Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30



Relevanta dokument
Delaktighet en fråga om synsätt och verkstad

Sär-, särskild. Skilda utbildningspolitiska drivkrafter: Det särskildas villkor

Detta handlar om: Delaktighetens villkor för r elever med. utvecklingsstörning.

Kultur för alla. Utgångspunkter. Funktionsmöjligheter i det

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Pedagogikens systemteori

Mäta effekten av genomförandeplanen

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Aktivitet Relation - Identitet

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Specialpedagogik i den svenska grundskolan - idealitet och realitet

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

Ämnesordsmöte Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

HUR FÅR VI ALLA ELEVER ATT LYCKAS?

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum:

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Vem är egentligen normal när alla människor är olika? Vad är mänskligt värde? Vem får leva? Vem får inte?

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Prövning i sociologi

Intervju med Elisabeth Gisselman

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

2013- Storumans skolor utbildningsplan

Delaktighet - på barns villkor?

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Om kompetens och lärande

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Trygghetsplan

a. Fysiska: Syn och hörselnedsättningar, eller andra som gör att du har svårt att röra dig obehindrat i samhället, tex om du är rullstolsburen.

SSP Svenska skolan i Paris

SPRÅKRÖRET NR 1, Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Relationell pedagogik och relationell kompetens

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Varmt välkommen. Introduktion till lågaffektivt bemötande. till föreläsningen. Kunskapsforum 26 september 2017.

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Implementering av individuella programmets ämnesområden i ett lärarperspektiv. Karolina Olsson, lärare Karin Persson, biträdande rektor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

Religionskunskap. Ämnets syfte

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Helena Hammerström 1

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa

Pedagogisk Verksamhetsidé

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

1) Introduktion. Jonas Aspelin

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Transkript:

Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III. Målsättningar IV. Spaningar Elisabet Frithiof elisabet.frithiof@lnu.se I. Utgångspunkter, begrepp Vad är utvecklingsstörning? Diagnos Intellektuell funktionsnedsättning Avvikelse Det eviga barnet Problematik Utmaning Möjlighet???? Vems perspektiv styr? Vad säger personerna själva? Utvecklingsstörning en fråga om delaktighet... Vi är en förening för människor som kallas personer med intellektuella funktionshinder. (Grunden, 2010) i de skolorna så finns det utbildning, för att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Ung vuxen) 1

Miljön är funktionshindrande. människosyn The results show that the most important factor in integration work is the adults' attitudes and values. (Karlsudd, 2011) Funktionsvarianter samhällssyn kunskapssyn Människosyn Kunskapssyn Uppfattningar om människan, hennes möjligheter och begränsningar, hennes ursprung och mål. Vad är kunskap? Hur blir kunskap till? Vilken kunskap värderas högst? Vad är en människa? Vem är människan? Ett arv från Immanuel Kant Samhällssyn Samhällsbildning varför och hur? Vad ska gälla i ett samhälle? Vad går det hela ut på? Individens och samhällets ansvar Fostran och utbildning Delaktighet/marginalisering m.m. Den specialpedagogiska praktikens legitimitet är inte bara en fråga om insatsernas effektivitet utan också om målens önskvärdhet. Vilka funktions- och kompetensmål arbetar praktiken mot? Varför är de bra, för vem och för vad? (Ulf Janson, 2010) 2

II Syftet II. Studien att belysa delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning, dels i dåtid, dels i nutid. Avsikten var också att granska hur dessa personers egna föreställningar relaterar till samhällelig kategorisering av utvecklingsstörda, i synnerhet inom utbildning. Forskningsfrågorna: Vilka delaktighetens villkor har tidigare gällt för personer med utvecklingsstörning och hur har kategorin utvecklingsstörning etablerats fram till vår tid? Vilken människosyn, kunskapssyn och samhällssyn kommer till uttryck i dessa personers inifrånperspektiv idag? Vilka förväntningar på människor, kunskap och samhälle bär personer med utvecklingsstörning på? Ur Pedagogisk-psykologisk uppslagsbok, band II, s. 890 907 (år 1944) Idioter... 0 24 Imbecilla...25 49 Debila...50 74 Intellektuellt efterblivna...75 84 Dumma...85 94 Normalt utvecklade...95 104 Goda begåvningar...105 114 Mycket goda begåvningar...115 124 Överlägsna begåvningar...125 149 Mycket överlägsna begåvningar...150 174 Ytterst sällsynta begåvningar... 175 Vad ser Du i ett historiskt och samhälleligt perspektiv? Tystnaden ekar Rösterna hördes inte. Ställföreträdare Maktpositioner Livsberättelser (Bogdan & Taylor på 1990-talet) Borstbinderi 1904 Dagcenter 1992 3

