Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kungsängsskolan Beslutad 30 september 2008 Björn Axelsson, Birgitta Norlin, Agneta Arnryd Rektorer 1

Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 På Kungsängsskolan gick det 803 elever varav 71 på det individuella programmet. Elever - år 1 305 - varav IV 46 - år 2 250 - varav IV 15 - år 3 252 - varav IV 7 -år 4 11 - varav IV 3 Lärare 77,6 Övrig pedagogisk personal 2 Övrig personal inkl.skolledning 28,35 Lärare per 100 elever 9,5 (enligt SCB*) Pedagogisk personal 9,7 per 100 elever Personal 13,2 per 100 elever i skolan Observera att IV-elever år 3 och år 4 enbart har praktik 2

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Vi bygger vår beskrivning av skolan på olika underlag. Vi använder elevenkäter och personalenkäter och alla arbetslag har haft möjlighet att yttra sig om sin verksamhet inför kvalitetsredovisningen. Även personal som inte är med i arbetslag har haft den möjligheten. Vi har dock inte några utarbetade rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen. Vi håller nu på att utarbeta sådana inför nästa års redovisning. 3

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål Kunskaper IV-programmet åtog sig att se till att utbildningen på IV skulle förbättras för elever med dyslexi. Två lärare i svenska och svenska som andra språk har utbildats i hur man arbetar med lexias datorprogram för dyslektiker. Vi har också köpt in programmet och berörda elever på IV arbetar nu med Lexia. Ett annat åtagande var att få in metoden 7-tjugo i undervisningen, vilket är en manualbaserad metod för att arbeta med relationer och värderingar. Den ville vi använda som en förutsättning för att kunna ta in kunskap. Under läsåret arbetade alla elever på IV-programmet med metoden under det obligatoriska ämnet livskunskap. Normer och värden IV-programmet har arbetat med läroplanen och försökt implementera tankarna där i konkreta insatser. Det har bland annat lett till diverse temadagar. Under våren blev det en temadag angående miljö. Elevernas ansvar och inflytande Om IUP används som den ska blir den ett redskap som förbättrar elevernas möjlighet att påverka sin egen inlärning. På IV-programmet har ett dokument utarbetats som hela personalgruppen enats om som vi tror ska kunna användas som ett verktyg för läraren, eleven och föräldern. Detta dokument används nu. Utbildningsval-arbete och samhällsliv Vi väntade med att bestämma förändringar av utbudet pga att vi inte visste hur det skulle bli med gymnasiereformen. Aspergergruppen Enligt vad vi hoppades kommer elever att kunna söka till Aspergergruppen på KSK i höst. 4

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elevantalet - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevkullen har ökat fram t.o.m 2008 men avtar därefter för att om några år ha minskat med 40 %. Eleverna på KSK ökar i antal med 4 % och elever som går hos andra skolanordnare ökar med 15 %. Vi kan också konstatera att elever på studieförberedande program minskar medan elever på yrkesförberedande program ökar. Flera yrkesförberedande program är fulla och vi kan ej ta emot fler utan att bygga ut. Kungsängsskolan elever 070515 080515 Yrkesförberedande 430 481 Studieförberedande 325 267 ÅK 3 280 245 ÅK 2 223 235 ÅK 1 252 268 IV 66 108 Totalt 821 856 Från annan kommun 136 127 Till annan kommun 228 262 Ekonomisk utveckling (Har skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Skolans ekonomiska situation är ej stabil med prognostiserat underskott på 10 miljoner för budgetåret 2008. Anpassningar görs för att närma oss budgetbalans. Elevtalförändringar, redovisade ovan, tillsammans med lönekostnadsutvecklingen och den allmänna kostnadsutvecklingen samt hyreshöjning orsakad av ombyggnation av köket är huvudorsakerna till det underskott som uppkommer. Med krympande komvux får ungdomsskolan bära en allt större andel av skolans infrastruktur. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) De program som finns på Kungsängsskolan är förlagda i fyra olika byggnader på skoltomten. A-,B-,C- och D-hus. Förutom D-huset som togs i bruk 1995 är byggnaderna mer än 30 år. Köket har renoverats och togs i bruk V45. Aulan samt kemi och fysiksalar har renoverats under budgetåret 2008. Till läsårets början togs en ny datasal med 27 datorer i bruk. Byggprogrammet hyr lokaler av Ösby och har stora ljusa fina utrymmen för sin verksamhet. Idrotten har 2 stora specialsalar, cyklotek och styrketräningsrum samt tillgång till beachvolleyplan, grönområde och Bråstaskogen. 5

