ID: 13205 HÅLLBARA ANLÄGGNINGSPROJEKT FRÅN START TILL MÅL Krav ch uppföljning sm matchar Sfie Absér, WSP 2017-05-15
FÖRORD Prjektet är ett initiativ inm SGBC/Hållbar infrastruktur. Prjektet delfinansieras av SBUF ch Skanska Sverige AB står sm sökande. Övriga finansiärer är Trafikverket, NCC, Skanska, PEAB, WSP, Sveriges kmmuner ch landsting, Stckhlm vatten, Karlstad kmmun, Järfälla kmmun, Götebrgs stad samt Munkfrs/Frshaga kmmun. Medverkande i prjektets styrgrupp är: Stefan Uppenberg, WSP Malin Runsten, Stckhlm vatten Urban Ledin, Munkfrs/Frshaga kmmun Agneta Dahlgren, Järfälla kmmun Luise Alström, Skanska Maria Erikssn, NCC Ingela Söderlind, PEAB Urban Jnssn, Trafikverket Jhan Ehle, SGBC Medverkande i prjektets arbetsgrupp är: Sfie Absér, WSP/SGBC Gustav Sandqvist, Skanska Marie Kruså, Petra Brinkhff, NCC Anna Malmlund, Tara Mellquist, Arega Prjektledning Rebecca Jhanssn, WSP Birgitta Aava-Olssn, Trafikverket Mttagare av prjektets resultat är den svenska anläggningsbranschen, sm efterfrågat stöd i arbetet med hållbarhetskrav vid upphandling av anläggningsprjekt. Huvudförfattare till SBUF-rapprten Hållbara anläggningsprjekt från start till mål Krav ch uppföljning sm matchar samt Bilaga 1. Sammanställning av intervjuer är Sfie Absér, WSP. Vägledningen är framtagen av Sara Nilssn, WSP. Kravmatrisen är framtagen av Petra Brinkhff, NCC. Intervjustudien är genmförd av Tara Mellquist, Arega Prjektledning, Sfie Absér, WSP, Anna Malmlund, Arega Prjektledning, Rebecca Jhanssn, WSP samt Nicklas Odell, Arega Prjektledning. Ett strt tack till de persner sm ställt upp ch delat med sig av värdefulla tankar, erfarenheter ch önskemål i den intervjustudie sm genmförts. Sfie Absér Maj 2017 1
SAMMANFATTNING Anläggningsbranschen har upplevt en snabb utveckling kring hållbarhetsstyrning de senaste åren, med många nya verktyg ch arbetssätt tillgängliga på marknaden både internatinellt ch natinellt. Så sent sm 2011 knstaterade FIA:s arbetsgrupp för Hållbar prduktin att anläggningsbranschen låg långt efter byggbranschen när det gäller hållbarhetsstyrning ch användande av system för hållbarhetscertifiering, ch att man har mycket att lära av byggbranschen. Den svenska anläggningsbranschen har sedan dess på krt tid aktivt börjat använda certifieringssystem såsm CEEQUAL samt andra verktyg för hållbarhetsstyrning. Utvecklingen när det gäller användande av hållbarhetscertifieringssystem samt andra verktyg har dck hittills drivits främst av entreprenörerna. Man upplever att gensvaret från beställarsidan varit svagt ch att det därför finns en risk att utvecklingen stannar av m beställarna inte ställer högre krav på hållbarhet i sina upphandlingar. Trafikverket tillsammans med kmmuner ch kmmunala blag är viktiga beställare av anläggningsprjekt ch i många fall saknas kravställning helt när det gäller hållbarhetsfrågr, annat än för några få enskilda initiativ för stra flaggskeppsprjekt. Prjektet syftar till att få till en mer aktiv hållbarhetsstyrning i anläggningsprjekt från ffentliga beställare genm fler ch relevanta hållbarhetskrav i upphandlingar samt uppföljning av dessa på ett sätt sm matchar de verktyg sm branschen börjat använda (CEEQUAL, EPD, Klimatkalkyl mm). Prjektet syftar även till att ta fram rekmmendatiner ch praktiska hjälpmedel för hur rganisatriska ch plitiska mål ch visiner hs ffentliga beställare av anläggningsprjekt kan msättas till praktisk handling i frm av hållbarhetskrav i upphandling. Inm prjektet genmfördes en inledande behvsanalys för att få klarhet i branschens behv, arbetssätt ch förutsättningar. Behvsanalysen syftar till att ligga till grund för det beställarstöd sm arbetats fram inm prjektet ch sm utgörs dels av en studie av relaterade initiativ, prjekt ch system inm anläggningsbranschen, dels av en intervjustudie. Av intervjustudien framkm att stöd efterfrågas för styrning av prjekt från prjektets tidiga skeden till uppföljning av genmförandet. Stöd såsm knkret vägledning sm hjälp vid upphandlingar, praktiska hjälpmedel ch verktyg, gemensamma kriteriedkument samt styrdkument sm kan anammas av flertalet beställarrganisatiner. Exempel på kravställning samt tidigare frmuleringar efterfrågas av flertalet av de intervjuade. Möjlighet till nätverkande, dialg ch samverkan, ch att dela erfarenheter ch föra kunskap mellan lika aktörer i branschen, lyfts även det upp sm en åtgärd sm skulle underlätta arbetet med att ställa ch följa upp hållbarhetskrav. Studien av relaterade initiativ, system ch prjekt har identifierat vad det framarbetade beställarstödet har att förhålla sig till för att det på bästa sätt ska vara användbart för branschen. Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas är identifierat sm ett viktigt verktyg. Dialg med Upphandlingsmyndigheten har därför förts under prjektets framskridande för att ta tillvara på möjligheten till samverkan mellan det beställarstöd sm tas fram inm detta prjekt ch Upphandlingsmyndigheten. Dialg kmmer att frtsätta efter utvecklingsprjektets avslutande. Även Citylab är ett intressant initiativ att förhålla sig till. Hållbara anläggningsprjekt är en viktig del i utvecklandet av en hållbar stadsdel. Det beställarstöd för upphandling av anläggningsprjekt sm arbetas fram kan på flera sätt kmma att användas i kmbinatin med de arbetssätt sm är framtagna inm Citylab ch på det sättet ytterligare kmma branschen till del. Hållbarhetscertifieringssystemet CEEQUAL är idag det enda certifieringssystemet för anläggningsprjekt sm används i Sverige. CEEQUALs uppbyggnad ch användning inm anläggningsbranschen har därför varit en viktig del ch legat till grund för framtagning av beställarstödet. 2
Beställarstödet har utfrmats för att i möjligaste mån möta branschens behv av stöd. Utfrmningen baseras på den infrmatin sm framkmmit i behvsanalysen ch utgörs av en vägledning för hållbarhetsstyrning samt en kravmatris för spridning av gda exempel på kravställning ch uppföljning inm branschen. I syfte att tillgängliggöra beställarstödet för branschen har ett praktiskt inriktat utbildningskncept arbetats fram. Framarbetat material avser utgöra det beställarstöd sm branschen efterfrågar. Förhppningen är att detta kmmer utgöra ett knkret ch användbart stöd vid upphandling, ett stöd sm leder till fler knkreta hållbarhetsåtgärder i prjekt. Genm fler ch bättre hållbarhetskrav i upphandling ch en genmgående hållbarhetsstyrning kan vi driva branschen ch de anläggningsprjekt sm genmförs mt en bättre hållbarhetsprestanda. Det beställarstöd sm tagits fram inm prjektet Hållbara anläggningsprjekt från start till mål Krav ch uppföljning sm matchar kmmer kmma branschen till del via Sweden Green Building Cuncil. 3
