Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson

Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning

Fördelning mellan organiskt kväve och ammoniumkväve i olika gödselslag komposterad fastgödsel fastgödsel kletgödsel flytgödsel urin

Höstspridning av stallgödsel hur gör vi på bästa sätt? Överenskommelser i Helcom (BSAP) Nitratdirektivet

Mellby försöksfält

Flytgödsel som tillförs i vårbruket och myllas snabbt ger bra kväveutnyttjande och måttlig utlakning om det sker med rätt giva Tot-N, kg/ha och år 100 80 60 40 20 0 Utan fånggröda, handelsgödsel Utan fånggröda, Flytgödsel på våren (100 kgtot-n) Utan fånggröda, Flytgödsel på våren (200 kgtot-n) För fastgödsel är spridningstidpunkten inte lika kritisk för läckaget, men vårspridning är säkrast.

16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kvävemineralisering, vårsäd, tidig höstbearbetning Handelsgödsel Vårspriden flytgödsel Kg N ha -1 månad -1 April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars Gunnar Torstensson, SLU

Spridningsförluster nötflytgödsel 100 Förlust i % av tillfört NH 3 -N 90 80 70 60 50 40 30 20 Före vår-vallbrott; nedrukat efter 4 tim Före vår-vallbrott; omedelbar nedbrukning (tallriksharv) Efter vår-vallbrott; nedbrukat efter 4 tim Vall efter 1:a skörd; ingen nedmyllning Växande vall, sen höst; ingen nedmyllning 10 0 Källa: Life Ammonia

Flytgödsel ~70% ammoniumkväve ~30% organiskt kväve Omvandlingsprocesser: Org-N till ammonium = mineralisering Ammonium till nitrat = nitrifikation Ammonium till ammoniak = gasförlust Nitrat till kvävgas eller lustgas = gasförlust (denitrifikation) Andel av gödselkvävet som riskerar att lakas ut = +Ammonium-N som nitrifieras +Mineraliserat och nitrifierat org-n -grödupptag -gasförluster -det nitrat som blir kvar i markens porer (klimat- och jordartsberoende) Resten bidrar till mulluppbyggnad Helena Aronsson, SLU

Flytgödsel ~90% fosfatfosfor ~10% organiskt fosfor (labilt) Omvandlingsprocesser: Org-P till fosfatfosfor= mineralisering Fosfatfosfor till bl a Al- och Fe-oxider = fastläggning Andel av gödselfosforn som riskerar att lakas ut = +Gödselns fosfat +mineraliserat org-p -grödupptag -fosfor som fastläggs i marken -det fosfat som blir kvar löst i markens porer (klimat- och jordartsberoende) Ökar markens fosforlevererande förmåga på sikt Helena Aronsson, SLU

Förändring av markens innehåll av kol, kväve och fosfor till följd av olika behandlingar vid Mellby under drygt 20 år Behandling under 1983-2005 Referensled Led med fånggröda och flytgödsel på hösten Ej fånggröda, ej flytgödsel Enkel giva flytgödsel (ca 90 kg Tot-N) P-AL mg/100 g 24 31 35 P-HCl mg/100 g 68 78 90 Tot-C % 2,4 3,2 3,0 Tot-N % 0,14 0,18 0,19 Dubbel giva flytgödsel P-AL V: > 16 P-AL IV: 8-16 P-AL III: 4-8 Är Mellbyjorden överdoserad med fosfor? Finns det ökad risk för fosforläckage på grund av fosforinnehållet? Helena Aronsson, SLU

Ökat fosforinnehåll innebär ökad risk för fosforläckage, men utlakningen via dräneringsvattnet kan variera mycket beroende på alvens fysikaliska och kemiska egenskaper. Snabba transportvägar Liten fastläggning Homogent genomflöde Stor fastläggning Avsevärd utlakning Liten utlakning Strukturerad jord enkelkornsjord Helena Aronsson, SLU

Generellt om stallgödselspridning och fosforförluster Stort fosforinnehåll i matjorden ökar risken för läckage av fosfor. Alvens egenskaper har stor betydelse för det slutliga läckaget. Spridningstidpunkten har generellt sett mindre betydelse för utlakningen av fosfor än för kväve, men spridning på vattenmättad mark kan öka fosfortransporten. Markpackning ökar risken för ytavrinning och fosforerosion. På strukturerade jordar kan myllning av gödseln minska risken för transporten av fosfor genom att den binds till jordpartiklarna. Helena Aronsson, SLU

