ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET



Relevanta dokument
ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

ARBETS(O)FÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Arbetsförmåga vid depressions- och ångestsjukdom. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Åter i arbete efter stress

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Psykisk hälsa i primärvård

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Rehabiliteringsgarantin

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Vägledning för sjukskrivning

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

REHABILITERINGS- POLICY

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningsmiljarden

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Sjukskrivningarnas anatomi

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

hjältemodig insats eller

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Kommunikation med arbetsgivare/af

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Ändra till startrubrik

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Att (in)se innan det går för långt

RISKBRUK i Västerbotten

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

En sjukförsäkring i förändring

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Rehabiliteringspolicy

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Transkript:

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS FORSKNINGSPROGRAM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Varför arbetsförmåga? förstå betydelsen av arbetsförmåga jämte diagnostik, symptom, funktion och behandling (OECD 2011) chef/arbetsplats behöver stöd att förstå hur arbetsförmåga påverkas (räcker inte med symptom eller funktion) (Lemieux 2011, Seing 2012) ökad kunskap om hur olika psykiska sjukdomar påverkar arbetsförmåga (OECD 2011, ISF 2014) rättssäker bedömning av rätten till sjukpenning (ISF 2014)

Arbetsförmåga i forskningen Tar längre tid att återfå arbetsförmåga än att återhämta sig från depressions- och ångestsjukdom (Mintz 1992, Backenstrass 2006, Plaisier 2010) Sällan ett utfallsmått i behandlingsforskning ökad arbetsförmåga? minskad sjukskrivning? Personer med psykisk sjukdom skattar sämre arbetsförmåga jämfört med individer med annan sjukdom (Dewa 2000, Collins 2005, Holden 2011)

Jämförelse av självskattad arbetsförmåga hos sjukskrivna individer med och utan psykisk ohälsa Hälsoresursprojektet nya sjukfall Befolkningsstudie i Västra Götaland, 2008-09 Andel med låg arbetsförmåga % 50 40 30 20 10 0 Kunskaps- Mentala Samarbets- Fysiska krav i arbetet Bertilsson 2013 n=2502 Högt mentalt välbefinnande Lågt mentalt välbefinnande p 0.000

Sannolikhet för nedsatt arbetsförmåga vid olika medicinska tillstånd Odds ratio 3 Arthritis** 2,5 Back-pain** Depression** 2 1,5 1 Timemanagement tasks Physical work tasks Mental / interpersonal tasks Overall output tasks Diabetes* Heart Disease Heartburn** Irritable Bow el* * P 0.05 ** P 0.01 Justerat för kön, ålder Burton et al (2004)

Jag är värdelös. Kan personer med depression och ångest skatta sin arbetsförmåga?

Arbetsförmåga skattad av läkare och patienter (patienter sjukskrivna 8 dagar) Sannolikheten för att skatta mycket nedsatt arbetsförmåga Odds Ratio (95% CI) Depression: Patienter 1,57 (0.44-5.63) Läkare 3.31 (1.03-10.59) Ångest och andra psykiatriska diagnoser: Patienter 0.91 (0.33-2.56) Läkare 1.92 (0.53-9.94) Reiso 2000

Har självskattad arbetsförmåga betydelse för sjukfrånvaro?

Sannolikhet för sen återgång i arbete ( 105 dagar) OR (95% CI) Låg arbetsförmåga i relation till: Kunskapskrav i arbetet 1.75 (1.21-2.53) Mentala krav i arbetet 1.52 (1.14-2.04) Krav på samarbete i arbetet 1.71 (1.23-2.36) Fysiska krav i arbetet 1.44 (1.12-1.86) (Justerat för lågt mentalt välbefinnande, kön, ålder) Hensing, Bertilsson et al, 2013

Sannolikheten för begränsat arbetsdeltagande ett år efter baseline skattning ( 15 dagar sjukskrivning) OR (CI 95%): Låg mentalt välbefinnande 1.29 (1.01-1.65) Låg arbetsförmåga i relation till: Kunskapskrav i arbetet 1.55 (1.13-2.13) Mentala krav i arbetet 0.99 (0.76-1.27) Krav på samarbete i arbetet 1.36 (1.03-1.79) Fysiska krav i arbetet 1.50 (1.22-1.86) (justerat för kön, ålder, tidigare sjukskrivning, general self-efficacy, varaktig sjukdom, långvariga symptom; smärta, trötthet, koncentration) Bertilsson et al, 2015

Självskattad arbetsförmåga fångar något väsentligt som har betydelse för sjukskrivning Sjukvården behöver bejaka arbetsförmåga fråga patienter om deras arbetsförmåga ett sätt att identifiera patienter i behov av mer insatser? Forskningen behöver undersöka och utforska fenomenet arbetsförmåga i högre grad (OECD 2011, ISF 2014)

Vad är då fenomenet förmåga att arbeta vid depression och ångest? Två fokusgruppsstudier 1. Människor med depressions- och ångestbesvär som arbetar i sitt ordinarie arbete 2. Vårdpersonal inom företagshälsovård, primärvård och psykiatri med erfarenhet av att behandla patienter med depression och ångest.

