betraktas också som det miljövänligaste av biobränslena. Biogas framställs exempelvis genom rötning av slam på städernas reningsverk. Alltså ingen konkurrens med matproduktion i det läget. Gas och bensin Haken med gasdriften är just bristen på tankställen men de som inte har så långt till en gasmack kan spara både pengar och miljö då Sverige är unika med mer än hälften biogas i den fordonsgas som säljs. En annan hake är bristen på slam att röta och då kan man tvingas ta till exempelvis melass, vilket innebär att man kommer i konflikt med matproduktionen. För ett år sedan drog Mercedes ur pluggen och startade en veritabel gasbilsfeber bland tjänstebilsåkarna genom att lansera sin B 170 NGT till ett pris så bra att både kommuner och landsting plötsligt började köpa bilar med treuddig stjärna i grillen. Volkswagen hängde på med en gasdriven Passat. Problemen med de här bilarna är också en ganska begränsad aktionsradie om man vill köra dem på biodrivmedel. Båda bilarna har en vanlig bensintank som backup men den är anmärkningsvärt liten i VW. Alexander Enulescu på Växjöföretaget KonveGas såg problemet och byggde upp ett kontaktnät kunniga tekniker och montörer som hjälpte honom att prova ut en gaskonvertering som fungerade med en etanoldriven Ford som bas. Resultatet är en bil som går att köra på både etanol och biogas som biobränsle samt bensin i nödfall. Tre bilar tre bränslen Alexander utvecklade både kontaktnätet och sitt utbud av bilar så att vi idag kan köpa tre olika Ford-modeller som går att köra på tre olika bränslen. Efter Focus-modellen har han tagit fram konvertering till både Mondeo och S-Max. Han har också fått hela ombyggnaden TÜV-certifierad vilket betyder att han både kunnat ta till sig av erfarenheter som gjorts ute i Europa, där det är vanligare med gasdrivna bilar, och fått ett kvalitetscertifikat. Nu går Alexander tillsammans med Växjö-företaget Påbyggarna ut på den internationella marknaden där de redan fått positiva signaler från bland annat Island och Finland. Alexander Enulescu visar hur gastankarna ligger dolda under golvet och under en extra låda längst fram i bagageutrymmet i Ford Focus kombi. Tel: 0470-72 33 85 www.konvegas.se 7

bränslen Fordonsgas första Svanenmärkta bilbränslet Första Svanemärkta drivmedlet i världen är fordonsgasen från FordonsGas Sverige AB. Vi tror att märkningen kommer att skapa ett ökat intresse för hela gasbilsbranschen, det här är mycket viktigt för både oss och miljön, säger Bo Ramberg, VD för FordonsGas Sverige AB. Vilket bränsle ska man Utbudet av olika drivmedel växer på bensinstationerna runt om i landet. Ska man tanka bensin eller diesel? Eller något alternativ såsom etanolbränslet E85 eller fordonsgas? Valet är viktigt men inte alldeles enkelt. foto: johan nilsson Debatten om miljönyttan med biodrivmedel har varit hård senaste året. Sanningen är att det finns mer eller mindre bra sätt att producera biodrivmedel på och kunderna har därför stor nytta att få veta hur produktionen gått till. Inget drivmedel är perfekt. Den bästa milen är och förblir den milen vi avstår från att köra. Många funderar på vilket bränsle som man bör välja. Etanolen har blivit granskad i sömmarna under senare tid. Biogasen likaså. Detta är bra. Men granskningen av oljans miljömässighet lyser med sin frånvaro. Exempelvis hur många fattiga har tvingats lämna sina hem när nya oljefyndigheter ska undersökas? Hur stora landarealer har blivit förstörda när oljesand ska bli till lättillgänglig olja? Hur stor är insynen i de diktaturregimer som utgör stommen bland oljeproducerande länder? Det är därför viktigt att alla drivmedel granskas framöver, inte bara de gröna, för att driva utvecklingen framåt. Genom att ställa krav stimuleras de bästa bränslena och de sämsta försvinner från marknaden. Bland annat har Miljömärkningen Svanen tagit fram kriterier för gröna bränslen som ska säkerställa bra miljö- och arbetsmiljöförhållanden. Dessutom ställer EU krav på klimatnytta för de förnybara drivmedel som ska utgöra minst 10 procent inom transportsektorn 2020. 8

E85 sommar- och vinterblandning Notera att E85 har en vinter- och en sommarblandning. Sommarblandningen består av 85 procent etanol och resten bensin. Vinterblandningen har högre andel bensin, och består av ungefär 75 procent etanol och resten bensin. Den ökade bensininblandningen vintertid syftar till att eliminera startproblem när det är kallare. bränslen egentligen tanka? Bränsleskola Motorteknik och drivmedel har betydelse för bilens miljöegenskaper. Följ med på en kort rundtur i dagens utbud. Etanol En alkohol som tillverkas av cellulosa, spannmål eller sockerrör. E85 består av 85 procent etanol och 15 procent bensin. Etanolbilar har en tank och kan köras på ren bensin, ren E85 eller vilken blandning som helst av de två bränsleslagen. Bilen känner av vilken blandning som är i tanken. Nästan all bensin i Sverige har 5 procents inblandning av etanol. + Väl utbyggd infrastruktur finns på cirka 1 500 bensinstationer i Sverige. + E85 minskar utsläppen av CO 2 med 54 % jämfört med bensin Kortare räckvidd, drar 35 % mer bränsle jämfört med bensin (lägre energiinnehåll) Dåliga produktionsmetoder förekommer Kan produceras av potentiell matråvara Naturgas Gas som utvinns vid oljeborrning eller genom destillation av råolja. Består av cirka 90 % metan. Resten