Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna ALLMÄN STATSLÄRA, LINJEN FÖR FORSKNING I ADMINISTRATION OCH ORGANISATION Bok: Abrahamsson B & Andersen J.A: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer Material: Europeiska kommissionens vitbok om styrelsereformerna i EU (2001) 1. Vilka teoretiker står bakom de följande utsagorna? Presentera centrala rationella framtoningar i deras argument. (6p) a)..., The most difficult task of the chief executive is not command, it is leadership, that is the development of the desire and will to work together for a purpose in the minds of those who are associated in any activity. (1.5p) b) Det byråkratiska väldet betyder ett välde av formalistisk opersonlighet; sine ira et studio, utan hat och lidelse, därför alltså utan kärlek och entusiasm... (1.5p) c) Utan principer vandrar man i mörkret, i ett kaos. Utan erfarenhet och sinne för proportioner blir man ständigt hämmad, även med de bästa principer. (1.5p) d) The writer has great sympathy with those who are overworked, but on the whole a greater sympathy for those who are under paid. (1.5p) Genom att identifiera personen fick man 0.25 p/teoretiker. Genom att presentera centrala rationella framtoningar i deras argument enligt Abrahamssons och Andersens bok max 1.25p till. 1a) Luther Gulick (0.25p) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.38-41) Gulick ansåg att arbetsfördelningen alltid uppstår när människor arbetar tillsammans, och därför är koordinering nödvändig. (0.25p.) Gulick påpekar att en enda exekutivt myndighet behövs en verkställande direktör. Organisationsproblemet blir då att bygga upp en struktur av kommunikation och kontroll mellan direktören och de arbetande. Gulick menar att chefen borde ha möjligheten att koordinera och stödja all arbetsdelning, så att organisationens mål ska uppnås på ett effektivt sätt.(max 0.5p) 1
Enligt Gulick har chefen ansvar för i sju så kallade ledningsfunktioner: planläggning; organisering; rekrytering; dirigering; koordinering; rapportering; budgetering. Gulick att uppgifter skulle lösas i allt mindre grad genom tvång och disciplin, och mer genom övertalning. Gulick anser också att trycket på cheferna minskar när organisationen är väladministrerad. (max 0.75p) Enligt Gulick är en god organisation en produktiv organisation. (0.25 p) 1b) Max Weber (0.25) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.42-46) Weber intresserade sig för byråkratiseringsprocessen i samhället. Byråkratin var för Weber en funktionstyp, dvs. ett sätt som organisationen verkar på. Weber beklagade utvecklingen mot alltmer rationella och byråkratiska styrningsreformerna även om han menade att byråkratin helt tekniskt var överlägsen andra former. (max 0.5p) Weber anser att en handling är rationell om den är orienterad mot ett definierat mål eller är styrd av medvetna värderingar. (Abrahamsson & Andersen, s.44) (0.25p) Enligt Weber går det samhälleliga utvecklingen mot en ännu högre grad av rationalism på kostnad av tidigare samhällsformers traditionalism, mysticism och religiositet. Weber är ännu ingen utvecklingsoptimist. Hans ideal var ett samhälle baserat på fritt samarbetande individen, marknaden som huvudprincip och politisk ordning som i högg grad bygger på karismatiska ledarens insats. Detta är ändå inte realistisk, utan den fortgående byråkratiseringen av samhället styr den politiska utvecklingen i alltmer organiserade former och reglerar ännu mera den fria konkurrensen. (Abrahamsson & Andersen s.45) (max 0.5p) 1c) Henri Fayol (0.25p.) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.32-38) Fayol ansåg att organisationen kunde ledas framgångsrikt om man med omtanke använde ett antal administrativa principer. Fayol definierade 14 enkla principer för administration. (se på sida 34) och 5 administrativa verktygen (s.37) (max 0.75p) Organisationen skulle organiseras rationellt och logiskt i syfte att leda den mot dess mål. Enligt Fayol var en av företagsledningens viktigaste plikter att utforska möjligheter till förbättringar. Han menade att organisationen ska ha staber, vars uppgift är att göra förberedelser för framtiden och utforska möjligheter för förbättringar.(s.36) Fayol argumenterade också för användningen av organisationsscheman för att få en överblick över hela organisationen.(s.36-37) (max 0.5p) 2
