Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Relevanta dokument
Region Skåne Riktlinjer för FGM 2

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

BLOD SOCKER. Digital överföring. Katarina Gärdelid Diabetessköterska Sunderby sjukhus

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Nationellt vårdprogram för behandling med insulinpump och för användning av kontinuerlig glukosmätning för vuxna med typ 1- diabetes

Kontinuerlig blodsockermätning

FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården

Nationella riktlinjer för diabetesvård

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Vuxna med typ 1-diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR BEHANDLING MED INSULINPUMP, CGM OCH FGM

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att A1C Now ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

Socialstyrelsens reviderade riktlinjer för CGM,FGM och insulinpump. Eva Toft, Ersta sjukhus

Din rätt att må bra vid diabetes

Datum Förp.

Insulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Regionala diabetesrådet (RDR)

BESLUT. Datum

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

BESLUT. Datum

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård


BESLUT. Datum Förp.

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Diabetes i Kronoberg. Nytt om läkemedel, insuliner och mätare Riktlinjer Maria Thunander

Verksamhetsberättelse 2017

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Politisk viljeinriktning diabetes

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

15 Blodsockermätning när, var hur?

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Underlag för beslut i landstingen

BESLUT. Datum Förp.

Insulinpumpbehandling

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Diabetesklubben

Konstgjorda bukspottkörtelsystem och glukoskontroll hos patienter med typ 1-diabetes

Kontinuerlig glukosmonitorering (CGM) barnperspektiv. Eva Örtqvist ALB Stockholm

Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

BESLUT. Datum

Teknik och diabetes EASD och ADA Varför måste vi bli bättre? Behov av ny klassificering av hypoglykemier

Långtidseffekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1-diabetes

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Barn med typ 1-diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR BEHANDLING MED INSULINPUMP OCH KONTINUERLIG GLUKOSMÄTNING

1/ ??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag

Verksamhetsberättelse 2016

Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient. Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

BESLUT. Datum

UTAN LANSETTER* *=Skanning av sensorn kräver inte lansetter

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Diabetes och blodsockermätning

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Framgångar, hinder och innovation

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska minuter per dag, 5 dagar i veckan för

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Teknik och diabetes från EASD och ADA 2016

Blodketonmätning används för att påvisa insulinbrist. Frida Sundberg 2017

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

CGM Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

BESLUT. Datum

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Diabetesvård i Västerbotten

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

PMO-guide primärvården

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Susanne Nordlander Diabetessjuksköterska Medicinmottagningen Södersjukhuset

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

BESLUT. Datum Roche Diagnostics Scandinavia AB Box Bromma

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

BESLUT. Datum

Effekten på HbA1c efter ett års användning av FGM hos patienter med typ 1-diabetes

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES

Transkript:

1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation om plats i terapin Användning av FGM hos personer över 4 år med typ 1 diabetes som behandlas med multipla insulininjektioner eller insulinpump kan övervägas om minst ett av nedanstående kriterier är uppfyllt: Kvarstående HbA1c 70 mmol/mol eller högre, alt icke uppnått individuellt HbA1c-mål trots optimerad insulinbehandling Allvarlig hypoglykemi som krävt hjälp av utomstående och där CGM inte är ett alternativ Behov av systematisk egenmätning med minst 8 medicinskt motiverade plasmaglukosprover per dygn Svårighet att få till blodsockerkontroller på traditionellt sätt trots upprepade kontakter med diabetesteamet Arbete/fritidssysselsättning där fingertopparna behöver vara intakta Bakgrund Diabetes är en av våra stora kroniska sjukdomar. En viktig del i behandlingen är att under dygnets alla timmar hålla en jämn och normal blodsockernivå. För att möta behovet och för att skapa förutsättningar för en jämlik vård krävs gemensamma riktlinjer baserade på bästa tillgängliga kunskap. Det finns ett flertal olika möjligheter att kontrollera och följa blodglukosnivån. De mest använda och välstuderade metoderna är dels egenmätning av blodglukos med kapillärt prov, dels mätning av HbA1c. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer 2015 bör hälso- och sjukvården erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med insulin. Avgörande för rekommendationen är att åtgärden är en nödvändig förutsättning för behandlingen och utgör en säkerhetsåtgärd för att undvika allvarlig hypoglykemi. Insulinbehandlade patienter bör kontrollera blodglukos före varje måltid samt före sänggåendet. Uppnås inte patientens behandlingsmål så utökas kontrollerna till att gälla 1½ timme efter varje måltid. Vid varje blodglukosmätning ska patienten vara beredd att genomföra nödvändiga insulindosjusteringar (Defronzo m fl, 2015).