Stallgödselspridning med avseende på kväveutlakning Grundförutsättningen är att gödslingen anpassas efter grödans behov 1. För både fast- och flytgödsel ger vårspriden gödsel som myllas små förluster till luft och vatten och bäst näringsutnyttjande 2. Gödsling i växande gröda på försommaren är OK för flytgödsel (men sämre utnyttjande pga ammoniakavgång) 3. Vall kan gödslas ända fram i september och fungera som dammsugare för kvävet. Det verkar även funka med spridning på vall i november enligt studier i Halland 4. Flytgödsel till höstoljeväxter på hösten? Ja 5. Flytgödsel till höstsäd på hösten? Nej 6. När ska man helst sprida fastgödseln på hösten om man måste? Bra fråga Helena Aronsson, SLU

Flytgödselspridning på mjölkgård, med avseende på kväveutlakning Grundförutsättningen är att gödslingen anpassas efter grödans behov Absolut bäst Bra Troligen OK Inte alls bra I vårbruket till ettårig gröda, helst den med vallinsådd I samband med vallbrott på våren På vår/försommar i växande ettårig gröda På växande vall för skörd 3 * På växande vall i november, måttlig giva I samband med vallbrott på hösten Vid sådd av höstsäd På växande vall för skörd 1 och 2* *) NH3-avgången kan bli stor om den inte myllas Vid sådd av höstoljeväxter, giva anpassad efter upptaget under hösten På växande vall i september * Helena Aronsson, SLU

Intensiv mjölkgård, vårvallbrott Mellby (2000-2002) Grönsäd + ärt Vall I Vall II med vallinsådd (25% klöver) Nötflytgödsel Tidpunkt: 1. Vår (myllas omedelbart) 1. Sen höst föreg. år 2. Efter skörd 2. Efter första skörd Tot-N: 113 + 35 50 + 65 NH 4 -N: 65 + 30 30 + 35 Handelsgödsel: 0 45 + 45 + 45 90 + 0 + 45 Plöjningstid: Tidig vår Skörd: 10.6 (ton/ha) 10.1 10.1 N kg/ha 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kväveutlakning Grönsäd + ärt Vall I Vall II med vallinsådd 0 (25% klöver) Gunnar Torstensson, SLU

Mjölkgård med flytgödsel i Halland 2002-2005 70 60 50 Tot-N kg/ha 40 30 20 10 0 Grönfoder +insådd Vall I Vall II Fodermajs Mängd kväve: 90 kg 170 kg 220 kg 120 kg Stallgödsel: Vår 1:a skörd + nov Vår Vår Skörd: 9,3 ton 9,7 ton 9,8 ton 9,8 ton Gunnar Torstensson, SLU

Vallen som buffert för höstspridning av flytgödsel Andel av gödselkvävet som riskerar att lakas ut = +Ammonium-N som nitrifieras +Mineraliserat och nitrifierat org-n -grödupptag -gasförluster -det nitrat som blir kvar i markens porer (klimat- och jordartsberoende) Flytgödsel på vall tidig höst + Stor nitratbildning i marken men - stort grödupptag och - ammoniakförluster = liten utlakning Flytgödsel på vall sen höst -mindre nitratbildning i marken? Inget vidare grödupptag? Inga betydande ammoniakförluster denitrifikation? = måttlig utlakning (mer kunskap behövs) Helena Aronsson, SLU

Flytgödselspridning på svingård, med avseende på kväveutlakning Grundförutsättningen är att gödslingen anpassas efter grödans behov Bäst Bra Inte alls bra I vårbruket vid sådd ettårig gröda. Bonus om den har fånggröda. Vid sådd av höstoljeväxter, giva anpassad efter behovet under hösten Vid sådd av höstsäd På vår/försommar i växande ettårig gröda På insådd gräsfånggröda i september (om den får stå till våren)* Eller i november?? *går ej att kombinera med fånggrödestöd, men ger faktiskt liten utlakning om man absolut måste ut med gödseln på hösten Helena Aronsson, SLU

100 Mojord i Halland 1998-2001 Kväveutlakning, kg/ha och år 80 60 40 20 0 Utan fånggröda, Flytgödsel på våren (100 kgtot-n) Med fånggröda, flytgödsel på våren (100 kg tot-n) Med fånggröda, Med fånggröda, flytgödsel i sept. (100 flytgödsel i sept. (200 kg tot-n) kg tot-n) En insådd fånggröda förmår dämpa utlakningen efter spridning av flytgödsel med måttlig giva i september Helena Aronsson, SLU