Bild- och musik har tillgång till specialsalar som är väl fungerande. Specialsalar och verkstäder behövs för flertalet av yrkesprogrammen. Deras kvalitet och ändamålsenlighet varierar. I D-huset ligger skolans bibliotek som är ett välfungerande centrum för inhämtande av information. Biblioteket är välutrustat och utnyttjas av eleverna både på raster och håltimmar och till undervisning. När elever i 2:a årskursen fick frågan om hur ofta de besökte biblioteket var det vanligaste svaret några gånger i veckan (45 av 174) Förutom den samverkan som sker med musikskolan vad gäller undervisning i musikämnen så upplåter musikskolan en sal för dem som har fritt val dans två gånger i veckan. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Skolan leds av en platschef tillika rektor samt ytterligare 2,8 rektorer. I ledningsgruppen ingår även kontorschefen. I skolans styrning ingår skolkonferensen där elever och personal är lika representerade med platschefen som ordförande. Två politiker från nämnden är adjungerade. Personalens inflytande underlättas genom arbetsplatsträffarna (APT) som leds av respektive personalansvarig. Även arbetslagen är fora för inflytande. De används ibland av skolledningen som remissinstanser. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Kommunens geografiska läge och dess ytutbredning i kombination med de allmänna kommunikationerna gör förutsättningarna besvärliga vid rekrytering av elever från andra kommuner. För att förstärka utbudet på de teoretiska programmen har vi 2 profiler, Djur och naturvetenskapliga programmet (DNV) och Globala programmet (GP) Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) Det finns 1 dator per 3 elever i medeltal. Fördelningen är dock ojämn då vissa program har personliga datorer till alla elever. Datortätheten har ökat sedan förra året. 6

Arbetet i verksamheten Arbetet med elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd ( BUP, Skolteamet, mm). Vi har 80 % kurator och skolsköterska på heltid. Vi har även en Läs- och skrivstudio där 2,5 personal arbetade läsåret 07/08 för att stödja elever på de nationella programmen. Svenska A, matematik A och engelska A är prioriterade ämnen. En i studion är utbildad speciallärare i matematik. Grundtanken med verksamheten är att ge elever i behov av stöd extra undervisningstid. Studion är öppen varje dag 8-16 med besök av bokade elever men även drop in. Personalen samarbetar med berörda lärare och eleven själv för att utforma en plan för elevens studier. Genom överlämnandekonferensen får personalen klart för sig vilka elever som är i behov av stöd och de följs sedan upp. Av de elever som tog studenten 2008 hade ca 34 % haft kontakt med studion. Andelen elever som arbetar där har ökat för varje år. Varje termin finns en mätvecka för att se hur många elever som besöker studion. Besök under mätveckan ht-07 var 133 och vt- 08 121. På IV-programmet finns en ungdomskonsulent som samarbetar med socialförvaltningen. Eleverna på gymnasiesärskolan har elevassistenter på delar av karaktärsämnestiden. En elevassistent finns deltid på IV. En elevassistent arbetar deltid med rullstolsbunden elev. Då behov uppstod startade vi en Aspergergrupp för elever med diagnos men behöriga till nationellt program. I den gruppen arbetar en lärare på deltid. Även vår integrerade gymnasiesärutbildning kan räknas som särskilt stöd. Där är en lärare anställd på heltid för att undervisa i kärnämnen. Undersökningen Liv&hälsa Ung 2008 visar att Sala sticker ut genom att procenten flickor som inte mår bra i grundskolans år 9 nästan fördubblas i gymnasiet från ca 20 % till 40 %. Vår skolsköterska har 800 elever att ta hand om och alla ettor ska ha hälsosamtal. Vi saknar psykolog och specialpedagog. På elevvårdskonferensprotokollen finns ett avsnitt för åtgärder och det är detta som har använts på de nationella programmen som åtgärdsprogram. Läs- och skrivstudion utarbetar planer för alla elever som kommer till dem. På IV-programmet används speciella åtgärdsprogram. Under 2009 kommer vi att arbeta med åtgärdsprogram på hela skolan. Skolteamet arbetar inte med gymnasieskolan men KSK finns representerat i en grupp som träffas var tredje vecka för att följa upp enskilda ungdomar. I den gruppen finns också socialförvaltningen, Ung start, arbetsförmedlingen och ibland vuxenpsyk. För mer övergripande resonemang träffas Dropingruppen var tionde vecka. Förutom ovanstående parter finns även ungdomsmottagningen och arbetsmarknadsenheten representerade. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med svenska som andraspråk och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. Vi undervisar i tre modersmål förutom svenska: Sorani 12 elever, kurmanji 7 elever och 7

