Tankar & Tips om vardagsutveckling



Relevanta dokument
LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

Medarbetarenkät Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Medarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Förarbete, planering och förankring

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, Dokumentation av gruppdiskussioner

Underlag vid medarbetarsamtal

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Vallentuna kommuns värdegrund:

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Verksamhetsplan Enheten personlig assistans VÅR VISION

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Din lön och din utveckling

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Nässjö kommuns personalpolicy

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

På gemensamma möten, apt osv. Helst så snart som möjligt efter genomförd utbildning.

Ständiga förbättringar Handbok för chefer. Uppdaterad:

Arbetsmiljöenkät ht 2018

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Nova Futura - Bosse Angelöw

Så utvecklar vi vår kompetens!

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Personalenkät /2/2011

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg

Workshop SSG Säkerhetskonferens 2013

AB Familjebostäder Övergripande rapport

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Lönebildnings processen

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Medarbetarsamtal i Håbo kommun RIKTLINJER

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Ronneby kommuns personalpolitik

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Policy för ledar- och medarbetarskap vid Kammarkollegiet

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarenkäten 2017 Förvaltningsrapport Östermalm SDF. stockholm.se

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Handlingsplan, medarbetarundersökning 2012

Riktlinjer för hög arbetsbelastning socialkontor barn- och ungdom. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner riktlinjen.

Medarbetarundersökning Totalrapport

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten

Medarbetar- och ledarskapspolicy

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Din lön och din utveckling

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Riktlinjer. Lönekriterier

Lönesamtalet. Att tänka på

Termometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

VVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Transkript:

Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag var Vardagsutveckling. Kompetensombuden fick först diskutera med grannen/grannarna och sedan i stor grupp svara på frågan vad är vardagsutveckling?. Sedan fick alla sitta i grupper utifrån sina verksamhetsområden (personliga assistans, korttidsverksamheter, boende och dagligverksamhet) för att diskutera följande frågor: 1. Hur kan man arbeta med vardagsutveckling? 2. Vilka förutsättningar behövas för att arbeta med vardagsutveckling? 3. Inom vilka områden kan ni se att det behövs vardagsutveckling? 4. Har ni på er arbetsplats arbetat med vardagsutveckling? Ge exempel. Sammanställningen av frågorna är här formulerade som tankar och tips som kan användas för att inspirera till vardagsutveckling.sammanställningen är gjord utifrån minnesanteckningar från respektive grupp. För att tankarna och tipsen ska förstås av alla har minnesanteckningarna tolkats och fyllts ut med förklarande texter. Om något är oklart kan det bero på att minnesanteckningarna tolkats på ett felaktigt sätt. 1

Vad är vardagsutveckling? Vardagsutveckling kan betyda många olika saker och ske på flera olika nivåer. Det viktigaste är att man ser vardagsutveckling som något positivt för både verksamhet, medarbetare och brukare, samt att vardagsutveckling inte behöver innebära stora projekt eller förändringar. Det är viktigt att inte glömma bort att även små steg kan få stora konsekvenser. Exempel på vardagsutveckling: Att även dokumentera små förändringar och framsteg hos varje individ innebär att utvecklingen blir synlig för både individen och medarbetare. För brukaren kan det leda till ökad självkänsla och bättre självförtroende. För medarbetare kan det leda till att det dagliga arbetsinsatserna synliggörs, vilket i sin tur ökar chansen till förbättringsarbete och ökad yrkesstolthet. Förändrade behov hos brukarna innebär att arbetsgruppen måste arbeta på ett annat sätt, och därmed sker en vardagsutveckling för både brukare och medarbetare. Ett exempel är Personer med grav utvecklingstörning som blir sämre fysiskt och därför inte utvecklas framåt som tidigare. Arbetsgruppen måste utveckla nya kunskaper och ändra sina arbetsmetoder, och på det sättet skapas en vardagsutveckling. Att kontinuerligt utvärdera på olika nivåer gör att man kan synliggöra och följa utvecklingen, men också arbeta för att ständigt förbättra arbetet. Exempelvis på individnivå kan man utvärdera insatserna för att ta reda på om man gör rätt saker på rätt sätt. På arbetsgruppsnivå kan utvärdering av rutiner leda till ett mer effektivt sätt att arbeta. Om man har ett problem som man redan vet om kan man arbeta med vardagsutveckling för att lösa problemet. Man kan t.ex. prova olika lösningar för att sedan utvärdera vilken lösning som var bäst. Vardagsutveckling är när man vågar prova nya saker i verksamheten. Man kan använda varandras kompetens i arbetsgruppen för att lära sig av varandra och på så sätt skapa vardagsutveckling för alla medarbetare. 2