Förmåga att arbeta vid depression och ångest Essensen av fenomenet förmåga att arbeta vid depression och ångest: Förmåga att arbeta vid depression och ångest innebär att inte längre känna sig hemmastadd i sitt eget arbetsutförande, sitt beteende, och sina känslomässiga och fysiska reaktioner. Det är som att vara en gäst (främling) i sitt eget arbetsliv. Bertilsson et al, J Dis and Rehab 2013

Förmåga att arbeta vid depression och ångest 2 3 4 5 Fynd från två studier 1 10 6 7 9 8 Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Svårigheter att hantera ett konstant arbetsflöde Omgivna av ett ständigt arbetsflöde Fångade mitt i strömmen Varierar från dag till dag Ett huvud fullt av bomull eller deg Hantera arbetsuppgifter är svårt Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Exponerad och utsatt i samspel med andra Mest krävande arbetsuppgiften Givande och tagande i stunden Förlorar tråden Ständigt på väg Hudlös Uppstår lätt missförstånd Känslomässigt engagemang svårt Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 Sätter på sig en arbetsfasad Känna sig avstängd, mindre flexibel och mekanisk. Oskyddad, kan när som helst bli avslöjad 10 Osäkerhet över sin arbetsinsats Nya arbetsvanor, ständigt skriva ned var man gör Tidskrävande ökar stressen Bertilsson et al 2013, 2015

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Person-Environment-Occupation model (PEO-modell) person miljö arbetsuppgift Law 1997 Bertilsson M, avhandling 2013

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Utanför arbetetoförmåga Bidra till och delta i arbetsgemenskap person miljö arbetsuppgift Bertilsson M, avhandling 2013 Den utvidgade arbetsplatsen

Omfattande, innehållsrikt och komplext begrepp Hur hantera det i Socialförsäkringen? Klarar inte den utvidgade arbetsplatsen eller att delta i arbetsgemenskap rätt till deltidsjukskrivning? Utanför-arbetet-oförmåga, oförmågan förlagd till fel plats? Arbetsplatser? - Anpassar vi för depression/ångest? Jämför med: - rullstolsburen kollega - kollega med matallergi Bertilsson M, avhandling 2013

NEW WAYS A RESEARCH PROGRAM TO IDENTIFY, TREAT AND SUPPORT INDIVIDUALS WITH COMMON MENTAL DISORDERS TO REMAIN IN WORK. Finansiär: Forte forskningsråd för hälsa, arbete och välfärd Forskningsledare: Professor Gunnel Hensing

New Ways program NEW WAYS MÅL: att den nya kunskap som tas fram i programmet New Ways ska förstärka kapaciteten i det svenska arbetslivet att möta och stödja personer med psykiska problem att behålla sin förmåga att arbeta. att bidra till att den svenska primärvården förbättrar sin kompetens i att identifiera och behandla patienter med depression och ångest (CMD) där det föreligger risk för sjukfrånvaro. Monica Bertilsson, Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi

New Ways New Ways program Work stream 1 Health literacy Work stream 2 Primary health Work stream 3 Working life Social inequity in access to care Jesper Löve (project leader) Sara Olsson (PhD student) TIDAS Kristina Holmgren (project leader) Christine Sandheimer (PhD student) Depression stigma at work Monica Bertilsson and Jesper Löve (project leader) Decision support for persons off sick with CMD Robin Fornazar (project leader) PRIM-NET Cecilia Björkelund (project leader) Manager's perspective - a missing piece Monica Bertilsson (project leader) WIS-CMD Gunnel Hensing (project leader) Louise Danielsson (post doc) MADRS-S integrated Cecilia Björkelund (project leader) GP-3Q Gunnel Hensing (project leader) Paula Nordling (PhD student) Monica Bertilsson, Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi

New Ways program WIS-CMD (arbetsinstabilitet vid depression och ångest) Utveckla ett instrument som identifierar tidiga tecken på arbetsinstabilitet / nedsatt arbetsförmåga vid depression och ångest Bygger på individuella intervjuer med individer som har depression och ångest Work Instability Scales finns för t ex reumatoid artrit Monica Bertilsson, Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi

New Ways program GP-3Q Utveckla en metod som underlättar för läkare att bedöma arbetsförmåga inför sjukskrivning och behov av rehabilitering hos patienter med depression/ångest Bygger på individuella intervjuer med läkare Metoden ska prövas i en randomiserad kontrollerad studie för att se om metoden leder till minskad sjukfrånvaro. Monica Bertilsson, Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi

New Ways program Arbetslivet Få studier involverat chefer i forskning om sjukfrånvaro vid depression/ångest Chefer: - underskattar hur vanligt psykisk sjukdom är på arbetsplatsen - bristande kunskap om sjukdomarna - fördomar - förstår inte den (osynligt) nedsatta arbetsförmågan - svårigheter att göra arbetsanpassning Monica Bertilsson, Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi

New Ways program Managers perspective a missing piece Vänder sig till första linjens chefer och ska undersöka: - chefers attityder till och kunskap om arbetsförmåga - förekomst av arbetsanpassning - hur chefer rekommenderar sjukskrivning - chefers kunnande, utmaningar och behov när det gäller att hantera anställda med dessa besvär enkätundersökning till ca 5000 chefer kvalitativ fokusgruppstudie med ca 40 chefer. Monica Bertilsson, Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi

Tack! monica.bertilsson@gu.se https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33122 http://epso.gu.se/newways gunnel.hensing@gu.se