17. Övningar ÖVNINGAR Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av. x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3

Relevanta dokument
16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

16.7. Nollrum, värderum och dimensionssatsen

16. Linjära avbildningar

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister

Provräkning 3, Linjär Algebra, vt 2016.

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

16. Linjära avbildningar

Övningar. c) Om någon vektor i R n kan skrivas som linjär kombination av v 1,..., v m på precis ett sätt så. m = n.

Vektorgeometri för gymnasister

LINJÄRA AVBILDNINGAR

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Vektorgeometri för gymnasister

Veckoblad 3, Linjär algebra IT, VT2010

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

. b. x + 2 y 3 z = 1 3 x y + 2 z = a x 5 y + 8 z = 1 lösning?

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) , 8 13.

e = (e 1, e 2, e 3 ), kan en godtycklig linjär

Facit/lösningsförslag

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Linjära avbildningar. Definition 1 En avbildning mellan två vektorrum, F : V U, kallas linjär om. EX. Speglingar, rotationer, projektioner i R 3.

Isometrier och ortogonala matriser

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Linjär algebra på några minuter

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

Inför tentamen i Linjär algebra TNA002.

0 Allmänt. Följande delar behöver man kunna utöver avsnitten som beskrivs senare i dokumentet.

1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

SF1624 Algebra och geometri

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Vektorer. Kapitel 1. Vektorbegreppet. 1.1 Låt u=(4,0, 1,3) och v=(2,1,4, 2). Beräkna vektorn 2u 3v.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM

Rotation Rotation 187

Stöd inför omtentamen i Linjär algebra TNA002.

Prov i matematik F2, X2, ES3, KandFys2, Lärare, Frist, W2, KandMat1, Q2 LINJÄR ALGEBRA II

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Basbyte (variabelbyte)

29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

SF1624 Algebra och geometri

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

SF1624 Algebra och geometri

Tentamen i ETE305 Linjär algebra , 8 13.

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

November 24, Egenvärde och egenvektor. (en likformig expansion med faktor 2) (en rotation 30 grader moturs)

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

LYCKA TILL! kl 8 13

där β R. Bestäm de värden på β för vilka operatorn är diagonaliserbar. Ange även för respektive av dessa värden en bas av egenvektorer till F.

x 1 x 2 T (X) = T ( x 3 x 4 x 5

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

2s + 3t + 5u = 1 5s + 3t + 2u = 1 3s 3u = 1

1 basen B = {f 1, f 2 } där f 1 och f 2 skall uttryckas i koordinater i standardbasen.

Linjär algebra på 2 45 minuter

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Linjär Algebra, Föreläsning 9

A = x

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

! &'! # %&'$# ! # '! &!! #

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Egenvärden och egenvektorer. Linjär Algebra F15. Pelle

KTH, Matematik. Del I. (totalt 15 poäng, inklusive bonuspoäng). (1) Betrakta följande mängder i R 3 :

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Oändligtdimensionella vektorrum

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Linjär algebra och geometri I

SF1624 Algebra och geometri

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Svar till tentan. Del A. Prov i matematik Linj. alg. o geom

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Geometriska transformationer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

Transkript:

