Kollektivtrafikens framtidsfrågor Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling vid SL Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.
Innehåll Omvärldsanalys och framtida utmaningar Pågående och framtida satsningar Bedömda ekonomiska förutsättningar 2012-04-13 2
SL:s omvärldsalys framtida utmaningar
SL:s omvärldskarta Ekonomi & marknad Politik & lagstiftning Institutioner & organisationer Sociala frågor, värderingar & livsstilar Teknik & vetenskap (utveckling & innovationer) Ekologi, miljö & hälsa Media & opinion Resandet i regionen Lagstiftning Attityd och ideologi Energimarknad ens utveckling Utveckling av miljö och klimatdebatten Ekonomisk utveckling Regionens Beslut inom Tongivande Konsument- Utveckling av Miljö och Media om SL utveckling politiken institutioner och organisationer beteende trafikkoncept, fordon och trafikslag hälsopåverkan avseende buller, partiklar och kemikalier Informationsteknik Marknadens utveckling Infrastrukturtek nik 2012-04-13 4
Drivfaktorer som påverkar kollektivtrafiken Resandet i regionen Antalet resor ökar i takt med befolkningsutvecklingen Bilen alltjämt det dominerande färdmedlet SL starka till och från innerstan i rusningstrafik samt i innerstan Trängsel allt mer besvärande både inom SL-trafiken och biltrafiken Behov av styrmedel? Marknadens utveckling Affärslogik i förändring med ny affärsmodell Nya finansieringsformer Avreglering Utrymme för nya aktörer? Regionens utveckling Större och äldre befolkning Behov av fler bostäder Stora infrastrukturatsningar Mark en bristfaktor Mälardalen integreras Omdanande yttre förändringar Eurosamarbetet Arabiska våren Finanskrisen Informationsteknologi Snabba IT-utvecklingen ger nya möjligheter för betallösningar och trafikinformation Internationell standard för betallösningar inom räckhåll? Samordning av trafikinformation en utmaning på en avreglerad marknad Politik och lagstiftning Olika nivåer av anpassning förändrar spelplanen EU Statliga mål för trafiken Ny kollektivtrafiklag Konsumentbeteende Genombrott för mobilt Internet påverkar människors beteende Förändrat beteende kräver nytänkande Möjligheter till ökat värde för kollektivtrafiken genom det mobila rummet? 2012-04-13 5
Regionens utveckling Folkmängd i Stockholms län 2010 och prognos 2011 2020 2020 Större och äldre befolkning Behov av fler bostäder Stora infrastruktursatsningar Mark en bristfaktor Mälardalen l integreras 2 500 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2 100 000 2 000 000 1 900 000 1 800 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2011-2020, LSF/TMR Källa: Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2011-2020, 2020 LSF/TMR 2012-04-13 6
Ekonomisk utveckling Konkurrenskraftig region Robust ekonomi med snabb förmåga till återhämtning vid konjunktursvackor Ökad sysselsättning Skillnader mellan länets kommuner Statlig finansiering Källa: Stockholm full fart framåt, Länsstyrelsen oktober 2011 2012-04-13 7
Resandet i regionen Antalet resor ökar i takt med befolkningsutvecklingen Bilen alltjämt det dominerande färdmedlet SL starka till och från innerstan i rusningstrafik samt i city Trängsel allt mer besvärande både inom SL-trafiken och biltrafiken Behov av styrmedel? Mobility management Reseavdrag Förmånsbeskattning av tjänste- bil Subventionerad parkering Trängselavgift 2012-04-13 8