1d) Fredrik Taylor (0.25p) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.25-32) Enligt Taylor syftade företagsledningen till att göra produktionen mer effektiv. Det rationalistiska hos Taylor är om en arbetsuppgift kan specificeras och slut produkten definieras, måste det finnas ett bästa sätt att utföra arbete på. (0.25p) Taylor argumenterade för systematisk arbetsledning den bästa ledningsformen är riktig vetenskap; vetande som bygger på klart definierade regler och principer. Genom att använda dessa principer kan man uppnå goda resultat. (s.27)(0.25p) Taylor listade fyra ansvar- och arbetsuppgifter för ledningen (se på sida 28) (max 0.5p) Enligt Abrahamsson och Andersen (s.30) kom Taylor att bli den s.k. rationaliseringsrörelsens huvudfigur. (0.25p) 2. Beskriva en organisation som fungerar enligt Webers byråkratiska idealtyp. Hur kan idealtypen utnyttjas i forskningen av administrationer och organisationer? (6p) Genom att beskriva konceptet byråkratiska idealtypen var det möjligt att få max 1.5 poäng. Den byråkratiska idealtypen är ett koncept som Max Weber utvecklade för vad han såg som den renaste formen för administration. I enlighet med Weber höll byråkratin på grund av sin tekniska suveränitet på att konkurrera ut all andra organisationssätt. Detta interesse var knutet till den pågående rationaliseringen i samhället. (Abrahamsson & Andersen, s.45) Det är viktigt att påpeka, att Weber inte menade att samhället måste organiseras byråkratiskt, och att han var skeptisk till rationalisering och byråkrati, fenomen som placerade människor i en järnbur. (Abrahamsson & Andersen, s.45-46) Således är den byråkratiska idealtypen att metodologiskt hjälpmedel och ingenting annat. Genom att beskriva organisationen som fungerar enligt den byråkratiska idealtypen var det möjligt att få max 3 poäng. För att få 3 poäng måste de följande 5 synpunkter från Abrahamsson & Andersen En organisation som fungerar enligt den byråkratiska idealtypen är hierarkiskt konstruerad. Befattningsbeskrivningar är noggranna. Anställningen baseras på förtjänst och kompetens. Urvalet betonar tekniska kvalifikationer. Den byråkratiska idealtypen också betonar befordran efter senioritet och prestation. (Abrahamsson & Andersen, s. 45) Det var även möjligt (men ingen förutsättning) att diskutera byråkratin genom att utnyttja de tyska begreppen (s.45) Präzision, Schnelligkeit, Eindeutigkeit, straffe Unterordnung, Eindeutigkeit, Aktenkundigkeit etc. Beskrivningen om hur idealtypen kan utnyttjas i forskningen gav max 1.5 poäng. Enligt Abrahamsson & Andersen (s.44) är idealtypen ett metodologiskt hjälpmedel som forskaren kan 3
använda för att renodla en analys och möjliggöra generaliseringar. En välformulerad idealtyp kan användas för jämförande studier, t.ex. i forskningen av administrationer och organisationer inom olika samhällen eller under olika perioder (t.ex. Webers analys av sambandet mellan kapitalistisk anda och protestantisk etik) Abrahamsson & Andersen (s.44) beskriver idealtypen som ett begrepp eller en sinnebild för någon företeelse som forskaren försöker beskriva. Forskaren kan utnyttja idealtypen för att beskriva en ren, oblandad framställning av ett samhälleligt fenomen. 3. Identifiera de viktigaste resultaten i Hawthornestudien och redogör hur dessa resultat bidragit till uppkomsten av organisatorisk humanism. (6p) För att få 6 poäng måste nedanstående synpunkter Beskrivningen av Hawthorneundersökningen: Hawthorneundersökningen ledades av Elton Mayo vid Western Electric Companys fabriker i Hawthorne, Chicago, mellan 1924-1932. Fabriken hade lidits av problem med missnöje och arbetarna. (max 0.5p.) Konklusioner: konklusionerna från studien, enligt Abrahamsson & Andersen (s.54) var att arbetarnas beteende och känslor hängde nära samman och att en grupps normer var väldigt betydelsefulla för vad den enskilda arbetaren producerade; samt att pengar påverkade produktionsresultatet i ansenligt mindre grad än gruppens normer, känsloupplevelser och trygghetsbehov. (max 1p.) 3 undersökningar (enligt Abrahamsson & Andersen, s.54-55): 1) förhållandet mellan den fysiska arbetsmiljön och produktiviteten (experimenten med ljusstyrka); 2) experimenten med en produktionsgrupp för sammansättning av telefonreläer, som isolerades från huvudgrupperna; och 3) en studie som innefattade bank wiring-observationsrummet, där pågick försök att granska effekterna av ackordslön. (max 0.75p) Genom att presentera de 3 undersökningar + viktigaste slutsatserna (enligt Abrahamsson & Andersen s.54-55) var det möjligt att få max 3p. Uppkomsten av organisatorisk humanism: Enligt Abrahamsson & Andersen (s.55-56) har Hawthorneundersökningen givit betydelsefulla bidrag till vår förståelse av gruppfenomen och gruppbeteende, speciellt nät det gäller betydelsen som normer har för hur individer beter sig på arbetsplatsen. Forskningsresultaten från Hawthornestudien kom att ge underlag till en helt ny forskningstradition Human Relations skola, som ledde till en period som kallas Organisatorisk Humanism. (max 0.75p.) 4