är bland annat propan och butan. Finns inte i Sverige utan hämtas via ledningar från Danmark. + Naturgas minskar utsläppen av CO 2 med 20 % jämfört med bensin + Minskar övriga utsläpp med cirka 70 % + Språngbräda för biogas, som distribueras i samma nät Fossilt drivmedel Sverige har ingen egen naturgas Biogas Gas som framställs genom rötning av organiskt material såsom avfall från slakterier, matrester från hushåll och restauranger, gödsel från hästar och kor. De gasfordon som finns i Sverige har två tanksystem, foto: johan nilsson ett för gas och ett för bensin. Om gasen tar slut slår bilen automatiskt om till bensindrift. Ur miljöperspektiv är gasdrivna fordon idag bland de allra bästa om de körs på ren biogas. + Minskar jordbrukets klimatpåverkan + Ren biogas minskar utsläppen av CO 2 med 81 % jämfört med bensin + Minskar övriga utsläpp med cirka 70 procent + Cirka 3 4 kronor lägre milkostnad jämfört med bensin Kortare räckvidd på gas jämfört med bensinbil Tankstationer dyra att bygga (ca. 3 4 miljoner kr) jämfört med tankstationer för flytande bränsle (ca. 300 000 kr) Begränsad infrastruktur, ca. 100 stationer i Sverige Knappt hälften av all fordonsgas som tankas är fossil naturgas Hög inköpskostnad för fordonen Bensin Destillerad råolja. Används i bensinmotorer. Priset på bensin stiger i takt med oljepriset + Bra infrastruktur + Snålare motorer minskar utsläppen Fossilt bränsle foto: istockphoto Rapsmetylester, RME Dieselersättare som framställs genom kemisk förädling av rapsolja med hjälp av metanol. Används idag främst som låginblandning (5 procent) i diesel. + Har 50 % klimatnytta jämfört med diesel + Används främst som bränsle i bussar och lastbilar + Billigare än diesel Ren RME fungerar ej ihop med personbilars partikelfilter, men inga problem vid låginblandning Få tankställen med ren RME i Sverige Risk för högre utsläpp av kväveoxider än diesel Diesel Raffineras från råolja. Dieselbränslet innehåller mer energi och mer kol än bensin. Används i dieselmotorer. Priset stiger i takt med ökat oljepris samt att efterfrågan är större än produktionskapaciteten på dieselbränsle idag. + Diesel minskar koldioxidutsläppen med 20 % jämfört med bensin + Partikelfilter ger effektiv rening + 30 % lägre bränsleförbrukning jämfört med bensin + Kommer långt på en tank Fossilt bränsle Högre utsläpp av kväveoxider jämfört med bensin Utan filter ger diesel höga utsläpp av partiklar El Elbilar och så kallade plug-in hybrider eller laddhybrider kommer in på marknaden inom ett par år. Dessa behöver laddas med el. Redan idag finns elybridbilar som kombinerar en förbränningsmotor med en eller flera elmotorer. + Hög verkningsgrad, ca 90 %, jämfört med bensin- och dieselbilens, ca 20 respektive 25 % där resten blir värme + El kan produceras från förnybara källor som biobränsle, sol, vind och vatten + Låg milkostnad, runt 3 kronor + Ren eldrift minskar bilens utsläpp av luftföroreningar med 100 % + Kan laddas med två hål i väggen Ny infrastruktur kan behöva byggas El på marginalen är kolkraft idag Hög inköpskostnad för fordonen Ren eldrift ger inga utsläpp av luftföroreningar alls förutsatt att elen är miljövänligt producerad. foto: istockphoto 9

kommungranskning 37,8 procent miljöbilar i september I september registrerades 7 268 miljöbilar, motsvarande 37,8 procent av nya bilar mot 33,9 procent i september 2008. Hittills i år är miljöbilsandelen 38,8 procent mot 32,8 procent samma tid 2008. Drygt hälften av årets miljöbilar är etanolbilar, 20 procent vardera snåla bensin och dieselbilar samt 10 procent gas- och hybridbilar. Lessebo bäst på miljöbilar 2009 Lessebo kommun kör 100 procent miljöbilar och ligger därmed i Sverige-topp. Kommunstyrelsens arbetsutskott är samlade vid Skoda-bilarna och firar segern. Från vänster: kommunchefen Inga-Britt Andersson, Göran Borg (S), Anders Jonsäng (C), kommunstyrelsens ordförande Monica Widnemark (S), Evert Nilsson (S), och längst till höger Jan-Olof Franzén, (M). Lessebo kommun har alltså störst andel miljöbilar i Sverige och samtidigt också de mest bränsleeffektiva bilarna. Ett resultat av en politisk enighet över blockgränserna och en strävan efter att vara ett föredöme i kommunen. När vi presenterar nyheten vid ett möte med kommunstyrelsens arbetsutskott i kommunhuset i Lessebo möts vi av leenden runt hela bordet. Jodå, man var definitivt eniga om att det var en viktig satsning att gå före i miljöarbetet. Det är viktigt att offentligsidan ligger i framkant med miljöarbetet, säger Göran Borg som representerar den socialdemokratiska majoriteten i kommunen. Göran är helt nöjd med valet av Skoda Fabia kombi som är en dieseldriven personbil med ett CO2-utsläpp på 110 gram/km. Bilen är ett förnuftigt val som inte var speciellt dyrt och samtidigt fungerar alldeles utmärkt. Även moderaternas representant och kommunstyrelsen förste vice ordförande Jan-Olof Franzén är inne på samma linje. Jag kom in i politiken på 60-talet och känner starkt för miljön mot bakgrund av att jag är jordbrukare och egentligen arbetat med miljö dagligen, säger han. Det känns egentligen självklart att vi skall göra vad vi kan för att värna miljön. Biodrivmedel saknas i kommunen En naturlig fråga är då förstås varför man inte satsat på en bil som går på förnyelsebar energi typ elektricitet eller biodrivmedel. Eftersom kommunen