192 17 ÖVNINGAR 17. Övningar 17.1. Låt F och G vara avbildningar på rummet, som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } ges av F(eX) = ey = e x 1 x 2 2x 2 + 3x 3 2x 1 x 3, G(eX) = e x 1 x 2 x 2 2 x 2 + x 3 Undersök om F är linjär. Skriv avbildningen som en matrisprodukt, Y = AX, där A inte beror på X. Bestäm också basvektorernas bilder och visa hur dessa kan avläsas ur A. Undersök om G är linjär. 17.2. Låt a vara en fix vektor i rummet. Vilka av följande avbildningar på rummet är linjära? a) F(u) = (u a)a b) F(u) = u a c) F(u) = (u a)u. 17.3. Låt G vara ortogonal projektion på normalen till planet x 1 + x 2 + x 3 = 0 i E 3. Ange G:s matris i standardbasen. 17.4. Låt F vara ortogonal projektion på planet x 1 + x 2 + x 3 = 0 i E 3. Ange F:s matris i standardbasen. 17.. Låt F vara spegling i planet x 1 + x 2 + x 3 = 0 i E 3. Ange F:s matris i standardbasen. 17.6. Låt e vara en bas för V, där dim V = 2. Ange matrisen för den linjära avbildning, F, som byter plats på e 1 + 2e 2 och 2e 1 + e 2. Bestäm sedan vektorer f 1, f 2 sådan att F(f 1 ) = f 1 och F(f 2 ) = f 2. Välj f = {f 1,f 2 } som bas. Ange F:s matris i denna bas. 17.7. Givet en höger ON-bas i rummet. Följande matriser definierar linjära avbildningar i rummet. Beskriv geometriskt vad dessa gör. A 1 = 0 0 0, A 2 = 0 3 0, A 3 = 0 cos θ sin θ. 0 0 1 0 0 1 0 sin θ cos θ A 4 = 0 1 0 0 0 1, A = 0 cos π sin π 3 3 0 sin π cos π. 3 3 17.8. Låt e vara en ON-bas i rummet och låt där a = e 1 + 2e 2 + 2e 3. a. Bestäm F:s matris i denna bas. F(u) = u a,.

193 b. Vektorerna f 1 = 1 3 a, f 2 = 1 3 (2e 1 2e 2 + e 3 ), f 3 = 1 3 (2e 1 + e 2 2e 3 ). utgör en ny bas. Bestäm F:s matris i den nya basen f = {f 1,f 2,f 3 }. 17.9. Låt e vara en bas för V, där dimv = 2. Antag att F : V V är en linjär avbildning som uppfyller 1 F(e 1 ) = (e 1 + e 2 ) 2 F(e 2 ) = 1 2 ( e 1 + e 2 ) Bestäm matrisen för F 2 i basen e. 17.10. Låt F vara en avbildning på rummet som i basen e ges av matrisen 3 1 1 A = 2 0 1. 4 2 1 Bestäm N(F) och V (F). Visa att N(F) V (F) = 0. Hur avbildas vektorerna i V (F)? 17.11. Avbildningen F på rummet ges i ON-basen e av matrisen 2 1 1 A = 1 0 1 1 1 0 och G är ortogonal projektion på linjen [e(1,1,1) t ]. Bestäm V (F) N(G). 17.12. Avbildningen F på rummet ges i ON-basen e av matrisen 1 2 1 A = 1 3 2. 1 2 3 Bestäm baser för N(F), V (F), N(F) V (F), N(F 2 ) och V (F 2 ). 17.13. Givet två baser e = {e 1,e 2,e 3 } och f = {f 1,f 2,f 3 } i V. Ange följande bassamband f 1 = e 1 + e 2 + e 3 f 2 = e 2 e 3 f 3 = e 1 + e 2 på matrisform. Ange också det omvända bassambandet samt koordinatsambanden. 17.14. Givet en bas e = {e 1,e 2 } i planet. Vi inför en ny bas f = {f 1,f 2 } genom att sätta ( ) 2 3 f = et, där T =. En linje har ekvationen x 1 2 1 + 7x 2 = 0 i den gamla basen. Vad är dess ekvation i den nya basen?