Vardagsutveckling kan också vara detsamma som verksamhetsutveckling, alltså när man arbetar för att utveckla arbetssätt, organisation eller processer i organisationen. Personlig assistans: Hur kan man arbeta med vardagsutveckling? Hitta rätt nivå på stödet: När det gäller att arbeta med vardagsutveckling på individnivå kommer det ofta automatiskt eftersom behoven av utveckling är ganska lätta att upptäcka. Det gäller att assistenterna är lyhörda för behoven, vilken nivå stödet ska ligga på och om någon annan yrkesgrupps expertis behövs för att hitta lösningar. Formulera mål och utvärdera: Tänk på att alltid ställa lagom stora krav på individen. Sätt upp mål på en bra nivå och glöm inte att utvärdera dem. Ta tillvara på nya idéer: Ta tillvara på nya idéer t.ex. vid introduktion av nyanställda och vikarier. De kommer ofta med nya ögon och ett annat perspektiv, som kan ge nya infallsvinklar. Arbeta hos en eller flera?: För den enskilde assistenten kan det vara utvecklande att följa samma person och dennes utveckling under längre tid, samtidigt som det kan vara utvecklande att börja arbeta hos någon annan. Synliggör framstegen: För att synliggöra framstegen/utvecklingen som sker i arbetet och den egna arbetsinsatsen är det viktigt att dokumentera, sätta upp mål och kontinuerligt utvärdera. Vilka förutsättningar behövas för att arbeta med vardagsutveckling? Träffa andra regelbundet: Inom personlig assistans är det mycket ensamarbete. För att arbeta med vardagsutveckling behöver man träffa andra regelbundet, dels för att diskutera gemensam problematik och olika lösningar på detta, dels för att få reflektera och ösa ur sig. Regelbundna team-möten (t.ex. varannan vecka, var femte vecka eller vid behov) är mycket viktigt. Kontinuerlig handledning behövs också. Inom vilka områden kan ni se att det behövs vardagsutveckling? Det område som det finns stora behov inom är dokumentation. Har ni på er arbetsplats arbetat med vardagsutveckling? Ge exempel. 3

Vid genomgång av brukarens lägenhet kunde vi hitta flera olika områden som vi kunde förändra för att brukaren skulle kunna bli mer självständig i vardagen, t. ex. duschblandaren och tidshjälpmedel. Det handlade om små saker som fick stor betydelse för brukaren t.ex. sätta på kaffebryggaren. Korttidshem: Hur kan man arbeta med vardagsutveckling? Skapa en gemensam bild: På arbetsplatsmöten kan man diskutera frågor tillsammans och därmed skapa sig en gemensam bild av det som behöver utvecklas. Förbättra kommunikationen: Kommunikationen inom arbetsgruppen kan också förbättras genom att man gemensamt diskuterar frågorna. Det är viktigt att kommunikationen inom arbetsgruppen är god och att alla vågar säga vad de tycker. Vilka förutsättningar behövas för att arbeta med vardagsutveckling? Tillit i arbetsgruppen: En viktig förutsättning för vardagsutveckling är att tilliten i arbetsgruppen är god. För att utveckla hög grad av tillit behöver man träffas och prata tillsammans regelbundet t.ex. på konferenser och APT. Inom vilka områden kan ni se att det behövs vardagsutveckling? Områden där vardagsutveckling behövs är följande: - Kommunikation med barn och ungdomar - Dialog mellan hemmet, korttids och skola - Dokumentation - Positivt tänkande 4

Daglig verksamhet: Hur kan man arbeta med vardagsutveckling? Synliggör de små händelserna: Det är viktigt att synliggöra de små händelserna i vardagen. Det är det som leder framåt, både för brukaren, för medarbetaren och för arbetsgruppen. Inom daglig verksamhet kan man arbeta för att synliggöra de små händelserna genom att kontinuerligt informera och stämma av med kollegor om olika händelser, stora som små, under arbetsdagen. Tydliggör framstegen: de framsteg som sker behöver både synliggöras och tydliggöras för den enskilde arbetstagaren för att visa på den utveckling som sker. Det är också viktigt att göra dagliga anteckningar om framsteg. Använd dokumentationen: Det är viktigt med dokumentation. Man kan ta fram dokumentationen en gång i månaden för att gå igenom tillsammans och på så sätt hålla den levande. Man kan också sammanställa dokumentationen regelbundet, t.ex. varje kvartal, och på så sätt hela tiden följa utvecklingen. Skapa kontinuitet: Manualer och rutiner behövs för att bidra till en struktur som alla kan följa. Scheman bidrar till kontinuitet i arbetet. Satsa på kompetens: Vardagsutveckling kan ske genom att man lär sig av varandra på arbetsplatsen. Genom att någon har spetskompetens inom något område skapas utvecklingsmöjlighet både för verksamhet, arbetsgrupp och enskild medarbetare. Det behövs spetskompetens inom olika områden. Skapa ett bra klimat i arbetsgruppen: Man kan utveckla arbetsgruppen genom att arbeta med studiecirkel tillsammans t.ex. så får vi det bra på jobbet. Man kan då bidra till en öppen dialog om arbetssätt, öppna upp för förändringar och skapa ett bättre arbetsklimat. VÅGA: Våga prova för att vinna. 5