serbokroatiska 2 elever. Varje vecka har vi 2x50 min studiehandledning. Vi har 13 elever på nationella program som läser svenska som andra språk A, Alla elever med utländsk härkomst 13-18 år som kommer till Sala ska enligt de rutiner vi beslutade om under Brygganprojektet först till förberedelseklassen på Ekebyskolan. Där ska de under några veckor välkomnas och diagnostiseras. Därefter placeras de på rätt utbildning vilket ofta handlar om IV-programmet eller sfi när de kommer till KSK. På IV finns lärare i svenska som andra språk på deltid. För andra året har vi haft verksamhet en gång i veckan i Tjejcaféet. Antalet deltagare varierar mellan 5-12 stycken. Majoriteten är invandrarflickor. Håller i arbetet gör kurator på KSK, kurator på ungdomsmottagningen, skolsköterska, och en lärare. Verksamheten handlar om läxhjälp, nutidsorientering med hjälp av tidningar, film, dans, bowling mm. Ibland kommer inbjudna besökare från tex. kvinnojouren och friskvården. Det handlar om förebyggande hälsoarbete. Målet är att nå så många invandrarflickor som möjligt och stärka deras självkänsla. Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet. Vi har tjejcafé se ovan. Vi har personal som utbildat sig i Disa; Depression In Swedish Adolescents eller på svenska: Din Inre Styrka Aktiveras. Tillsammans med kurator på ungdomsmottagningen har vår ungdomskonsulent arbetat med en grupp flickor på IVprogrammet. Det handlar om förebyggande arbete med flickor för att de inte ska få depressioner eller hamna i negativa tankemönster. De arbetar också för att förebygga stress. I SP-arbetslaget arbetas med genusperspektivet angående hur man ställer frågor i klassrummet. Arbetet med hälsa och livsstil. Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. Varje år kan alla elever välja någon form att idrottsaktivitet som individuellt val. På teoretiska program är kurserna idrott A och B obligatoriska. Yrkesprogrammen har idrott A under tre år med en lektionstimme varje vecka. Idrottslärarna har utarbetat ett upplägg för idrottslektioner som innebär att elever vissa veckor kan välja mellan att vara med i bollsport, individuell- eller blandad aktivitet. Denna uppdelning har möjliggjorts genom att flera klasser och därmed flera lärare finns med vid varje lektionstillfälle. För den psykiska hälsan arbetar vi med Disa (se ovan) och Livskunskap på IV där vi använder oss av delar av metoden 7-tjugo, som är ett manualbaserat verktyg för att arbeta med relationer och värderingar. Livskunskapen handlar mycket om att bli vuxen och vad som stressar eleverna i frågor kring detta. 8

