Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning



Relevanta dokument
Kognitivt stöd i skolan

Attentions Skolplattform

TANKA KUNSKAP EFTER DITT EGET HUVUD

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Övergångsprocessen från skola till vidare studier o arbete. Neuropsykiatriska funktionshinder

Utbildningsenkät Gymnasiet

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Claes Nilholm Malmö Högskola

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

BR 分 SA Håkan Edholm

För ett jämlikt lärande

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, Grupp elever i Kungälv, Linköping.

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Föreläsning nr 1 kl

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Välkomna hit! Besök våra utställare. Fyll i utvärdering

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter.

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Datum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

om läxor, betyg och stress

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning

Revisionsrapport. Karlstads kommun

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Social bedömning inför mottagande till särskola

Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

Vägledning vid samtal

Gymnasieutbildning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Tyresö

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

Bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum:

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Riktlinjer för ekonomisk fördelning av tilläggsbelopp enligt skollagen

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Syftet med studien. vad vet man forskning identifiera, värdera och utvärdera kännetecken för en bra grundskola få underlag för utvecklingsarbete

Ungdomar till studier Utvecklingsområden

UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden , reviderad av utbildningsnämnden , 79

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Resultat Västanbyns skola åk 5 våren 2015

Tilläggsbelopp. information och handledning

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Föräldrastödsprojektet 16-25

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Information Områdesenheter

Februari september 2011

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

S:t Botvids Gymnasium

Varje elev till nästa nivå

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Elever med ADHD. ADHD kräver nya pedagogiska arbetssätt i klassrummet. Verktyg och vägledning för din skolvardag!

Likabehandling och trygghet 2015

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tilläggsbelopp. information och handledning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Socialt samspel och socialt lärande Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2014:06. Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

VIS - Verksamt i skolan

Rapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011

Transkript:

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier Linköpings universitet

Erfarenheter av stöd i skolan behov av ökad kunskap Skolsituationen för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning behov av ökad kunskap (Skolverket, 2009) Kunskap om elevernas stödbehov är begränsad. Många unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har svårt att uppnå målen i grund- och gymnasieskolan vilket efter avslutad utbildning ökar risken för arbetslöshet och utanförskap. 2 Skolverket. Skolan och Aspergers syndrom. Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Rapport, 334. Stockholm, Skolverket; 2009.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna med Asperger syndrom och ADHD beskriver sina erfarenheter av stöd i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för lärandet. 3

Metod Kvalitativ design Datainsamling: Individuella intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide: 1. Tidigare skolgång 3. Erfarenheter av stöd i skolan 4. Förslag på stöd utifrån erfarenheter I denna studie har 13 personer intervjuats. 4

Studiens deltagare Deltagare: I studien har ett ändamålsenligt urval använts utifrån följande inklusionskriterier: personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos baserat på DSM-IV och/eller ICD-10 och vara i åldrarna 18 30 år. En jämn könsfördelning mellan deltagarna har eftersträvats. Data analys: Intervjuerna analyserades utifrån en hermeneutisk analysmetod utvecklad av Gadamer (2004). Gadamer,H.G. (2004). Truth and Method. 2 ed. New York: Continuum International Publishing. 5

Deltagare (n=13) Kön Ålder Diagnos Ålder vid diagnos Utbildning Boende- situa;on 1. Maja K 20 AS 10 år Avslutad grundskola Föräldrahem 2. Adam M 21 AS 19 år Avslutat gymnasium Föräldrahem 3. Rebecca K 21 ADHD 12 år Pågående utbildning Eget boende 4. Emma K 22 AS 21 år Avslutat gymnasium Föräldrahem 5. Stefan M 22 AS 20 år Avslutat gymnasium Eget boende 6. Sandra F 22 ADHD 6 år Avslutad grundskola Eget boende 7. David M 22 ADHD 21 år Avslutat gymnasiesärskola Eget boende 8. Jonas M 23 AS 12 år Ej avslutat universitetsstudier Eget boende 9. Tomas M 23 AS 21 år Avslutad grundskola Eget boende 10. Jennifer K 24 AS 22 år Avslutad grundskola Sambo 11. Peter M 28 AS 12 år Avslutat gymnasiesärskola Eget boende 12. Marit K 28 AS 25 år Ej avslutat universitetsstudier Sambo 13. Jimmy M 29 As 19 år Avslutat gymnasium Eget boende 6

Övergripande förståelse Tema Undertema Stöd för lärande mer än bara pedagogiskt stöd Erfarenheter av lärande Svårigheter med skolarbetet Svårigheter med sociala relauoner och emouonellt välbefinnande Stöd för lärande Liten grupp Individuellt anpassad undervisning Lärare som bryr sig EmoUonellt och prakuskt stöd 7

Erfarenheter av lärandesituationen Svårigheter med skolarbetet Vedrana: Kan du beskriva din tidigare skolgång? Maja, 20: Jag minns att jag hade svårt att lära mig, speciellt matte och det har jag fortfarande svårt med. Jag gick ju med IG i både matte A och B i gymnasiet så att det har alltid varit svårt för mig ja, jag tror att jag har svårt att lära mig saker 8

Erfarenheter av lärandesituationen Svårigheter med sociala relationer och emotionellt välbefinnande Vedrana: Hur var din relation till klasskompisarna under den här tiden? Emma, 22: Jag hade egentligen inga vänner. Jag umgicks med några men jag var inte särskilt bra behandlad av dem. Jag hade kvar en kompis från mellanstadiet som jag umgicks med ibland men hon gick i en annan klass 9

Pedagogiska insatser i skolan Särskild undervisningsgrupp Maja, 20: Mmm, alltså vissa sa ju typ att man kunde få gå undan och göra uppgifterna någon annanstans. Alltså visst kunde jag vara på en lugn plats men jag ville ju ha mer stöd, bara att gå undan, det är inte världens bästa stöd Individuellt anpassad undervisning Stefan, 22: men så gjorde vi ett schema där vi räknade ut hur många uppgifter det var i matteboken. Eller hur många kapitel det var, hur många dagar det var kvar på terminen och sen räknade vi ut liksom de här 4 uppgifterna i matteboken skulle jag göra idag, // Då kan man planera den här dagen bara 10

Psykosociala insatser i skolan Lärare som bryr sig Tomas, 23: Alltså hon var intresserad av mig som person. //hon var engagerad och intresserad i mina framsteg// men hon såg mig som en person, mitt intresse och behov, och engagemang och intresse Emotionellt stöd Rebecca, 21: allt eftersom så mådde jag ju bara sämre, och sämre och sämre och sedan innan jag slutade gymnasiet då tänkte jag hoppa av flera gånger men mamma sa till mig du behöver ta studenten, du behöver ett slutbetyg och då tänkte jag att jag kör på det. //Det är väl att de säger oftast om jag säger att jag mår si så där ja men försök det är bara att ringa om det är så att det inte går 11

Avslutande reflektion Stöd riktat mot såväl de pedagogiska, sociala som hälsorelaterade aspekterna av skolmiljön behövs ur ett elevperspektiv. Samarbete kring stöd för elevers lärande: Individuellt anpassat stöd. Inkluderar de psykosociala aspekterna av skolmiljön. Främjar social inkludering och god hälsa för varje elev. 12 en fråga som kräver samarbete mellan skolan och olika aktörer och myndigheter såsom elevhälsan, habilitering, socialtjänst, barn/ungdomspsykiatri och/ eller arbetsförmedling.

www.liu.se