Vilka förutsättningar behövas för att arbeta med vardagsutveckling? Förankring: Det är viktigt att man förankrar idéer, utvecklingsarbete och arbetssätt hos hela arbetsgruppen, hos chef och hos ledning. Alla behöver vara med i arbetet. Utse någon/några som är drivkraft: Någon/några behöver driva arbetet framåt och känna ett ansvar för utvecklingsarbetet. Tid och intresse: Det måste finnas en viss kontinuitet i personalgruppen (att det inte är hög personalomsättning). Det måste också finnas utrymme för utvecklingsarbete, dels genom att det finns tid, dels genom att arbetsgruppen är intresserad. Kompetens och kompetensutveckling: Det behövs kompetens för att kunna arbeta med vardagsutveckling. Detta innebär att det också måste finnas tillgång till kompetensutveckling på olika nivåer. Inom vilka områden kan ni se att det behövs vardagsutveckling? Områden där vardagsutveckling behövs är följande: - Yrkesutveckling: Att komma ihåg för vems skull är jag på arbetsplatsen? - Att utveckla arbetsmetoder i små steg för brukarens framsteg. - Hitta nya idéer och lösningar i olika förhållningssätt. 6

Boende: Hur kan man arbeta med vardagsutveckling? Uppmärksamma och synliggör det som redan sker: Vardagsutveckling sker redan varje dag. Både boenden och medarbetare har mål och krav att förhålla sig till i nästan alla situationer. Det är viktigt att ibland reflektera över de mål och krav som redan finns, istället för att hitta på nya. Gör boenden delaktiga: Det är viktigt att individuella mål sätts tillsammans med den enskilde och att målen speglar det som den boende vill uppnå själv. Jämn arbetsfördelning: Det är viktigt att alla i arbetsgruppen hinner med vardagsutveckling och att delta i förbättringar. Därför måste arbetsuppfifterna fördelas i hela arbetsgruppen. Skapa utrymme för reflektion/diskussion: Använd tid då arbetsgruppen samlas, t.ex. APT, för att tillsammans reflektera och diskutera situationer som uppkommit. Använd längre planeringsdagar för att utveckla arbetsgruppen t.ex. genom studiematerialet så får vi det bra på jobbet. Återkoppla och ta tillvara kompetensutvecklingsaktiviteter: Det är viktigt att hela arbetsgruppen får användning av ny kunskap som någon medarbetare fått på t.ex. en föreläsning eller kurs. Någon form av återkoppling eller kunskapsspridning behövs. Kompetensutnyttjande: En arbetsgrupp kan också utvecklas genom att man tar tillvara på kunskaper som varje medarbetare har fåt genom andra aktiviteter t.ex. om någon gått en kurs i motion. VÅGA: Man måste våga prova trots att arbetskamrater kan vara negativt inställda. Man måste också våga prova och prova igen. Ta tillvara misstagen: Ett misslyckande kan leda till en positiv vardagsutveckling. 7

Vilka förutsättningar behövas för att arbeta med vardagsutveckling? En mogen arbetsgrupp: En grupp där det finns en vilja att utvecklas, där klimatet är öppet och där en teamkänsla finns förankrad. Motivation, mod, rätt inställning och förmåga till självkritik behövs också i arbetsgruppen. En engagerad chef: Chefen måste vara engagerad och tydlig i sitt ledarskap. Kompetenta medarbetare: I arbetsgruppen måste det finnas en pedagogisk kompetens. Tydlig yrkesroll och yrkesutveckling: Det måste vara tydligt för alla medarbetare vilket uppdrag man själv har och vilket uppdrag andra i arbetsgruppen har. Tjänstebeskrivningar är ett sätt att skapa tydlighet. Medarbetare som har utökat ansvar behöver också tid att utföra sitt uppdrag. Väl fungerande dokumentation: Dokumentationen bör vara enkel, tydlig och strukturerad. Rutiner och arbetsmetoder bör vara enkla att följa. Mål för både verksamhet och individer bör regelbundet följas upp och utvärderas. Inom vilka områden kan ni se att det behövs vardagsutveckling? Områden där vardagsutveckling behövs är följande: - Utveckla tydlighet kring yrkesrollen och ansvaret jämfört med andra aktörer t.ex. primärvården. - Utveckla bättre kompetens i områden som förändrats på arbetsplatsen t.ex. fler sjukvårdande arbetsuppgifter.. 8