Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer av marknadsstrukturer och konkurrensntenstet omfattande såväl energmarknader som mneralmarknader och marknader för dgtala produkter över Internet. Stefan är akademsk ledare nom Centrum för Ekonom vd Högskolan Krstanstad. stefan.hellmer@ hkr.se Ett specellt tack rktas tll Ola Olsson vd Högskolan Krstanstad vars nskter redovsnng av olka rörelseresultat vart tll stor hjälp. En låg prsrespons hos konsumenter är en av förutsättnngarna för att ett naturlgt monopol, som ett fjärrvärmeföretag, ska kunna utnyttja sn monopolställnng. Fjärrvärme säljs företrädesvs för uppvärmnng tll och där en har ndvduell mätnng av förbruknngen medan en har kollektv mätnng av förbruknngen. En grundläggande hypotes denna stude är att ägare har en högre användarflexbltet än konsumenter ett. I analysen används tvärsnttsdata för 187 fjärrvärmeverk Sverge för året 2007 och resultatet ndkerar att ägaren uppvsar en tydlgt högre prselastctet jämfört med et. Analysen vsar dessutom att varje ytterlgare som kopplas på fjärrvärmenätet genererar en resultatmnsknng medan varje ytterlgare genererar en tydlg uppgång av rörelseresultatet för fjärrvärmeföretaget på orten. Som alla andra energmarknader påverkades fjärrvärmemarknaderna när de svenska energmarknaderna avreglerades 1996. En lokal fjärrvärmemarknad består kortfattat av vertkalt ntegrerade naturlga monopol som producerar och dstrbuerar hett vatten tll slutkonsumenter för uppvärmnng eller för tappvarmvatten. Före avreglerngen var dessa företag företrädesvs kommunala bolag som var prsreglerade genom Kommunallagens (SFS 1991:900 Kaptel 2, 7. 1 Efter avreglerngen ska kommunala fjärrvärmeföretag enlghet med Ellagen (SFS 1997:867 samt Fjärrvärmelagens (SFS 2008:263 38 bedrvas på affärsmässg grund. Avreglerngen nnebar dock nte bara förändrade vllkor för kommunala fjärrvärmebolag rörande vnstmöjlgheter utan ledde också tll omfattande skft av ägarskap när många tdgare kommunala bolag såldes tll prvata aktörer. en offcella ståndpunkten hos bl a Energmarknadsnspektonen (2010 och Konkurrensverket (2007 är att fjärrvärmeverksamhet är ett naturlgt monopol, dvs genomsnttskostnaden är fallande nom hela efterfrågans område. Ett ensklt företag förser därför en hel marknad med fjärrvärme tll en lägre kostnad än två eller flera företag skulle kunna göra. etta nnebär dock nte att monopolföretaget automatskt skulle kunna utöva onskränkt marknadsmakt, för att det ska vara möjlgt krävs bl a avsaknad av nära substtut. Ett fjärrvärmeföretag har måhända en monopolställnng när det gäller att leverera fjärrvärme men nte när det gäller att leverera vär- 1 Kommuner och landstng får drva närngsverksamhet, om den drvs utan vnstsyfte och går ut på att tllhandahålla allmännyttga anläggnngar eller tjänster åt medlemmarna kommunen eller landstnget. ekonomskdebatt 28 stefan hellmer
nr 3 2011 årgång 39 me; det fnns alternatv såsom pelletsbrännare och olka slags värmeväxlare som prncp levererar samma tjänst. Nära substtut kombnaton med hög postv korsprselastctet och/eller hög egenprselastctet reducerar monopolmakten. Vktga faktorer här är naturlgtvs tllgången tll alternatva värmesystem och byteskostnaden mellan olka system. I december 2002 tllsattes fjärrvärmeutrednngen och ett av dess betänkanden (SOU 2004:136, Skälgt prs på fjärrvärme behandlas konkurrensfrågor krng fjärrvärmemarknaden rörande exempelvs eventuella nlåsnngseffekter. Betänkandet dskuterar bl a utbytbarheten