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Två mål under läroplanens mål för Kunskaper, och ett mål under läroplanens mål för Elevernas ansvar och inflytande skall ges särskild uppmärksamhet. Kunskaper Under läsåret har vi arbetat mer intensivt med följande mål: - eleven ska tro på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas - eleven utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande samt - eleven kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier. Lärarna har valt ut dessa mål ur läroplanen och varje arbetslag har fått arbeta med vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Även biblioteksgruppen har varit involverad. Personalen har också varit delaktiga i funderingar om hur resultaten ska mätas. Genom att undervisa integrerat i NO på IV-programmet har antalet elever som valt att studera NO ökat från 3 året innan till 7. Antalet godkända betyg har ökat från 1 i biologi till 6 i NO. Vår analys är att de nya metoderna åtminstone är en delförklaring. Normer och värden Det läroplansarbete IV arbetade med hela året resulterade i förslag på temadagar, varav en genomfördes under året och fler är planerade. Vissa regler för hur vi är mot varandra i arbetslaget antogs också, bl.a. regeln att prata med varandra istället för om varandra och att rektors uppgift är att krita linjerna. För att arbetet med normer och värden ska ge större resultat behövs att hela skolan är involverad. Elevernas ansvar och inflytande Personalen valde ut tre kunskapsmål istället för två kunskapsmål och ett inflytandemål. Eleverna uttalade sig positivt till att använda sig av hela dagar till tema- och projektarbete som gjordes i arbetslag fem. Utbildningsval- arbete och samhällsliv Vi arbetade med mässan för att informera och locka elever till KSK. Vi hade även en minihögskoledag där olika högskolor var här och presenterade sin verksamhet. Eleverna i åk 3 åkte också till Mälardalens högskola. Betyg och bedömning Arbetslag 5 har inlett ett arbete med bedömningsmatriser i flera ämnen. Ambitionen är att utarbeta en gemensam IUP för mentorer, men arbetet är inte slutfört. 9

Rektors ansvar Under året arbetade IV-programmet med att förbättra dokumentationen. Nya dokument som utarbetades var studieplaner, individuella utvecklingsplaner(iup), samtalsunderlag inför uppföljning av IUP, åtgärdsprogram och uppföljning av åtgärdsprogram. Resultatet av detta arbete har blivit att vi framöver bättre kan visa elever och föräldrar elevens utveckling. Även bättre dokument för uppföljning av elevernas praktikplatser har utarbetats. Kartläggning av åtgärdsprogram Eftersom Kungsängsskolan inte har haft åtgärdsprogram i den mening skolverket anger, har vi inte kartlagt åtgärdsprogram. Däremot har vi inventerat vad vi har med liknande funktion och skapat strategier för att införa åtgärdsprogram. 10

En enkätundersökning genomförs i mars-maj 2008 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 11

Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Det är stora skillnader jämfört med året innan. Fler elever vågar säga vad de tycker. Fler elever tycker att andra elever lyssnar på dem. Fler andra elever bryr sig om vad eleven tycker. Däremot upplever färre elever att personalen lyssnar. Färre elever tycker att personalen bryr sig om vad eleven tycker. Färre elever tycker att personal och elever bestämmer tillsammans. Vi i personalen måste tydligen börja fundera på inflytandefrågor och hur vi ska lyssna bättre. 12

KLASS/PROGRAM SLUTBETYG SAMLAT BETYGSDOK TOTALT Barn och fritid F05 16 5 21 Bygg 05 18 1 19 El data 05 4 4 8 El-installation 05 11 0 11 Estet bild och form 05 4 0 4 Estet musik 05 11 2 13 Fordon 05 12 0 12 Globala 05 13 1 14 Handels 05 20 3 23 Hotell och rest 05 5 5 10 Industri 05 10 0 10 Media 05 10 1 11 Naturvetenskap 05 12 1 13 Hantverk 05 1 3 4 Omvårdnad 05 11 2 13 Samhäll 05 44 5 49 Teknik 05 8 2 10 TOTALT 210 35 245 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Jämfört med förra året är betygsresultaten en stor framgång. En klass med få elever har försämrade resultat. Fjorton klasser har större andel elever än året innan som lyckats få slutbetyg, varav tre program har stora förbättringar, nämligen Estet-musik, media och omvårdnadsprogrammet. När vi jämför satta betyg under de tre senaste åren ser vi att betygen är stabila. Det är inte några stora skillnader, men det visar i alla fall att eleverna inte blir allt sämre vilket man hör ibland. 13

