TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN Henrik Hägglund Februari 2012 1. Inledning Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Det här är en central princip i lagen om grundläggande utbildning och den innebär att all verksamhet i skolan ska genomföras i en dialog med eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan ska vara öppen i sin information till hemmen, och i beredningen av olika beslut som gäller eleverna ska hemmen alltid då det är möjligt involveras. Ett öppet, offentligt förhållningssätt är en utgångspunkt i skolans verksamhet. Samtidigt innebär samarbetet med hemmen att eleverna och deras vårdnadshavare i förtroende ska kunna vända sig till lärarna och skolans övriga personal. Känsliga frågor ska kunna diskuteras utan att de inblandade känner att det finns en risk att uppgifterna läcker ut till utomstående. I skolans verksamhet finns det alltså behov såväl av offentlighet som av sekretess och tystnadsplikt. Även om samarbetet med hemmen är en viktig utgångspunkt finns det också i skolan behov att oberoende av samtycke från hemmen kunna föra diskussioner om elevernas enskilda ärenden. Sådana diskussioner förs särskilt i elevvårdsgrupper, men ibland finns det också orsak att diskutera med utomstående myndigheter. I vissa fall är det också viktigt att kunna överföra relevant information om en elev till en annan skola. Lagstiftningen om offentlighet och sekretess och bestämmelserna om tystnadsplikt reglerar alla de här situationerna. Den allmänna lagstiftningen framför allt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska tillämpas i skolorna, men därtill finns det separata bestämmelser för de olika skolformerna. I den här texten behandlas lagen om grundläggande utbildning, vars bestämmelser om tystnadsplikt förnyades år 2010. Gymnasielagen innehåller egna bestämmelser om tystnadsplikt; som har varit i kraft i samma form sedan lagen trädde i kraft år 1999. Lagen om yrkesutbildning har också separata bestämmelser om tystnadsplikt. De här bestämmelserna förnyades för sin del från och med början av år 2012. I den här texten behandlas dock varken gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning. 2. Offentlighetsprincipen Utgångspunkten i finländsk förvaltning är offentlighet. Enligt Finlands grundlag (12 ) är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt begränsats genom lag. Offentlighet är alltså presumtionen och om sekretess ska det alltid finnas en bestämmelse i lag. Inom skolan gäller offentlighetsprincipen liksom inom hela den offentliga förvaltningen. Bland annat anger lagen om grundläggande utbildning att undervisningen är offentlig. Många dokument inom skolan är också offentliga. Det här gäller till exempel läroplaner, årliga verksamhetsplaner, ordningsregler och många av de protokoll som uppgörs vid olika möten. Ifall skolan har en direktion är också dess protokoll i regel offentliga. Elevers betyg är också offentliga, med undantag av verbala betyg. Det att en elev går i en skola är inte heller i sig en 1(8)
sekretessbelagd uppgift. Uppgifter om disciplinära åtgärder och straff kvarsittningar, skriftliga varningar eller avstängning från undervisningen är inte heller hemliga uppgifter. 3. Tystnadsplikt och sekretess Trots att offentlighetsprincipen utgör en huvudregel inom den offentliga förvaltningen, inklusive skolan, finns det många situationer i vilka sekretess och tystnadsplikt ska iakttas. Med handlingssekretess avses att handlingar och olika upptagningar t.ex. elektroniskt material, bilder, videoupptagningar är hemliga. Med tystnadsplikt avses att en tjänsteinnehavare eller en annan anställd inte får yppa sådan information om vilken tystnadsplikt är stadgad. Om en handling enligt lag är sekretessbelagd gäller tystnadsplikten också dess innehåll. En anställd får alltså inte yppa en hemlig handlings innehåll och får självfallet inte heller visa handlingen till en utomstående. Tystnadsplikten gäller också information som inte ingår i en handling, men som vore sekretessbelagd ifall den skulle vara en del av en handling. Det finns vissa förvaltningsområden inom vilka såväl handlingssekretess som tystnadsplikt i praktiken utgör något av en huvudregel. Det här gäller särskilt social- och hälsovården i fråga om information som gäller klienter eller patienter. I de fallen gäller total sekretess. Inom skolan är situationen inte helt likadan. Utgångspunkten är att verksamheten i skolan är offentlig även om viss information om eleverna är enligt lag sekretessbelagd. 