mellan olka system avseende detaljer som geograf och tllgänglghet. Rapporten hävdar bl a att ett är nlåst som en konsekvens av svårgheter att byta värmesystem på grund av faktorer som kostnad för skorstenar, avsaknad av panncentraler, kommunal energ- och mljöpoltk etc. enna typ av nlåsnng just fjärrvärme är nte lka tydlg för ett (Hellmer 2010. Fjärrvärme säljs och levereras tll en mängd olka typer av kunder eller fastghetstyper där och utgör två domnerande kundgrupper. en grundläggande hypotesen denna stude är att ägaren med fjärrvärme har något lättare att reagera på prsförändrngar av mnst två skäl: dels har dessa ndvduell mätnng av förbruknngen och kan därmed snabbare och tydlgare justera sn förbruknng och dels antas dessa ha lättare och snabbare möjlgheter att nstallera alternatva system. etta tll skllnad från en som oftast har kollektv mätnng och schablonmässg fördelnng av totalkostnad. Syftet är därför att med hjälp av tvärsnttsdata för ett antal fjärrvärmeanläggnngar olka kommuner rörande prs samt förbruknng på olka kundgrupper beräkna efterfrågans prselastctet för dessa grupper. Hypotesen är att är prskänslgare än av ovan skäl. En följdfråga är huruvda fjärrvärmeföretagens lönsamhet för dessa två olka kundgrupper skljer sg åt. 1. Tdgare studer av energrelaterade elastcteter Ett antal rapporter och analyser behandlar den låga prsresponsen på olka energmarknader som el- och fjärrvärmemarknaden. Både Energmarknadsnspektonen (2010 och Konkurrensverket (2007 betonar den låga prselastctetens betydelse som hnder för att skapa högre konkurrensnvå på olka energmarknader eftersom prsokänslga kunder höjer marknadsmakten för företagen. essutom hävdar Carlson m fl (2008, Ek och Söderholm (2008, Wårell m fl (2009 och Hellmer (2010 att den låga prselastcteten är en vktg faktor bakom avsaknaden av skft av marknadsmakt från producent tll konsument efter avreglerngen 1996. et fnns en mängd olka studer rörande prselastcteter för elmarknader men relatvt få som beräknar och analyserar prselastcteter för värmemarknader olka länder och regoner. Werner (2009 använder data från 1970 tll 2006 och skattar prselastcteten för fjärrvärme Sverge tll 0,35, dvs en prshöjnng på en procent skulle mnska konsumtonen med är du lönsam llla? 29
0,35 procent, ett relatvt oelastskt beteende. Ghalwash (2007 använder OLS och skattar ett antal olka elastcteter ett efterfrågesystem. Genom att använda svensk data för åren 1980 2002 skattas prselastcteten för fjärrvärme tll 0,43, också relatvt oelastskt. Brännlund m fl (2007 använder en lknande metod och får fram en skattnng av elastcteten för fjärrvärme tll 0,31. Leth-Petersen och Togeby (2001 använder dansk paneldata för åren 1984-95 och skattar en egenprselastctet så låg som 0,02. Rehdanz (2007 använder OLS på tysk socoekonomsk paneldata för åren 1998 tll 2003 och vsar elastctetsskattnngar för värmeefterfrågan på mellan 2,03 och 1,68 för oljebaserad uppvärmnng och på mellan 0,63 och 0,44 för gasbaserad uppvärmnng. essa tyska elastcteter berör ndvduella värmesystem och förväntas därför uppvsa ett mer prskänslgt beteende. Haas och Bermayr (2000 har analyserat österrksk data från 1970 tll 1995 och skattar prselastcteten för uppvärmnng tll 0,2. Grohnhet och Klavs (2000 använder Cobb-ouglas och CES och skattar prselastcteten för fjärrvärme Ltauen tll 0,6 för prshöjnngar och 0,2 för prssänknngar. Med dessa två olka skattnngar rörande prselastcteten antas konsumenter vara mer prskänslga för