är stor och elbilar har begränsad räckvidd kändes inte det alternativet riktigt bra i dagsläget. Biodrivmedel har vi faktiskt varit inne på säger kommunchefen, Inga-Britt Andersson. Hon berättar att de varit i kontakt med de två mackägare som finns i Lessebo och förhört sig om möjligheten att få någon form av pump för biodrivmedel. En av dem planerade faktiskt att sätta upp en etanolpump men ingenting hände och vi kunde inte sitta med armarna i kors, säger kommunalrådet Monica Widnemark. Energieffektiva fordon Man konstaterade att det inte var speciellt miljövänligt att köra in till Växjö för att tanka biodrivmedel. Det finns både etanol och biogas i Växjö men det är en resa på 7 mil tur och retur. Skodorna var helt enkelt det bästa valet, konstaterar Anders Jonsäng som representerar Centerpartiet i kommunen. Han tycker det är kul att just Lessebo kommun är bäst i landet och slår omedelbart ett slag för en ännu tuffare satsning på miljön. Det är ett mycket bra utgångsläge för att gå vidare med en satsning på ännu bättre miljöalternativ när det erbjuds något som passar vår situation, säger han. Lessebo satsar alltså framåt även i fortsättningen. Nästa uppslag: Landets kommunbilar granskade >> 10

Preem satsar på framtidens drivmedel Talldiesel Preem investerar 235 miljoner kronor för att bygga om raffinaderiet i Göteborg till ett bioraff. Målet är att slutraffinera 100.000 ton råtallolja till miljöanpassad grön diesel. Produkten kommer att lanseras på den svenska marknaden under senare delen av 2010. Talldieselproduktionen är ett samarbete mellan Sunpine, Sveaskog, Södra, Kiram och Preem. ACP Diesel Bio 30 Preem har under 2009 öppnat fyra nya tankställen med den nya dieseln som innehåller 30 procent RME (rapsmetylester). Produkten riktar sig i introduktionsskedet främst mot den tunga godstrafiken. Utsläppen av koldioxid minskar med 19 procent vid körning på Bio 30. Satsningen är ett samarbete mellan IKEA, Volvo Logistics, H&M, DHL och Preem. Den gemensamma nämnaren är att alla bolag är stora transportköpare. Syftet med samarbetet är att ge sina transportörer ett mer miljöanpassat drivmedelsalternativ. Biogas I Stockholmsområdet satsar Preem på en utbyggnad av tankställen för biogas. Stationen i Moraberg, Södertälje, var först ut i september 2009. Det speciella med stationen i Moraberg är att biogasen levereras via pipeline från avloppsreningsverket vid Himmerfjärden. Förutom biogasens goda miljöprestanda så undviks därmed också ett stort antal tankbilstransporter till och från stationen. DME (dimetyleter) Preem kommer under 2010 färdigställa fyra tankställen för DME i Göteborg, Växjö, Stockholm och Piteå. Tankställena är ett resultat av ett projektsamarbete med bl.a Chemrec i Piteå och Volvo. Målet är att producera, distribuera och köra utvalda Volvolastbilar på DME under realistiska förhållanden. El Preems första laddningsstolpar för elbilar har nu öppnats i stockholmsområdet. Först ut var stationen vid Norr Mälarstrand följt av Globen och Nacka. Därmed finns också en början till en grön triangel med laddningsmöjlighet för elbilar mellan inner-staden och sydöstra delen av Stockholm. Drivmedel som bensin, diesel och E85 finner du vid våra 470 bensinstationer och 215 tankställen för tung trafik. Läs mer på www.preem.se Tänker lite längre 11

kommungranskning Visste du att det finns 4,3 miljoner personbilar i Sverige? Även om miljöbilsförsäljningen ökar stadigt och slår rekord på rekord så drivs fortfarande merparten av hela svenska fordonsflottan på fossil bensin och diesel. 86,8 procent drivs med bensin, 9,7 procent med diesel, 3,2 procent med etanol och 0,3 procent med fordonsgas. Källa SCB Landets kommunbilar granskade Hur bra är egentligen kommunerna i landet på att själva köpa miljöbilar? Med stöd från Vägverket har Miljöfordon Syd miljögranskat kommunernas bilflottor. Varför är kommunernas cirka 25 000 personbilar viktiga när det finns cirka 4,3 miljoner bilar i Sverige? Svaret ligger i att kommunerna med sin offentliga upphandling kan få igång en marknad för det som är bra för miljön. På så sätt visar man även vägen för företag och allmänhet att också göra bättre miljöval. Att köpa in fler miljöbilar bidrar även till att fler miljöbilar på sikt kommer ut på begagnatmarknaden. Detta ger fler möjligheten att bidra till en bättre miljö alla har ju inte råd att köpa en ny bil. Genom utdrag från Vägtrafikregistret har samtliga registrerade personbilar hos kommunerna och tillhörande enheter listats. Med hjälp av Bilfaktas databas innehållande information om alla marknadens bilar har andel miljöbilar bestämts. Dessutom har undersökningen granskat hur energieffektiva eller bränslesnåla kommunernas bilar är, samt dess klimatpåverkan och trafiksäkerhet. Lessebo kommun högst upp på prispallen I klassen miljöbilsbästa kommun 2009 segrar Lessebo med fantastiska 100 procent miljöbilar. Närmast följer Lerum följt av Grästorp på tredje plats. Båda med knappt 90 procent miljöbilar. I kategorin energieffektivast/ bränslesnålast fordon segrar även här Lessebo, med Ödeshög och Knivsta på andra respektive tredje plats. När det gäller lägsta klimatpåverkan är det tronskifte med Katrineholm som segrare, följt av Lilla Edet och Trosa. Toppkommunerna i denna kategori har fordonsflottor med hög andel miljöbilar som drivs med förnybart