Uppföljning av likabehandlingsplanen Planen togs upp på skolkonferensen och det beslutades att den ska fortsätta att gälla. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi har lyckats på vissa områden men har också utvecklingsområden. Vi är inte bra på föräldramedverkan och föräldrainflytande. Vi behöver också arbeta med elevinflytande om statistiken är rättvisande. Åtgärdsprogramsarbetet ligger vi efter med men har börjat åtgärda detta. Vi har mycket utvecklingsarbete på gång med nya typer av utbildningar. Vi samverkar mycket med företag i Sala och med andra parter i och utanför Sala. Vi har startat ett stort arbete med kunskapsmål. De olika arbetslagen har många olika projekt. Skolans huvuduppgift är att hjälpa eleverna till kunskap. Där har vi lyckats bra med tanke på att fler elever lyckades få slutbetyg. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Föräldramöten anordnas vid tre tillfällen under en elevs skolgång på nationellt program. 14

Vid ett av dessa får föräldern träffa klassföreståndaren och vid två tillfällen finns möjlighet att prata med alla elevens lärare. I SP-arbetslaget kontaktas föräldrarna två gånger per termin angående frånvaro så länge eleven inte är myndig. På IVprogrammet skrivs IUP tillsammans med förälder vid utvecklingssamtal varje termin. Det finns stora brister på KSK vad gäller detta uppdrag. En del beror på svårigheter att locka hit föräldrar. Ju äldre eleverna blir desto mer distanserar sig föräldrarna från skolan. Många av våra elever är också myndiga. För flera år sedan har det funnits föräldraförening på skolan, men vi har misslyckats med det under senare år. De små mentorsgrupper som finns på IV ger möjlighet till tät föräldrakontakt. Vid flera tillfällen har föräldrar bjudits in till föräldramöte i samband med konserter. Det har varit väldigt positivt. Då finns chans att skapa relation med föräldrar utifrån en naturlig och positiv upplevelse. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Hotell- och restaurangprogrammet, omvårdnadsprogrammet och medieprogrammet samarbetade med Räddningstjänst vid en iscensatt bussolycka. Estetelevers och medieelevers projektarbeten ställdes ut i Blå salen som kulturprojekt Blåljus. Ett sceniskt musikprojekt gav tre föreställningar för skolor och allmänheten på Centrumbiografen. Estetelever gav ett flertal konserter, exempelvis julkonsert, vårkonsert och avslutningskonsert på Täljstenen. Polisen har ibland bjudits in för att prata med klasser när det varit aktuellt, exempelvis vid falskt brandlarm. I Dropin i Sala samverkar KSK, Ame, IFO, vuxenpsyk., Ung Start, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Ungdomsmottagningen kring ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället. Vi bevakar vad som händer i Sala, informerar varandra om respektive verksamheter och försöker påverka uppåt. Vi medverkade i en arbetsmarknadsnämnd om projektet Aktiv ungdom. Vi misslyckades i försöket att påverka politikerna till att det behövs verksamhet för ungdomar när Af miste sina pengar för sådan verksamhet. Inom det stora Dropinprojektet som tog slut i december -07, samverkade vi med skolor i Holland, Italien och Tyskland. Vi fick lära oss nya metoder och de besökte oss för att framför allt lära sig om skolhälsovård. IV-programmets personal besökte Holland och vi fick besök av dem angående integrering av ämnen. Resultatet av detta har blivit fler betyg inom NO-ämnet på IV. Elever på IV gjorde studiebesök på Sardinien tillsammans med elever från Köping och Västerås. De studerade hur yrkesutbildningen kan se ut i Italien. Handelsprogrammet hade utbyte med en skola i Italien. Gymnasiet är inte en sluten värld utan har kontakter inom ett brett spektra. Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. Medieprogrammet har arbetat med att göra en hemsida till Taxi Silverstaden. Hotelloch restaurangprogrammet och byggprogrammet arbetar kontinuerligt på uppdrag från privatpersoner och företag. Samarbete med Ung företagsamhet sker varje år. UF- 15