4. Varför sekretess? I vår lagstiftning finns det sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser som skyddar många olika intressen. Sekretessen kan till exempel skydda Finlands förhållande till andra stater, den kan gälla förundersökning av brott, det kan också vara fråga om skydd av affärshemligheter. Inom de förvaltningsområden där myndigheterna ger olika former av service till medborgarna är det ofta den personliga integriteten som skyddas av sekretess och tystnadsplikt. Det här gäller i högsta grad socialvården, där klienternas sociala förhållanden inte får yppas, och hälsovården, där patienternas hälsotillstånd måste hållas hemligt. När sekretess och tystnadsplikt gäller inom skolan är det också fråga om skydd av elevens och familjernas personliga förhållanden, alltså den personliga integriteten. 5. Vilka frågor gäller sekretessen och tystnadsplikten? Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet innehåller i 24 en lång förteckning över olika sekretessbelagda handlingar. För skolans del är åtminstone följande hemliga handlingar relevanta: handlingar som innehåller uppgifter om en klient hos socialvården eller en enskild kund hos arbetsförvaltningen samt de förmåner eller stödåtgärder eller den socialvårdsservice eller den service för arbetsförvaltningens enskilda kunder denne erhållit eller uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller uppgifter om någons sexuella beteende eller inriktning (24 25 punkten); handlingar som gäller elevvård eller befriande av en elev från undervisning, elevers och examinanders provprestationer samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper (24 30 punkten); 2(8)
handlingar som innehåller uppgifter om en persons politiska övertygelse eller uppgifter om åsikter som personen har uttalat privat eller uppgifter om någons levnadssätt, deltagande i föreningsverksamhet eller fritidssysselsättningar, familjeliv eller andra med dem jämförbara personliga förhållanden. (24 32 punkten) Då handlingarna är hemliga har också de anställda inom skolan tystnadsplikt om handlingarnas innehåll. Det här betyder att alla uppgifter om till exempel socialvårdsåtgärder som riktar sig till en elev och hans eller hennes familj är sekretessbelagda också i skolan. Om en lärare får kännedom om sådana åtgärder eller om hälsotillståndet för en elev eller någon i elevens familj har läraren tystnadsplikt om de här omständigheterna. All information som gäller elevvård är sekretessbelagd oberoende av om den finns i en handling eller om det är fråga om muntlig information. Med elevvård avses verksamhet som har till syfte att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd. Elevvården omfattar enligt lagen om grundläggande utbildning (31 a ) elevvård i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren och sådana elevvårdstjänster som i hälso- och sjukvårdslagen avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen avses med stöd för skolgången. Också uppgifter om familjernas levnadssätt och om elevernas fritidssysselsättningar är sekretessbelagda. Här är det fråga om det så kallade livsstilsskyddet, som alltså finns föreskrivet i 24 32 punkten. I skolan får bland annat lärarna veta en hel del om elevernas och deras familjers levnadssätt. Alla de här uppgifterna är hemliga. Lagen om grundläggande utbildning innehåller för sin del en egen bestämmelse om tystnadsplikt. Enligt 40 1 moment gäller tystnadsplikten uppgifter om elevernas eller i denna lag avsedda anställdas eller deras familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning. Med personliga förhållanden avses bland annat sociala förhållanden och hälsotillstånd, alltså samma slags information som är sekretessbelagd enligt 24 25 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Med personliga förhållanden avses också livsstilsskyddet, liksom andra till individen relaterade uppgifter av personlig och ofta känslig natur. Med ekonomiska förhållanden avses familjens ekonomiska ställning, liksom också olika former av sociala stöd som familjen eventuellt erhåller. I alla de här frågorna gäller tystnadsplikt och alla handlingar om enskilda elever eller elevernas familjer som innehåller sådan information är sekretessbelagda. I vissa fall kan kriterierna för olika beslut och åtgärder vara sådana till sin karaktär att också själva beslutet blir sekretessbelagt. Det här gäller till exempel de olika formerna av intensifierat och särskilt stöd liksom också i många fall beslut om biträdestjänster till eleverna. Eftersom grunden för de här besluten är att eleven har ett handikapp eller en inlärningssvårighet och då besluten dessutom ofta har en elevvårdskaraktär, innebär det att beslutet är hemligt eftersom man annars implicit skulle komma att avslöja en sekretessbelagd omständighet. Beslut om disciplinär bestraffning av en elev är, som redan ovan konstaterats, i princip offentliga, men i samband med beslutet kan det finnas information om elevvård, och till den delen är informationen sekretessbelagd. 6. Vem omfattas av tystnadsplikten? Lagen om grundläggande utbildning definierar i 40 de personer som har tystnadsplikt: Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37, 3(8)
representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och personer som genomgår undervisningspraktik. Med ledamöter i de organ som svarar för anordnandet av utbildning avses de förtroendevalda i skolornas direktioner och i skol- eller bildningsnämnder eller motsvarande organ. Personer som avses i 37 är skolans rektor, lärarna, timlärarna skolgångsbiträdena och all övrig personal. I 40 nämns därtill särskilt representanterna för skolhälsovården, dvs. skolläkare, skoltandläkare och skolhälsovårdare. Dessutom nämns skolkuratorerna, skolpsykologerna och personer som genomgår undervisningspraktik. Tystnadsplikten binder de anställda under den tid de jobbar i skolan, men fortgår också efter det att anställningen har tagit slut. Det här gäller också de förtroendevalda: Tystnadsplikten binder dem också efter det att förtroendeuppdraget upphört. 7. Vad innebär tystnadsplikten? Tystnadsplikt innebär att en tjänsteinnehavare, en annan anställd eller en förtroendevald inte för utomstående personer får yppa sådan information som man erhållit i sin anställning eller i sitt uppdrag och för vilken tystnadsplikt är stadgad. Lagen om grundläggande utbildning (40 ) anger uttryckligen att den som har tystnadsplikt inte för utomstående får röja sådana uppgifter för vilken tystnadsplikten är stadgad. Att röja en uppgift innefattar alla sätt att delge information om uppgiften genom att berätta om den, genom att visa dokument som är hemliga eller genom att på något annat sätt föra fram information av vilken mottagaren kan dra slutsatser om en sekretessbelagd omständighet. Lagen anger alltså att den som har tystnadsplikt inte för utomstående får röja hemlig information. Begreppet utomstående är inte definierat i lagen. Det är klart att alla som inte hör till skolsamfundet är utomstående. När tystnadsplikten skyddar en enskild elev är de övriga eleverna och deras vårdnadshavare också utomstående. De anställdas familjer och bekanta är självfallet utomstående det är förstås förbjudet att i syfte att skvallra tala om eleverna och deras familjer. De övriga anställda inom skolan är i strikt bemärkelse också utomstående. Lagen ger dock en anställd rätt att under vissa förutsättningar närmast utgående från elevens behov delge sekretessbelagd information till kolleger inom skolan. Det här beskrivs närmare i texten nedan. Andra myndigheter är också utomstående, men det finns ett flertal bestämmelser som ändå ger rätt att ge sekretessbelagd information om elever till andra myndigheter. Den här rätten att bryta tystnadsplikt och sekretess måste dock alltid basera sig på lag. I texten nedan beskrivs också de här situationerna närmare. 8. Rätt att ge och få sekretessbelagd information med samtycke av vårdnadshavarna En allmän princip enligt vår offentlighets- och personuppgiftslagstiftning är att den som skyddas av sekretess kan samtycka till att en uppgift trots sekretessen kan ges ut. Vårdnadshavaren kan alltså samtycka till att sekretessbelagda uppgifter om eleven eller familjen ges ut till andra myndigheter. Samtycket måste vara explicit och tillräckligt individualiserat. I lagen om grundläggande utbildning anges också att vårdnadshavaren kan ge ett specifikt skriftligt samtycke till att skolan begär 4(8)
sekretessbelagda uppgifter från andra myndigheter eller organisationer när det är nödvändigt för att ordna undervisningen. Formen för samtycke är här angiven som skriftlig. Specifikt samtycke betyder att ett generellt samtycke inte räcker, utan att det klart ska framgå vilka handlingar eller vilken information samtycket gäller. Därtill förutsätter bestämmelsen att uppgifterna ska vara nödvändiga för att ordna undervisningen. Även i de fall då lagen under särskilda förutsättningar (se avsnitten nedan) ger skolan rätt att utan samtycke få eller ge hemliga uppgifter borde en utgångspunkt ändå vara att skolan i första hand diskuterar sådana frågor med vårdnadshavarna. Till det förpliktar principen om att utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. 9. Rätt att inom skolan ge och få hemliga uppgifter En viktig bestämmelse om informationsutbyte ingår i 40 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning. Bestämmelsen har följande ordalydelse: Oberoende av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om sekretess har de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten enligt denna lag ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Hänvisningen till 1 momentet avser här den grundläggande bestämmelsen om tystnadsplikt i lagen om grundläggande utbildning. Den finns närmare beskriven ovan under rubriken Vilka frågor gäller sekretessen och tystnadsplikten? (avsnitt 5). Bestämmelsen i 2 momentet ger alltså dem som deltar i elevvårdsarbetet för en elev dels rätt att av