Kalkyleringens avvägning Skärvad Olsson Kap 18 Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision den ökade arbetsinsatsen? SO 18 1 2011-01-26 2 Vad styr kostnadsuppdelningen? Vilken uppdelning leder den till? När används uppdelningen? Självkostnadskalkylering Intäkter/ Verksamhetsvolym Fördelning Rörliga eller fasta Direkta eller indirekta Kostnader Bidragsanalys (Totalanalys) Divisionskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Orderkalkyl ABC-kalkyl Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering) ABC-kalkylering (aktivitetsbaserad kalk.) Beslutssituation Sär- eller sam Bidragskalkyler Stegkalkyler 2011-01-26 3 SO 18 4 SO18 1
Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Restkalkyl Divisionskalkyl Kostnad / styck = Totala under perioder Verksamhetsvolym Uppdelas oftast på kostnadsställen och kostnadsslag. I annat fall krävs det att produkterna är otroligt lika eller enproduktsproduktion. Finns det? SO 18 5 2011-01-26 6 Övning genomsnittskalkyl även kallad divisionskalkyl A B Gemensamt Material 550 000 480 000 Produktionslön 165 000 180 000 Övr prod kostn 1 120 000 Administration 1 280 000 Marknadsföring 165 000 270 000 800 000 Summa 850 000 900 000 3 200 000 Verklig volym 5 500 3 000 2011-01-26 7 Normalkalkyl Normalårsmetod/normalkostnadsmetod Normalkalkyl kostnad / styck = x = Fasta + Rörliga Normal volym Verklig volym Utnyttjandegrad Överabsorption (övertäckning) av fasta Underabsorption (undertäckning) av fasta 2011-01-26 8 SO18 2
Normal verksamhetsvolym Med normal verksamhetsvolym brukar avses den verksamhetsvolym som, över flera tidsperioder betraktat, oftast framställs eller ett genomsnitt av verksamhetsvolymer för flera tidsperioder vid god effektivitetsnivå under en konjunkturcykel. Normal/verklig/utnyttjandegrad Verklig volym = Utnyttjandegrad Normal volym Jan Volym 8000 Feb Volym 8500 Mars volym 11500 Normal volym 120000 per år = 10000/mån Utnyttjandegrad? 2011-01-26 9 2011-01-26 10 Övning Normalkalkyl A B Gemensamt Material ( r ) 550 000 480 000 Produktionslön ( r ) 165 000 180 000 Övr prod kostn 1 120 000 Administration 1 280 000 Marknadsföring 165 000 270 000 800 000 Summa 850 000 900 000 3 200 000 Verklig volym 5 500 3 000 8 500 Normal volym 5 000 5 000 10 000 Ekvivalentkalkyl Flera produkter delar samma resurs med olika vikt. Resurs = Råvara, maskin mm Ekvivalenttalet = inbördes relationstal Ekvivalenttalet måste vara känt genom mätning eller uppskattning/erfarenhet. Gemensam kostnad för resursen fördelas enligt ekvivalentmängden för varje produkt. 2011-01-26 11 2011-01-26 12 SO18 3
Ekvivalentkalkylsövning Litteraturens bild Tillverka cementrör Liten, mellan och stor. Kostnad totalt för perioden 3 118 500kr Storlek KG Volym Liten 1 10000 Mellan 2 12000 Stor 5 13000 Beräkna tillverkningskostnaden. 2011-01-26 13 SO 18 14 + DM + MO + DL + TO + SDK = TVK + AO + FO = SjK + Vinst = Pris Orderkalkyl Direkt material Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostad Speciella direkta Tillverkningskostnad Administrationsomkostnad Färsäljningsomkostnad Självkostnad Vinstpålägg/Vinstmarginal SO 18 15 Normalfallet med påläggskalkylering i tillverkande företag DM påläggsbas för MO DL påläggsbas på TO TVK påläggsbas för AO/FO (AFFO) Värde. Historisk bakgrund då DM och DL var väldigt dominerande. Kan idag ge väldiga pålägg. SO 18 16 SO18 4
Exempel på allmänna fördelningsnycklar Värde Yta (kr per kvm) (ofta MO) Mängd (kr per styck) Tid (kr eller % per styck) Vikt (kr per kg) Ibland en blandning av alla Påläggsbas, fördelningsgrund, fördelningsnyckel Exempel på fördelningsnycklar för AFFO Tillverkningsomkostnad vanligast Andra finns men ovanligt SO 18 17 SO 18 18 Vilka värden? Förkalkyl Utfall föregående period Budget Normalår Efterkalkyl Utfall aktuell period (självklart!) Normalår ABC kalkylering Kostnader kan bero på andra faktorer än volym. Tillkomst av ABC-kalkylering Aktivitet och kostnadsdrivare SO 18 19 SO 18 20 SO18 5
ABC-kalkylering ABC Kalkylering Kostnadsslag (konto) Direkta Aktivitet Kostnadsbärare Aktivitets Kostnadsdrivare Fördelade SO 18 21 Ej fördelningsbara. T.ex. VD, projekt utveckling etc. Kan fördelas till kalkylobjektet med traditionellt pålägg eller hållas ofördelad Resurser Direkta Kalkylobjekt Aktiviteter (likartade och återkommande) Fördelas till kalkylobjekten via kostnadsdrivare (mått på kalkylobjektens ianspråktagande av aktiviteten) SO 18 22 Aktiviteter viktiga punkten Val av aktiviteter Praktiskt mäta; möjligt mäta, uppdelning Väsentliga och kausala (viktig där traditionella fördelningsnycklar inte är relevanta) ABC modell Aktivitet Innehåll Kostn.- drivare Administration av samtliga inköp till företaget Avlastning samt uppackning av leveranser Bearbetning av råvaran till färdig produkt Ant. order Ant. frakter Ant. minuter Omställning Rengöring och omställning av maskiner Ant. omställn. Orderhantering Lagerhantering Maskinbearbetning Kvalitetskontroller Försäljning Kontroll av kvaliteten efter varje omställning Kundbearbetning via telefon och kundbesök Ant. kontroller Ant. timmar SO 18 23 SO 18 24 SO18 6
Problem i praktiken Implementering, kostsam och lång tid Underhåll/uppdatering kostsam Subjektivitet i mätningar Outnyttjad arbetstid underskattad Datakraften, en begränsning ABC Stort arbete att genomföra Kartläggning av aktiviteter och kostnadsdrivare = alla måste delta Ändra kostnadsställen från organisatoriska till aktivitetsbaserade Ständigt nya arbetssätt = ständigt uppdaterande av rätt aktivitet, rätt kostnadsdrivare SO 18 25 SO 18 26 Orderkalkyl ovanligt Väldigt olika Tjänsteföretag Andra sätt att beräkna intäkt/pris Ex revisionsbyrå Viktigast är att fakturera ut timmarna Största kostnadsposten är ej fakturerbara timmar. Fördelning i flera steg Kan kallas hjälpkostnadsställen eller service kostnadsställen. Löneavd kostn förd nyckel antal personer per avd Elverkstans kostn fördelas efter arbetade timmar per prodlinje Prod linjens kostn fördelas via kg prod bröd per sort Kalkylobjektet är Husmansbröd SO 18 27 SO 18 28 SO18 7