företag kan startas i åk 2 inom individuellt val eller i åk 3 som projektarbete (PA). Alla yrkesprogram har kontakt med sina branscher genom yrkesråden. Under läsåret startades 7 UF-företag. Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och gymnasieskolan! Vi fick klart för oss behovet av att starta integrerad gymnasiesärskola. Det bildades en samarbetsgrupp mellan KSK, särskolan och gymnasiesärskolan på Ösby för att diskutera kommande verksamhet. Planer på försöksverksamhet ht-08. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i gymnasieskolans verksamhet! Vi samarbetar med musikskolan genom att de förser oss med specialistkompetens till Estetiska programmet (ensemble- och instrumentallektioner) samt Ljudteknik som individuellt val. Vi har också Estetisk verksamhet Dans i deras orkestersal. 16

Åtgärder för förbättring Frågor till enheterna Vilka åtgärder planeras med anledning av vad som i Sala kommuns kvalitetsredovisning för 2007 skrivs angående systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling (Punkt 8.1). Skolledningen ansvarar för att skapa rutiner för delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen. Vi arbetar vidare med de tre kunskapsmål personalen valt ut. De ska resultera i konkreta åtgärder. Vi ska också arbeta fram metoder att mäta resultaten hos eleverna och genom självskattning hos personalen med hjälp av BRUK. Vi fortsätter att använda olika former av IUP och utvärderar hos elever och personal hur de utfallit. Under året ska vi arbeta med åtgärdsprogram, bland annat på en studiedag. Vi börjar använda Pro Capita för att effektivt kunna sköta uppföljningsuppdraget. Vi startar ett försök på Fordonsprogrammet med ämnesintegrering. Barn- och fritidsprogrammet ska pröva på att använda Disa (se ovan). Som åtgärder för förbättring står bibliotekssatsning och läs- och skriv men för vår del gör de ekonomiska besparingskraven att personalen på biblioteket och på Läs- och skrivstudion minskar. Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen. Skolledning elever och personal får analysera resultaten. Därefter får vi fundera på åtgärder. Vilka åtgärder planeras för att skolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Miljödag har planerats och kommer att genomföras. Vilka åtgärder planeras för att utveckla samverkan med Särskolan, och utöka antalet särskoleintegrerade elever? Vi vill starta försöksverksamhet med integrerad Gymnasiesärskola 2008/2009 för att inför 2009/2010 kunna erbjuda gymnasiesärskola som ett möjligt val för elever år 9 som tillhör personkretsen. Vilka åtgärder planeras för att vidga satsningen på samarbetsformer med andra gymnasieskolor? Enligt kommunens kvalitetsredovisning skulle utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen skall fortsätta med, och vidga, satsningen på samarbetsformer med andra gymnasieskolor, exempelvis i form av omvårdnadscollege i länet. Målet att bli certifierad som omvårdnadscollege på regional nivå, vilket i detta sammanhang är Västmanlands län, uppnåddes i oktober. Målet att vård- och omsorgsutbildningarna och branschen i Sala ska bli certifierad under 2008 är inte uppnått. Beräknas uppnått i maj 2009. Beredning av certifieringsunderlaget pågår. 17

