Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Relevanta dokument
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Sociala berättelser och seriesamtal

AD/HD självskattningsskala för flickor

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Adhd och Autism i vardagen

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Bemötande och beteendeanalys

Nannynu! kunskapsbank Barns utveckling 6-7 år

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i förskolan

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Problemskapande beteende

Erik står i mål Lärarmaterial

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Beteendeproblem i skolan

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Kvalitetsarbete Myran

Föreningsträdet. Handledning Aktiva 7 år

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Sune slutar första klass

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Hantering av problemskapande beteende

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Barn och elever som utmanar

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Barn och elever som utmanar

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

LEKTION 2 Användbarhet

Lågaffektivt bemötande

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN & UNGA

En föräldramanual om läxläsning

Om autism information för föräldrar

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Elever som utmanar - strategier och verktyg för ökad inkludering

Fostran av annorlunda barn

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

VISST KÄNNER DU MEJ?

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tränarskap och ledarskap

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola Handledning. Nolltolerans

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Till barn som varit med om en otäck händelse

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Hantering av problemskapande beteende

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Tips på kognitivt stöd för barn

Livskvalitet, meningsfullhet och sammanhang i vardagen för vuxna personer med flerfunktionshinder

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Hälsobesök 18 månader

Bo år slutar Fsk.Södra

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Hantering av problemskapande beteende

NALLELEK LäraMera / Swedish Media Art /

Frågeformulär till vårdnadshavare

Patientenkät Väntrumsmilj

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Transkript:

Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren

När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2

Vad händer när vår vardag inte är begriplig? 3

1. Förmågan att beräkna orsak /verkan Förståelsen för att andra personer kan känna/tänka/uppleva något annat än vad jag gör. - Det ser roligt ut när Kalle cyklar omkull. - Kasta grus är kul. - Äta med fingrarna är mysigt. - Barnet gör om samma sak gång på gång och lär sig aldrig av misstaget. 4

1. Förmågan att beräkna orsak /verkan Ett barn som inte förstår orsak/verkan har också svårt att förstå tillsägelser Detta resulterar i: Barnet förstår inte varför de andra blir arga, bannorna skapar endast förvirring och skuldkänslor hos barnet. Konsekvenser (straff) ökar det beteendet vi bestraffas för. Förslag på lösningar: Seriesamtal som förklarar sammanhang. Förebygga genom schema och struktur i form av bilder. 5

2. Svårigheter med uthålligheten Svårighet med förmågan att hålla den verbala instruktionen i huvudet medan man tänker. Lågt arbetsminnet- svårt att vänta på sin tur, komma ihåg medan man tänker. Pratar rakt ut vid samling, fyller i kompis berättelse eller tar över med att berätta om liknande. Glömmer ta på kläder när vi ska ut/efter gympan etc. Raserar pågående byggprojekt mitt i leken när det blir pilligt. Ta en tre-stegs-instruktion: gå till toaletten, kissa, tvätt händerna och kom tillbaka. 6

2. Svårigheter med uthålligheten Ett barn som har svårt med uthålligheten upplever ofta misslyckande i vardagen. Detta resulterar i: Frustration över att inte få berätta/göra medan man kommer ihåg. Dålig självkänsla om barnet inte får stöd, inte sällan blir de trötta av att ständigt behöva jobba för att minnas. Förslag på lösningar: Förebygga genom schema och struktur i form av bilder. Transportkort, bildstruktur i flera steg Förtur i samling, minneshjälp Kan vi minska vänta situationer 7

Det auditiva försvinner, det visuella finns kvar. 8

Program med bilddatabaser Inprint Board maker Ebba editor (tecken) 9

Svårighet med förmågan att hålla den verbala instruktionen i huvudet medan man tänker. Lågt arbetsminnet- svårt att vänta på sin tur, komma ihåg medan man tänker. Förståelsen för att andra personer kan känna/tänka/uppleva något annat än vad jag gör. 10

3. Förmågan att hantera impulser Förmågan att skärma av och hålla fokus i situationen. Avbryter om något lockande tex. i-pad eller leksaker finns i rummet. Måste bara springa i långa korridorer och på stora ytor. Glömmer bort var han/hon var på väg. Kan inte låta bli att göra inte. Barnet gör om samma sak gång på gång och lär sig aldrig av misstaget. 11

3. Förmågan att hantera impulser Ett barn som har svårt med hantera impulser blir lätt stirriga och uppstressade. Detta resulterar i: De ofta har svårt att komma till ro i en aktivitet och inte sällan blir de trötta av att få alla impulser och hamnar i affekt. Förslag på lösningar: Rena ytor /avgränsade ytor och miljöer. Transportkort, bildstruktur i flera steg Titta över våra regler, vilka impulser skapar de? 12

4. Flexibilitet och förmågan att ställa om och snabbt byta aktivitet. Förmågan att avsluta och växla till annan aktivitet även om den är omtyckt. Förmågan att klara fysiska förändringar i miljön. Förmågan att föreställa sig det som ännu inte hänt. Har svårt för förändringar och vill ha det som vanligt, vi är alltid ute efter lunch. Tycker om att gå ut men vill ändå inte gå ut när det väl är dags. Varför måste jag eller personal byta plats i ringen eller vid maten. 13

4. Flexibilitet och förmågan att ställa om och snabbt byta aktivitet. Var sak på sin plats. Alltid gummistövlar. Svårt att välja på abstrakta val. Ett barn som har svårt med flexibiliteten blir lätt oroligt och otryggt. Ibland upplevs de som barnsliga i situationen. Detta resulterar i: De är ofta sist kvar och har svårt att plocka undan sina saker. De kan låsa sig i situationer som för oss kan upplevas som bagateller. 14

4. Flexibilitet och förmågan att ställa om och snabbt byta aktivitet. Förslag på lösningar: Skapa naturliga slut! Visualisera vad som ska hända under dagen Undvik att byta aktiviteter för många gånger under en dag, längre pass istället. Förbered barnet på nästa aktivitet. Begränsa antalet val och skapa struktur i de som kvarstår tex. tydliga bilder på valen, låt barnen välja i lugn och ro. Förklara och visa innan vad som ska hända, genom foton, faktiska besök av platsen, måla upp och rita vad som ska hända. 15

Visualisera tid: 16

Förmågan att skärma av och hålla fokus i situationen. Förmågan att avsluta och växla till annan aktivitet även om den är omtyckt. Förmågan att klara fysiska förändringar i miljön. Förmågan att föreställa sig det som ännu inte hänt. 17

Ibland blir det kaos ändå... 18

Låg-affektivt bemötande Kräv aldrig ögonkontakt Ta ett steg tillbaka Ge utrymme, låt barnet ha sina strategier: Krypa under bordet, springa i väg etc. Kom överens med barnet om en plats där det alltid kan vara ifred. Hjälp barnet känna känslan av kontroll. 19

Arga leken, vem vinner? 20

Barn som kan uppföra sig gör det. Men föräldrarna då... 21

Kontakta oss gärna! Petra.filipsson@edu.laholm.se Jenny.lindgren@edu.laholm.se www.sarskolanlaholmskommun.se Hejlskov.se 22