drivmedel såsom etanol och biogas. Tillgången till pumpar med förnybart drivmedel påverkar naturligtvis resultatet. Möjlighet att tanka etanolbränslet E85 är på gång i Lessebo kommun, men tackvare konsekvent satsning på bränslesnåla fordon så går det att uppnå låg klimatpåverkan även utan tillgång till förnybara drivmedel. Lessebo kommun som illustration: wickstrom illustration Landets kommuner köper allt fler miljöbilar. Högst andel miljöbilar i landet har Lessebo kommun, följt av Lerum och med Grästorp på tredje plats. har 21 miljöbilsklassade dieselbilar hamnar på en hygglig 29:e plats. Säkerhet en viktig aspekt I en fordonsgranskning värt namnet är det även viktigt att studera hur trafiksäkra kommunbilarna är. Tyvärr så saknas krocksäkerhetsinformation om flera bilar/bilmodeller i Vägtrafikregistret vilket gör att resultatet i denna del mer ska ses som en indikation. I Markaryd har 46 av 54 kommunens personbilar högsta krocksäkerhet, fem stjärnor i Euro-NCAP, vilket motsvarar 85 procent. Även Wärmdö och Karlsborg ligger långt fram. Tre kommuner som kan tjäna som gott exempel och visar att kommuner även satsar på trafiksäkra fordon. Positiv framtid Det är viktigt att prata miljö hand i hand med säkerhet. De bästa kommunerna i landet ligger redan runt 90 procent miljöfordon och fordon med högsta krocksäkerhet, fem stjärnor Euro-Ncap. När det gäller värdena på energieffektivitet och klimatpåverkan så är det helt nytt att jämföra på hela bilflottor. Närmaste jämförelse som går att göra är med genomsnittet för nybilsförsäljningen i Sverige år 2008 som låg på 173 g/km för energieffektivitet (CO2-energi) och 146 g/km för klimatpåverkan (CO2-klimat) enligt rapporten Bilindex 2008 från Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket. Kommunerna visar vägen Genom att konsekvent köpa miljöbilar alternativt snålast bil i klassen och tanka med miljöbästa bränsle bedömer Miljöfordon Syd det som fullt möjligt för landets kommuner att nå ner till 130 g/km både avseende energieffektivitet och klimatpåverkan senast 2012 (motsvarar cirka 0,50 liter bensin per mil), vilket är EU s mål för nybilsförsäljningen. Detta är mål som redan uppfylls av de bästa, vilket visar att det är möjligt för fler kommuner att följa efter. text: jonas lööf 12

Miljöbilar slipper fordonsskatt i fem år Från och med 1 januari 2010 är miljöbilar befriade från fordonsskatt under fem år. Skattebefrielsen införs i stället för tidigare miljöbilspremie och gäller även för företag och kommuner. foto: ronny östling/röd kommungranskning Andel miljöbilar topp 50 Plats Kommun Antal bilar Antal miljöbilar Andel miljöbilar (%) 1 Lessebo 21 21 100,0 2 Lerum 59 53 89,8 3 Grästorp 17 15 88,2 4 Hedemora 45 38 84,4 5 Stockholm 378 315 83,3 6 Norrtälje 247 196 79,4 7 Trosa 24 19 79,2 8 Karlskrona 286 225 78,7 9 Mellerud 54 41 75,9 10 Vingåker 28 21 75,0 11 Östhammar 79 59 74,7 12 Upplands Väsby 37 27 73,0 13 Torsås 20 14 70,0 14 Örnsköldsvik 225 157 69,8 15 Uddevalla 237 165 69,6 16 Växjö 247 171 69,2 17 Lilla Edet 52 36 69,2 18 Katrineholm 84 58 69,0 19 Tingsryd 65 44 67,7 20 Götene 44 29 65,9 21 Skara 75 49 65,3 22 Ulricehamn 20 13 65,0 23 Tanums 60 38 63,3 24 Vara 87 55 63,2 25 Avesta 74 46 62,2 26 Partille 123 75 61,0 Plats Kommun Antal bilar Antal miljöbilar Andel miljöbilar (%) 27 Ystad 87 52 59,8 28 Norrköping 251 150 59,8 29 Sigtuna 57 34 59,6 30 Nyköping 104 62 59,6 31 Karlstad 301 179 59,5 32 Härryda 98 58 59,2 33 Svalöv 46 27 58,7 34 Borgholm 65 38 58,5 35 Örebro 466 271 58,2 36 Öckerö 31 18 58,1 37 Vänersborg 129 74 57,4 38 Malmö 524 296 56,5 39 Umeå 71 40 56,3 40 Borås 409 230 56,2 41 Södertälje 203 114 56,2 42 Västerås 245 135 55,1 43 Knivsta 20 11 55,0 44 Lidköping 149 81 54,4 45 Hudiksvall 170 92 54,1 46 Upplands-Bro 41 22 53,7 47 Arboga 32 17 53,1 48 Linköping 176 93 52,8 49 Flen 58 30 51,7 50 Motala 97 50 51,5 Samtliga 290 kommuner 23 468 8 171,0 34,6 Om granskningen Granskningen avser personfordon som är registrerade på respektive kommun eller tillhörande enheter. Utdraget från Vägtrafikregistret är gjort september 2009. Vissa förändringar i kommunernas bilinnehav kan ha skett efter detta utdrag. Bilar som används av kommunerna men som är registrerade på annat sätt omfattas endast om kommunen själv aktivt förmedlat detta vid avstämningen. Som miljöbil räknas bilar som uppfyller den nationella definitionen enligt förordning (2007:380) om miljöbilspremie (se nästa uppslag). CO2-energi (g/km) avser värdet från europeisk standardtest som är lika för alla bilar och det värde som redovisas av alla biltillverkare. Detta värde tar hänsyn till bilens förbrukning på standardbränsle. Eftersom inte hänsyn tas till om bilen drivs med fossilt eller förnybart bränsle, så blir detta ett värde på bilens energiförbrukning eller energieffektivitet. I tabellen redovisas respektive kommuns genomsnitt. CO2-energi (l/mil) är ovan värde omräknat till genomsnittsförbrukning liter bensin per mil. CO2-klimat (g/km) har beräknats baserat på CO2-energi-värdet, där hänsyn tagits till klimatnyttan för alternativa drivmedel. Jämförs detta värde med CO2-energi så framkommer klimatnyttan av förnybara drivmedel jämfört med bensin och diesel. Fem stjärnor EURO-NCAP (H H H H H), Andel bilar med högsta betyg, fem stjärnor, i Krocktestet EURO-NCAP, ett mått på hur trafiksäkra fordon kommunerna