194 17 ÖVNINGAR 17.1. Givet en ON-bas e i E 3. I denna bas ges avbildningen F av matrisen 1 3 2 1 1 1 2 1 1 1 2 Inför en ny bas bestående av vektorer ur N(F) och V (F). Ange matrisen för F i den nya basen. Tolka F geometriskt. 17.16. Låt e = {e 1,e 2 } vara en ON-bas i planet. Inför en ny bas f = {f 1,f 2 } genom. f 1 = 1 (e 1 + 2e 2 ) f 2 = 1 (2e 1 e 2 ) Låt F vara ortogonal projektion på linjen x 1 + 2x 2 = 0. Ange F:s matris i basen f och beräkna med hjälp av bassambanden avbildnings matris i basen e. 17.17. Låt e = {e 1,e 2 } vara en ON-bas i planet. Inför en ny bas f = {f 1,f 2 } genom f 1 = 1 (e 1 + 2e 2 ) f 2 = 1 (2e 1 e 2 ) Låt F vara spegling i linjen x 1 +2x 2 = 0. Ange F:s matris i basen f och beräkna med hjälp av bassambanden avbildningsmatrisen i basen e. 17.18. Låt e vara en ON-bas i rummet och låt F vara ortogonal projektion på planet x 1 +x 2 +x 3 = 0. Välj en lämplig ny bas f och ange F:s matris i denna. Beräkna med hjälp av bassambanden matrisen i basen e. 17.19. Låt e vara en ON-bas i rummet. Avbildningen F är spegling i planet x 1 +x 2 +x 3 = 0. Beräkna avbildningens matris i basen e. 17.20. Låt e vara en höger-on-bas i rummet och F rotation 2π/3 i positiv led runt e 1 +e 2 +e 3. Beräkna avbildningens matris i basen e. 17.21. Låt {e 1,e 2 } vara en bas i R 2. Avgör vilka av följande tre avbildningar F : R 2 R 2, som är sådan att a. F 1 (e 1 x 1 + e 2 x 2 ) = x 2 2e 1 + x 2 e 2 ( ) x1 + x b. F 2 (ex) = e 2 ( x1 c. F 3 (ex) = e 1 x 1 )

19 17.22. Låt {e 1,e 2 } vara en bas för R 2. Bestäm matrisen för den linjära avbildningen F : R 2 R 2, sådan att F(3e 1 + 4e 2 ) = e 1 + 6e 2, F(2e 1 + 3e 2 ) = 7e 1 + 8e 2. 17.23. Den linjära avbildningen F : R 3 R 3 har i basen e = {e 1,e 2,e 3 } matrisen 0 1 2 A = 1 0. 4 0 2 Bestäm bilden av u = e under F. 2 1 3 under F. Ange urbilden till v = 2e 1 + e 2 + 2e 3 17.24. Bestäm matrisen till den linjära avbildningen F : R 3 R 3 som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } definieras genom F(e 1 +e 2 ) = 2e 1 +e 2, F(e 2 ) = e 1 +2e 2 +e 3, F(e 2 +e 3 ) = 2e 1 +e 2 +e 3. 17.2. Låt e = {e 1,e 2 } vara en ON-bas i planet. Bestäm matrisen i basen e för följande linjära avbildningar: a. spegling i x 1 -axeln. b. ortogonal projektion på linjen x 1 + x 2 = 0. c. spegling i linjen x 1 + x 2 = 0. d. ortogonal projektion på linjen 4x 1 + 3x 2 = 0. e. rotation ett kvarts varv i positiv led (dvs e 1 till e 2 ). f. rotation vinkeln π/6 i negatitv led (dvs e 2 till e 1 ). 17.26. Bestäm matrisen till den linjära avbildningen F : R 3 R 3 som i basen e = {e 1,e 2,e 3 } avbildar de tre vektorerna (1,2,1) t, (1,1, 1) t och ( 1,0,1) t på resp. (1,3,1) t, (3,1,2) t och (, 1,3) t. Bestäm också värderummet V (F). 17.27. Betrakta avbildningen F : R 3 R 3 som i basen e ges av F(x 1,x 2,x 3 ) = (x 1 + 2x 2 + 4x 3,2x 1 + x 2 + x 3,4x 1 + x 2 + 6x 3 ). a. Visa att F är linjär. b. Bestäm F 1 :s matris i basen e. 17.28. Låt W = [(1,1,1,1) t,(1, 1,1, 1) t ] i E 4. Bestäm matrisen för den ortogonala projektionen F på W, dvs projektion på W parallellt med W. 17.29. Låt p = {1,x,x 2,x 3 } vara en bas i P 3 och betrakta avbildningen F(p(x)) = d2 d p(x) 2x dx dx p(x).

