Ny termin T7 Studieguide



Relevanta dokument
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

Från neurofobi. Nationella lärandemål i neurologi. Utbildning

Hud- och könssjukdomar

Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

LÄKM72, Klinisk medicin 2, 30 högskolepoäng Clinical Medicine 2, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan

Virala CNS-infektioner

reumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna

LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

LÄKM71, Klinisk medicin 2, 30 högskolepoäng Clinical Medicine 2, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vårdöverenskommelse mellan primärvård och specialiserad vård angående hudsjukdomar Gäller för: Region Kronoberg

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

8LAG61. Klinisk medicin 1, 30.0 hp. Clinical Medicine 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2019 HT PRELIMINÄR.

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Medicin V, NEUROSPECIALITETER.

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

AT-läkarens. Loggbok. För AT-läkares tjänstgöring i Region Örebro län. Namn:. Tid för tjänstgöring: -

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Översiktskurs i reumatologi

Kursplanen är fastställd av Programnämnden för rehabilitering att gälla från och med , vårterminen 2019.

I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Allvarliga akuta infektioner

Omvårdnad vid komplexa situationer I

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT.

Allvarliga akuta infektioner

Medicinsk bildvetenskap för det muskuloskeletala systemet

fördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och

Öron-, näs- och halssjukdomar

Allvarliga akuta infektioner

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Rehabiliteringskliniken

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

Multiresistenta bakterier

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Kursplanen är fastställd av programrådet för läkarutbildningen att gälla från

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Neuroradiologi 1

Förslag till kursämnesbeskrivningar

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013

88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Allvarliga akuta infektioner

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

Juvenil Dermatomyosit

Snabbverkande kvalitetsregister

Validand och valideringshandledare

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Kortsvarsfrågor (5)

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Core curriculum, ÖNH sjukdomar

LÄKO15, Avslutande kompletterande kurs (KUL5), 15 högskolepoäng Concluding Complementary Course (KUL5), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LOGB61, Röst, 12 högskolepoäng Voice Disorders, 12 credits Grundnivå / First Cycle

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Validering i Sörmland

Specificerade kunskapskrav

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Kursen är indelad i två kurshalvor: Kurshalva A: Kurshalva A börjar med 10 veckor neuro/ögon/öron följt av 8 veckor infektion/hud/reumatologi

Transkript:

Innehåll Ny termin T7 Studieguide Bidrag från respektive momentansvariga 15 september 2010 1 Infektionsmedicin 3 2 Dermatologi och venereologi 5 3 Reumatologi 7 4 Oftalmologi 9 5 Oto-rhino-laryngologi 11 6 Neurovetenskap 13 7 Demenssjukdomar 17 1

1 Infektionsmedicin 1.1 Kunskap och förståelse Studenten ska efter genomgången kurs kunna Förklara antibiotikas spektrum, verkningsmekanismer, indikationer, kontraindikationer, biverkningar och bakteriers resistensmekanismer Kunna identifiera och värdera svårighetsgraden av och initiera inital behandling vid Luftvägsinfektioner, samhällsförvärvade och nosokomiala Urinvägsinfektioner, samhällsförvärvade och nosokomiala Gastrointestinala infektioner, orsakade av bakterier, virus och parasiter Infektioner i hud och mjukdelar Infektioner i leder och skelett, icke främmande kropp-relaterade Meningoencefaliter, samhällsförvärvade Septikemier och endokarditer Akuta virushepatiter Herpesvirus-infektioner Inhemska zoonoser Vid dessa infektionstillstånd ska studenten också kunna Redogöra för epidemiologi och patogenes Redogöra för utredningsprinciper ] klinisk-kemiska analyser, bildoch funktionsdiagnostik och mikrobiologisk diagnostik Studenten ska ha kännedom om epidemiologi, patogenes, utredning och behandling av: Infektioner i anslutning till främmande material Infektioner hos immunsupprimerade och immundefekta individer Kroniska virushepatiter Inhemska maskinfestationer Utredning av oklar feber HIV-infektion 3

