FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI 2013-2016

Innehåll Sammanfattning 3 Vision 3 Målbild 2016 4 MDH i ett omvärldsperspektiv 5 Strategiska ställningstaganden under perioden 2009 2012 6 Ett starkt MDH: strategimodell för perioden 2013 2016 7 Bakgrund 7 Strategimodellen 8 Den samproducerande högskolan 8 Förutsättningar för perioden 2013 2016 9 Utveckling av forskning och utbildning vid MDH fram till 2016 11 Ekonomiutbildningar och forskning inom Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap 11 Hälso- och välfärdsutbildningar och forskning inom Hälsa och välfärd 12 Lärarutbildningar och forskning inom Utbildningsvetenskap 12 Teknikutbildningar och forskning inom Inbyggda system, Innovation och produktrealisering samt Miljö, energioch resursoptimering 13 2

Sammanfattning Mälardalens högskolas (MDH:s) målbild är att 2016 vara det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion med olika samhällsaktörer, både internationellt och nationellt. Med 35 år av nära samverkan med det omgivande samhället har högskolan en unik erfarenhet och hög kompetens. I forskningsoch utbildningsstrategin för perioden 2013 2016 vidareutvecklar MDH väsentligt de prioriteringar högskolan gjorde i strategin för perioden 2009 2012. Med strategimodellen för den kommande perioden kraftsamlar högskolan för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Samtidigt ges några forskningsmiljöer förutsättningar att utvecklas antingen som spetsmiljö eller utvecklingsmiljöer. MDH går från tidigare sex prioriterade inriktningar till att i föreliggande strategi öka fokuseringen mot starka forskningsbaser, en spetsmiljö och tre utvecklingsmiljöer. Syftet är att skapa dynamik i högskolans forskning och samtidigt ge utrymme till förnyelse för både intern och extern samproduktion mellan olika forskningsinriktningar. MDH ska stärka utbildningarnas kvalitet, vilket görs genom att verksamheten koncentreras inom högskolans fyra utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar. MDH ska ha excellent forskning inom teknikområdet Inbyggda system samt framträdande forskning inom Hälsa och välfärd samt teknikområdena Innovation och produktrealisering och Miljö, energioch resursoptimering. Vid MDH skapas förutsättningar för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling. Det sker genom en strategisk kompetensförsörjning av medarbetare och ett långsiktigt hållbart utbildningsutbud som rekryterar studenter nationellt och internationellt. Campusmiljöerna i Eskilstuna och Västerås vidareutvecklas som attraktiva och tillgängliga arbets- och studiemiljöer. Vision Mälardalens högskolas vision är att vara: Ett starkt MDH den samproducerande högskolan. 3

Målbild 2016 - excellent samproduktion Mälardalens högskola (MDH) är 2016 det ledande lärosätet i Sverige för excellent samproduktion med olika samhällsaktörer, både internationellt och nationellt. Högskolan har efter 35 år av nära samverkan med det omgivande samhället en unik erfarenhet och hög kompetens. 2016 har MDH vidareutvecklat formerna för och omfattningen av samproduktion och har dessutom på regeringens uppdrag utvecklat tillämpbara modeller till gagn för hela högskolesektorn och fortsatt utveckla forskningen kring samproduktionens värde och nytta. MDH är ett autonomt lärosäte och har byggt upp strategiska allianser med ett antal lärosäten. Strategisk modell Genom att tillämpa en strategisk modell för forskningen är utbildnings- och forskningsverksamheten 2016 väl avvägd och har såväl internationell som nationell relevans. Det finns ett nära och ömsesidigt samspel mellan forskning och utbildning och verksamheten ges stöd genom hög kvalitet i MDH:s administrativa processer. En stor andel disputerade lärare är verksamma inom högskolans forskningsmiljöer. MDH:s etablerade forskningsinriktningar utgör tydliga forskningsbaser för högskolans utbildningsprogram och kurser. Forskningssatsningar genomförs på högskolans spetsmiljö och på tre utvecklingsmiljöer. Det sker en ökad samverkan mellan högskolans forskningsinriktningar. MDH har idag en internationellt framstående forskningsinriktning i miljön Inbyggda system. 2016 utgör denna miljö MDH:s spetsmiljö inom forskning och har vidareutvecklat sin akademiska excellens. Därtill har högskolans tre utvecklingsmiljöer Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering och Miljö, energioch resursoptimering, vidareutvecklat sina främsta delar. Såväl spetsmiljön som utvecklingsmiljöerna bedriver utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och med god genomströmning. Den externfinansierade forskningen och utbildningen på forskarnivå är betydligt mer omfattande än 2012. Fyra fokuserade utbildningsområden MDH har 2016 fokuserat sin utbildningsverksamhet till fyra utbildningsområden: ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar med ett utbildningsutbud som är långsiktigt relevant för såväl studenter som arbetsmarknad. Utbildningskvaliteten 2016 är hög och examensrätter i alla utbildningsområden har försvarats. MDH erbjuder utbildningar som förbereder för karriärer både internationellt och nationellt. Prioriterade internationella samarbeten MDH har 2016 utvecklat högskolans internationella samarbete till att omfatta några väl valda strategiska samarbetspartners för forskning och utbildning. Via internationella forskningssamarbeten inom MDH:s etablerade forskningsinriktningar utvecklas också utbildningssamarbeten inom högskolans utbildningsområden. Långsiktig kompetensförsörjning MDH utgörs av medarbetare och studenter. För att nå uppsatta mål ska högskolan vara en attraktiv arbetsplats för såväl medarbetare som studenter. Arbetsmiljön präglas av respekt och tillit till individen och en nyfikenhet på nya kunskapsområden. Rekryteringar och intern kompetensutveckling sker i en allt mer konkurrensutsatt sektor. Genom strategiskt kompetensförsörjningsarbete står MDH 2016 väl rustad trots stora pensionsavgångar. MDH:s kompetensförsörjningsstrategi utgår från att behålla kompetens, utveckla den med hjälp av interna insatser och strategiska rekryteringar. Ett aktivt arbete med rekrytering av nationella och internationella studenter har ökat intresset för MDH:s utbildningar. Studenterna ges förutom fackkunskaper intellektuella verktyg för att möta morgondagens framtid. Studenter med avslutad examen efterfrågas på arbetsmarknaden både internationellt och nationellt och är rustade för att bidra till en positiv samhällsutveckling genom egna verksamheter. Attraktiva campusmiljöer För MDH är campusmiljöer viktiga mötesplatser som har stor betydelse för kreativitet, lärande och pedagogisk utveckling för både lärare och studenter. MDH har sitt säte i Eskilstuna och Västerås och fördelar verksamheten jämnt mellan orterna. Det betyder att verksamheten inte understiger 40 procent på någon av orterna. 2016 befinner sig MDH i ett nytt campusområde i Eskilstuna med ändamålsenliga och attraktiva lokaler, vilket stärker campusortens verksamhet. 4