4. Diskutera legitimitetsutmaningar inom Europeiska Unionens styrelse. Hur kan legitimiteten förbättras inom EU enligt Abrahamssons och Andersens bok? (6p) Bedömningen: 1.genom att presentera centrala synpunkter enligt Abrahamssons och Andersens diskussion om legitimitet, 3 p. 2. EU:s styrelsereformer enligt materialet förväntades behandlas utgående från det som stod i boken, 3p. Legitimiteten diskuteras i Abrahamssons och Andersens bok speciellt på sidorna s.45, 213-217 och 279-280. (Webers tre typer av legitim auktoritet, s.45; begreppet legitimitet s.213; inre och yttre legitimitet s.214-217; legitimitet och makt 279-280). De viktiga synpunkter förväntades då tillämpas till materialet genom att jämföra teoretiska argument med reformer som presenteras i materialet. T.ex. Som Abrahamsson och Andersen beskriver (s.213), innebär medlemskap i en organisation att individen i organisationen inte fritt kan välja om han/hon skall följa organisationens beslut och regler. Detta kan leda till besvikelse. EU:s vitbok om styrelsereformer påpekar att européer känner sig främmande inför EU:s arbete. Bl.a. därför försöker kommissionen att öka delaktighet i hela beslutsprocessen från beredning till tillämpning. (1p) 5. Identifiera impulser som har förorsakat ett behov att göra ändringar i det europeiska styret. Hur skulle du beskriva omgivningens inflytande på EU:s styrelse genom den systemteoretiska omgivningsmodellen samt den rationalistiska teorin? Tillämpa styrelsereformen som presenterades i materialet enligt Abrahamssons och Andersens modell om organisationsförändring. (8p) Iden i frågan var att tillämpa styrelsereformen som presenterades i kommissionens vitbok enligt Abrahamssons och Andersens modell om organisationsförändring (Figur 12.1, s.230). Ytterligare skulle svaret innehålla diskussion om omgivningens inflytande på EU:s styrelse på basis av teorin i boken (s.181-183). Poäng utdelades på följande sätt: omgivningen enligt rationalistisk teori och systemteori (centrala synpunkter enligt s.181-183; inre och yttre impulser p. 230-231) och diskussionen om vitboken (EU:s omgivning/impulser som har förorsakat ett behov att göra ändringar i det europeiska styret) max 1,75 p. modell för organisationsändring (s.230:) och tillämpningen av styrelsereformen i materialet max 5,25p. (0.75p*7 steg inom modellen) Modellen enligt Abrahamsson och Andersen: 1. Behov av förändring (inre och yttre impulser), 2. mål för förändring, 3. diagnos, 4. förändringsstrategi, 5. plan för genomförande, 6. genomförande, 7. evaluering Till exempel: Behov av förändring/impulser: enligt vitboken känner sig många européer främmande inför EU:s arbete. Resultaten med bl.a. sjunkande valtagande visar att människor inte har ett stort förtroende för EU. (0.75p) 5
Mål för förändringen: EU måste föras närmare individen. Det måste göras tydligare vad unionen gör och vad den står för. Enligt vitboken beslutsprocessen skall göras öppnare, så att fler människor och organisationer involveras i arbetet med att utforma och genomföra EU:s politik. (0.75p) 6. Hur skulle Michels bedöma på basis av Abrahamssons och Andersens bok målsättningar i materialet om EU:s styrelse? Materialet förväntades behandlas utgående från det som stod i boken. Enligt Abrahamsson & Andersen, s.48-49 ser Michels organisation lika med oligarki. Varje organisation inom sig bär tendensen till oligarki. Michels menade att maktkoncentration är ett framträdande drag också hus organisationer vilka har den uttalade ambitionen att vara demokratiska. Förklaringen grundar sig på strukturella faktorer. I masspartier eller allmänt i stora intresseorganisationer uppstår ett tryck mot maktkoncentration och fåtalsvärde pga. organisationens egen inneboende logik. Efter Michels (Abrahamsson & Andersen s.49) leder organisationen till att varje parti eller fackförening delas i en minoritet av ledare och en majoritet av ledda. Michels ser t.ex. att medlemmarnas stora antal utgör ett hinder för allas direkta deltagande i besluten och därigenom uppstår en tendens till centralisering. Ledare behövs också för att avgöra tvister bland medlemmarna. Enligt Michels finns det även ett psykologiskt behov av ledare. Michels ger upp hoppet att en organisation kan förbli demokratisk. (Abrahamsson & Andersen s.49) 4 poäng skulle man få genom att presentera dessa synpunkter av Michels (2p) och att då diskutera Europeiska kommissionens vitbok om styrelsereformerna i EU på basis av Michels kritiska inställningar (2p). 6