1. Infektionsmedicin Malaria Tuberkulos Cerebrala och spinala abscesser 1.2 Färdighet och förmåga Studenten ska efter genomgången kurs kunna Värdera mikrobiologiska provsvar Redogöra för smittvägar och tillämpa smittskyddslagen Tillämpa vårdhygieniska principer Genomföra lumbalpunktion på modell Självständigt genomföra initialt omhändertagande och initiera utredning och behandling av patient som söker för akut infektionssjukdom inklusive dokumentation i journal Presentera patientfall för kollegor 1.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Respektfullt bemötande av patienter och anhöriga God kommunikation och samarbete med sjukvårdspersonal av alla kategorier Kunna beskriva och diskutera etiska frågeställningar i samband med infektionssjukdomar 4

2 Dermatologi och venereologi 2.1 Kunskap och förståelse Studenten ska efter genomgången kurs kunna handlägga vanliga sjukdomstillstånd inom såväl dermatologi som venereologi, så att du som AT-läkare kan handlägga vanliga sjukdomstillstånd inom dessa ämnen, samt fått en god grund för fortsatt kunskapsinlärning inom ämnes området. Ekesemsjukdomar ( båda olika typer endogena som exogena eksem) Hudinfektioner (bakteriella, virale, svamp, samt parasitinfestationer) Psoriasis och andra papuloskvamösa sjukdomar Hår- talgapparatens sjukdomar Bensår Hudtumörer Hudmanifestationer vid invärtes sjukdomar Läkemedelsreaktioner Blåsdermatoser Pigmentrubbningar Granulomatösa sjukdomar Håravfall Ljusutlösta hudsjukdomar Psykodermatologi Yrkesrelaterade hudsjukdomar Sexuellt överförbara sjukdomar Vid dessa ska studenten också kunna Redogöra för epidemiologi och patogenes Redogöra för utredningsprinciper 5

2. Dermatologi och venereologi 2.2 Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs kunna: ta och återge en adekvat dermatologisk och venereologisk anamnes och beskriva status med användande av den dermatologiska terminologin känna till och kunna tillämpa principerna för dermatologisk lokalbehandling med kortikosteroidpreparat och andra medel ha kännedom om tekniken för venereologisk provtagning, samt tillvägagångssätt vid smittspårning och anmälning tekniken för hudbiopsi till PAD och IF tekniken för bakterieodling och virus provtaggning tekniken för direktmikroskopi och odling vid mykos tekniken för kompressionsbehandling av underben presentera patientfall för kollegor Studenten skall efter avslutad kurs känna till: tekniken för epikutantest i kontakteksemutredning tekniken för diagnistik av scabies terapimöjligheter med strålning ( UVB, UVA, PUVA, Bucky, laser och PDT) tekniken för kryoterapi, curettage och enkel hudexcision 2.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt respektfullt bemötande av patienter och anhöriga god kommunikation och samarbete med sjukvårdspersonal av alla kategorier kunna beskriva och diskutera etiska frågeställningar i samband med hudsjukdomar kunna anpassa ditt förhållningssätt till patientens situation och etniska bakgrund 6

3 Reumatologi 3.1 Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs kunna redogöra för epidemiologi och grundläggande teorier om etiologi och patogenes för reumatoid artrit diagnostisera akuta mono- och oligo/polyartriter och initiera adekvat akut utredning och behandling korrekt identifiera kliniska symtom och tecken som inger misstanke om reumatoid artrit, spondylartropatier och artros korrekt identifiera kliniska symtom och tecken som inger misstanke om temporalarterit och/eller polymyalgia reumatika och initiera vidare utredning och behandling vid sådan misstanke Studenten skall efter avslutad kurs känna till diagnostik och behandling av inflammatoriska systemsjukdomar, som t.ex. SLE och systemiska vaskuliter långsiktig behandling av reumatoid artrit och inflammatorisk spondylartriter allvarliga komplikationer vid reumatoid artrit som extraartikulära manifestationer och halsryggsinstabilitet med medullakompression icke-inflammatoriska muskulära smärttillstånd som fibromyalgi och kroniskt smärtsyndrom de viktigaste serologiska tester som är aktuella inom reumatologin och deras användningsområden 3.2 Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs kunna ta upp en reumatologisk anamnes och utföra en ledstatusundersökning på ett korrekt sätt samt göra en analys av sjukhistoria och fynd i status indikationer för akuta och icke-akuta remisser till reumatologspecialist typiska röntgenologiska tecken på reumatoid artrit och artros 7