ABSTRACT During the past few years, the infrastructure industry has seen a rapid develpment in sustainable management, with varius new tls and methds accessible n the market, bth internatinally and natinally. Hwever, as recently as 2011, the FIA wrkgrup fr sustainable prductin established that the infrastructure industry was lagging far behind the cnstructin industry in terms f sustainable management and the use f systems that apply sustainability certificatins. It was cncluded that there was much t learn frm this neighbring industry. Since then, the Swedish infrastructure industry has in shrt time actively started t use systems fr certificatin such as CEEQUAL as well as ther tls fr sustainable management. Until nw, the cntractrs has in general been the driving frce in this develpment. The infrastructure industry itself experiences a lack f interest in sustainability requirements frm their clients. Therefre the risk f the trend t level ut ccurs, if the clients d nt respnd with mre interest and demands regarding sustainability in their prcurements. The Swedish Transprt Administratin (Trafikverket) tgether with municipalities and municipal crpratins are imprtant clients f infrastructure prjects and there is ften a lack in sustainability requirements, apart frm a few initiatives and flagship prjects. The aim f Sustainable infrastructure prjects frm start t gal Requirements and fllw-up in tune is t create a mre active sustainable management fr infrastructure prjects where the client is the public sectr. This is achieved thrugh an increase, and better precisin, in demands in the prcurement in cmbinatin with fllw-ups f these prcurements in a systemized way thrugh the afrementined tls in CEEQUAL as well as ther established tls such as EPD, climate calculatins etc. An additinal aim f this prject is t prduce recmmendatins and practical tls that can facilitate the actual implementatin f rganizatinal and plitical sustainability gals and visins in infrastructure prjects, thrugh sustainability demands in the prcurement. Within the scpe f the prject, an initial analysis f demand has been carried ut. This t understand the requirements, methds and prerequisites f the industry. The analysis f demand is suppsed t set the fundatin fr the client supprt that is develped within this prject. This analysis is partly created frm a study f similar initiatives, prjects and systems within the infrastructure industry, and partly develped thrugh an interview study that has been undertaken. The interview study shwed that supprt is required fr prject management frm the early stages f the prject until fllw up n implementatin. Supprt such as distinct guidance fr prcurement, practical resurces and tls, cmmn criteria dcuments as well as cntrl dcuments that can be used by a variatin f clients. Examples f utspken requirements and previus frmulatins has been requested by mst f the interviewees. The pssibility t netwrk, participate in dialgue and cllabratin, and t share experiences and thus acquire knwledge between different actrs in the industry, is als highlighted as a measure that wuld facilitate the wrk n sustainability requirements in prcurement. The previus study f similar initiatives, prjects and systems within the infrastructure industry did identify what the supprt fr the clients need t have in mind t be functinal and best suit the clients need. The Natinal Agency fr Public Prcurements database f 4
criteria was identified as a useful tl. Therefre, a dialgue with the authrity has been carried ut thrughut the prject t mst helpfully use the pssibility f c-peratin between the client supprt develped in this prject and the Natinal Agency fr Public Prcurement. This dialgue will cntinue after the clsure f this prject. Anther interesting initiative t have in mind is Citylab. Sustainable infrastructure prjects are f great imprtance when building a sustainable city r district. The client supprt fr prcurement f infrastructure prjects that is develped in this prject may be used in cmbinatin with the tls, systems and methds that are included in Citylab and hence create synergetic effects t the benefit f the industry. The CEEQUAL system fr sustainable certificatin is f tday the singular system f certificatin f infrastructure prjects used in Sweden. The CEEQUAL mdel and methd therefre has created a fundatin and played an imprtant rle in the develpment f the client supprt. Frm the analysis f demand that was carried ut a client supprt has been develped. This supprt is created t mst purpsefully suit the requirements f the industry. The design is based n the infrmatin gathered in the analysis f demand and it cnstitutes a guide fr sustainable management and a matrix with demands, which is made t facilitate the sharing f psitive examples f requirements and fllw-up within the industry. T make the client supprt accessible t the industry a hands-n educatinal material has als been prduced. The develped material is aimed t fit the client supprt that the industry demands. The hpe is that this will hld a practical and useful supprt within prcurement, a supprt that leads t mre practical sustainable measures in infrastructure prjects. Thrugh mre and better sustainability requirements in prcurement and a thrugh sustainable management we can push the industry and the infrastructure prjects twards a better sustainability perfrmance all in all. The client supprt that has been develped within the prject Sustainable infrastructure prjects frm start t gal Requirements and Fllw-up in tune will be accessible t the industry thrugh the Sweden Green Building Cuncil. 5
INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 4 INLEDNING... 7 BAKGRUND... 7 SYFTE... 7 MÅL... 7 FÖRVÄNTAT RESULTAT... 8 AVGRÄNSNING... 8 METOD... 9 BEHOVSANALYS... 9 WORKSHOP... 9 UTFORMNING AV BESTÄLLARSTÖD... 9 RELATERADE INITIATIV, PROJEKT OCH SYSTEM... 10 UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN... 10 EUS KRITERIER FÖR GRÖN UPPHANDLING VÄGSENTREPRENADER... 11 SUNRA... 11 CITYLAB... 11 CEEQUAL... 12 BREEAM INFRASTRUCTURE... 12 SS-ISO 20400 - VÄGLEDNING FÖR HÅLLBAR UPPHANDLING... 12 AVHANDLING; SELECTING ARCHITECTURAL AND ENGINEERING CONSULTANTS: MUNICIPAL PRACTICES IN SWEDEN... 13 FORSKNINGSPROJEKT; IMPRES... 13 INTERVJUSTUDIE... 14 SYFTE OCH METOD... 14 SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRD INTERVJUSTUDIE... 14 IDENTIFIERADE SVÅRIGHETER OCH BEHOV... 16 UTVECKLING AV BESTÄLLARSTÖD... 17 VAD MENAS MED HÅLLBARHETSSTYRNING?... 17 VÄGLEDNING FÖR HÅLLBARHETSSTYRNING... 17 TILLÄMPNING AV VÄGLEDNINGEN... 18 VÄGLEDNINGENS INNEHÅLL... 19 KRAVMATRIS... 21 UTBILDNINGSMATERIAL FÖR HÅLLBARHETSSTYRNING AV ANLÄGGNINGSPROJEKT... 23 SLUTORD... 25 BILAGA. SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER 6
INLEDNING Bakgrund Anläggningsbranschen har upplevt en snabb utveckling kring hållbarhetsstyrning de senaste åren, med många nya verktyg ch arbetssätt tillgängliga på marknaden både internatinellt ch natinellt. Så sent sm 2011 knstaterade FIA:s arbetsgrupp för Hållbar prduktin att anläggningsbranschen låg långt efter byggbranschen när det gäller hållbarhetsstyrning ch användande av system för hållbarhetscertifiering, ch att man hade mycket att lära av byggbranschen. Den svenska anläggningsbranschen har sedan dess på krt tid aktivt börjat använda certifieringssystem såsm CEEQUAL samt andra verktyg för hållbarhetsstyrning. Utvecklingen när det gäller användande av hållbarhetscertifieringssystem samt andra verktyg har dck hittills drivits främst av entreprenörerna. Man upplever att gensvaret från beställarsidan varit svagt ch att det därför finns en risk att utvecklingen stannar av m beställarna inte ställer högre krav på hållbarhet i sina upphandlingar. Trafikverket tillsammans med kmmuner ch kmmunala blag är viktiga beställare av anläggningsprjekt ch i många fall saknas kravställning helt när det gäller hållbarhetsfrågr, annat än för några få enskilda initiativ för stra flaggskeppsprjekt. Hållbar Infrastruktur vill med detta prjekt belysa de mekanismer sm påverkar kravställandet samt ta fram rekmmendatiner för hållbarhetsstyrning ch gda exempel avseende hållbarhetskrav i anläggningsprjekt. Ingen av branschens parter, varken beställare eller entreprenör, äger själv prblematiken kring hållbarhet i upphandlingskrav, utan ett samarbete ch gemensamma steg framåt krävs. Syfte Prjektet syftar till att få till en mer aktiv hållbarhetsstyrning i anläggningsprjekt från ffentliga beställare genm fler ch relevanta hållbarhetskrav i upphandlingar samt uppföljning av dessa på ett sätt sm matchar de verktyg sm branschen börjat använda (CEEQUAL, EPD, Klimatkalkyl mm). Prjektet syftar även till att ta fram rekmmendatiner ch praktiska hjälpmedel för hur rganisatriska ch plitiska mål ch visiner hs ffentliga beställare av anläggningsprjekt kan msättas till praktisk handling i frm av hållbarhetskrav i upphandling. Mål Prjektet har följande tre målsättningar: Identifiera behv för att ffentliga beställare ska kunna msätta plitiska ch rganisatriska mål till hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprjekt med kppling genm hela kedjan från planering till prjektering ch prduktin. Ta fram ett förslag på arbetssätt för systematisk hållbarhetsstyrning av anläggningsprjekt sm passar ihp med existerande verktyg i anläggningsbranschen. Ta fram ett praktiskt inriktat utbildningsmaterial sm gör att ffentliga beställare får hjälp med att frmulera relevanta hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprjekt. 7
Förväntat resultat Prjektets förväntade resultat är: Utbildnings- ch prcess-stöd för beställarrganisatiner Utbildningspaket inkl. rekmmendatiner ch gda exempel Hjälpmedel för hållbarhetsstyrning, kravställning ch uppföljning sm är kmpatibelt med existerande verktyg Förväntat resultat diskuterades vid prjektets startmöte den 23 mars 2016. Utifrån diskussinerna vid detta möte pekar nedanstående punkter ut en inriktning för det frtsatta arbetet. Punkterna är vägledande ch inte en del av det prjektresultat sm beskrivits i prjektansökan. Ett generellt kravdkument ett smörgåsbrd med exempel på möjliga krav samt tips på hur dessa på ett juridiskt hållbart sätt kan inarbetas i kntraktshandlingar. Kraven bör specificeras för lika nivåer berende på ambitinsnivå samt kunna anpassas till lika srters upphandlingar. Eventuella kmplikatiner eller knflikter förknippade med kraven bör identifieras ch till kraven efterfrågas tips på hur dessa kan följas upp. Resultatet bör ha en kppling mt de natinella målen för att därigenm säkerställa en genmgripande helhetsbild. Resultatet bör innehålla en tydlig prcessbeskrivning över krav ch uppföljningsprcessen samt mallar/checklistr för miljö- ch hållbarhetsprgram samt rutiner för/tips på hur uppföljning kan ske på ett resurseffektivt sätt. Det kncept sm tas fram bör vara attraktivt för ffentliga beställare ch tillhandahållas av SGBC. Resultatet bör vara tillgängligt, verklighetsförankrat, praktiskt prövat, tydligt ch krtfattat, ch förpackat i kmmunicerbart skick En aktiv spridning av resultatet ch stöd för tillämpning bör säkerställas. Avgränsning Prjektet avgränsas till att studera behv av stöd till beställargruppen kmmuner ch kmmunala blag/rganisatiner. Prjektet avgränsas till att finna ett övergripande ramverk för styrning ch gda exempel. Detaljerat tillvägagångssätt för kravställning ch uppföljning för specifika aspekter inkluderas inte. Prjektet inkluderar inte upphandling eller hållbarhetsstyrning av drift- ch underhållsentreprenader. 8