Diversifierad forskningsfinansiering MDH ligger långt fram med sin förmåga att attrahera extern, diversifierad finansiering inom forskning och utbildning på forskarnivå. Denna externfinansiering kräver ett statligt anslag för forskning och forskarutbildning som kan möta högskolans framgångsrika externfinansiering. MDH i ett omvärldsperspektiv Innovativ utbildning och lärande är framtiden och forskning utgör grunden för akademisk verksamhet. Tillsammans bidrar de till Sveriges kunskapsutveckling, bildningsnivå, konkurrenskraft och tillväxt. Små- och medelstora företag utgör en betydande del av svensk industri. I den ökade globaliseringen sammanflätas internationella ekonomier samtidigt som kraven ökar på snabb problemlösning och beslut. För att kunna möta dessa utmaningar krävs ökad kunskap. Kunskap är även en av Sveriges betydande konkurrensfördelar. Mälardalen är en ledande forskningsoch innovationsregion i Europa, men kraftfulla satsningar i omvärlden skärper den internationella konkurrensen. För att Mälardalen ska behålla sin position behövs ett konkret och internationellt konkurrenskraftigt forskningsoch innovationssamarbete. Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Mälardalens högskola och Stockholms universitet har bildat ett partnerskap under ledning av KTH Innovation. Parterna delar en gemensam bred syn på kommersialisering och med existerande verksamheter (KTH Innovation och KTH Näringslivssamverkan, MDH Idélab och SU Innovation) som bas ska innovationsstödet för forskningsresultat vid lärosätena breddas, fördjupas och effektiviseras. MDH bidrar till Sveriges konkurrens- och innovationskraft genom att bedriva samproducerande forskning och utbildning tillsammans med offentlig sektor samt företag i regionen som verkar på den globala arenan. Det är viktigt att högskolans verksamhet är av värde och nytta för samhället och för individen. Den forskning och utbildning som högskolan prioriterar ska göra skillnad. De studenter som MDH antar och utbildar idag ska vara yrkesverksamma till långt in på 2050- talet. Det innebär att högskolan utbildar studenter för en delvis okänd värld. För att det ska vara möjligt krävs att studenterna vid MDH har fått intellektuella verktyg för att kunna möta framtiden. Kunskap och färdigheter i samproduktion är ett av de centrala verktygen liksom kritiskt tänkande och interkulturell kompetens, viktiga och avgörande redskap i en allt mer globaliserad och föränderlig värld. MDH:s bedömning är att mångsidighet och bildning i förening med fackkompetens är viktiga ingredienser för en framtidskompatibel högskoleutbildning. Tillsammans med studentens förmåga att själv axla ett ansvar för kontinuerlig kompetensutveckling skapas en god grund för ett meningsfullt och framgångsrikt arbetsliv. MDH:s profil och arbetsmetoder inkluderande högskolans särskilda uppdrag Idélab möjliggör att målet kan uppnås. Både EU och OECD framhåller samverkan mellan högskola och privat och offentlig sektor som viktigt för den regionala tillväxten. Särskilt betonas fördelarna med att lärosäten finns nära regionens aktörer, att det finns ett utbyte och ömsesidigt användande av expertkompetens som kan röra sig mellan de olika sektorerna för att gemensamt arbeta med kunskapsutveckling och kompetensförsörjning. Allt tyder på att MDH är rätt positionerat utifrån en internationell analys. EU:s moderniseringsagenda för högre utbildning lägger särskild vikt vid lärosätenas ansvar för att studenternas utbildningar leder till examen och inträde på arbetsmarknaden. Detta har länge varit MDH:s signum. MDH verkar i en region med ett flertal internationella teknikföretag och sjukhus där det bedrivs forskning. Högskolan har därför ett särskilt ansvar att utbilda ingenjörer och sjuksköterskor som efterfrågas av arbetsmarknaden och som knyter an till MDH:s etablerade forskningsinriktningar. Både ingenjörer och sjuksköterskor bedöms vara bristyrken i arbetsmarknadsprognoser. Det betyder att MDH med traditionellt starka teknikutbildningar och en stor volym inom hälsooch välfärdsutbildningar ligger väl i linje med de behov som finns såväl internationellt som nationellt och regionalt. Högskolans geografiska placering i västra Mälardalen ger ett betydelsefullt stöd åt den starka expansion som kännetecknar regionen. Med Stockholms tillväxt med cirka 40 000 nya invånare per år kommer västra Mälardalen och Stockholm inom en inte alltför avlägsen framtid växa ihop till en Stockholm-Mälarregion. 5