Marknadens utveckling Affärslogik i förändring med ny affärsmodell Nya finansieringsformer Avreglering Utrymme för nya aktörer? Management Operationell Egen regi Outsourcing OPS Koncession kontrakt leasing Privatisering Ägande SL SL SL SL SL/Privat SL/Privat Privat Genomförande SL Privat Privat Privat Privat Privat Privat Risköverföring till privat sektor 2012-04-13 9
Politik och lagstiftning g Olika nivåer av anpassning förändrar spelplanen EU Statliga mål för trafiken Ny kollektivtrafiklag 2012-04-13 10
Tongivande institutioner och organisationer Branschen präglas av många olika typer av aktörer vilket ställer höga krav på samverkan Statliga och regionala myndigheter Forskningscentra Branschorgan Opinionsbildare Forum på sociala media Intresseorganisationer 2012-04-13 11
Energimarknadens utveckling Energikonsumtionen ökar både i Sverige och globalt. Störst ökning sker inom transportsektorn. Energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor krävs. För att uppnå klimatpolitiska mål måste utsläppen av CO 2 minska. Minskat oljeberoende och krav på minskade CO 2 -utsläpp banar väg för alternativa drivmedel (tex biodrivmedel, el, vätgas) 2012-04-13 12
Miljö- och hälsopåverkan avseende buller partiklar och kemikalier Kväveoxider och partiklar är skadliga för både människa och miljö. Utsläpp av kväveoxider och partiklar minskar totalt sett i Sverige, men vissa områden klarar inte gällande miljökvalitetsnormer. Buller ett ökande problem Samband finns mellan bullerexponering och hjärtsjukdomar, störd sömn och hörselnedsättning. Kemikalieproduktionen ökar kraftigt och bilden är oklar av hur människa och miljö påverkas. 2012-04-13 13
Utveckling av trafikkoncept fordon och trafikslag Tidig samverkan med entreprenörer, kommuner, byggbolag, b blir allt viktigare Ökade medborgarkrav på tillgänglighet och komfort Gondolbana i Österrike. Foto: WSP Analys & Strategi Experimenterande med nya trafikkoncept såsom spårtaxi, lånebilar,,g gondolbanor, sponsrade poolbilar, induktionsbussar, elbussar, etc. pågår på olika håll i världen 2012-04-13 14
Infrastrukturteknik Ökad hänsyn till omvärlden driver fram nya skydd mot buller och vibrationer samt skonsammare metoder för sprängning, bergdrivning etc. Energieffektivitet itet allt viktigare fråga för busstrafik. El- och elhybrider starkaste trenden inom framdrivning av bussar. Stegvis anpassning av t-banan mot förarlösa system med tätare och snabbare trafik kräver nya signalsystem, vagnar, etc. IT och ITS-lösningar allt viktigare för regularitet, säkerhet, mm. 2012-04-13 15
Media om SL Ett ämne som engagerar en viktig del i stockholmarnas vardag Komplicerad verksamhet som är svår att kommunicera (utveckling, projekt, ekonomi, daglig drift) Mediebild med låg kvalitet Negativ publicitet skapar image som är svår att vrida, även utvecklingsfrågor drabbas Svårt att kontrollera mediebilden många aktörer inblandade både externt och internt Möjligheter Hot SL själva syns lite Styrkor 1.Utmaning göra media av positiva resenärsupplevelser 2.Experten och faktalämnaren 3.Den proaktiva servicegivaren 4.Nyansera den finansiella debatten vad man får 5.SL ta mer aktiv roll i miljö- och utvecklingsfrågor 6.Närvaro i sociala medier med vetskap om faror Svagheter 1. Cementerad slentrianbild 2. Negativ spiral 3. Mindre handlingsutrymme Källa: TNS Sifo 2012-04-13 16
Ny kollektivtrafiklag kti t
2012 2011 18 2011-10-25