prshöjnngar än prssänknngar. Slutlgen kan nämnas Kratena m fl (2008 som använder en ekonometrsk modell med data från Österrke för åren 1990 tll 2006 och beräknar den okompenserade elastcteten tll 0,31 och den kompenserade elastcteten tll 0,26. en kompenserade elastcteten mäter den rena prseffekten under antagande om kompensaton för realnkomstbortfallet som prshöjnngen orsakar. För jämförbarhetens skull bör nämnas att samtlga övrga elastcteter beskrvna texten är okompenserade elastcteter. Även om samtlga skattnngar av elastcteter beskrvna ovan är olka uppvsar de, med ett undantag, att efterfrågan på värme är relatvt oelastsk. en enda avvkelsen är den tyska studen (Rehdanz 2007 som dock beskrev efterfrågestuatonen för ndvduella värmesystem och nte kollektva system som fjärrvärme representerar. En begränsnng hos de studer som nämnts är att dessa nte skattar separata elastcteter för olka kundgrupper som exempelvs efterfrågan på och. enna separaton är måhända svår när datamateralet huvudsak består av tdsseredata med generella genomsnttlga årlga genomsnttsvärden för prser och förbruknng. enna stude använder tvärsnttsdata på anläggnngsnvå och separerar på två förbruknngskategorer, och, för att på så sätt beräkna och jämföra efterfrågans prselastctet för dessa båda förbruknngskategorer. ekonomskdebatt 2. atamateral atamateralet studen är hämtat från Energmarknadsnspektonen 2 2 Från Energmarknadsnspektonens publcerng av den årlga sammanställnngen av uppgfter som fjärrvärmeföretagen redovsat årsrapporterna samt rapporterna om drft- och affärsförhållandena. Hämtat från www.e.se. 30 stefan hellmer
nr 3 2011 årgång 39 och SCB 3 och består av tvärsnttsdata från 2007 för 187 olka fjärrvärmenät (anläggnngar. Materalet består av prset per kwh respektve nät, genomsnttlg nkomst kommunen där nätet är placerat, värmeleveranser tll respektve, antalet anslutnngspunkter tll respektve samt fnansell nformaton för varje anläggnng eller företag som rörelseresultat, avskrvnngar, bokslutsdspostoner samt fnansellt resultat för och efter skatt. Under 2007 varerade prserna relatvt kraftgt över landet från strax över 20 öre/kwh en Norrbottenskommun tll över 80 öre/kwh ett Stockholmsområde med ett natonell medanvärde på strax över 50 öre/kwh. 3. Elastcteter För elastctetsanalysen används en vanlg enkel OLS-regresson med (logartmerna av konsumentprset, genomsnttsnkomst, antalet anslutnngspunkter för respektve och andelen anslutnngspunkter tll respektve nät som oberoende varabler. Som beroendevarabler användes (logartmerna av värmeleveranserna tll respektve användargrupp som analyserades separat. = a e P E I γ λ ShR är = eller. R = α 1 2 3 är värmeleveranser GWh tll eller, P konsumentprs kr/kwh, antalet anslutnngspunkter tll eller och ShR andelen anslutnngspunkter tll. Genom att använda logartmerna på samtlga ngående varabler kan e tolkas som prselastctet och E som nkomstelastctet för respektve förbruknngsgrupp. Antalet anslutnngspunkter för de båda förbruknngsgrupperna ( är nkluderade för att kontrollera för storleken på efterfrågan med hänsyn tll antalet kunder. Andelen anslutnngspunkter för (ShR är nkluderad modellen för båda kategorerna; och, för att kontrollera för olkheter nätverksdesgnen som är kopplade tll det relatva antalet ett specfkt nät. en parameter som är kopplad tll denna varabel, λ, förväntas vara relatvt lten men vktg eftersom en lten eller stor andel ett fjärrvärmenät förväntas ha stor betydelse för mängden värme som levereras ett nät medan margnella förändrngar ShR bara förväntas ha margnell effekt på mängden total värme som levereras nätet. Prselastcteten för förväntas allmänt vsa på högre prskänslghet jämfört med framför allt av två skäl. För det första antas att ägaren har lättare att skfta mellan värmesystem än vad som är fallet för ett. etta beskrvs delvs Hellmer (2010 som genom att defnera ofrvllg nlåsnng vsar att tll en 3 Inkomststatstk uppdelat på kommun hämtat från www.scb.se, nkomster och skatter. är du lönsam llla? 31