För landets och regionens utveckling är det viktigt att det finns lärarutbildningsanordnare på många ställen i landet eftersom lärarstuderande är mer benägna än andra att utbilda sig vid för studenten närliggande lärosäten. MDH finns i en befolkningstät region och för att möta den regionala efterfrågan av förskollärare och lärare är det därför viktigt att dessa utbildningar även fortsättningsvis bedrivs vid MDH. Med en stor utbildningsandel i förhållande till forskningsandelen, 75 respektive 25 procent av omsättningen, är MDH ett lärosäte som framförallt är sårbart för förändringar på utbildningssidan, exempelvis förändrad storlek på årskullar och skiften i studenternas val. Detta kan snabbt ändra förutsättningarna för utbildningsdimensioneringen och därmed ekonomin. MDH har under 2010 genomfört en utredning av hur demografin påverkar högskolan. Analysen behandlar förändringar i ungdomskullarna satt i relation till högskolans utbildningsutbud. De utbildningar som har yngre studenter och lägst söktryck är de mest sårbara. Dessa utbildningar återfinns främst inom MDH:s teknikutbud. MDH:s analyser visar att minskade ungdomskullar inledningsvis kompenseras av att antalet 19 24 åringar ökar. Från och med 2018 bedöms konsekvenserna av de demografiska förändringarna få störst effekt för MDH:s utbildningar. För att framgångsrikt kunna styra högskolan mot långsiktiga mål är det angeläget att även den statliga styrningen av högskolans finansiella förutsättningar är långsiktig. Tillsammans med den ökade autonomin för lärosätena borgar det för att högskolan också kan möta snabba omvärldsförändringar. Strategiska ställningstaganden under perioden 2009 2012 I forskningsoch utbildningsstrategin för åren 2009 2012 satsade Mälardalens högskola på sex prioriterade inriktningar med målet att fokusera och prioritera verksamheten. MDH har därefter målmedvetet arbetat för att genomföra strategin. En ny akademi- och fakultetsnämndsorganisation har implementerats som stöd för att utveckla de sex prioriterade inriktningarna, fakultetsmedel har omfördelats och ämnen och forskningsområden har avvecklats. Det tydligaste exemplet på MDH:s medvetna och systematiska arbete är högskolans främsta forskningsinriktning, Inbyggda system. Flera av forskarna är gränsgångare, det vill säga expertkompetens som rör sig mellan akademi och det omgivande samhället. Forskningen inom datormjukvara för bland annat mobiltelefoni, fordon och industrirobotik håller hög internationell klass och är erkänd bland annat av flera stora svenska forskningsfinansiärer. En av framgångsfaktorerna är MDH:s tillgång till industrins kompetens och resurser, något som har varit möjligt tack vare högskolans långsiktiga och flexibla samproduktion med näringslivet i regionen. En indikation på miljöns unika position i det svenska akademiska landskapet är att Inbyggda system som enda miljö vid nyare universitet eller högskolor har tilldelats ett flertal stora forskningsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning. Inbyggda system är också bland de största mottagarna av projektstöd i datavetenskap från Vetenskapsrådet och har enligt en studie från Vinnova den största volymen forskningsprojekt i programvaruteknik i Sverige finansierade med konkurrensutsatta externa medel. Ett annat exempel på MDH:s strategiska beslut är att resurser under de senaste åren avsatts för att ge möjlighet att utveckla utbildning på forskarnivå inom inriktningen Hälsa och välfärd. Syftet är att stärka högskolans utbildningar av sjuksköterskor och socionomer. Satsningarna inom inriktningen Hälsa och välfärd har fallit väl ut och högskolan erhöll i juni 2011 examensrätt för utbildning på forskarnivå inom det unika området Hälsa och välfärd. Forskarutbildningsområdet kombinerar hälsoaspekter inom välfärden och välfärdsaspekter inom hälsa. Genom att tillvarata synergieffekter av högskolans forskning inom sensorteknik och hälso- och välfärdsforskning har MDH påbörjat utveckling av forskning inom hälsoteknik med fokus på individen. MDH har i många år samverkat med internationella företag i regionen som ett led i utvecklandet av samproduktionsprofilen. Under perioden 2009 2012 har MDH i sin samverkan med dessa företag utvecklat internationella forskningsoch utbildningssamarbeten i länder där dessa företag är verksamma. Detta tillsammans med en väl utvecklad avtalsverksamhet med universitet i andra länder, för utbyte av personal och studenter på den internationella akademiska arenan, har varit och är MDH:s huvudsakliga strategi för att skapa en 6

internationell akademisk verksamhet och främja mobilitet. Under våren 2010 inledde högskolan den strategiska satsningen Ett starkt MDH. Projektet syftar till att tydliggöra MDH:s prioriteringar och kraftfullt stärka förutsättningarna för en ökad statlig forskningsfinansiering och därmed möjligheten att fortsättningsvis öka även de externa medlen. Ett starkt MDH består av tre delprocesser. 1. Kraftsamling@MDH är ett unikt initiativ där ledningen möter alla medarbetare i mindre grupper för att diskutera högskolans vision och mål. 2. Openinnovation@MDH syftar till att skapa och utveckla processer och modeller för samverkan och samproduktion mellan akademi och omvärld inom både privat och offentlig sektor. 3. En stark forskningsfinansiering. Delprocessen syftar till att stärka förutsättningarna för en ökad statlig forskningsfinansiering. MDH har bland annat tagit fram En vitbok i färg - Tio inlägg om svensk forskningspolitik där delar av forskningsfinansieringens villkor inom universitets- och högskolesektorn lyfts. Hösten 2011 inleddes en översyn av MDH:s administrativa processer i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra stödet till verksamheterna, fakultetsnämnden och studenterna samt leda till ett effektivt beslutsstöd till ledningen. Inledningsvis prioriteras en översyn av MDH:s utbildningsplanering samt den studentservice som erbjuds till studenterna. Ett starkt MDH: strategimodell för perioden 2013 2016 I forskningsoch utbildningsstrategin för perioden 2013 2016 vidareutvecklar Mälardalens högskola väsentligt de prioriteringar högskolan gjorde i strategin för perioden 2009 2012. Med strategimodellen för den kommande perioden kraftsamlar högskolan för att fortsätta utveckla forskningsbaserad utbildning liksom utbildningsrelevant forskning till värde och nytta för samhället genom samproduktion och internationalisering. Samtidigt ges några forskningsmiljöer förutsättningar att utvecklas antingen som spetsmiljö eller utvecklingsmiljöer. MDH går således från tidigare sex prioriterade inriktningar till att i föreliggande strategi öka fokuseringen mot starka forskningsbaser, en spetsmiljö och tre utvecklingsmiljöer. Syftet är att skapa dynamik i högskolans forskning och samtidigt ge utrymme till förnyelse för både intern och extern samproduktion mellan olika forskningsinriktningar. Bakgrund Hösten 2010 inleddes ett analysarbete av de prioriterade forskningsinriktningarna, en analys som sommaren 2011 resulterade i en halvtidsuppföljning av forskningsoch utbildningsstrategin 2009 2012. Analysarbetet fortsatte under hösten 2011. Faktorer som har följts upp är antalet publiceringar i vetenskapliga tidskrifter och konferensbidrag med peer review samt volymen externa forskningsbidrag. Ytterligare faktorer har varit andelen disputerade som deltar i forskningsmiljöer och är aktiva i utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Analysarbetet har lagt grunden för en strategimodell som kommer att vägleda MDH:s prioriteringar under perioden 2013 2016. Högskolans stora verksamhetsgren utbildning på grundnivå och avancerad nivå motsvarar cirka 75 procent av högskolans totala omsättning. Det är av högsta prioritet att stärka utbildningarnas kvalitet och säkra examensrätterna och detta görs genom att verksamheten koncentreras inom utbildningsområdena ekonomiutbildningar, hälsooch välfärdsutbildningar, lärarutbildningar samt teknikutbildningar. Den vetenskapliga kvaliteten inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska garanteras genom för utbildningarna relevant forskning i högskolans sex etablerade forskningsinriktningar: Hälsa och välfärd Inbyggda system Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap Innovation och produktrealisering Miljö, energioch resursoptimering Utbildningsvetenskap Därutöver prioriteras utvalda forskningsmiljöer inom de etablerade forskningsinriktningarna som spetsmiljö och utvecklingsmiljöer. 7