METOD Behvsanalys En inledande behvsanalys genmfördes för att få klarhet i branschens behv, arbetssätt ch förutsättningar. Behvsanalysen syftar till att ligga till grund för det beställarstöd sm arbetas fram inm prjektet ch utgörs av dels en redgörelse av relaterade initiativ, prjekt ch system inm anläggningsbranschen, dels en intervjustudie. Relaterade initiativ, prjekt ch system har studerats i syfte att skapa en bild av de initiativ beställarstödet behöver fungera tillsammans med samt där bra kunskap finns att hämta. Inm intervjustudien har ett antal intervjuer med kmmuner ch kmmunala rganisatiner genmförts. Intervjuerna syftade till att få kännedm m nuläge, hinder, drivkrafter ch behv av stöd vad gäller hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprjekt. Infrmatin sm sedan, kmpletterat med övrig infrmatin, legat till grund för utfrmning av det beställarstöd sm arbetats fram inm prjektet. Intervjuerna syftade även till att samla in gda exempel på arbetssätt ch hållbarhetskrav vid upphandling av anläggningsprjekt. Wrkshp Sm en del i prjektets behvsanalys anrdnades den 25 ktber 2016 en wrkshp för branschen. Inbjudan gick ut brett till intresserade inm anläggningsbranschen samt via sedan innan upparbetade kntakter. Ttalt deltg ca 50 persner, med en relativt jämn fördelning av beställare (kmmuner, Trafikverket), entreprenörer ch knsulter, samt ett fåtal materialleverantörer. Syftet med wrkshpen var att presentera det förslag på beställarstöd sm arbetats fram utifrån genmförda intervjuer samt övriga delar i den inledande behvsanalysen. Förslaget utgjrdes av ett utbildningsprgram med möjlighet till nätverk ch erfarenhetsöverföring, samt framtagande av en vägledning för hållbarhetsstyrning med tillhörande kravmatris för spridning av gda exempel på kravställning ch uppföljning inm branschen. Vid wrkshpen diskuterades förslaget utifrån bland annat: Branschens behv Argument för att delta Vidareutveckling av förslaget Praktiska förutsättningar Fkusmråden Det sammanställda resultatet av de kmmentarer ch synpunkter sm inkm visar att förslaget sm helhet är det branschen efterfrågar. De synpunkter sm inkm har mhändertagits i det frtsatta arbetet. Utfrmning av beställarstöd Utifrån genmförd behvsanalys samt synpunkter inkmna vid wrkshpen har ett beställarstöd arbetats fram. Beställarstödet har utfrmats för att i möjligaste mån möta branschens behv av stöd. Utfrmningen baseras på den infrmatin sm framkmmit i behvsanalysens överblick över existerande relevanta initiativ samt framförallt intervjustudien. Beställarstödet utgörs av en vägledning för hållbarhetsstyrning samt en kravmatris för erfarenhetsspridning av gda exempel på kravställning ch uppföljning inm branschen. I syfte att tillgängliggöra beställarstödet för branschen har ett praktiskt inriktat utbildningskncept arbetats fram. 9
RELATERADE INITIATIV, PROJEKT OCH SYSTEM Relaterade initiativ, prjekt ch system inm anläggningsbranschen med beröring på hållbarhetsstyrning har studerats i syfte att skapa en bild av de initiativ beställarstödet behöver fungera tillsammans med samt där bra kunskap finns att hämta. Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten ger stöd till upphandling genm att utveckla ch förmedla kunskap, verktyg ch metder för ffentlig upphandling. Myndigheten har i uppdrag av Sveriges regering att verka för en rättssäker, effektiv ch hållbar ffentlig upphandling till nytta för medbrgarna ch näringslivets utveckling. Myndigheten ska ge stöd till upphandlande myndigheter, enheter ch leverantörer. Stödet ska bland annat vara inriktat på att verka för ökad miljöhänsyn ch sciala hänsyn samt utveckla ch förvalta kriterier för miljöhänsyn, inklusive energikrav, ch scial hänsyn inm upphandling1. Upphandlingsmyndigheten administrerar verktyget Kriteriebibliteket, där framtagna hållbarhetskriterier för upphandling samlas i en databas. Kriteriebibliteket är indelat i flera prduktmråden där Bygg ch fastighet är en, ch där anläggningsprjekt ch infrastruktur inkluderas. I dagsläget finns mycket få hållbarhetskriterier applicerbara på anläggningsprjekt i kriteriebibliteket. Intervju genmfördes i mars 2016 med Upphandlingsmyndigheten angående nuläget ch deras arbetssätt. Stöd för hållbarhetskrav vid upphandling av anläggningsprjekt är ett mråde de pririterar att utveckla. Det finns i dagsläget ett begränsat stöd för hållbarhetskrav vid upphandling av anläggningsprjekt hs Upphandlingsmyndigheten. Det sm kan appliceras är: CSR KOMPASSEN. CSR KOMPASSEN drivs av Upphandlingsmyndigheten ch här finns verktyg, råd ch tips för både privat ch ffentlig verksamhets arbete med scialt ansvarstagande i leverantörskedjan samlat. CSR KOMPASSEN är för tillfället under marbetning. Ett fåtal krav i Kriteriebibliteket, applicerbara på anläggningsprjekt. Utöver dessa hänvisar Upphandlingsmyndigheten till Gemensamma miljökrav för upphandling av entreprenader med tillhörande vägledning2. Ett material framtaget av Trafikverket, Götebrgs Stad, Malmö Stad ch Stckhlms Stad. Upphandlingsmyndigheten uppger att de ser ett behv av hållbara upphandlingskriterier utifrån aspekter såsm energiåtgång, leverantörskedja, naturskyddshänsyn, arbetsförhållanden, etisk ch scial hänsyn ch legalitet för bland annat följande prdukter: Lågtempererad asfalt Cement Betng Natursten Grus/naturgrus Sand 1 www.upphandlingsmyndigheten.se 2 Gemensamma miljökrav för entreprenader, senast reviderad 2013-01-25 samt Vägledning för Gemensamma miljökrav för entreprenader, senast reviderad 2016-01-29. 10
Hur myndigheten kan stödja upphandling av knsulter för att hjälpa rganisatiner att få in hållbarhetaspekterna vid planläggning, lkalisering ch utfrmning, ses sm ett viktigt mråde att arbeta med, då hållbarhetskrav i tidiga skeden är det sm ger störst effekt i slutändan.3. EUs kriterier för grön upphandling vägsentreprenader EU har under 2016 publicerat en nyligen reviderad versin av EU Green Public Prcurement criteria fr rad design, cnstructin and maintenance (GPP). Kriterierna syftar till att underlätta för ffentliga myndigheter att ställa miljökrav vid upphandling av vägentreprenader. Till kriterierna finns även en vägledning framtagen4. Syftet med den senaste revideringen har varit att ta fram uppdaterade, tydliga ch ambitiösa miljökriterier, baserade på ett livscykelperspektiv ch vetenskapliga bevis, ch att i detta inkludera miljömässighet, tekniska ch funktinella aspekter samt säkerhet. Upphandlingsmyndigheten har deltagit i remissförfarandet vid framtagning av dessa kriterier. SUNRA SUNRA är ett gemensamt ramverk för hållbarhetsarbete vid vägmyndigheter i Eurpa. SUNRA syftar till att definiera begreppet hållbar utveckling ch beskriva ch mäta hållbarhet hs prjekt. SUNRA innehåller inga bligatriska ämnesmråden, inga indikatrer ch ingen pängsättning utan utgör ett ramverk för hållbarhet sm kan fyllas efter ambitinsnivå, rganisatin ch typ av prjekt. Verktyget består av 32 valbara ämnesmråden/aspekter. SUNRA är anpassat till svenska förhållanden ch används i ett fåtal stra prjekt inm Trafikverket. Utvecklingen av SUNRA frtsätter nu genm översyn av mål ch indikatrer. Trafikverket arbetar även med en Trafikverket-gemensam mdell för hållbarhet sm kmmer att grundas på SUNRA. SUNRA är i dagsläget ett verktyg sm endast används i prjekt där Trafikverket