Målmodell och föreslagna mål i trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafiken bidrar till att Stockholm är Europas attraktivaste storstadsregion Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Attraktiva resor Tillgänglig li och sammanhållen region Effektiva resor med låg hälso- och miljöpåverkan SAMORDNING, KVALITET, STABILITET KONKURRENS- KRAFT RESOR FÖR ALLA REGIONAL TILLGÄNGLIG- HET OCH TILLVÄXT MILJÖ OCH HÄLSA EFFEKTIVITET 2011-10-25 2012-04-13 19
Måltal för attraktiva resor Nuläge Mål 2020 Mål 2030 Kollektivtrafikens andel av de 37 % Ökning med Ökning med motoriserade resorna 2,5 %-enheter 5 %-enheter Nöjda resenärer 79 % 80% 80% Nöjdhet tidhållning 30 % 45% 50% Nöjdhet trafikinformation - Planerad trafikinformation 37 % 50% 60% - Akut störningsinformation 26 % 40% 50% Betyg 4 eller 5 för anropsstyrd trafik i Anbaro Trängselstandard 89% Minst 90 % av kunderna ska ge betygen 4 eller 5 - Ståplatsutnyttjande, bussresor i 20 % av avgångarna klarar ej Medelgod standard (högst 40 innerstadstrafiken standarden % ståplatsutnyttjande) - Ståplatsutnyttjande, bussresor utanför innerstaden 15 % av avgångarna klarar ej standarden God standard (högst 20 % ståplatsutnyttjande) - Ståplatsutnyttjande, bussresor 40 % av avgångarna klarar ej Sittplats för alla resenärer på vägar med skyltad hastighet >70 standarden km/h - Ståplatsutnyttjande, Grön linje 30 % Blå linje 7 % Maximalt 30 % tunnelbanan Röd linje 34 % ståplatsutnyttjande - Ståplatsutnyttjande, pendeltåget Märsta 0 % Södertälje 1 % Bålsta 0 % Nynäshamn 0 % Maximalt 20 % ståplatsutnyttjande 2012-04-13 20
Framtida utmaningar Pågående och framtida trafikutbyggnader
Stockholmsregionens utmaningar Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar vilket innebär: stora investerings- i och utvecklingsbehov ökade kostnader för kollektivtrafiken. En avgörande framtidsfråga är att: kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. 2012-04-13 22
Stockholms överenskommelse Nationella planen Grund för överenskommelser om utbyggnad av kollektivtrafiken trafiken Läns planen Regionalt trafikförsörjningsprogram Regionala kollektivtrafikmyndigheter den strategiska beslutsnivån. Myndigheten beslutar om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt Fritt marknadstillträde 2012 Regional trafikförsörjningsprogram blir klar okt 2012 Genomförandestrategi 2010 Idéstudier Spårvägs- och stomnätsstrategi Etapp 1 och Etapp 2 Ostsektorn Förstudier VP per avdelning Bl.a. VP per avdelning VP per avdelning Kistagrenen Spårväg syd 2012-04-13 23
Sammanställning större spårtrafiksatsningar Mälarbanan flerspår, (första etapp till 2016) Tvärbana Norr Kistagrenen Uppgradering av Hässelbygrenen Befintlig tvärbana & Tvärbana Norr Solnagrenen, pågående å Hagastaden, idéstudie Slussen, pågående Citybanan, pågående Pendeltågstrafik till Arlanda och Uppsala Roslagsbanan, kapacitetsförstärkning, samt förlängning Vallentuna - Arlanda Röd tunnelbana, kapacitetsförstärkning Spårväg city inkl. upprustning av Lidingöbanan Skärgårdstrafiken Alternativa trafiklösningar mot Ostsektorn Spårväg syd Nynäsbanan & Södertälje, dubbelspår, pågående Nya banor 2012-04-13 24
Bedömda d ekonomiska k förutsättningar Driftkostnader Investeringsplan
Kostnadsutveckling 2010-2020 Kapitalkostnaderna ökar från drygt 2 miljarder år 2010 till nästan 7,5 miljarder år 2020. Trafikkostnaderna ökar från 9,7 miljarder år 2010 till mellan 13 och 15,9 miljarder år 2020. 30000 25000 20000 mnkr 15000 10000 Kapitalkostnader Övriga kostnader 5000 0 År 2010 År 2012 År 2014 År 2016 År 2018 År 2020 Kostnader, köpt trafik (3,5% ökning) 2012-04-13 26
Tack! 2012-04-13 27