Strategimodellen MDH ska ha excellent forskning inom teknikområdet Inbyggda system. För perioden 2013 2016 prioriteras delar av den etablerade forskningsinriktningen Inbyggda system som spetsmiljö. Därtill prioriterar högskolan tre utvecklingsmiljöer som består av delar av de etablerade forskningsinriktningarna Hälsa och välfärd, Innovation och produktrealisering och Miljö, energioch resursoptimering. De etablerade forskningsinriktningarna Utbildningsvetenskap och Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap är forskningsmiljöer vars främsta uppgift är att utgöra forskningsbas för respektive utbildningsämnen på grundnivå och avancerad nivå. Inom samtliga miljöer kommer en fokusering och utveckling av verksamheten att genomföras i syfte att stärka utbildningarnas forskningsbas och skapa förutsättningar för ökad forskningsexcellens och samhällsrelevans, samt öka förutsättningarna för samproduktion och extern finansiering. Strategimodellen är inte statisk utan genom återkommande utvärderingar avser MDH att utveckla verksamheten. Strategimodellen kommer att ligga till grund för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning, tillsammans med möjlighet till tillfälligt strategiskt stöd. Forskningsbas Inom forskningsbasen bedrivs forskning och samlas kompetens inom etablerade forskningsinriktningar som bildar bas för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå inom MDH:s fyra utbildningsområden. Forskningsbas erhålls genom minst 50 procent disputerade lärare i undervisningen samt att disputerade lärare också forskar eller deltar aktivt i en forskningsmiljö. Det innebär att lärare är verksamma inom forskningsmiljöerna och att forskare medverkar i undervisningen. Lärare ska dessutom sträva efter att integrera studenter i MDH:s vetenskapliga verksamhet. Forskningen ska bedrivas i samverkan och samproduktion med omgivande samhälle, också i en internationell miljö, och leda till vetenskapligt granskade publikationer. I de etablerade forskningsinriktningarna ska forskningsmiljöer ha återkommande tilldelning av externa forskningsmedel från nationella forskningsråd samt andra finansiärer. Forskningsinriktningarnas främsta uppdrag är att forskningsbasera MDH:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå i en sådan omfattning att de håller hög eller mycket hög kvalitet. Etablerade forskningsinriktningar kan bedriva utbildning på forskarnivå. Spetsmiljö Inom spetsmiljön bedrivs forskning som utgör MDH:s internationellt sett främsta forskningsmiljö. Forskningen karaktäriseras av en tydlig fokusering på ett specifikt forskningsområde av hög nationell relevans, är internationellt väletablerad och med betydande internationell publicering. Spetsmiljön har en väl utvecklad och omfattande samproduktion med omgivande samhälle, såväl internationellt som nationellt. Vidare ska spetsmiljön ha återkommande tilldelning av medel till sin forskning från flera nationella forskningsråd samt andra internationella och nationella finansiärer. Forskare inom spetsmiljön ska också aktivt forskningsbasera MDH:s utbildningar och erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Inom spetsmiljön ska en långsiktigt hållbar utbildning på forskarnivå bedrivas om minst trettio heltidsekvivalenta forskarstuderande. I spetsmiljön sker ett omfattande internationellt utbyte och internationell rekrytering av forskare och forskarstuderande. Utvecklingsmiljö Inom utvecklingsmiljöerna bedrivs forskning som karaktäriseras av en tydlig fokusering på ett specifikt forskningsområde av nationell relevans med god internationell publicering. Forskningen har en utvecklad samverkan och samproduktion med omgivande samhälle. Utvecklingsmiljön ska ha en återkommande tilldelning av externa forskningsmedel från nationella forskningsråd samt andra finansiärer. Utvecklingsmiljöns forskare ska också aktivt forskningsbasera MDH:s utbildningar och erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Inom utvecklingsmiljön ska en långsiktigt hållbar utbildning på forskarnivå bedrivas om minst femton heltidsekvivalenta forskarstuderande. Den samproducerande högskolan Samproduktionens grundläggande värde och nytta Sedan 1900-talets andra hälft och i takt med teknik- och samhällsutvecklingen har den vetenskapliga kunskapsmassan exploderat och antalet högskoleutbildade ökat kraftigt. Utvecklingen har skapat en mångfald av kunskapsperspektiv med potential för reflekterande kunskapsutveckling 8