varandra få och till varandra ge sekretessbelagda uppgifter, dels rätt att till elevens lärare och den myndighet som svarar för undervisningen ge sekretessbelagd information. Vilken som helst information kan inte ges ut. En förutsättning är att det ska vara fråga om information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Den som innehar hemlig information måste alltså alltid ta ställning till om det är nödvändigt att ge ut informationen med tanke på undervisningen för eleven. Paragrafen anger att de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev kan ge information till varandra och få information av varandra. Lagen definierar inte explicit vilka det är som deltar i elevvårdsarbetet, men anger i den bestämmelse som innehåller föreskrifter om elevvård (31 a ) att då ett ärende som gäller en enskild elev behandlas i elevvårdsarbetet får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Lagen förutsätter inte att det i skolan ska finnas en elevvårdsgrupp. De som har rätt att delta i elevvårdsarbetet för en elev kan alltså vara elevens lärare, skolkuratorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, skolläkaren och studiehandledaren. I förarbetena till lagen nämns också skolans rektor eller skolföreståndaren, ett skolgångsbiträde som arbetar med eleven samt socialarbetare inom barnskyddet. Det är viktigt att notera att lagen anger att det ska vara fråga om personer som deltar i elevvårdsarbetet för en bestämd elev. En lärare eller en annan anställd som ingenting har med en viss elev att göra ska inte heller delta i elevvårdsarbetet för den eleven och har därmed inte heller rätt att få sekretessbelagd information om eleven. Bestämmelsen i 40 2 moment ger alltså de personer som på olika sätt deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att utbyta också sekretessbelagd information om eleven. De här personerna kan alltså inte med åberopande av tystnadsplikten hävda att de under inga omständigheter får ge ut sådan 5(8)
information. Däremot har alla de här personerna en skyldighet att pröva om det är nödvändigt med tanke på undervisningen för eleven att ge informationen. Om så inte är fallet får informationen inte heller ges ut. De som jobbar inom elevvården kan till exempel ge information om elevens hälsotillstånd till elevens alla lärare om det är viktigt för undervisningen av eleven och med tanke på en trygg skolgång för eleven. Om eleven har en sjukdom som innebär att han eller hon kan få ett sjukdomsanfall mitt under skoldagen är det självfallet viktigt att alla lärare också de som inte direkt undervisar eleven men som till exempel övervakar eleverna under rasterna känner till elevens sjukdom. Om eleven däremot har en sjukdom som inte alls påverkar skolgången behöver skolhälsovården inte ge uppgifter om sjukdomen till lärarna. Med tanke på samarbetet mellan skolan och hemmen finns det ändå god orsak för hälsovården att tillsammans med vårdnadshavarna komma överens om hur information om elevens hälsotillstånd ska diskuteras med lärarna och övriga anställda i skolan. 10. Rätt för skolan att till andra myndigheter ge och av myndigheterna få hemliga uppgifter Skolan ska i första hand sträva efter att diskutera med vårdnadshavarna om det uppstår behov att från skolan ge hemliga uppgifter till andra myndigheter eller att till skolan begära sådana uppgifter. Om det inte är möjligt att nå samförstånd med vårdnadshavarna eller om uppgifterna av andra orsaker måste ges eller erhållas utan samtycke innehåller lagstiftningen vissa bestämmelser om hur sekretessbelagd information kan utbytas mellan myndigheter. a) Social- och hälsovårdsmyndigheterna Enligt de nya bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning (41 4 mom.) har skolan trots bestämmelserna om sekretess rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheterna. Det ska vara fråga om uppgifter som behövs för att skolan ska kunna ordna undervisningen för en elev. Det är inte bara myndigheter inom social- och hälsovården som har en skyldighet att ge sådana uppgifter till skolan, utan också privata tjänsteproducenter och yrkesutövare har denna skyldighet. Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (klientlagen) ger för sin del socialmyndigheterna rätt att under vissa förutsättningar ge hemlig information om klienterna inom socialvården bland annat till skolan. Kriterierna är rätt strikt formulerade: Det ska vara uppgifter som är nödvändiga bland annat för att utreda behovet av vård, omsorg eller utbildning eller att ordna utbildning. Dessutom förutsätts att den som uppgifterna gäller är i uppenbart behov av vård eller omsorg och att personens utveckling eller säkerhet äventyras om uppgifterna inte ges ut. Också om uppgifterna behövs på grund av ett barns intresse kan de ges ut till en annan myndighet. Klientlagen innehåller också en bestämmelse (20 ) enligt vilken andra myndigheter bland annat skolan har en skyldighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till socialvårdsmyndigheter om det är fråga om uppgifter som i väsentlig grad inverkar på klientrelationen inom socialvården och uppgifterna behövs av socialmyndigheten på grund av deras lagstadgade uppgifter att utreda klienters behov av socialvård. De som är anställda i skolan har en skyldighet att under vissa förutsättningar göra en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen. Denna skyldighet föreligger för de anställda om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds. 6(8)