är beställare. Citylab Citylab är ett frum för delad kunskap inm hållbar stadsutveckling sm drivs av Sweden Green Building Cuncil. Citylab består av tre delar: Citylab Actin är ett frum för samverkan inm ch mellan medverkande prjekt. Under ett antal träffar ch via ett digitalt frum delas kunskap ch erfarenheter med varandra. Experter inm hållbar stadsutveckling bidrar med inspiratin ch kunskap. Medverkande deltar med sitt eget stadsutvecklingsprjekt ch får stöd av experter samt av andra stadsutvecklingsprjekt med att upprätta hållbarhetsprgram, handlings- ch uppföljningsplaner. Sm stöd används Citylab Actins Guide för hållbar stadsutveckling. Citylab Learning erbjuder utbildningar inm hållbar stadsutveckling. Citylab Netwrk är ett digitalt frum för ett ökat kntaktnät inm branschen. Hållbara anläggningsprjekt är en viktig del i utvecklandet av en hållbar stadsdel. Det beställarstöd för upphandling av anläggningsprjekt sm arbetas fram inm detta utvecklingsprjekt kan på flera sätt kmma att användas i kmbinatin med de arbetssätt sm är framtagna inm Citylab ch på det sättet ytterligare kmma branschen till del. 3 Intervju Jens Jhanssn 2016-03-14 4 Revisin f Green Public Prcurement Criteria fr Rad Design, Cnstructin and Maintenance. Prcurement practice guidance dcument 11
CEEQUAL Det finns flera drivkrafter för användning av hållbarhetscertifieringssystemet CEEQUAL ch dessa varierar berende på vilken rll i prjektet man har sm aktör. För beställare, inm både privat ch ffentlig sektr, lyfts drivkraften av att kunna visa på att prjektet är levererat enligt rganisatinens miljö-, hållbarhets-, eller CSR-plicy samt ett sätt att tidigt integrera hållbarhetshetsfrågrna i prjektet. För prjektörer lyfts CEEQUAL sm ett sätt att säkerställa att hållbarhet är en viktig del vid utfrmning ch för entreprenörer är det ett systematiskt arbetssätt för att integrera hållbarhet i prjektledningen.5 Alla dessa drivkrafter bäddar för att säkerställa att hållbarhet är en del av prjektet från början till slut, från mål ch visiner via prjektering ch val av utfrmning till byggnatin ch överlämnande av anläggning. Det förutsätter dck att CEEQUAL är integrerat i prjektet i tidigt skede ch att samtliga aktörer medverkar i arbetet med att hantera CEEQUALs kriterier i prjektet. Trender i anläggningsbranschen är att beställare kravställer att CEEQUAL ska användas sm ramverk för hållbar utveckling ch att en viss ambitinsnivå är preciserad. Ett exempel på detta är utbyggnad av ny tunnelbana i Stckhlm där beställaren Förvaltningen för utbyggd tunnelbanan (FUT) har beslutat att CEEQUAL ska användas sm ett verktyg i prjektens arbete med hållbarhetsfrågr. Genm att använda CEEQUAL vill FUT tydliggöra ch lyfta delprjektens arbete med hållbarhetsfrågr skapa en tydlig struktur ch ett gemensamt arbetssätt för hållbarhetsfrågr, samt öka medvetenheten m ch engagemanget för hållbarhetsfrågr bland medarbetare inm prjekten ch förvaltningen6 CEEQUALs uppbyggnad ch användning inm anläggningsbranschen har legat till grund för framtagning av beställarstödet. BREEAM Infrastructure BRE har tidigare endast fkuserat på certifieringssystem för byggnader men har nu även börjat utveckla ett system för infrastruktur BREEAM Infrastructure. I samband med denna utveckling har BRE förvärvat CEEQUAL Ltd. Efter förvärvet av CEEQUAL Ltd pågår nu ett arbete med att arbeta ihp BREs manual BREEAM Infrastructure med CEEQUALs senaste manual, ett arbete där CEEQUALs prcessinriktade angreppsätt arbetas ihp med BREEAMs tydliga nivåer ch mätetal. En sammanslagen versin förväntas lanseras under våren 2018. Hur den kmmande manualen från BRE utfrmas är i dagsläget inte känt ch har därför inte kunnat relateras till i det beställarstöd sm arbetas fram inm detta utvecklingsprjekt. SS-ISO 20400 - Vägledning för hållbar upphandling Internatinal Organisatin fr Standardizatin (ISO) har arbetat fram riktlinjer för rganisatiner sm vill integrera hållbarhet i sina upphandlingar. Standarden är icke-certifierbar ch passar alla typer av upphandlingar ch inköp till alla typer av företag ch rganisatiner. ISO 20 400 Sustainable prcurement består av 50 sidr vägledning sm ska hjälpa upphandlare ch inköpare såväl ffentliga sm privata att integrera hållbarhet inm befintliga inköpsprcesser samt att välja ut de viktigaste mrådena där man behöver ställa krav för att genmföra hållbara inköp7. En svensk versin bedöms kunna antas under maj 2017. I kmmande revideringar av det framtagna beställarstödet bedöms ISO 20400 kunna utgöra inspiratin ch kunskapskälla. 5 http://www.ceequal.cm/pdf/ceequal%20-%20benefits%20fr%20users.pdf 6 Anvisning för arbete med CEEQUAL inm Förvaltning för utbyggd tunnelbana, Stckhlm, 2015-10-06 7 www.sis.se 12
Avhandling; Selecting Architectural and Engineering Cnsultants: Municipal Practices in Sweden I avhandlingen Selecting Architectural and Engineering Cnsultants: Municipal Practices in Sweden8 från Chalmers tekniska högskla studeras kmmunal upphandling av arkitekt- ch ingenjörstjänster inm bygg ch anläggning. Krtfattat visar studien att incitament för en hållbar utfrmning av de upphandlade prjekten är svaga samt att tillräcklig kmpetens ch varierande grad av att hålla sig till existerande plicys för upphandling är identifierade sm de största hindren till miljöhänsyn vid ffentlig upphandling. Studien slår fast att i framförallt mindre kmmuner behövs mer stöd för utveckling av ch tillämpning av upphandlingsstrategier sm uppmuntrar leverantörer till ökad kunskap kring hållbarhet. Författaren visar på rganisatriska prblem, såsm ökade krav på beställarna, mtstridiga mål/plicy, tydliga riktlinjer för priritering samt brister i samarbete mellan teknisk persnal ch inköpspersnal. Avhandlingen ger en förståelse för de förutsättningar, inklusive hinder ch drivkrafter, sm föreligger hs ffentliga beställare idag för fler hållbarhetskrav i upphandling inm bygg- ch anläggningsbranschen. Avhandlingen ger stöd till den inledande bedömningen att incitament för en hållbar utfrmning av de upphandlade prjekten idag är svaga samt att behv finns av stöd avseende kunskapshöjning, verktyg ch metder. En del av lösningen ligger utanför SBUF-prjektets rådighet, såsm bristande resurser ch mtstridiga mål, men mycket kan prjektet hjälpa till med, tex vägledning ch genm att underlätta för upphandlaren med praktiska verktyg ch kunskap. Frskningsprjekt; Impres