Likaså pågår en likartad beredning för att Salas utbildningar inom Teknikprogrammet, elprogrammet och Industriprogrammet inom gymnasieskolan och branschen ska bli certifierad som Teknikcollege. Den är inte lika nära verkställan som Vård- och omsorgscollege. Inledande dialog i länet om Handelscollege pågår. Under ledning av VKL ska förvaltningscheferna inom utbildning på gymnasienivå bilda en operativ beredande ledningsgrupp vars uppgift blir att ta fram ett förslag till samtliga kommuners nämnder som är ansvarig för gymnasieskola hur kommunerna kan samarbeta i ett regionalt utbudsperspektiv av program. Detta arbete är extra påkallat pga. den förestående gymnasiereformen är 2011. Oavsett reformen är syftet med ett samordnat utbud att stärka möjligheterna för existens av gymnasieskolor i länets samtliga kommuner sett i ljuset av konkurrens från fristående gymnasieskolor och utbildningar i de större kommunerna i närheten. Möjligheten att fortsätta erbjuda ett lika brett utbud av utbildningar i Sala är dock beroende av de ekonomiska resurser som står till buds, och hur ekonomiska rutiner eller strukturer kan skapas för att minska de ekonomiska fluktueringar som uppstår beroende på hur stora elevgrupper som söker utbildning på annan ort. Fortsatta diskussioner på kommunnivå måste därför föras och resultaten av dessa redovisas i kvalitetsredovisningen för 2008. Inga diskussioner om hur ekonomiska rutiner eller strukturer kan skapas för att minska de ekonomiska fluktueringar som uppstår beroende på hur stora elevgrupper som söker utbildning på annan ort har genomförts. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Enligt kommunens kvalitetsredovisning skulle en rapport lämnas under 2008, och eventuella beslut fattas, om hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, samt en plan upprättas för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Målet att rapport ska lämnas är uppnådd. Rapporten resulterade i ett utvidgat uppdrag inom de båda förvaltningarna som är ansvarig för utbildning att återkomma med förslag hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, förslag på en plan för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Ett arbete pågår att inom de båda förvaltningarna som är ansvarig för utbildning ta fram ett förslag på hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, förslag på en plan för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Vilka åtgärder planeras för att öka samverkan med musikskolan/kulturskolan? Det finns redan en väl etablerad och utvecklad samverkan med musikskolan. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i undervisning och övrig skolverksamhet? Flickorna på gymnasiet mår sämre psykiskt än vad pojkarna gör när de skattar sin egen upplevelse. Vi planerar att starta Disaverksamhet (se ovan) även för andra flickor 18

än de som går på IV. Vi tänker också fortsätta med tjejcaféet trots att vi inte längre får några projektpengar. Eventuella åtgärder med anledning av genomförd kartläggning av åtgärdsprogram Det blir en studiedag runt åtgärdsprogram läsåret 2008/2009. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål Kunskaper: Under hösten 2008 ska arbetslagen specificera hur de ska gå tillväga för att hjälpa eleverna att uppnå de valda kunskapsmålen. Biblioteket vill tillsammans med andra finansiera ett projekt där alla elever i åk 1 (inklusive IV) får gå och köpa en egen bok i bokhandeln för ett läsprojekt med avsatt tid några veckor. Normer och värden: Med hjälp av sparbankspengar kommer samhällskunskapsämnet på KSK att arbeta med ett trygghetsprojekt. Målet är att eleverna ska bli tryggare. Elevernas ansvar och inflytande: Elevrådet upphörde. Stöttning kommer att ske för att nya elever ska kunna åta sig uppdraget. Utbildningsval-arbete och samhällsliv Fortsatt arbete med att förbereda för Teknik college och Omvårdnads college. Aspergergruppen ska bli sökbar. Försöksverksamhet med integrerad gymnasiesärskola ska starta. Lärlingsutbildning ska förberedas i samarbete med företag i Sala. Betyg och bedömning: KSK och Ösby ska ha en studiedag tillsammans om bedömning och betyg. På IV ska varje ämne skriva att dokument för elever och föräldrar där kurser och bedömning konkretiseras. Rektors ansvar Vi kommer att arbeta med organiserandet av kompetensutveckling. Vi vill se över ANTundervisningen och stötta bildandet av en ANT-grupp. Vi ska stötta den ämnesintegrering som prövas på Globalaprogrammet och Fordonsprogrammet. Vi kommer att inbjuda personer utifrån för att stimulera Miljöarbete och trafikkunskap. 19