Linjära avbildningar. Definition 1 En avbildning mellan två vektorrum, F : V U, kallas linjär om. EX. Speglingar, rotationer, projektioner i R 3.

Relevanta dokument
LINJÄRA AVBILDNINGAR

Vektorgeometri för gymnasister

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3

e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

Linjär Algebra F14 Determinanter

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Basbyte (variabelbyte)

17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

Vektorgeometri för gymnasister

Stora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp)

Vektorgeometri för gymnasister

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Vektorgeometri för gymnasister

Här är ett antal uppgifter, en del tagna från gamla tentamina, som handlar om basbyte. respektive B = uttryckta i basen A

x 1 x 2 x 3 x 4 mera allmänt, om A är en (m n)-matris, då ger matrismultiplikationen en avbildning T A : R n R m.

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Vektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0.

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

16. Linjära avbildningar

Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT2010

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

LYCKA TILL! kl 8 13

Provräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.

Vektorgeometri för gymnasister

16. Linjära avbildningar

Linjär algebra på några minuter

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

n = v 1 v 2 = (4, 4, 2). 4 ( 1) + 4 ( 1) 2 ( 1) + d = 0 d = t = 4 + 2s 5 t = 6 + 4s 1 + t = 4 s

Facit/lösningsförslag

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

TMV166 Linjär algebra för M, vt 2016

2 1 1 s s. M(s) = (b) Beräkna inversen för det minsta positiva heltalsvärdet på s som gör matrisen inverterbar.

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

Linjär algebra på 2 45 minuter

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

Mer om geometriska transformationer

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

Uppgifter, 2015 Tillämpad linjär algebra

SF1624 Algebra och geometri

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

Uppgifter, 2014 Tillämpad linjär algebra

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2

Vektorgeometri för gymnasister

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

8(x 1) 7(y 1) + 2(z + 1) = 0

Vektorgeometri för gymnasister

Lite Linjär Algebra 2017

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 17 april 2010 kl

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-4.

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

SF1624 Algebra och geometri

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

Basbyten och linjära avbildningar

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Preliminärt lösningsförslag

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 3

Linjär algebra I, vt 12 Vecko PM läsvecka 4

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Multiplicera 7med A λ 1 I från vänster: c 1 (Av 1 λ 1 v 1 )+c 2 (Av 2 λ 1 v 2 )+c 3 (Av 3 λ 1 v 3 ) = 0

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

12. SINGULÄRA VÄRDEN. (u Av) u v

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

EXEMPEL OCH LÖSNINGAR I LINJÄR ALGEBRA II

Isometrier och ortogonala matriser

x + y z = 2 2x + 3y + z = 9 x + 3y + 5z = Gauss-Jordan elemination ger: Area = 1 2 AB AC = 4. Span(1, 1 + x, x + x 2 ) = P 2.

där β R. Bestäm de värden på β för vilka operatorn är diagonaliserbar. Ange även för respektive av dessa värden en bas av egenvektorer till F.

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

Transkript:

Linjära avbildningar Definition 1 En avbildning mellan två vektorrum, F : V U, kallas linjär om F (v +v ) = F (v)+f (v ) och F (cv) = cf (v) för alla v, v V och alla skalärer c. EX. Speglingar, rotationer, projektioner i R 3. EX. F (A) = T 1 AT, där T är en fix inverterbar matris kan uppfattas som en linjär avbildning F : M n,n M n,n. EX. En linjär differentialoperator, t ex P (x, D) = a(x)d 2 + b(x)d + c(x) kan uppfattas som en linjär avbildning C (R) C (R), där C (R) är rummet av alla oändligt deriverbara f : R R ( a(x), b(x), c(x) C (R)). EX. Om A är en m n-matris så definieras en linjär avbildning F : R n R m genom vanlig matrismultiplikation F (X) = AX.