Hållbar infrastruktur deltar under 2016-2018 i frskningsprjektet Impres (Implementatin f prcurement requirements fr sustainable cllabratin in infrastructure prject) sm genmförs gemensamt av Skanska, WSP, KTH ch Lunds Universitet. Prjektet syftar till att, på en glbal nivå, skapa en ökad förståelse för hur upphandlingskrav kan användas för att driva anläggningsbranschen mt en hållbar utveckling, med fkus på minskad klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt hur hållbarhetscertifieringssystem sm CEEQUAL, BREEAM, IS Rating System ch Envisin kan användas sm verktyg för kravställning ch uppföljning. Prjektet kmmer att genmföra fallstudier i fyra länder i lika delar av världen, ch för fallstudier i Sverige kmmer en str del av underlaget hämtas från utvecklingsprjektet Hållbara anläggningsprjekt från start till mål Krav ch uppföljning sm matchar. Impres finansieras av Vlv CE (genm initiativet Cnstructin Climate Challenge (CCC)), WSP, Skanska ch Frmas (via frskningsprjektet PrcSIBE)9. 8 Sprrng 2014, Selecting Architectural and Engineering Cnsultants: Municipal Practices in Sweden, Chalmers University f Technlgy 9 http://cnstructinclimatechallenge.cm/2017/01/18/prcurement-research-prject-aims-t-reduceclimate-impact-frm-infrastructure-prjects/ 13
INTERVJUSTUDIE Syfte ch metd Inm intervjustudien har ett antal intervjuer med kmmuner ch kmmunala rganisatiner genmförts. Intervjuerna syftade till att få kännedm m nuläge, hinder, drivkrafter ch behv av stöd vad gäller hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprjekt. Infrmatin sm sedan, kmpletterat med övrig infrmatin, legat till grund för utfrmning av det beställarstöd sm tas fram inm prjektet. Intervjuerna syftade även till att samla in gda exempel på arbetssätt ch hållbarhetskrav vid upphandling av anläggningsprjekt. Prjektets arbetsgrupp har gemensamt identifierat kmmuner ch rganisatiner relevanta att intervjua. Vid val av kmmuner/rganisatiner har gegrafiskt läge ch beflkningsmängd varit parametrar sm legat till grund. Gegrafisk spridning från söder till nrr samt en representatin av såväl stra sm små ch medelstra kmmuner har eftersträvats. Järfälla, Frshaga/Munkfrs, Karlstad, Götebrg samt Stckhlm vatten är rganisatiner sm redan vid ansökan m medel till denna studie visat intresse att delta ch dela med sig av sina erfarenheter. Övriga intervjuade rganisatiner har identifierats sm intressanta att intervjua under prjektets framskridande. 14 st intervjuer har genmförts med ttalt 18 stycken tjänstemän ch plitiker. Intervjuerna genmfördes i semi-strukturerad frm. En semi-strukturerad intervjumetd utgår från en mall där specificerade frågr finns, men genm att anpassa frågrna efter användaren kan dessa frågr mdifieras ch utvecklas. Ett frågefrmulär skickades till de intervjuade aktörerna i förväg för att ge möjlighet till förberedelse. Intervjuerna genmfördes i de flesta fall via telefn eller Skype, ch i ett fåtal fall genm platsbesök. Intervjuerna genmfördes av en grupp bestående av fem lika persner. För samsyn mellan intervjuerna var vid varje intervjutillfälle två av gruppens fem persner med utifrån ett rullande schema. Efter genmförd intervju har de nedtecknade svaren skickats till de intervjuade för gdkännande. Utifrån erhållna intervjusvar har en övergripande analys av helheten gjrts. Diskussin har förts inm den grupp sm genmförde intervjuerna för att fånga upp gemensamma intryck ch slutsatser. Här nedan presenteras en sammanfattning av genmförd intervjustudie. Hela intervjustudien finns bifgad i Bilaga Sammanställning av intervjuer. Sammanfattning av genmförd intervjustudie De drivkrafter för kravställning ch uppföljning av hållbarhet i anläggningsprjekt sm framförs är bland annat plitiska målsättningar ch visiner, tydliga styrdkument från kmmunledning/ styrande plitiker samt förståelse för kraven, dvs. att kunna mtivera den extra kstnaden kravställningen eventuellt kan innebära. Sm betydande drivkrafter nämns även driftiga individer ch enskilda persners såväl sm hela rganisatinens engagemang. Att bygga rätt för framtiden är även det en drivkraft. De hinder sm framförs är bland annat svårigheter att frmulera krav, brist på resurser/kmpetens, ch avsaknad av kmpetens inm LOU. Att ställa hållbarhetskrav kan innebära att ställa krav sm aldrig har ställts förut, ch där är svårigheten att ställa dem på ett sådant sätt att de inte är knkurrensbegränsande. Ur en rganisatrisk synvinkel framförs behv av bättre kmmunikatin mellan inköpsstab ch teknisk stab. Att upphandling sker inm flera lika delar av rganisatinen försvårar genmslag av gemensam styrning. Man ser även att uppföljning av hållbarhetskrav i vissa fall försummas berende på tidsbrist ch på grund av att prjektrganisatinen är inne i nästa prjekt innan befintliga prjekt är avslutade. 14
När det gäller användning av plicy/riktlinjer/styrdkument upplever intervjupersnerna att anläggningsbranschen har kmmit en bit på väg men inte ända fram. Plicy/riktlinjer/styrdkument med hållbarhetskrav implementeras men rutiner för uppföljning saknas. Detta är en brist flertalet intervjupersner är medvetna m samt uttrycker ett behv av att arbeta vidare med i respektive kmmun/rganisatin. I intervjuerna framhålls det att en viktig drivande aktör för att inkludera fler hållbarhetskrav i upphandling är plitiken/ledningen, sm bör driva frågan m hållbarhet i upphandling. Utifrån intervjustudien framgår dck att det i praktiken i många fall är tjänstemän sm är drivande avseende hållbarhetskrav i upphandling. Det framkmmer i intervjustudien att de verktyg sm används av flertalet kmmuner är de krav på anläggningsprjekt sm finns i Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas10, Gemensamma miljökrav för entreprenader (den s.k. 105:an ) 11 framtagna av Trafikverket, Stckhlm, Malmö ch Götebrg samt den vägledning för etiska krav ch uppföljning av natursten sm är framtagen av Götebrg, Malmö, Örebr, Stckhlm ch Lund. Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas nämns av flertalet intervjupersner sm det enda verktyget på marknaden möjligt att använda vid upphandlingar. Dck beskrivs den sm bristfällig då den innehåller alltför få krav applicerbara på anläggningsprjekt. Det framkmmer av intervjupersnerna att det finns ptential att utveckla detta verktyg. Utöver detta används interna dkument såsm styrkrt ch internt framtagna tekniska specifikatiner/handböcker vid upphandling med hållbarhetskrav. Ett branschgemensamt verktyg för hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprjekt saknas. Endast ett fåtal intervjupersner uppger att de har tidigare erfarenhet av att handla upp mt verktyg ch certifieringssystem såsm CEEQUAL, EPD eller klimatkalkyl. Tre intervjupersner uppger att de har erfarenhet av certifieringssystemet CEEQUAL. Genmgående i intervjustudien framgår det att resurser, i frm av tid ch persnal, för kravställning ch uppföljning av hållbarhetskrav i upphandlingar är en bristvara. Beställarresurser saknas. Organisatinerna har höga ambitiner avseende hållbarhet, men saknar tid att arbeta med kravfrmulering i upphandlingsskedet ch med uppföljning av ställda hållbarhetskrav. Det framkmmer i intervjustudien att prjektledare till str del förlitar sig på respektive upphandlingsenhet. För att spara tid ch resurser kpieras fta delar av tidigare upphandlingar. Förutm den tidsbesparing det innebär att använda beprövade frmuleringar ch krav framhålls även fördelen att man genm detta vet att förfrågningsunderlaget uppfyller kraven i LOU ch att risken för överklaganden är liten. Nackdelen är att arbetsmetden förhindrar att nya ch innvativa hållbarhetskrav lyfts fram. Behv av verktyg sm gör upphandling mindre resurskrävande ch sm underlättar nytänkande kravställning avseende hållbarhet framkm i intervjustudien. Sm exempel på vad sm skulle underlätta nämns tillgång till exempel från andra kmmuner/rganisatiner ch förslag på frmuleringar. Flertalet intervjupersner upplever att ansvaret för mvärldsbevakning ligger på den enskilde medarbetaren ch att mvärldsbevakningen riskerar att bli eftersatt på grund av tidsbrist/hög arbetsbelastning. Det finns ett behv av kunskap ch metder inm mrådet för att våga ch kunna ställa specifika ch effektiva hållbarhetskrav. Många av de intervjuade uppger att kmpetenshöjande åtgärder behövs för att på ett effektivare sätt frmulera ch ställa hållbarhetskrav samt arbeta med uppföljning. 10 Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas 11 Gemensamma miljökrav för entreprenader, senast reviderad 2013-01-25 samt Vägledning för Gemensamma miljökrav för entreprenader, senast reviderad 2016-01-29. 15
Av intervjustudien framkmmer att det generellt saknas en strukturerad systematisk erfarenhetsöverföring inm rganisatinen ch inm anläggningsbranschen. Ansvaret för erfarenhetsåterföring åläggs enskilda tjänstemän. Metder för erfarenhetsåterföring sm uppges är kntinuerliga förbättringar av underlag till upphandlingar ch mallar, årliga genmgångar av hur arbetssättet för krav ch uppföljning inm rganisatinen kan förbättras samt rapprtering till den plitiska rganisatinen angående ställda krav ch resultatet av detta. Identifierade svårigheter ch behv Sammantaget utifrån genmförda intervjuer är bilden att en fungerande ch effektiv hållbarhetsstyrning genm hela prjektet från start till mål är en utmaning att få till. Kmmunen, i en beställarrll, upplever svårigheter med att finna resurser samt verktyg för att säkerställa att ställda krav efterlevs ch följs upp. Prjektets slutliga hållbarhetsprestanda berr till str del på den enskilde prjektledarens engagemang ch kmpetens, snarare än kmmungemensamma rutiner ch arbetssätt. Enskilda persners engagemang, kunskap, medvetenhet ch vilja uppges av flertalet intervjupersner sm avgörande för en väl genmförd ch effektiv hållbarhetsstyrning genm hela anläggningsprjektet. Genmgående framkmmer det av intervjuerna ett behv av att etablera hållbarhet redan vid upphandling av anläggningsprjektets utfrmning samt vikten av att finna bra arbetssätt att styra upphandlade knsulter. Man ser att krav på hållbarhet i många fall ställs vid upphandling av genmförandet ch inte vid utfrmningen, vilket resulterar i att många möjligheter till ökad hållbarhetsprestanda går förlrad. Sammanfattningsvis är bilden av nuläget att det finns ett strt antal bra initiativ för ökad hållbarhet ch en vilja att arbeta mer med hållbarhetskrav i upphandling av anläggningsprjekt än vad sm görs i nuläget. Genmförda intervjuer tydliggör ckså att beflkningsmässigt större kmmuner har en del styrande dkument till hjälp för att få in hållbarhetskrav vid upphandling av anläggningsprjekt, medans det i mindre kmmuner fta saknas. Det framkmmer även att beflkningsmässigt mindre kmmuner fta har en bättre intern kmmunikatin mellan rganisatinens lika enheter (upphandlingsenhet, teknisk förvaltning etc) än större kmmuner, vilket underlättar arbetet med hållbarhetskrav i upphandling. En framgångsfaktr för en effektiv hållbarhetsstyrning i anläggningsprjekt sm framhålls av flertalet intervjupersner är en genmtänkt ch centralt beslutad plan (krav ch krav på uppföljning) i frm av en teknisk specifikatin eller liknande. Ytterligare en framgångsfaktr sm nämns i studien är likartade ch samrdnade hållbarhetskrav över flertalet kmmuner. Gemensamma krav gör att branschen känner igen sig, ch därmed är tröskeln mindre vid varje enskilt kravställande. Att visualisera det eknmiska värdet bakm arbete med hållbarhetskrav i upphandling är även det en framgångsfaktr. Stöd efterfrågas för styrning av prjekt från prjektets tidiga skeden till uppföljning av genmförandet. Stöd såsm knkret vägledning sm hjälp vid upphandlingar, praktiska hjälpmedel ch verktyg, gemensamma kriteriedkument samt styrdkument sm kan anammas av flertalet beställarrganisatiner. Exempel på kravställning samt tidigare frmuleringar efterfrågas av flertalet av de intervjuade. Möjlighet till nätverkande, dialg ch samverkan ch att dela erfarenheter ch föra kunskap mellan lika aktörer i branschen, lyfts även det upp sm en åtgärd sm skulle underlätta arbetet med hållbarhetskrav i upphandling. Efterfrågas görs även att lyfta upp att flertalet kmmuner befinner sig i samma situatin ch har liknande utmaningar när det gäller hållbarhetskrav i upphandlingar. Förhppningen är att detta skulle kunna resultera i ett stöd till det plitiska ledarskapet att arbeta mer aktivt med riktlinjer, styrande dkument etc. sm kan underlätta hållbarhetsstyrningen. 16