köper. Kommunernas gasbilar antas i denna undersökning tankas med 100 % biogas och etanolbilarna med 100 % E85. Detta ger en klimatnytta för gasbilar (-81 %) och etanolbilar (-54 %) baseras på uppdaterade utsläppsvärden för rapporten Bilindex 2008 (Vägverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket). Tankas gasbilarna enligt snittet i Sverige (15 % bensin och 85 % fordonsgas bestående av 58 % biogas och 42 % naturgas) så blir klimatnyttan -41% i stället för -81 % och om etanolbilarna tankas enligt snittet för 2008 (55 % E85 och 45 % bensin) så blir klimatnyttan -22 % i stället för -54 % jämfört med bensin. För största miljönytta är det viktigt att man som kommun även har uppföljning av vad som tankas i bilarna. Nästa uppslag: Vinnarna i övriga kategorier Vanligaste miljöbilen i kommunerna Miljöbilsdefinition >> 13

kommungranskning Vad betyder egentligen CO2? CO2 är den kemiska beteckningen för koldioxid. Koldioxid är en växthusgas som uppstår vid all typ av förbränning. Utsläppen kan beräknas på följande sätt: när 1 liter bensin förbränns bildas 2,36 kg koldioxid medan 1 liter diesel ger upphov till 2,6 kg. forts. Landets kommunbilar granskade CO2-energi (Ett mått på energieffektivitet) Plats Organisation Antal CO2-energi (g CO2/km) CO2-energi (l bensin/mil) 1 Lessebo 21 110,0 0,47 2 Ödeshög 9 121,8 0,52 3 Knivsta 20 123,2 0,52 4 Karlsborg 25 132,0 0,56 5 Mullsjö 18 132,1 0,56 Ford Focus vanligaste miljöbilen Av kommunernas drygt 8000 miljöbilar är ungefär hälften Ford Focus Flexifuel på etanol. Andra vanliga miljöbilar är Volvo V50 (diesel), Golf Multifuel (etanol) Opel Corsa Ecoflex (diesel), Skoda Fabia Greenline (diesel) och Toyota Prius (bensin/el). foto: ford Samtliga 290 kommuner 23 468 169,5 0,72 CO2-klimat (Ett mått på bilars klimatpåverkan) Plats Organisation Antal CO2-klimat (g CO2/km) 1 Katrineholm 84 80,2 2 Lilla Edet 52 83,1 3 Trosa 24 87,6 4 Motala 97 89,2 5 Hedemora 45 89,6 Samtliga 290 kommuner 23 468 138,2 Säkerhet (Andel bilar 5 stärnor EURO-NCAP) Plats Organisation Antal Antal bilar 5 EuroNcap Andel bilar 5 EuroNcap 1 Markaryd 54 46 85,2 2 Karlsborg 25 20 80,0 3 Värmdö 80 54 67,5 4 Danderyd 15 9 60,0 5 Ragunda 30 17 56,7 Samtliga 290 kommuner 23 468 138,2 Nationell miljöbilsdefinition Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller, som tillhör miljöklass 2005, där utsläppen av växthusgasen koldioxid (CO2) maximalt är 120 g/km (motsvarar ungefär 0,5 liter bensin och 0,45 liter diesel per mil). För dieselbilar krävs även ett partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km. Bilar som tillhör miljöklass 2005 och drivs med alternativa drivmedel, såsom etanol E85 (85 procent etanol, 15 procent bensin), naturgas och biogas, tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 liter bensin/100 km, 8,4 liter diesel/100 km alternativt 9,7 Nm 3 gas/100 km. Elbilar som tillhör miljöklass El och har en maximal energianvändning på 37 kwh/100 km. Flera elbilar förväntas komma in på svenska marknaden de närmaste två åren. Automatväxlade versioner av fordon som drivs med alternativa drivmedel tillåts förbruka mer bränsle än maxnivåerna som anges ovan om de är identiska i övrigt med en manuellt växlad modell som klarar kraven. Samverkan kring samhällsplanering Södertälje, Huddinge, Botkyrka, Nynäshamn och Samverkan för hållbart resande, driver ett gemensamt projekt med syfte att finna metoder för att göra hållbart resande till en naturlig del i kommunernas samhällsplaneringsprocess. Projektet har pågått under drygt ett år och mycket tid lagts på förankring hos målgrupperna, politiker, tjänstemän, byggbolag och SL, samt att prova vilka metoder som fungerar mest effektivt. Bland annat testas planeringsverktyget TRAST; Trafik för en attraktiv stad, för att skapa bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. 90 procent av Gatubolagets fordon är miljöklassade I oktober nådde Gatubolaget i Göteborg en drömgräns, då de miljöklassade bilarna utgör över 90 procent av bolagets väldiga fordonspark. Det innebär närmare 2 000 kommunala bilar som bidrar till att driva utvecklingen av miljöfordon framåt. Nio av tio kommunala fordon i Göteborg, alltifrån små personbilar till lättare lastbilar upp till 3,5 ton, ägs av Gatubolaget. De sammanlagt 2 196 bilarna används antingen i den egna verksamheten eller leasas ut till andra kommunala förvaltningar och bolag inom Göteborgsregionen. 14

Värmland testar biodiesel Ett värmländskt projekt om biodrivmedel visar att det, snabbt och utan investeringar, går att miljöanpassa kommunens dieseldrivna fordonspark. Diesel byts ut mot biodiesel. Strax utanför Kristinehamn ligger vad som ser ut som en vanlig gård men istället är en fabrik för biodiesel. Biodieseln tillverkas av värmländsk raps och frityroljor från chipsfabriken i regionen. Vår policy är att det ska vara närproducerat och korta transportvägar, berättar Stefan Herminge på Karaby bioenergi. Cirkeln sluts när även restprodukterna från produktionen, rapskakan, återanvänds som djurfoder på värmländska lantbruk. Företaget deltar i projektet Bionic biodrivmedel i Värmland. Genom projektet har Karlstad kommun, en fordonsutbildning i Säffle och kollektivtrafiken i Karlstad upptäckt fördelarna med det närproducerade bränslet. Regionalt nätverk för biodrivmedel Vi har lyckats att göra en del i projektet