Tabell 1 Regressonsresult Småhus (elastcteter Varabel Koeffcent t-kvot Sgnfkansnvå Konstant 1,34 0,27 0,79 Prs 0,48 2,36 0,02 Inkomst 0,36 0,86 0,39 0,99 40,33 0,00 ShR 0,13 2,18 0,03 Förklarngsgrad = 0,95 Källa: Egna beräknngar. Tabell 2 Regressonsresult Flerbostadshus (elastcteter Varabel Koeffcent t-kvot Sgnfkansnvå Konstant 0,26 0,05 0,96 Prs 0,25 1,20 0,23 Inkomst 0,37 0,86 0,39 1,12 38,82 0,00 ShR 0,16 3,03 0,00 ekonomskdebatt Förklarngsgrad = 0,93 Källa: Egna beräknngar. högre grad är nlåsta tll exempelvs fjärrvärme medan en ägare lättare kan skfta tll exempelvs en pelletsbrännare som en reakton på prsskllnader. För det andra antas elastcteten uppvsa högre prskänslghet på grund av att et avläses ndvduellt. Småhusägaren är därför mer nformerad om förbruknng och kan lättare reagera på prsförändrngar. Ett å andra sdan är här en enda anslutnngspunkt med kollektv avläsnng av förbruknngen med oftast en schablonmässg fördelnng efter exempelvs lägenhetsstorlek. etta gör att en enskld lägenhetsnnehavare har begränsad nformaton och möjlghet att för hela huset göra en märkbar justerng av förbruknngen. enna stude använder tvärsntsdata för 2007 vlket nnebär att avvkelser mellan prselastcteter mellan och beror på den ndvduella mätnngen. För att fånga eventuell substtuton mellan olka system krävs ytterlgare analyser med hjälp av paneldata samt nformaton rörande prser och konsumton av alternatva system. Skattnngar av bl a prselastcteterna som presenteras tabell 1 och tabell 2 ndkerar att ägaren är ungefär dubbelt så prskänslg för prsvaratoner jämfört med ett. Prselastcteten för skattades tll 0,48 medan motsvarande elastctet för skattades tll 0,25. Även om elastcteten är nästan dubbelt så stor för, med en sänknng av konsumtonen med nästan 0,5 procent för varje procent prset stger, måste efterfrågan för både och, framför allt, betraktas som relatvt oelastsk. 32 stefan hellmer
nr 3 2011 årgång 39 Inkomstelastcteten är lka för båda förbruknngsgrupperna där skattnngarna vsar ett relatvt ltet men postvt samband mellan nkomst och värmekonsumton. Skattnngarna för elastcteten för antalet anslutnngspunkter är för båda grupperna nära ett (1; om antalet anslutnngspunkter ökar med 1 procent ökar också förbruknngen med ungefär 1 procent, ett rmlgt resultat. Resultatet av dessa regressoner är nte förvånande eller oförväntat. Småhusförbrukaren av värme är mer prskänslg än ett ; denna analys ndkerar en prskänslghet som är dubbelt så stor. Eftersom datamateralet utgörs av tvärsnttsdata är en vktg förklarng tll skllnaden mellan grupperna den ndvduella mätnng av förbruknng som förekommer hos en. 4. Resultat av fnansell modell en andra analysmodellen följer på resultatet av elastctetsanalysen där ägaren uppvsar högre prskänslghet än en. Eftersom ägaren tydlgare reagerar på prsvaratoner blr därför frågan om lönsamheten för fjärrvärmeföretagen, på margnalen, skljer sg åt beroende på antalet nkopplade hus av respektve kategor. Att