Hur komma åt inifrånperspektivet? Intervjuer med unga vuxna, som genomfört hela sin skolgång i särskola/gymnasiesärskola Livshistorieansats Ljudinspelningar från upprepade möten Egentligen handlar det inte om att få veta hur det är att leva med utvecklingsstörning, snarare hur det kan vara. Människosyn Om mig själv? Det börjar som, ja. Året, det började 19XX, när jag blev till. Och när jag blev till, så hade jag två saker, som jag hade inne i min kropp när jag blev till. Jag hade Downs syndrom och funktionshinder hade jag. Men det var inget fel på mig bara för det. Det är det inte. (Ung vuxen) Filosofen Jacques Maritain: Människan som individ och person Är samhället till för vars och ens skull, eller är var och en till för samhällets skull? Överfört: Är skolan till för vars och ens skull, eller är var och en till för skolans skull?... inget fel på mig Utgångspunkt i fysiognomin En etiopisk, malajisk och mongolisk typ av idioti. John Langdon Down Jag har ju en sjukdom med! som inte går att göra något åt, så det får jag leva med. Men min mamma säger, att min sjukdom syns inte på mig. Det syns inte. Det säger alla. (ung vuxen) 4

Skoltiden Kunskapssyn Dom säger att det syns inte på mig Jag är ju frisk! Frisk och kry Jag mår bra. Jag lever mitt liv bra. (3) Jag tänker inte så mycket på det. (1) Jag kan ju gå och så. (ung vuxen) De intervjuade omsätter kunskap och har utvecklat en lust att lära. Skoltiden har inneburit meningsfull utbildning i termer av social samvaro, trivsel, traditionell ämneskunskap och utmaningar. Andra utbildningserfarenheter har svårt men klockan. EfterfrågardLivskunskap, hur det är att leva med ett liv som man har svårt med. Ytterligare några utbildningserfarenheter Livet kan uppfattas som svårt och svårt att förstå. Motiven bakom andra människors handlingar kan vara svårt att förstå. Andra människors stöd är nödvändigt. Men det ska inte vara en oreflekterat överräckt och statisk hjälp utan ett efterfrågat stöd. III. Målsättningar FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 5

(art. 24 Utbildning) säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde samt förstärkning av respekten för... den mänskliga mångfalden Att stödja en utveckling av personlighet, begåvning och kreativitet hos personer med funktionsnedsättning samt av deras mentala och fysiska färdigheter till deras fulla möjligheter (artikel 24) Gymnasiesärskolan är en komplex skolform, som både reducerar och konstruerar hinder. (Mineur, 2013) Ett uppdrag att inventera och åtgärda funktionshinder i en funktionshindrande miljö... Kognitiva funktionshinder Från idiot till universitetsstuderande? 6

IV. Spaningar Vad är viktigt att lära? Learning how to walk in quicksand (Zygmunt Bauman) Både barnet och den vuxne måste skaffa sig redskap för att hävda och utveckla sin egen välgrundade mening mitt i mångfaldens kaos. Hur detta ska ske är en av de stora kunskapsfrågorna. (Sven-Erik Liedman, 2001) Ta plats i ett störande rum (Biesta, 2009, s.56) Det som stör den rationella gemenskapens jämna gång är inte nödvändigtvis en störning av utbildningsprocessen utan kan mycket väl vara just den punkt där eleverna börjar finna sin egen, mottagliga och ansvarsfulla röst (ibid., s.69) På tal om störande... i de skolorna så finns det utbildning, för att utbilda sig. Ja, det är då man ser att man är utvecklingsstörd, att man stör dem som utvecklas (Ung vuxen) Att svara an och ta ansvar (Aspelin, 2010) Vara sedd Ta plats Vara delaktig Vara aktiv Utmanas Lära sig (Dahlquist, 2010) 7

En funktionshindrande utbildningsmiljö? Vi vill kunna välja det vi vill ha, inte bara det som är möjligt., (European Agency for Development in Special Needs Education, 2008). En systemförändring utifrån det faktum att individer är olika. (Göransson, 2007) att funktionsutveckla med breda, inkluderande och frigörande lösningar som uppmuntrar till självständighet och delaktighet. (Ostenfeldt, 2010, s.15) Att ofta ställa frågan: Skulle det kunna vara på ett annat sätt? För reflektion och samtal: Vad finns det för uppfattningar om elevers egenskaper, förmågor, attityder och behov? Hur ser kunskapen ut kring de som ska styras? Vilka vetenskapliga teorier ligger till grund för vad som sägs och vad som görs? Vilka tekniker används för styrningen? Hur används pedagogiska metoder för att fostra och forma dessa elever? Vilken kunskapssyn gäller? Fortsätt att fundera över och diskutera Din människosyn Din kunskapssyn och Din samhällssyn! Vara sedd, ta plats, ta till orda... Jo, för som jag sa tidigare, att vi alla människor är olika. En del är utvecklingsstörda och en del inte ja, så är det alltid. Det hänger ihop med livet. (Ung vuxen) 8