2 Den tekniska utvecklingen har gått framåt och idag finns annan sensordriven glukosmätare (FGM) som liknar CGM men vävnadsglukos mäts inte kontinuerligt utan patienten scannar själv aktivt av sitt glukosvärde via en sensor på överarmen. Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har genomfört ett projekt under 2015 där FGM utvärderats dels genom HbA1c och dels genom QoL (ett specifikt diabetesinstrument som kommer att användas i Nationella diabetesregistret snart). Uppföljningen av 79 personer med typ 1 diabetes, med HbA1c > 70 mmol/mol visade en genomsnittlig sänkning med 15 mmol/mol i HbA1c, projektet finns redovisat i Diabetolognytt 2016-01. Under 2015 genomfördes en undersökning av 93 personer med typ 1 diabetes i Dalarna, där mätning av HbA1c och DTSQ användes vid start och efter 3 månader. För personer med HbA1c> 70 mmol/mol blev sänkningen av HbA1c i genomsnitt 11,9 mmol/mol. DTSQ-formuläret visade en förbättrad behandlingstillfredsställelse (Groth, 2016). Koppling till nationella och internationella riktlinjer För närvarande pågår en nationell utvärdering gällande användning och hälsoekonomiska aspekter av FGM av TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) och SKL (Sveriges kommuner och landsting). I väntan på resultatet av denna utvärdering gäller härmed fastställda riktlinjer för all offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Region Skåne. Kostnader En årsförbrukning av FGM beräknas kosta ca 13 000 SEK per patient. Det kan jämföras med en årsförbrukning av traditionell blodsockermätning med hjälp av teststickor/blodglukosmätare (i snitt 8 stick per dag) som beräknas kosta ca 8 000 SEK per patient (baserat på avtalspris teststickor + apotekspåslag + moms). Uppföljning Diabetesteamet ska tillgodose patientens/familjens behov av utbildning och feedback vid införandet av FGM t.ex. genom tät kontakt under de fyra första veckorna och därefter en gång per månad under det kommande kvartalet. Vid start, 3 mån och 12 mån följs behandlingstillfredsställelse med speciellt formulär, DTSQ, för vuxna över 18 år. Formulären samlas in och sammanställs på respektive klinik/enhet tillsammans med HbA1c. DTSQs används både vid start och efter 3 månader och DTSQc används vid uppföljning efter 12 månader. Om FGM inte har bidragit till att lösa det problem som var anledningen till att FGM initierades, liksom vid bristande patientföljsamhet ska FGM avslutas. Utvärdering ska ske minst varje halvår. Kvalitetsregister Nationella diabetesregistret, NDR följs tertialvis via Koncernkontoret genom Diabetesindex, indikatorer HbA1c > 70 mmol/mol samt median-hba1c

3 Uppgift hämtad från Region Skånes kvalitetsportal 2016-07-12.

4 Från och med 2016-07-01 följs kontinuerlig glukosmätning(fgm/cgm) via NDR för vuxna. Sökord är tillagt i Region Skånes mall för Melior. Kontinuerlig glukosmätning Ja* Nej *Typ av utrustning Dexcom G4 Dexcom G5 Eversense Freestyle Libre Flash Freestyle Navigator Guardian 2Link Guardian Connect Guardian Real Time MiniLink SWEDIABKIDS följs årligen, med utvecklingen av medel-hba1c. Uppgiften hämtad från Vården i siffror 2016-07-12.

5 Författare Projektgrupp för utarbetande av riktlinjer för användning av FGM i Skåne har varit expertgrupp diabetes. Riktlinjerna har gått på remiss till barn och vuxenklinikerna i Skåne. Medlemmar i expertgrupp diabetes: http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/sakkunniggrupper/expertgrupper/#42916 Referenser och länkar Defronzo, RA., Ferrannini, E., Zimmet, P., Alberti, G.(2015) International Textbook of Diabetes Mellitus(4 rev ed). Wiley-Blackwell Groth, Anette. Effekt och upplevelse av FGM Flash Glucose Monitoring hos patienter med typ 1 diabetes(2016). Magisteruppsats. Institutionen för medicinska vetenskaper, enheten för diabetesvård, Uppsala universitet SoS-Socialstyrelsen. Målnivåer inom diabetesvård. Februari, 2015.