Det sista exemplet är på sätt och vis fundamentalt: varje linjär avbildning mellan ändligtdimensionella vektorrum V och U kan i koordinater representeras av en matrisavbildning. Sats 1 Låt F : V U vara en linjär avbildning och låt e 1,..., e n och f 1,..., f m vara baser i V respektive U. Då finns det en entydigt bestämd matris A sådan att om X är koordinatvektorn för en vektor v V och Y är koordinatvektorn för motsvarande F (v) U, så är Y = AX. Matrisen A utför så att säga samma arbete som F. I själva verket är det lätt att se att A måste vara den matris vars kolonner är precis koordinaterna för F (e 1 ),..., F (e n ). Det är då nämligen klart att A måste avbilda koordinatvektorerna för e 1,..., e n på motsvarande för F (e 1 ),..., F (e n ). Och av linjäriteten följer att detsamma då gäller för alla v V. EX Bestäm matriserna för de avbildningar F, G : P 3 P 3 som ges av F (p(x)) = p (x) och G(p(x)) = p(x 1) (i basen 1, x, x 2, x 3 ). A= 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 0 3 0 0 0 0, B= 1 1 1 1 0 1 2 3 0 0 1 3 0 0 0 1. (1)

EX. V = [e x sin x, e x cos x, e x sin x, e x cos x] är ett vektorrum med de fyra genererande funktionerna som bas. Bestäm matrisen för D = d/dx i denna bas. En mycket viktig egenskap för matris-representation av avbildningar är följande: Sats 2 Matrisen för en sammansatt avbildning är lika med matrisprodukten av de ingående avbildningarna matriser. Den har satsen kan ses som förklaringen till att definitionen av matrisprodukt ser ut som den gör! Observera också att det är mycket viktigt att man multiplicerar matriserna i rätt ordning, dvs den matris som svarar mot den avbildning som utförs först ska stå till höger. Beviset är enkelt: Låt F : U V och G : V W vara två avbildningar och låt e, f, g vara baser i U, V och W. Låt vidare A = F ] ef och B = G] fg vara motsvarande matriser och låt X = [u] e beteckna koordinaterna för en godtycklig vektor u U i basen e. Då följer att (BA)X = B(A[u] e ) = B([F (u)] f ) = [G[F (u)] g, vilket visar att BA är matrisen till G F. EX. Beräkna matrisen för D 2 i föregående EX.

För att studera en linjär avbildning är det ofta mycket praktiskt att först välja en bas i vilken matrisen för avbildningen har en enkel form Det är därför också viktigt att veta hur man transformerar avbildningsmatriser mellan olika baser. Låt e och e vara två baser i V med basbytesmatrisen S, vars kolonner är e -vektorernas koordinater i e-basen. Om nu F : V V är en linjär avbildning så vet vi enligt ovan att det finns en matris A sådan att om X = [v] e och Y = [F (v)] e, så är Y = AX. P s s finns A så att om X = [v] e och Y = [F (v)] e, så är Y = A X. Från tidigare vet vi också att X = SX och Y = SY. Ur detta kan vi lätt räkna fram sambandet mellan A och A : Y = AX SY = A(SX ) Y = (S 1 AS)X. Vi ser att matrisen S 1 AS överför X = [v] e i Y = [F (v)] e för alla v V. Men eftersom A just är den unika matrisen med denna egenskap följer det att A = S 1 AS. EX. Transformera matriserna i (1) ovan till basen e = {1, 1 + x, 1 + x 2, 1 + x + x 2 + x 3 }.

Definition 2 Två linjära avbildningar F och G kallas similära om det finns en inverterbar avbildning T så att F = T 1 GT. På samma sätt kallas två matriser A och B similära om det finns en inverterbar matris S så att A = S 1 BS. Det är lätt att se att två similära matriser har samma determinant, eftersom A = S 1 BS = S 1 B S = S 1 S B = B. Därför kan vi också definiera determinanten av en linjär avbildning F som determinanten för någon matris som representerar F. Determinanten innehåller viktig geometrisk information om avbildningen. T ex är avbildningen inverterbar om och endast om det(f ) 0. Vi har tidigare definierat rangen av en matris och kan nu också definiera spåret ( Trace ) som Tr A = a ii. i Både rang och spår är lika för similära matriser och därför kan definitionen utvidgas även till linjära avbildningar. Rangen hos en linjär avbildning har en mycket viktig geometrisk tolkning som vi återkommer till nästa gång.