genom möten mellan olikheter, både inom och utanför akademin. Kunskap utvecklas alltid i ett socialt och praktiskt sammanhang, som avgör vad som ses som relevant och legitim kunskap. Den kritiska dialogen bygger på respekt för andras erfarenhet. MDH lägger därför stor vikt vid kunskaper och erfarenheter, såväl inom som bortom akademin och strävar efter att tillsammans med andra aktörer i samhället skapa ny kunskap och gemensamt förmedla den i utbildning och forskning, utan att avkall görs på akademisk kvalitet. Samverkan och samproduktion vid MDH MDH är en samverkande och samproducerande högskola. För MDH, som nationell och regional kompetensförsörjare, är det av stor vikt att forskning och utbildning sker i samverkan och samproduktion med aktörer på studenternas framtida arbetsmarknad. Det är ett sätt att nå kvalitet i verksamheten och att säkra att studenterna efterfrågas på arbetsmarknaden efter avslutad examen eller att studenterna själva är rustade för att skapa arbete genom egna verksamheter. Med samverkan avser MDH att med utgångspunkt i högskolans egen kompetens i olika former samarbeta med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer. Det kan gälla enskilda utbildningseller forskningsprojekt som till exempel projektkurser, examensarbeten eller undersökningar inom utbildning på forskarnivå. Med samproduktion avser MDH att i utbildningseller forskningsprojekt, med utgångspunkt i en gemensam kunskapsbas, samarbeta långsiktigt med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer där båda parter är ansvariga och aktiva för att åstadkomma resultat. Idag finns flera stora forskningsbaserade samproduktionsprojekt vid MDH, till exempel genom initiativen Robotdalen, Automation Region, Samhällskontraktet och minst innovation. Här medverkar akademi, privat och offentlig sektor för att gemensamt skapa värde och nytta med ny kunskap för nationell och regional utveckling. Under perioden 2013 2016 ska MDH:s erfarenheter av arbetsmetoder för samproduktion inom framför allt teknikforskningen överföras och anpassas till samtliga högskolans forskningsmiljöer. Härigenom ökar förutsättningarna för fler samproducerande forskningsprojekt. MDH ska under den kommande perioden 2013 2016 även dra nytta av och vidareutveckla sin kompetens inom samproduktion för högskolans utbildningar inom samtliga fyra utbildningsområden. Syftet är att studenterna tidigt i sin utbildning ska etablera kontakter med presumtiva arbetsgivare. Detta arbete ska ske i samverkan med studenterna samtidigt som MDH internt ska ta tillvara utbildningsområdenas erfarenheter och göra dem högskolegemensamma. MDH ska även utveckla dagens mötesplatser mellan studenter och arbetsgivare för att öka kompetensen inom entreprenörskap och genom verksamheten vid Idélab stärka studenternas och medarbetares förmåga att utveckla och kommersialisera idéer. Själva angreppssättet med att studenterna vid MDH, såväl nationella som internationella, i hög grad möter sina framtida arbetsgivare gör att högskolan uppmuntrar och formar framtida gränsgångare som kan röra sig mellan akademi, privat och offentlig sektor. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett livslångt lärande. Idag saknas bra metoder att mäta värde och nytta av samproduktion och behovet av att kunna mäta detta är påtagligt. MDH har inlett ett utvecklingsarbete inom området som skulle kunna gagna hela högskolesystemet. Genom att bedöma lärosätenas kvalitet i fråga om samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningsresultat skulle denna parameter kunna ingå i ett kommande resursfördelningssystem. MDH är beredd att ta ett statligt uppdrag som pilothögskola inom samverkansområdet, innebärande att högskolan också ger konkret stöd till andra lärosäten. Förutsättningar för perioden 2013 2016 Internationalisering Mälardalens högskolas internationaliseringsarbete utgår från en värdegrund där interkulturella olikheter ses som en del av den egna vardagen och där dessa har ett stort värde för individens intellektuella utveckling. Kvalitet och konkurrenskraft ska vara ledstjärnor för den internationella verksamheten. MDH ska vidareutveckla en internationell miljö för högskolans verksamhet som erbjuder utvecklingsmöjligheter och samverkan inom forskning och utbildning och därmed bidrar till att skapa värde och nytta både globalt och regionalt. 9

MDH ska under perioden 2013 2016 vidareutveckla högskolans internationella samarbeten genom den samverkan och samproduktion högskolan har med internationella företag i regionen. Forsknings- och utbildningssamarbeten ska ske med några väl valda internationella forskningsoch utbildningsmiljöer. Via forskningssamarbeten ska även utbildningssamarbeten utvecklas. Genom internationell samverkan i utbildningen förbereds studenter för en arbetsmarknad som kräver interkulturell kompetens och studenterna skapar ett värdefullt internationellt nätverk för en meningsfull och framgångsrik yrkeskarriär. Hållbar utveckling Som första högskola i världen blev MDH 1999 miljöcertifierad enligt ISO 14001 och 2006 blev MDH som första lärosäte i Sverige arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS 18001. Under perioden 2013 2016 ska MDH fortsätta utveckla arbetssätten för en ökad integrering av miljö-, arbetsmiljö-, jämlikhets-, internationaliserings- och mångfaldsfrågor. Dessa ska ha en självklar plats i utvecklingen av MDH:s verksamhet. De olika perspektiven ska samordnas i högskolans administrativa processer med syfte att frågorna tydligare ska komma in i ordinarie besluts- och kvalitetsprocesser i forskning, utbildningar på grundnivå och avancerad nivå liksom i utbildningar på forskarnivå, men också för att skapa möten och utvecklingsprocesser inom högskolan. Nya inslag i kvalitetsarbete vid MDH Under perioden 2013 2016 kommer externa utvärderingar av högskolans samtliga forskningsinriktningar (Research Assessment Exercise, RAE), deras relevanta forskningsbaser och utbildningsområden (Education Assessment Exercise, EAE) samt kopplingen däremellan att genomföras. Även studenternas utbildningsval och arbetsmarknadens behov kommer beaktas i dessa. Utvärderingarna ska vara vägledande för ytterligare prioriteringar av verksamheten fram till 2016. MDH ska utveckla och stärka de områden som håller hög kvalitet sett ur ett internationellt och nationellt perspektiv och avveckla sådan verksamhet som inte är framgångsrik eller efterfrågad. Kompetensförsörjning Rekryteringar och intern kompetensutveckling sker i en allt mer konkurrensutsatt sektor. MDH:s kompetensförsörjningsstrategi utgår från att behålla kompetens, utveckla den med hjälp av interna insatser och strategiska rekryteringar. En av utmaningarna för den kommande perioden är att till följd av pensionsavgångar långsiktigt rekrytera medarbetare inom för MDH centrala kompetensområden i hård konkurrens med andra lärosäten. Högskolepedagogisk utveckling I lärarens möjligheter till kompetensutveckling vid MDH ingår en väl etablerad och nationellt uppmärksammad pedagogisk karriärväg inom undervisningsområdet genom utbildning i och skapandet av en pedagogisk meritportfölj. Under perioden 2013 2016 ska MDH utveckla och utöka kunskap, kompetens och teknik för modern utbildning. Detta ska ske bland annat inom områdena flexibelt lärande, där olika utbildningsformer integreras för ökad tillgänglighet för studenter, och inom området arbetsintegrerat lärande. Arbetslivsintegrerat lärande syftar till att tillvarata praktikers kunskaper i utbildningen samt att föra tillbaka studenters nyvunna kunskaper och erfarenheter till utbildningen. MDH ska regelbundet genomföra olika former av utbildning för handledare verksamma i utbildning på forskarnivå, både på engelska och svenska. Ekonomiska förutsättningar Under perioden 2013 2016 ska MDH fortsätta utveckla sin diversifierade finansiering för såväl forskning som utbildning. MDH ska även verka nationellt för införandet av ett gemensamt anslag för samtliga verksamhetsgrenar. Följande inriktning gäller för den ekonomiska planeringen under perioden 2013 2016: MDH:s myndighetskapital ska för grundutbildningen över tid vara i intervallet 7-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. MDH:s myndighetskapital för forskning och forskarutbildning ska över tid vara i intervallet 5-10 procent av de totala anslags-, bidrags- och uppdragsintäkterna inom verksamheten. Den interna resursstyrningen ska stödja MDH:s vision och forskningsoch utbildningsstrategi. Faktiska prestationer och måluppfyllelse ska vara styrande faktorer. 10