lönsamheten per anslutnngspunkt skljer sg åt är naturlgt eftersom en nkopplng ett nnebär förbruknng av ett flertal hushåll medan en nkopplng tll ett nnebär förbruknng av endast ett hushåll. Frågan är dock hur stor denna dfferens är. Modellen antar alltså ett beroende mellan ett fjärrvärmeföretags ekonomska resultat och antalet anslutnngspunkter av de två respektve kategorerna företaget har. Eftersom lönsamheten kan beskrvas på olka sätt har två olka modeller med olka lönsamhetsmått testats; rörelseresultat efter avskrvnngar, men före fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt samt rörelseresultat före avskrvnngar, fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt. Skllnaden utgörs av avskrvnngarna och är för att testa huruvda en eventuell skllnad uppstår av teknska skäl under antagandet att en anslutnngspunkt tll ett kan vara relatvt dyrare eftersom den punkten bara representerar en förbrukare. Inom gruppen om 187 fjärrvärmenät fnns ett antal verk, dvs fjärrvärmeverk som utöver att leverera fjärrvärme dessutom producerar och säljer el. enna verksamhet påverkar naturlgtvs det ekonomska resultatet varför en dummyvarabel a e P som E representerar I verken ShR ngår = γ λ modellen R = α 1 2 3 Resultatet, R, är mätt tusentals kronor och är, lksom all annan nformaton bortsett från nkomstuppgfter, hämtat från Energmarknadsnspektonens nsamlng av nformaton för fjärrvärmeföretag. 187 fjärrvärmenät ngår analysen. är antalet anslutnngspunkter tll respektve är du lönsam llla? 33
Tabell 3 Modellresultat: Rörelseresultat efter avskrvnngar men före fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt (tkr = a e P E I γ λ ShR Varabel R = α 1 Koeffcent t-kvot 2 3 Sgnfkansnvå Konstant 1 630 169 31,35 0,00 24 11,32 0,00 10 604 1,12 0,27 Förklarngsgrad = 0,93 Källa: Egna beräknngar. för respektve nät och är en dummyvarabel som är 1 om företaget är ett verk och 0 om företaget är ett fjärrvärmeverk. Parametern vsar det genomsnttlga tllskottet tll det totala 1 resultatet tusentals kronor som ett ytterlgare skulle generera och parametern vsar det genomsnttlga tllskottet tll resultatet som ytterlgare ett skulle generera. Parametern för förväntas 2 alltså vara lägre. Tabell 3 vsar skattnngarna av parametrarna och 1 när 2 rörelseresultat efter avskrvnngar men före bokslutsdspostoner och skatt används som beroendevarabel. et mest anmärknngsvärda resultatet som redovsas tabell 3 är att varje ytterlgare påkopplat fjärrvärmenätet skulle generera en resultatöknng på nästan 170 000 kr gvet oförändrat antal. ock skulle enlgt modellen varje ytterlgare påkopplat generera en mnsknng av resultatet med genomsntt nästan 25 000 kr vd oförändrat antal fjärrvärmenätet. Koeffcenterna för dessa båda varabler är dessutom högst sgnfkanta. Koeffcenten för dummyvarabeln rörande verk vsar att ett verk genomsntt har ett högre rörelseresultat. enna dummyvarabel är dock med modellen enbart för att kontrollera för den effekt på rörelseresultatet som elprodukton kan generera och ges ngen ytterlgare tolknng denna analys. En detalj som kan förklara det oväntade resultatet att på margnalen reducerar resultatet är att kostnaden för varje anslutnngspunkt kan vara relatvt högre för jämfört med. Varje punkt representerar ju endast en förbrukare medan en punkt ett representerar flera förbrukare eller konsumenter. ärför kördes en modell med rörelseresultat före avskrvnngar, fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt för att försöka kompensera för teknkkostnader. Tabell 4 ger en summerng. Tvärtemot vad som förväntades förstärktes skllnaderna mellan de båda förbrukargrupperna när rörelseresultatet justerades för avskrvnngar. För en steg koeffcenten och vsar då på en resultatöknng före avskrvnngar på nästan 250 000 kr för ett ytterlgare påkopplat flerbo- ekonomskdebatt 34 stefan hellmer