196 17 ÖVNINGAR a. Visa att F är en linjär avbildning på P 3. b. Bestäm matrisen för F på P 3 i basen p. 17.30. I det linjära rummet P 2 definieras en linjär avbildning F genom F(p(x)) = xp (x + 1) + p(x + 2). Bestäm F:s matris relativt basen p = {1,x,x 2 } 17.31. Låt M 22 vara vektorrummet av alla 2 2 matriser. Definiera avbildningen F genom ( ) ( ) 1 F(A) = A + A. 0 0 1 1 a. Visa att F är en linjär avbildning på M 22. b. Bestäm dimn(f) samt en bas i N(F). 17.32. Konstruera an matris, som representerar en linjär avbildning F : R 3 R 3 med N(F) = [(1,1,1) t ] och V (F) = [(1,0,0) t,(1,1,0) t ]. 17.33. Den linjära avbildningen F : R 3 R 3 ges i en given bas av matrisen 1 a + 3 a a 3a + 1 1, a R. 2 4a + 4 a + 1 Bestäm alla reella tal a sådan att dim V (F) = 1 och ange i så fall en bas för V (F). 17.34. Den linjära avbildningen F : R 3 R 3 ges i en given bas av matrisen 1 1 3 2 2 2a. a 1 1 Bestäm alla reella tal a så att N(F) V (F) 17.3. Avbildningen F : P 3 P 3 definieras genom F(p)(x) = p (x) + xp (x). Bestäm en bas för N(F) och en bas för V (F). 17.36. Den linjära avbildningen F : R 2 R 2 har i basen e = {e 1,e 2 } matrisen Ae = 1 ( ) 1 1. 2 1 1 Ange F:s matris A f i basen f 1 = e 1 + e 2, f 1 = e 1 + e 2. Ange också sambandet mellan koordinaterna i de båda baserna.

197 17.37. Antag att e = {e 1,e 2,e 3 } är en bas för R 3 och låt den linjära avbildningen F : R 3 R 3 definieras genom F(e 1 ) = e 1 + 2e 3, F(e 2 ) = e 1 + 3e 2 + e 3, F(e 3 ) = 2e 2 + e 3. Bestäm matrisen för F med avseende på basen f = {f 1,f 2,f 3 }, där f 1 = e 1, f 2 = e 1 + e 2, f 3 = e 1 + e 2 + e 3. 17.38. Låt e = {e 1,e 2,e 3 } vara en bas i rummet ocf F en linjär avbildning mad matrisen 1 2 1 3 1 2 1 1 1 i denna bas. Vad är matrisen för F i den bas f som ges av f 1 = e 2 e 3, f 2 = e 1 e 2 + e 3, f 3 = e 1 + e 2. 17.39. Avbildningen F har i basen e matrisen Bestäm F:s matris i basen f omv 17.40. Visa att matriserna A = A = 2 0 1 1 1 0 2 2 1. f 1 = e 1 + e 2, f 2 = e 2 + e 3, f 3 = e 1. 0 1 0 1 0 1 1 2 3 och B = ej kan representera samma linjära avbildning F : R 3 R 3. 1 0 1 1 2 0 1 0 3 17.41. Betrakta P 2 = [1,x,x 2 ]. Avbildningen F : P 2 P 2 definieras som F(p(x)) = dp(x) dx, p P 2. Bestäm V (F), N(F) och matrisen för F med avseende på basen {1,1+x,1+x+x 2 }. 17.42. Givet en ON-bas i planet. En isometrisk avbildning F är en avbildning som bevarar skalärprodukten, dvs (F(u F(v)) = (u v). Antag att en sådan avbildning avbildar (1,0) t på (0,1) t. Vilka är de möjliga bilderna av (1,1) t?