Barnskyddslagen anger explicit att en barnskyddsanmälan ska göras trots sekretessbestämmelserna. Den som gör en barnskyddsanmälan har alltså en rätt att bryta sin tystnadsplikt. Socialmyndigheternas rätt att ge och få sekretessbelagd information har sedan början av 2000-talet funnits reglerad i klientlagen. Den här bestämmelsen har bland annat kunnat tillämpas vid utbyte av information mellan dagvården, som omfattas av klientlagen, och skolan. Rätten att bryta tystnadsplikten i samband med en barnskyddsanmälan har också länge funnits i lagstiftningen, även om denna rätt blev specifikt angiven först i den nya barnskyddslagen från 2007. Det som är nytt enligt 41 4 mom. lagen om grundläggande utbildning är att skolan på eget initiativ nu har rätt att begära och få information från både social- och hälsovårdsmyndigheterna. Förr var det över huvud taget inte möjligt att till skolan få hemlig patientinformation från övriga delar av hälsovården än från skolhälsovården. Den lag som reglerar patientens ställning och rättigheter inom hälsovården ger nämligen inte en rätt för hälsovårdsmyndigheterna att utan särskilda bestämmelser i lag ge ut hemlig patientinformation. Nu finns det en sådan bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning och skolan har alltså rätt att begära hemlig patientinformation om eleverna ifall den här informationen är nödvändig för att skolan ska kunna ordna undervisningen för eleven. Skolan måste förstås kunna motivera varför just de här uppgifterna är nödvändiga, men har därefter en rätt att få de hemliga uppgifterna. Det finns inga bestämmelser som skulle ge skolan en rätt att ge sekretessbelagd information till andra hälsovårdsmyndigheter än skolhälsovården. Däremot ger ju 40 2 mom. en rätt att inom ramen för elevvårdsarbetet utbyta också hemlig information mellan skolan och skolhälsovården. Den nya bestämmelsen i 41 4 moment utvidgar skolans rätt att få information till att gälla också annan hälsovård än skolhälsovården. b) Andra skolor Om en elev övergår till grundläggande utbildning i en annan kommun eller i en skola som upprätthålls av en annan utbildningsanordnare ska elevens tidigare skola trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisningen till den nya skolan. Det här gäller bara den grundläggande utbildningen. Den här bestämmelsen (40 4 mom.) i lagen om grundläggande utbildning är ny och hörde till det lagstiftningspaket som trädde i kraft 2010. Förr var det bara möjligt att inom samma utbildningsanordnare (kommun) och samma skolform (grundläggande utbildning) överföra hemlig information. Då en elev flyttar från en kommun till en annan ska skolan alltså nu överföra nödvändiga uppgifter till den nya skolan. Däremot ger lagen inte rätt att utan samtycke av eleven och hans eller hennes vårdnadshavare ge hemliga uppgifter från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, dvs. till gymnasiet eller yrkesutbildningen. c) Polisen Det finns ingen bestämmelse i skollagstiftningen som skulle ge skolan rätt att ge sekretessbelagd information till polisen. Däremot får skolan självfallet göra polisanmälan gällande brott begångna av elever under skoltid i skolan. Det att någon gör sig skyldig till ett brott till exempel stöld eller misshandel i skolan är inte hemlig information och det är fråga om straffbara gärningar som bör anmälas till polisen. Om skolan får reda på att vissa grova brott håller på att ske ( är på färde ) t.ex. narkotikabrott, grovt sexuellt utnyttjande av barn eller grov misshandel har skolan en anmälningsplikt till polisen. Då har skolan också rätt att bryta eventuell tystnadsplikt som på något sätt ansluter sig till den handling som utgör det brott som håller på att ske. 7(8)
Författningar: Finlands grundlag (731/1999) Lag om grundläggande utbildning (628/1998. Lagen har ändrats många gånger. De ändringar som gäller tystnadsplikten har författningssamlingsnumret 642/2010) Gymnasielag (629/1998) Lag om yrkesutbildning (630/1998. Ändring av bestämmelserna om tystnadsplikt i författningssamling 951/2011) Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Barnskyddslagen (417/2007) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 8(8)