Den externa finansieringen ska vara av stor vikt främst för forskningsverksamheten och utbildningen på forskarnivå. Ett systematiskt arbete ska ske för att säkerställa en fortsatt stark extern finansiering. Förmåga att attrahera extern finansiering ska ha betydelse för den interna resursstyrningen och för att nå det totala verksamhetsmålet krävs ett ökat statligt forskningsanslag. Utveckling av forskning och utbildning vid MDH fram till 2016 Mälardalens högskola ska under perioden 2013 2016 upprätthålla dagens studentvolym, trots minskade ungdomskullar. En översyn av MDH:s utbildningsutbud inleds under 2012 med utgångspunkt i antal förstahandssökanden, genomströmning och arbetsmarknadens långsiktiga behov. Slutsatser från översynen leder till beslut om revideringar och en fokusering av utbildningsutbudet inom de fyra utbildningsområdena ekonomiutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar, lärarutbildningar och teknikutbildningar. Synergier mellan olika kompetensområden ska tas till vara för utveckling av MDH:s utbildningar. Utbildningsutbudet ska vara långsiktigt hållbart. Intern samverkan och synergieffekter mellan olika forskningsinriktningar kommer att ha ett särskilt fokus för utveckling av forskningsmiljöerna under perioden 2013 2016. Ett sådant identifierat område är hälsoteknik där två redan starka områden inom MDH, forskning inom sensorteknik och hälso- och välfärdsforskning, har en särskild möjlighet att utvecklas till en framtida betydelsefull forskningsmiljö. För samtliga forskningsinriktningar kommer det dessutom vara angeläget att väsentligt öka omfattningen och genomslaget av den vetenskapliga produktionen, samt att genom ökad extern finansiering skapa förutsättningar för framgångsrik forskning och samproduktion. Under perioden 2013 2016 kommer extern granskning genomföras av samtliga forskningsinriktningar för att ge ytterligare underlag i styrningen mot fördjupning och förnyelse enligt den strategiska modellen med forskningsbas, spetsmiljö och utvecklingsmiljöer. Ekonomiutbildningar och forskning inom Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap Till området ekonomiutbildningar hör i första hand stora ekonomprogram på grundnivå och avancerad nivå inom marknadsföring och redovisning men också samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga program. MDH avser att även under perioden 2013 2016 prioritera stora utbildningsvolymer inom ekonomiämnena. Utbildningarna ska ges en tydligare forskningsbas, både i form av fler disputerade lärare och genom att fler lärare också är aktiva som forskare. Forskningsinriktningen Industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsveteskap omfattar forskning och utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsämnena Industriell ekonomi och organisation och Arbetslivsvetenskap. Inom Industriell ekonomi och organisation sammanförs forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. Inom dess ram samlas ingenjörer, ekonomer och samhällsvetare. Industriell ekonomi och organisation utgör forskningsbas för utbildningsområdet för ekonomiutbildningar. Forskningen fokuserar särskilt på industriell förnyelse, ett område med stor samhällsekonomisk betydelse med tanke på den omstrukturering av ekonomin som globalisering och teknisk utveckling medför. Forskningen bedrivs i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Till 2016 ska Industriell ekonomi och organisation ha etablerat framstående forskning och blivit samarbetspartner för forskare och praktiker inom industriell förnyelse. Det kräver rekrytering av forskare och lärare och intensifierad samverkan med det regionala näringslivet. Utbildning på forskarnivå i Arbetslivsvetenskap är flervetenskaplig med studenter främst från de stora samhällsvetenskapliga programmen vid MDH. Forskningen bedrivs kring sociala och psykologiska processer (till exempel ledarskap, yrkesstolthet, organisationsidentitet), arbete och hälsa (hälsofrämjande interventioner) och sociala och samhälleliga processer (till exempel företagshälsovård, hållbarhet och styrning). Forskning och utbildning på forskarnivå inom Arbetslivsvetenskap utgör forskningsbas för utbildningar inom samhälls- och beteendevetenskap samt folkhälsovetenskap. 11