tack vare den positiva anda som finns hos deltagarna. Vi har ett bra nätverk att bygga vidare på och ser nu att det börjar hända saker, berättar Charlotte Wedberg, projektledare på Energikontor Värmland. Inte bara biodiesel. Projektet arbetar med att öka kunskapen om biodrivmedel. Nyligen anordnades en biogasdag på Karlstads torg. Ett studiebesök på Karaby bioenergi öppnade för fortsatta kontakter. Karlstad kommuns fordonsenhet beslutade att använda bränslet till delar av sin maskinpark. Den största anledningen till att välja biodiesel är att det är ett förnyelsebart bränsle som är miljöanpassat och klimatneutralt, berättar Andreas Rudsvik, chef på fordonsenheten. Men det är också av kostnadsskäl. Istället för att byta ut alla äldre fordon så kan vi köra dem på biodiesel istället. Även kommunens bussbolag, Karlstadbuss, ligger i startgroparna för att testköra sina bussar på biodiesel. Charlotte Wedberg, projektledare Energikontor Värmland. T.v: Studiebesök vid Karaby bioenergi, tillverkare av biodiesel. Tvåa från vänster Andreas Rudsvik, Karlstad kommun och längst till höger Stefan Herminge, Karaby bioenergi. Lösningar för landsbygden Biodieseln levereras i en tank direkt till kunden. Det gör den extra intressant i glesbygd där infrastrukturen för biodrivmedel inte är utbyggd med tankställen. Priset är dessutom något billigare än vanlig diesel. Därmed är det ett bränsle som är enkelt att byta till här och nu. Men även om projektet handlar om biodrivmedel ser inte projektledaren vid Energikontoret det som den enda lösningen. Vi har haft fokus på biodrivmedel men det vi märker saknas och vill arbeta mer med framöver är mobilitetsfrågor. I Värmland med små orter och ibland långa avstånd kan vi inte bygga breda vägar överallt. Kollektivtrafik och andra smarta lösningar kommer att krävas för att bygga ihop regionen, säger Charlotte Wedberg. Bionic biodrivmedel i Värmland Bionic är ett EU-projekt där Region Värmland deltar med fem andra regioner i Europa. Bionic står för BIOfuels Networks In the Community. I Värmland deltar kommuner, bränsleföretag, kollektivtrafiken och andra aktörer inom transporter. Syftet är att genom nätverk och kunskapshöjande aktiviteter öka användningen av biodrivmedel i regionen. Projektet har bland annat arrangerat miljöbilsdagar, seminarier och studiebesök. Tel: 054-701 10 39 www.regionvarmland.se 15

krönika Regeringen får förslag om pionjärbanor för spårbilar Regeringen har fått en bedömning av läget för spårbilssystem inklusive förslag på kommuner för pilotbana med spårbil. I rapporten bedöms tre kommuner Uppsala, Södertälje och Umeå som mest intressanta. foto:vectus prt Framtiden finns i samverkande lösningar det är en oerhört spännande framtid vi går till mötes. En framtid i ett samhälle med en stabil infrastruktur. Ett samhälle som inte bryts ner människors frihetssträvan. Mobiliteten kan mycket väl bli en förnyelsebar resurs som inte hotar livet på vår planet. i dag står vi inför ett antal olika tekniska lösningar som antingen minskar eller helt eliminerar bilarnas miljöpåverkan. Effektivare motorer, mindre och mer strömlinjeformade bilar ger oss rådrum att staka upp vägen till framtiden. Kanske är vi i mål redan idag. Det gäller bara att ställa om samhället till nya förutsättningar och revolutionera industrin. Vi har elmotorn som ett alternativ för den som kör korta sträckor utan allt för mycket last och vi har kommit långt när det gäller biobränsle. Vi har i dagarna sett den första bränslecellsdrivna bilen sättas i serieproduktion. tekniken finns alltså, men den måste utvecklas så att den passar till verkligheten. Eller ändrar vi livsstil och anpassar verkligheten till tekniken. Vi vet att minskade transporter och minskat resande är alldeles utmärkt för miljön men frågan är hur mycket vi behöver ändra vår livsstil. Måste vi sluta dricka kaffe om vi inte kan odla bönorna i närheten? Kanske inte men frågan är om vi har en lösning för de långväga godstransporterna? Jag skulle vilja säga att vi har det. lastbilstillverkarna jobbar hårt för att bygga motorer som går att köra på biodrivmedel som DME och RME samtidigt som man tittar på hybridlösningar. Tyvärr är vi långt ifrån en totallösning på den fronten. Lyfter vi blicken en bit över» Kanske skulle man kunna säga att vi är i mål redan idag. Det gäller bara att ställa om samhället till nya förutsättningar och revolutionera industrin. horisonten och funderar på om det viktiga är att transportera varorna en bestämd sträcka till ett så lågt pris som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan eller om det viktiga är att ha lastbilschaufförerna att nöta det svenska vägnätet nätterna igenom, kan vi plötsligt kapa mycket av transportsektorns förbrukning av fossila bränslen. Jag tänker på Flexiwaggon där lastbilarna transporteras på järnväg de långa sträckorna och det i en hastighet högre än den de håller på svenska motorvägar. Nattetid är dessutom elnätet mindre belastat så risken för användning av smutsig el på marginalen minskar. när det gäller personbilarna så kan vi köra upp till 20 mil mellan laddningarna med en elbil. Vi kan köra 120 mil på en tank med en riktigt snål diesel och vi kan köra femtiotalet mil med en etanoldriven eller biogasdriven bil. Siffror som kan optimeras. Det riktigt roliga är att vi har flera olika förslag