= a e P E I γ λ ShR R = α Varabel Koeffcent 1 t-kvot Sgnfkansnvå 2 3 Konstant 5 533 247 35,15 0,00 25 9,18 0,00 21 714 1,74 0,08 Tabell 4 Modellresultat: Rörelseresultat före avskrvnngar, fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt (tkr nr 3 2011 årgång 39 Förklarngsgrad = 0,95 Källa: Egna beräknngar. stadshus. äremot förblev koeffcenten för antalet punkter prncp oförändrad och vsar här på en resultatsänknng före avskrvnngar på 25 000 kr för varje ytterlgare påkopplat. Förklarngarna tll att rörelseresultatet skljer sg åt så tydlgt mellan förbrukargrupperna kan vara många och en del kan lgga begränsnngar datamateralet. Fullständga data fanns nte tllgänglga för samtlga värme/ verk Sverge. Användandet av fler teknkvarabler, exempelvs total rörlängd, antalet punkter per meter rör etc, framför allt lönsamhetsmodellerna, skulle kunna ge en mer nyanserad bld av lönsamheten uppdelad på förbrukargrupper. Vdare ger de beskrvna modellerna en bld av läget 2007 och nnehåller därmed nte tdsfaktorn rörande exempelvs lönsamhet och avskrvnngar. ock kan det nte uteslutas att en del av skllnaderna rörelseresultatet mellan förbrukargrupperna också förklaras av modellerna. Småhusförbrukarna har en högre förbrukarflexbltet och representerar därför en mer osäker kund, en osäkerhet som nte bara representeras av en högre prselastctet utan eventuellt dessutom av en större benägenhet att byta mellan värmesystem. Eftersom förelggande stude grundar sg på tvärsnttsdata är det dock enbart de eventuella effekterna av olka prselastcteter som framgår. Eventuella effekter av byte av värmesystem kräver analys över tden. 5. skusson Msstanken om att förbrukare av fjärrvärme är mer prskänslga än fjärrvärmeanvändare bekräftas studen. Med en prselastctet på 0,48 uppvsar ägaren en nästan dubbelt så hög prskänslghet. Eftersom analysen bygger på tvärsnttsdata för 2007 är denna skllnad att tolka som skllnader förbrukarflexbltet mellan och. en huvudsaklgaste orsaken bakom detta är sannolkt att ägarens förbruknng mäts ndvduellt medan förbruknngen ett mäts kollektvt och därefter mestadels fördelas schablonmässgt på de ensklda lägenheterna. Småhusförbrukaren har därför ett tydgare nctament att reagera på prsvaratoner. är du lönsam llla? 35
Även om modellerna för fjärrvärmeföretagens rörelseresultat är begränsade både td och varabler och därför bara ger en ytlg bld av hur rörelseresultatet beror av förbrukarkategor, är resultaten av dessa modeller starkt sgnfkanta och högst ntressanta. Flerbostadshusen är, som förväntat, lönsammare termer av deras tllskott tll rörelseresultatet jämfört med en som på margnalen t o m skulle generera en mnsknng av rörelseresultatet. Notera att modellerna på ntet sätt ger någon ndkaton på lönsamheten per kategor som nuläget är uppkopplad på fjärrvärmenätet; resultatet av modellerna gäller vad mån en öknng (eller mnsknng skulle påverka rörelseresultatet. Resultaten denna stude genererar, lkhet med många studer, måhända fler frågor än de besvarar. En fråga är om skllnaden förbrukarflexbltet har ökat eller mnskat över tden och om denna skllnad skulle påverkas om förbrukaren