3. Reumatologi Studenten skall efter avslutad kurs känna till hur man bedömer sjukdomsaktivitet och identifierar skov vid artritsjukdom och inflammatorisk systemsjukdom hur man utför ledpunktion och indikationer för intraartikulär steroidinjektion samt hur man utför kristallmikroskopering 3.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs kunna bemöta patienter med kroniska reumatiska sjukdomar och deras anhöriga respektfullt kommunicera och samarbeta med sjukvårdspersonal av alla kategorier redogöra för och förstå betydelsen av ett långsiktigt teambaserat omhändertagande av patienter med reumatiska sjukdomar 8

4 Oftalmologi 4.1 Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs kunna visa fördjupad kunskap om patofysiologi, diagnostiska metoder, terapi, samt relevanta samhällsaspekter för samt redogöra för principer för remittering till specialiserad vård vid Rött öga Ögonskador Akuta synstörningar Långsamma synnedsättningar Störningar i synutvecklingen Allmänsjukdomars inverkan på öga/synfunktion förklara övergripande principer för farmakologiska behandlingar vid Rött öga Ögonskador Akuta synstörningar Långsamma synnedsättningar Allmänsjukdomars inverkan på öga/synfunktion redogöra för körkortslagstiftningens oftalmologiska krav 4.2 Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs kunna visa fördjupad förmåga att självständigt diagnosticera och handlägga centrala tillstånd vid Rött öga Ögonskador Akuta synstörningar Långsamma synnedsättningar Allmänsjukdomars inverkan på öga/synfunktion 9

4. Oftalmologi ta upp anamnes samt genomföra en riktad kroppsundersökning (status) på patient med Rött öga Ögonskador Akuta synstörningar Långsamma synnedsättningar Störningar i synutvecklingen Allmänsjukdomars inverkan på öga/synfunktion 4.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs kunna Bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt, Resonera kring etiska frågeställningar vid svår ögonsjukdom, Samarbeta och kommunicera med i den kliniska ögontjänstgöringen relevant personal Resonera kring samhällsaspekter av ögonsjukdom/synhandikapp Självständigt och med hjälp av kurskamrater ta ansvar för den egna teoretiska och praktiska utbildningen. 10

5 Oto-rhino-laryngologi 5.1 Kliniska situationer Hörselnedsättning/öronsusningar Lukt och smakbortfall Andningssvårigheter Högt luftvägs hinder Nästäppa/snuva Främmande kropp Ont i örat Munhålebesvär Yrsel/balansstörningar Språk och talrubbning Heshet Huvudvärk/ansiktsvärk Långvarig smärta/värk Svårt att svälja Näsblod Ansiktstrauma Tumör sjukdomar inom huvudhalsområdet Spottkörtlarnas sjukdomar 5.2 Praktiska färdihgheter Genomföra en öron-näsa-hals undersökning och bedöma fynden inklusive otoneurologi Ta ett /ÖNH/ögonstatus på barn inklusive bedömning Behandla främre näsblödning, anlägga främre tamponad i näsan och tamponad i hörselgång samt avlägsna främmande kropp i näsa och hörselgång 11