på hur en rolig, läs snabb och vägsäker, bil skulle kunna se som miljöbil. tesla är en välkänd eldriven sportbil som snart får konkurrens av Audi e-tron och Mercedes SLS AMG. Elbilar med motorstyrka fullt jämförbar med dagens V8:or men ännu så länge bara som konceptbilar. Morgan jobbar med sitt LifeCar-projekt där man använder bränsleceller, kondensatorer och eldrift. Helt klimatneutralt. Sedan har vi BMW som tagit fram sin Vision Efficient Dynamics som i grunden är en laddhybrid där två elmotorer står för drivningen och en trecylindrig diesel backar upp med laddning av batterier. Jag står och tittar på den fräcka BMW:n och funderar på varför man inte valt en etanolmotor eller en biogasmotor. Varför säger BMW att man leder utvecklingen men monterar en dödsdömd fossilbränslemotor i sin framtidsbil? Saab var flera år före tyskarna med sin hybrid-cabbe där elmotorn jobbade med en etanolmotor istället. de fossila bränslena måste fasas ut så fort som möjligt och vi vet att vi inte kan producera biodrivmedel att ersätta alla fossila bränslen med. Däremot skulle vi kunna bygga laddhybrider som går på el korta sträckor och biogas eller etanol de långa sträckorna. Vi vet hur vi skall göra men ingen får ändan ur vagnen så länge det räcker med antingen hybridteknik eller bidrivmedel för att en bil skall klassas som miljöbil. Stefan Nilsson Miljöintresserad motorjournalist illustration: bmw 16

17

lastbilar tar tåget Mer än hälften av all resor i tjänsten är under en mil I Sverige görs nära 235 miljoner tjänsteresor varje år, alla färdsätt inräknade. Det innebär att hälften av alla resor i Sverige är jobbrelaterade och att bilen dominerar som färdsätt. Reslängden varierar givetvis, men ungefär 60 procent av tjänsteresorna är tio kilometer eller kortare. Hela lastbilen tar tåget Mycket talar för att en framtida mobilitet blir allt mer elektrifierad. Undersökningar visar tydligt att de flesta körningar som görs med personbilar skulle kunna göras med eldrivna sådana redan i dag. Det är svårare med tunga fordon som både rullar längre sträckor och kräver betydligt mer energi. Jan Eriksson i Östersund har lösningen. 18

Naturskyddsföreningen: Bensin och diesel måste bli dyrare Utan högre priser på fossila drivmedel är det inte möjligt att radikalt minska trans portsektorns koldioxidutsläpp,» enligt Naturskyddsförningen. Utan högre priser på fossila drivmedel, blir klimatomställningen dyrare, svårare Lastbilschauffören själv sköter lastning och lossning med en knapptryckning på den vagn som bilen står på. Hela lastbilen körs alltså upp på en specialdesignad järnvägsvagn och chauffören kan följa med i bilen eller i en sovvagn i tågsättet jan eriksson, grundare av flexiwaggon och tar längre tid, med negativa effekter på miljö, ekonomi och välfärd. lastbilar tar tåget personbilstrafiken i sverige har redan minskat sin miljöpåverkan markant men när det gäller den tunga trafiken är det tvärtom. Samtidigt börjar det bli brist på diesel och vi vet att det förr eller senare inte är ekonomiskt försvarbart att utvinna jordens sista droppar av fossilt bränsle. Mot bakgrund av detta framstår den tunga trafiken allt mer som den svåraste nöten att knäcka i vår strävan mot en vägtrafik som bygger på förnyelsebart bränsle. Mycket talar för att lösningen är att flytta de långväga transporterna från vägarna till järnvägarna. Olyckskorparna talar om misslyckade försök som gjorts, tidsödande omlastningar, stora rangerbangårdar och längre transporttider. Järnvägen oslagbar Jan Eriksson, innovatör och grundare av företaget Flexiwaggon, talar om att se på integration mellan transportslagen på ett nytt sätt. Järnvägen är oslagbar för de långa sträckorna och lastbilarna är oslagbara när det gäller närdistribution. Vi sätter hela lastbilen på en specialdesignad järnvägsvagn och transporterar den så nära målet det går, säger han. Lösningen är egentligen snudd på självklar när man ser på de vinster som kan göras både vad det gäller trafiksäkerhet och transportekonomi. Samtidigt minskar vi användandet av fossila bränslen där det påverkar oss allra minst. En mycket positiv bieffekt är att den här lösningen också kan betyda en minskad avfolkning av landsbygden. Billigare och säkrare transporter som inte är lika beroende av oljepriset skulle betyda att fler vågar satsa på näringsverksamhet i glesbygd. Jan Eriksson är innovatör och grundare av företaget Flexiwaggon som konstruerat en järnvägsvagn där hela lastbilen körs upp på vagnen på ett enkelt sätt. Smidighet viktig Nyckeln till framgång när det gäller att lyckas med kombinationen av landsvägstransporter och järnvägstransporter är smidighet. En smidighet som Flexiwaggon nått genom ett unikt system för lossning och lastning av vagnarna. Vi behöver bara en ganska liten grusplan för att lasta, säger Jan Eriksson. Han tillägger att lastbilschauffören själv sköter lastning och lossning med en knapptryckning på den vagn som bilen står på. Hela lastbilen körs alltså upp på en specialdesignad järnvägsvagn och chauffören kan följa med i bilen eller i en sovvagn i tågsättet. Man kan också skicka lastbilen att mötas av en ny chaufför vid destinationen. Vinsten är markant mindre utsläpp, mindre slitage på lastbilarna och en utvilad chaufför när bilen väl nått resmålet. Tittar vi på lösningen ur ett svenskt perspektiv så lastar man