fck tllgång tll veckoavläsnng av faktskt förbruknng. En uppenbar hypotes här är att prselastcteten skulle öka då det det fallet skulle bl en än tydlgare kopplng mellan prs och egen förbruknng. Vdare vore det önskvärt med en stude över tden med paneldata där data för alternatva värmesystem som prs och kvantteter av pellets/pelletsbrännare samt olka typer av värmepumpar skulle användas syfte att få fram en substtutonseffekt som komplement tll prseffekten. Också här kommer förbrukare och andra ndvduella förbrukare analysens centrum då dessa kan antas ha lättare än kollektva förbrukare att skfta mellan olka värmesystem. Att med hjälp av utökade paneldata fördjupa analysen av rörelseresultaten är vktgt. Utöver tdsaspekten skulle det dessutom nnebära att exempelvs fler teknkvarabler skulle ngå. en mest centrala frågeställnngen är dock huruvda förbrukare av fjärrvärme och/eller andra mndre ndvduella förbrukare av fjärrvärme kommer att vara ntressanta framtden. Med ndvduell mätnng av mndre förbruknng realtd hus som blr alltmer energeffektva och där byte av värmesystem kan ske relatvt snabbt kanske fjärrvärme blr ett alltför dyrt och komplcerat system, alla fall för uppvärmnng av. ekonomskdebatt REFERENSER Brännlund, R, T Ghalwash och J Nordström (2007, Increased Energy Effcency and the Rebound Effect: Effects on Consumpton and Emssons, Energy Economcs, vol 29, s 1-17. Carlson, A, M Lehmets och S Andersson (2008, Alternatvkostnad tll fjärrvärme En stude av verklga kostnader på lokala värmemarknader, Fjärrsyn Rapport 2008:7, Svensk Fjärrvärme, Stockholm. Ek, K och P Söderholm (2008, Households Swtchng Behavor between Electrcty Supplers n Sweden, Utltes Polcy, vol 16, s 254-261. Energmarknadsnspektonen (2010, Uppvärmnng Sverge 2010, EIR 2010:04. Frankhauser, S och S Tepc (2007, Can Poor Consumers Pay for Energy and Water? An Affordablty Analyss for Transton Countres, Energy Polcy, vol 35, s 1038-1049. Ghalwash, T (2007, Energy Taxes as a Sgnallng evce: An Emprcal Analyss of Consumer Preferences, Energy Polcy, vol 35, s 29-38. Grohnhet, P E och G Klavs (2000, Elastc Electrcty and Heat emand n the Balmorel Model, manuskrpt, http://www.balmorel. com/oc/rgaconf2000-peg.pdf (2010-11- 23. 36 stefan hellmer
nr 3 2011 årgång 39 Haas, R och P Bermayr (2000, The Rebound Effect for Space Heatng, Emprcal Evdence from Austra, Energy Polcy, vol 28, s 403-410. Hellmer, S (2010, Swtchng Costs, Swtchng Benefts and Lock-n Effects The Reregulated Swedsh Heat Market, Energy & Envronment, vol 21, s 563-575. Konkurrensverket (2007, Konkurrensen Sverge 2007, Rapportsere 2007:4. Kratena, K, I Meyer och M Wüger (2008, Modellng the Energy emand of Households n a Combned Top own/bottom Up Approach, WIFO Workng Papers 321, Wen. Leth-Petersen, S och M Togeby (2007, emand for Space Heatng n Apartment Blocks: Measurng Effects of Polcy Measures amng at Reducng Energy Consumpton, Energy Economcs, vol 23, s 387-403. Rehdanz, K (2007, etermnants of Resdental Space Heatng Expendtures n Germany, Energy Economcs, vol 29, s 167-182. SFS 1991:900, Kommunallag. SFS 1997:857, Ellag. SFS 2008:263, Fjärrvärmelag. SOU 2004:136, Skälgt prs för fjärrvärme, betänkande från Fjärrvärmeutrednngen. Werner, S (2009, Lägre ntäkter från högre fjärrvärmeprser?, Fjärrsyn Rapport 2009:5, Svensk Fjärrvärme, Stockholm. Wårell, L, P Söderholm och J elsng (2009, Brännhett om fjärrvärmen Sverge, Fjärrsyn Rapport 2009:30, Svensk Fjärrvärme, Stockholm. är du lönsam llla? 37