Fokus för verksamheten: stärka forskningsbasen för ekonomiutbildningarna genom ökad andel disputerade lärare i undervisningen, utveckla verksamhetsförlagd utbildning för studenter i utbildning på grundnivå inom delar av ekonomiutbildningarna, utbildning på forskarnivå av fortsatt hög kvalitet fokuserad till industriell förnyelse och övriga centrala kompetensdelar av ämnet, fortsatt samhällsvetenskaplig arbetslivsforskning med inriktning mot arbete, hälsa och välfärd, samverkan med forskare vid andra lärosäten, privat och offentlig sektor, fortsatt utveckling av samproduktionsprojekt och vidga dem till att även omfatta privat sektor i regionen. Hälso- och välfärdsutbildningar och forskning inom Hälsa och välfärd Den etablerade inriktningen Hälsa och välfärd är ett kunskapsfält där hälsoforskning och välfärdsforskning möts med två delmängder som sammanfaller. Målsättningen är att genom integration och synergieffekter i det mångvetenskapliga området Hälsa och välfärd utveckla ett tvärvetenskapligt ämne för utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsområdet som blir unikt i sitt slag. Området har bedömts av Högskoleverkets bedömargrupp som nydanande och spås kunna fylla en viktig funktion som kan generera nya problemställningar genom integration av kunskap från olika ämnen. Därmed möts forskning kring hälsorelaterade aspekter av välfärd och forskning kring välfärdsrelaterade aspekter av hälsa. Den tvärvetenskapliga forskningen fokuserar på kunskapsområdet i gränslandet mellan vård som utförs i landsting och omsorg som utförs i kommuner. Forskning och utbildning på forskarnivå utgör forskningsbas för socionomutbildningen samt för sjuksköterske-, sjukgymnast- och folkhälsoprogrammen och utbildningar som bedrivs på avancerad nivå. I slutet av 2016 kommer de först antagna studenterna på forskarnivå vara i slutfasen av sin utbildning som startade hösten 2012. Till utbildning på forskarnivå har därefter en samlad rekrytering skett vartannat år. 2016 har forskningsinriktningen Hälsa och välfärd utvecklats till ett tydligt profilerat område som bland annat kännetecknas av samproduktion, internationellt samarbete, nyskapande och akademisk excellens. Ett exempel på bred samproduktion är projektet Technologies for Independent Life där olika forskningsmiljöer inom MDH och aktörer inom privat och offentlig sektor samarbetar för innovativ vård och omsorg. Mer än hälften av de forskarstuderande finansieras av externa medel från samarbetspartners internationellt, nationellt och regionalt. Minst en tredjedel av de forskarstuderande kommer från utländska lärosäten. Framstående internationella lärosäten och forskare inom området Hälsa och välfärd kommer vara delaktiga i forskningsmiljön. Fokus för verksamheten: stärka forskningsbasen för relevanta utbildningar genom att öka andelen disputerade lärare i undervisningen, en utvecklad och väl fungerande utbildning på forskarnivå, till mer än hälften externfinansierade och med starkt inslag av internationella forskare och forskarstuderande som till minst en tredjedel har internationell bakgrund, de första doktorerna har examinerats i forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap, etablerad samproducerande forskning finns inom flera projekt och där projektet Technologies for Independent Life rönt internationell uppmärksamhet genom vidareutveckling av forskning inom hälsoteknik. Lärarutbildningar och forskning inom Utbildningsvetenskap Utbildningsvetenskap utgör forskningsbas för MDH:s lärarutbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Utbildning bedrivs inom förskollärarprogram, ämneslärarprogram, specialpedagog- och speciallärarprogram, rektorsprogram, magisterprogram i specialpedagogik och masterprogram i didaktik. Utbildning på forskarnivå finns inom Didaktik och flertalet forskare medverkar dessutom i en rad forskarskolor; MDH har exempelvis utvecklat forskarskolor med matematikdidaktik som inriktning. Forskningsinriktningen är framgångsrik i såväl internationell som nationell publicering samt i olika former av samverkan där praktiknära 12

forskning i samproduktion med regionala aktörer är betydande. I inriktningen ska konkurrenskraftig samproducerande forskning och utbildning vidareutvecklas genom att kompetens och kunskap samlas rörande bland annat humaniora. Med regionala aktörer ska ett flertal samproducerade forskningsoch utvecklingsprojekt vidareutvecklas av hög relevans för såväl utbildningens och forskningens kvalitet som det omgivande samhällets behov. 2016 har MDH dels stärkt utbildningens kvalitet samt förvärvat och försvarat examensrätter för lärarutbildningar, dels vidareutvecklat behörighetsgivande och kompetenshöjande utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Under perioden utvecklas också teknikämnet i lärarutbildningarna. Sammantaget möjliggörs detta genom att relevant kompetens inom MDH knutits till området och genom att riktade rekryteringar och strategisk kompetensutveckling genomförts. MDH har erhållit examensrätt för utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskap. Sammantaget har den forskning som utgör fundamentet inom området utvecklats så att den ger viktiga förutsättningar för att garantera kvaliteten i högskolans lärarutbildningar. Den har också stärkt regionens förutsättningar att, genom samverkan och samproduktion med högskolan, bedriva bildnings- och utvecklingsarbete inom förskola och skola. Målet är att varje barn och varje ung människa får förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Fokus för verksamheten: stärka forskningsbasen för relevanta utbildningar genom att öka andelen disputerade lärare i undervisningen, erhålla examensrätter för grundlärarexamen, erhålla examensrätt för utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskap, ett flertal samproducerande forskningsoch utvecklingsprojekt med aktörer i regionen. Teknikutbildningar och forskning inom Inbyggda system, Innovation och produktrealisering samt Miljö, energioch resursoptimering MDH:s möjlighet att utbilda kompetent arbetskraft inom utbildningsområdet teknikutbildningar hänger intimt samman med möjligheten att rekrytera studenter till de program som erbjuds men också att se till att de antagna studenterna fullföljer sin utbildning till examen. Genom tydlig koppling till angelägna utvecklingsområden ska teknik- och ingenjörsprogrammen attrahera både kvinnliga och manliga studenter med brett samhällsintresse. MDH:s starka teknikforskning och omfattande samproduktion med internationellt välkända företag ska i ökad utsträckning nyttjas för att attrahera nationella och internationella studenter från både EU och utomeuropeiska länder. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska framförallt trygga regional efterfrågan på teknisk kompetens. Utbudet av teknikutbildningar har sin forskningsbas i forskningsinriktningarna Inbyggda system, Innovation och produktrealisering samt Miljö-, energi och resursoptimering. Under den kommande perioden 2013 2016 ska inriktningarna säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar. Lärare inom teknikområdet är engagerade i utveckling och genomförande av kurser inom andra områden, exempelvis hälsoteknik och industriell ekonomi samt i utveckling och genomförande av program för ämneslärare med teknikinriktning. Inbyggda system Inbyggda system är en forskningsintensiv inriktning med två samverkande profiler: Mälardalens realtidsforskningscentrum (MRTC) och Intelligenta sensorsystem (ISS). MRTC består av nio forskargrupper med forskning relaterad till programvara för datorer i produkter och produktionssystem. De fyra forskargrupperna inom ISS fokuserar på mobila sensorsystem och robotik för ökad säkerhet och effektivitet inom industri och hälso- och sjukvård. Inom Inbyggda system bedrivs utbildning på forskarnivå inom Datavetenskap och Elektronik. Inbyggda system utgör forskningsbas för civilingenjörsutbildning i robotik, kandidatutbildning i datavetenskap med masterprogrammen programvaruteknik och intelligenta inbyggda system, samt högskoleingenjörsutbildningar i flygteknik 13