UTVECKLING AV BESTÄLLARSTÖD Utifrån genmförd behvsanalys har ett beställarstöd arbetats fram. Beställarstödet har utfrmats för att i möjligaste mån möta branschens behv av stöd. Utfrmningen baseras på den infrmatin sm framkmmit i behvsanalysen ch utgörs av en vägledning för hållbarhetsstyrning samt en kravmatris för spridning av gda exempel på kravställning ch uppföljning inm branschen. I syfte att tillgängliggöra beställarstödet för branschen har ett praktiskt inriktat utbildningskncept arbetats fram. Vad menas med hållbarhetsstyrning? Hållbarhetsstyrning är mer mfattande än miljöstyrning då hållbarhetsstyrning även innefattar målstyrning mt övergripande hållbarhetsmål, praktivitet ch ett livscykelperspektiv. Hållbarhetsstyrning utgår ckså ifrån ett vidare perspektiv än bara prjektet, exempelvis leverantörskedja ch intressenter utöver sakägare. Genm att tillämpa systematisk styrning av hållbarhetsarbetet underlättas planering, målstyrning ch uppföljning, ch en tydlig struktur skapas för inblandade i prjektet, både internt ch hs entreprenörer/knsulter. Resultatet blir ett prjekt med möjlighet att leverera ökade miljövärden ch sciala värden ch därigenm bidra till en psitiv samhällsutveckling. Arbetet bidrar även till en reducering av prjektkstnader i frm av en effektiviserad ch ptimerad prcess. Ytterligare fördelar: Skapar mening kring mål ch ambitiner ch bäddar för att prjekten ska kunna bidra till rganisatinens övergripande mål Minskar risken för tillbud, lyckr, kvalitetsbrister, negativ miljöpåverkan ch negativ publicitet Skapar engagemang hs ledning, medarbetare, slutanvändare, leverantörer ch samarbetspartners Vägledning för hållbarhetsstyrning Vägledningen syftar till att underlätta styrningen av hållbarhetsarbetet i anläggningsprjekt ch skapa förutsättningar för att hållbarhetsaspekter hanteras ch mhändertas genm hela prcessen. Vägledningen är framtagen för att utgöra ett stöd för branschen att arbeta systematiskt med hållbarhetsstyrning av anläggningsprjekt så att hållbarhetsaspekter hanteras ch mhändertas från prjektets start genm målsättning ch kravställning till prjektets avslut genm uppföljning ch erfarenhetsåterföring. I vägledningen ges rekmmendatiner m vilka aktiviteter, beslut, dkument ch liknande sm bör inkluderas i ett infrastrukturprjekts lika faser för att säkerställa en systematisk hållbarhetsstyrning. I vägledningen finns även en sammanställning över verktyg ch mdeller sm kan användas för att underlätta hållbarhetsstyrningen i prjekt. Sm bilaga finns en mall för planering av hållbarhetsarbetet i prjektet. Vägledningen är inte på någt sätt ett styrande dkument fastställt av någn part eller branschrgan utan kan användas frivilligt sm ett stöd för att mvandla mål, ambitiner ch visiner för hållbarhet till knkreta åtgärder i anläggningsprjekt. Nu färdigställd versin är framtagen utifrån den kunskap ch de arbetssätt sm finns tillgängliga i dagsläget m hur hållbarhet kan inkluderas i anläggningsprjekt, men ska ses sm ett levande dkument. Vägledningen kmmer kntinuerligt kmpletteras med nya arbetssätt ch verktyg sm blir tillgängliga på marknaden, ch revideras baserat på ny kunskap ch vunna erfarenheter i samverkan med branschen. 17
Tillämpning av vägledningen Hållbarhetsarbetet i ett anläggningsprjekt har många dimensiner ch inblandade parter har lika ansvar ch rller i arbetet. Vägledningen riktar sig i första hand till beställare (både privata ch ffentliga) men ska ckså kunna användas av andra parter. Vägledningen avser vara ett stöd för den sm ska planera hållbarhetsarbetet i ett prjekt antingen det är prjektledare, hållbarhetssamrdnare eller någn annan. Det är i str utsträckning beställaren sm sätter ribban för hur hållbart prjektet i slutändan blir. Beställaren har ett ansvar genm hela prjektet att vara en aktiv part i det hållbarhetsarbete sm utförs i prjektet även m själva utförandet läggs ut på annan part. Detta innefattar att definiera mål, att ställa krav, att aktivt efterfråga hållbarhetsarbete ch att i slutändan vara en mttagare av resultatet. I vägledningen ges rekmmendatiner m vilka aktiviteter, beslut, dkument ch liknande sm bör inkluderas i ett infrastrukturprjekts lika faser för att säkerställa en systematisk hållbarhetsstyrning. Vägledningen är utfrmad för att: vara kmpatibel med arbetssätt i miljöledningsstandarden ISO 14001 underlätta certifiering enligt tillämpbara hållbarhetscertifieringssystem minimera negativa knsekvenser på miljö, människr ch samhälle under prjektens genmförande Vägledningen är tillämpbar på såväl stra sm mindre anläggningsprjekt ch är utfrmad så att det går att anpassa ambitinsnivån efter prjektets förutsättningar. I vägledningen ges förslag på hur hållbarhetsarbetet kan utfrmas på tre lika nivåer: Basnivå, medelnivå ch tppnivå. För medelnivå anges vad sm bör ingå utöver Basnivå, det vill säga det sm anges under Basnivå ingår även för medelnivå. Detsamma gäller för tppnivå i förhållande till medelnivå. 18
Vägledningens innehåll Vägledningen är uppbyggd utifrån fyra steg med underrubriker enligt bild 1 nedan. För varje steg presenteras de lika nivåerna för hållbarhetsarbetet utifrån basnivå, medelnivå ch tppnivå. 1.DEFINIERA PROJEKTETS ÖVERGRIPANDE MÅL OCH AMBITION 1.1 Kartlägga prjektets förutsättningar 1.2 Sätta en ambitinsnivå för prjektet 1.3 Rller ch ansvar 1.4 Förankra hållbarhetsambitinen 1.5 Samverkan 2.PLANERA HÅLLBARHETSSTYRNING AV PROJEKTET 2.1 Identifiera hållbarhetsaspekter 2.2 Sätta mål 2.3 Planera åtgärder 2.4 Resurser ch stöd 3. GENOMFÖRA AKTIVITETER FÖR UPPFYLLANDE 3.1 Hållbarhetskrav i upphandling 3.2 Kmpetens ch samrdning 3.3 Följa upp ch utvärdera prjektet 4. AVSLUTA 4.1 Utvärdera prjektresultatet 4.2 Kmmunicera resultat ch dela erfarenheter Bild 1. Vägledningens dispsitin Exempel på vägledningens innehåll presenteras nedan i underrubrikerna 2.1 Identifiera hållbarhetsaspekter, 2.2 Sätta mål samt 2.3 Planera åtgärder ur steget 2. Planera hållbarhetsstyrning av prjektet. 2.1 Identifiera hållbarhetsaspekter I detta skede handlar det m att identifiera de hållbarhetsaspekter sm är viktiga för prjektet, ch att värdera ch priritera de sm är av störst vikt. Här fördjupas den övergripande analys sm gjrdes i 1.1 av vilken ptentiell påverkan prjektet har, ch vilka aspekter sm är av särskild vikt i detta prjekt. Sm utgångspunkt kan listr över hållbarhetsmråden användas. Ett flertal exempel ges i de certifieringssystem sm beskrivs i slutet av detta dkument. Om övergripande riskanalys kpplat till hållbarhet inte har gjrts kan det vara värdefullt att det görs här. Om riskanalys redan gjrts kan det finnas behv av att se över den ch eventuellt precisera/värdera. 19