alltså lastbilen som vanligt i Malmö och kanske på ett par ställen norr om Malmö. Så kör man till en hållplats längs stambanan där Flexiwaggon-tåget stannar, lastbilen körs upp och chauffören sover under resan till Stockholm. Väl framme i huvudstaden kör chauffören av och han har haft sin vila så han kan direkt påbörja körningen ut till de kunder som godset är avsett för. Istället för sextio mil har lastbilen bara rullat några mil. Lastning och lossning sker individuellt för varje vagn. Att lasta och lossa ett helt tågsätt tar 10-15 min. Chauffören lastar själv på och av sin bil. Lastning och lossning kan i princip ske var som helst. Det enda som krävs är en hårdgjord markyta som håller för det som ska lastas och lossas. Start 2010 Ett känt problem är att det börjar bli trångt på våra järnvägsspår och långsamma godståg kan tvingas till många stopp för att släppa fram snabbgående persontåg. Flexiwaggon har löst det här problemet genom att konstruera vagnen så att den kan köras i 140 km/h fullastad. Det betyder också att den kan kopplas till ett vanligt persontåg. Det första tågsättet är beräknat att rulla i slutet av 2010 och då i samarbete med bland annat ICA som visat stort intresse för projektet. Ett projekt som också mött stort intresse utomlands i länder som Danmark, Finland, Estland, Indien, Australien, USA, Kina, Ryssland med flera. En av de större lastbilstillverkarna i Indien tänker sig att leverera nybyggda bilar till sina kunder med den här lösningen. text och foto: stefan nilsson Flexiwaggon AB, som har utvecklat vagnen har bl.a. fått stöd från Energimyndigheten med 11 miljoner kronor. Övriga intressenter är bland andra ICA och Green Cargo. Lastning och lossning sker horisontellt vilket gör att man inte behöver ta hänsyn till elledningar. Korgen som lastbilen står på kan öppnas i båda ändar och vridas åt både höger och vänster. Lastbilen behöver inte backas utan den körs framåt både vid på och avkörning. 19

Mackdöd hotar landsbygden foto: daniel k johansson Många bensinmackar i Sverige hotas av nedläggning på grund av bland annat strukturrationalisering inom bränslebranschen och den ekonomiska krisen. I sydöstra Sverige fanns 390 stationer för två år sedan, ungefär 100 har lagts ned och ytterligare ett 50-tal stationer är i farozonen. Det skulle innebära ett hårt slag mot framförallt landsbygden om alla hotade stationer också behöver läggas ned. Nu genomförs en regional satsning, ett projekt för att rädda landsbygdens bensinstationer i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Ordet mackdöd figurerar allt oftare i debatten, inte så kontigt när bensinförsäljningen i Sverige brottas med stora lönsamhetsproblem. Men så kan det väl ändå inte vara? Bränslebolagen gör ju miljardvinster varje år. Detta påstående är både sant och inte. På raffinaderisidan gör bränslebolagen idag ganska stora vinster. Medan bensinförsäljningen inte går ihop sig. Nedläggningsarbetet pågår I branschen pågår kraftfulla rationaliseringsplaner som innebär färre stationer så att både lönsamhet och volymer blir högre på de stationer som blir kvar. Det är i första hand de stationer som säljer minst som får stryka på foten, säger Jonas Lööf projektledare på Energikontor Sydost. Jag får många samtal från oroliga mackägare och människor som bor på orter där stationen är hotad. Varje station som behöver läggas ned är i förlängningen förödande för landbygdens utveckling i regionen, menar Jonas Lööf. Genom stöd från Regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt Länsstyrelsen Kronoberg och Landsbygdsprogrammen i de tre länen inleddes» för ett år sedan en länsövergripande satsning på projektet Rädda landsbygdens bensinstationer. Projektet drivs av Energikontor Sydost och syftet är att både bevara och utveckla en hållbar infrastruktur med fordonsdrivmedel (både fossila och förnybara) även på landsbygden. Mackdöden akut I projektet har en inventering genomförts som säger att det fanns 390 bensinstationer i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län för två år sedan. Idag finns det under 300 samt att nästan 50 stationer är i farozonen under 2009 och 2010 på grund av främst låga försäljningsvolymer i kombination med Mackdöden är en akut utvecklingsfråga som kräver att vi agerar nu. Genom att vända på alla stenar, ta till vara på allt engagemang och samverka kan vi tillsammans hitta möjligheter för många av de hotade stationerna projektledare jonas lööf, energikontor sydost foto: volvo olika investeringsbehov. Mackdöden är en akut utvecklingsfråga som kräver att vi agerar nu. Genom att vända på alla stenar, ta till vara på allt engagemang och samverka kan vi tillsammans hitta möjligheter för många av de hotade stationerna, säger Jonas Lööf. Bevarande av landsbygdens bensinstationer är en viktig fråga som rör miljö, service såväl som beredskap. Miljö i perspektivet att säkerställa att alla har nära till en bensinstation samt möjligheter att bygga upp en infrastruktur med förnybara drivmedel i strävan efter ett fossilbränslefritt samhälle. Service i perspektivet för skäliga och attraktiva levnadsförutsättningar för alla som bor på landsbygden. Beredskap i perspektivet att ha en säker tillförsel av drivmedel vid katastrofer såsom Gudrun och Per, men även att utryckningsfordon har tillgång till drivmedel i hela regionen. 20