5. Oto-rhino-laryngologi 5.3 Allmänt Under oftalmologi/otorhinolaryngologi-placeringen tränar studenten särskilt den instrumentintensiva undersöknings- och behandlingstekniken Kursenmomentet är förberedande för AT-tänstgöring och studenternas framtida kliniska verksamhet. Kursenmomentet är praktiskt inriktat och omfattar klinisk anatomi, undersökningsteknik, öronmikroskopi, hörseltester, fiberendoskopi, avlägsnande av främmande kroppar och stoppande av näsblödning. Särskilt undervisas i örats sjukdomar, audiologi och otoneurologi, näsans, bihålornas och luftvägarnas sjukdomar, foniatri, munhålans och svalgets sjukdomar, snarkning och sömnapné, matstrupens sjukdomar, ansiktstraumatologi, plastikkirurgi och ÖNH-onkologi. Kursen innehåller teoretiska och praktiska moment, fördjupningsarbete, seminarier, patientmottagning och tumörkonferens. Kursenmomentet bedrivs på halvtid tillsammans med Ögonmomentet 12

6 Neurovetenskap 6.1 Förkunskaper Förkunskap krävs i neuroanatomi och de symtombilder som framträder vid skada i centrala och perifera nervsystemet och muskler. Förkunskaper om neurofysiologiska mekanismer, farmakologiska principer och genetik är nödvändiga. 6.2 Kunskap och förståelse Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera handläggning, såväl akut som i senare skede, av Stroke (infarkt, intraparenkymatös blödning, subarachnoidalblödning), TIA Huvudvärk Epilepsi Neurotrauma Hydrocefalus Vakenhetssänkning/Koma Sömnrubbningar Rörelsestörningar Multipel skleros Demens och konfusion (se särskilt avsnitt nedan) Yrsel Tumörer i nervsystemet Infektioner i nervsystemet Ryggmärgssjukdomar och rizopatier Neuromuskulära sjukdomar inklusive polyneuropati, Guillain Barre, myastenia gravis Påverkan av autonoma nervsystemet Smärta, rehabilitering och funktionella symtom 13

6. Neurovetenskap 6.3 Färdighet och förmåga Kunna utföra och värdera Neurologisk anamnes Rutin-nervstatus Kompletterande undersökningar till rutin-nervstatus inklusive neurologisk undersökning av sensibilitetsnivå, ridbyxeanestesi, sfinkterfunktion och undersökning av vakenhetssänkt patient Utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer Lumbalpunktion Indikationer och kontraindikationer, beskriva genomförande, kunna tolka analysresultat av cerebrospinalvätska Strukturerat och korrekt kunna Beskriva indikationer för, utfärda remisser för samt bedöma remiss-svar för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG) Beskriva indikationer för, utfärda remisser för samt bedöma remiss-svar för datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg, samt vilka olika metoder för dessa undersökningar som finns tillgängliga (inklusive kontrastförstärkning, angiografiska metoder) På CT och MRT identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd Känna till Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MRT samt diffusions MR och perfusions MR/CT 6.4 Värderingsförmåga och förhållningssätt Bemöta patienter med neurologisk funktionsnedsättning och deras närstående Bemöta och ha ett korrekt förhållningssätt till patienter med livshotande akut neurologisk sjukdom inklusive medvetandesänkning Redogöra för psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom Kunna beskriva/bedöma etiska frågeställningar svåra neurologiska sjukdomar God kommunikation och samarbete med sjukvårdspersonal av alla kategorier 14

7 Demenssjukdomar 7.1 Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs Kunna beskriva etiologi, basal patofysiologi, sjukdomsbild, diagnostik och grundläggande principer för behandling vid folksjukdomen Alzheimers sjukdom samt de andra vanligaste demenssjukdomarna; Vaskulär demens, Lewy body demens/parkinsondemens och Frontotemporal demens Kunna beskriva och föra resonemang kring hur riskfaktorer och åldrandet påverkar hjärnan kognitivt Ha kunskap om vilka undersökningsdelar som ingår i en basal demensutredning 7.2 Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs kunna Utföra och tolka basala kognitiva undersökningar vid misstänkt demenssjukdom 7.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs Ha förståelse för den samverkan mellan olika vårdinstanser som ofta behövs vid demenssjukdom Förstå etiskt och respektfullt förhållningssätt till patienten och de närstående vid demenssjukdom 15