och nätverksteknik. Utbildningarna bedrivs i stor utsträckning i samproduktion med näringslivet och har markanta internationella inslag. Till exempel erbjuds möjligheter till dubbel examen via samarbete med två europeiska lärosäten i masterprogrammet i programvaruteknik och två Erasmus Mundus projekt erbjuder fler än 400 stipendier för utbyte med ett 30-tal europeiska och asiatiska lärosäten. 2016 är inriktningen Inbyggda system nationellt ledande och internationellt väletablerad inom inbyggda programvarusystem samt är nationellt ledande inom inbyggda sensorsystem. Återkommande forskningsbidrag från internationella och nationella forskningsfinansiärer skapar en solid bas för akademisk excellens och samproducerad forskning. Drygt två tredjedelar av verksamheten sker i samproduktion med näringslivet. Inom hälsoteknikområdet sker samproduktion även med offentlig sektor. Fokus för verksamheten: säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar, vara nationellt drivande inom inbyggda programvarusystem, vidareutveckla forskningen inom hälsoteknik, bland annat genom projektet Technologies for Independent Life, bedriva samproducerad forskning och utbildning av högsta internationella kvalitet, förse svenskt näringsliv med spetskompetens, via innovationer skapa värde och nytta för Sverige. Innovation och produktrealisering Innovation och produktrealisering utgör forskningsbas för ingenjörsprogram och kandidatprogram i innovation, informationsdesign, produktdesign, produktion och logistik, samt masterprogram. Utbildning på forskarnivå finns inom ämnet Innovation och design. Den tvärvetenskapliga profilen inom inriktningen är unik och differentierar miljön akademiskt. Forskning bedrivs i tre forskningsmiljöer: Design och visualisering, Innovationsledning och Produktrealisering. Nationella strategiska forskningsmedel har tillsammans med KTH tilldelats Innovation och produktrealisering inom produktionsteknik (XPRES). Miljön driver samverkansplattformen Mälardalen Industrial Technology Center, MITC. 2016 är Innovation och produktrealisering en internationellt konkurrenskraftig samproducerande forskningsinriktning och utbildningsmiljö som samlar kompetens och kunskap rörande metoder och verktyg för att föra en produkt- eller tjänsteidé till produktion och marknad. Strategin för Innovation och produktrealisering ska vara att använda styrkor genom samverkan och samproduktion för att utveckla utbildningar och starta nya forskningsprojekt. Tillsammans ska Innovation och produktrealisering fram till 2016, förutom att utveckla de tre miljöerna var för sig, finna ett tydligt gemensamt fokusområde. Inom fokusområdet integreras de tre miljöerna så att en dynamisk växelverkan mellan dem ständigt sker i forskningsprojekt. Utmärkande ska vara att de tre miljöerna finns representerade i forskningsprojekt på ett relevant sätt. Därigenom förväntas den tvärvetenskapliga ansatsen fördjupas vad gäller både metoder och teoretiska referensramar inom området designinnovation. Fokus för verksamheten: säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar, samproduktion ska ske med näringslivet inom effektiv industrialisering och hållbara produktionssystem för morgondagens produkter. Innovation och produktrealisering ska medverka i framtidssatsningar som Den nya svenska produktionsmodellen och Gröna produktionssystem, teknikkommunikation med fokus på bild, text och rum, nya virtuella plattformar för samproduktion inom innovation och design i utbildning samhälle och näringsliv. Innovation och produktrealisering ska vara involverade i projektet Technologies for Independent Life, ledning och organisering av öppna innovationsprocesser med olika aktörer i samverkan. Innovation och produktrealisering ska i samverkan och samproduktion med regionala organisationer bygga upp innovationsutbildning. 14

Miljö, energioch resursoptimering Miljö, energioch resursoptimering utgör forskningsbas för utbildning inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik, miljövetenskap och tilllämpad matematik. Utbildning på forskarnivå bedrivs inom Energi- och miljöteknik och Tillämpad matematik. Det är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med en väletablerad samproduktion med både privat och offentlig sektor. Idag bedrivs flera projekt inom Miljö, energioch resursoptimering och forskningen finansieras av både internationella och nationella forskningsfinansiärer. Arbete pågår med att profilera inriktningen mot ett tydligare fokus på området Framtidens energi, i synnerhet förnybar energi och intelligenta energisystem. Den tvärvetenskapliga forskningen med kompetenser inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik, miljövetenskap och tillämpad matematik ger en unik möjlighet för att hitta lösningar med hållbara energisystem genom både praktiska experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning. 2016 är forskningsmiljön Framtidens energi en nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö inom förnybar energi och intelligenta energisystem. Miljön kännetecknas av excellent forskning och är en eftertraktad samproduktionspartner inom både forskning och utbildning. Samproduktion sker med aktörer som representerar både produktion, distribution och användning av energi men även med leverantörer av utrustning och system som möjliggör lösningar som tar hänsyn till alla delar av energisystemen. Fokus för verksamheten: säkerställa forskningens koppling till långsiktiga teknikutbildningar, system för användning av bioenergi och solenergi, speciellt lokal användning, och produktion samt nya bioenergiresurser, system och verktyg för ökad användning av förnybar energi, diagnostik och optimering för effektiv energianvändning.

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se Mälardalens högskola, 2011-12.