BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD. Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten

Transkript

1 BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten

2 Förebyggande barnskydd 2 kap. BSL Kommunala myndigheter har allmän plikt att ge akt på och främja barns och ungas förhållanden (7 ) samarbete, information, sakkunnighjälp Utvecklande av service och stöd vid fostran (8 ) olika principiella skyldigheter för kommunen Elev- och studerandevård (9 ). Obs! Ny lag 1287/2013 i kraft från och med den Beaktande av barn i service som riktar sig till de vuxna (10 ) betydelse i synnerhet inom missbrukar- och mentalvården.

3 Förebyggande barnskydd - synpunkter Med reglerna som avser förebyggande barnskydd betonas det gemensamma ansvaret för barnens välfärd hos alla myndigheter som har med barn att göra. T.ex. en utredning av behovet av barnskydd (27 ) kan ha som resultat att skolan eller dagvården kan ge det lilla extra som barnet behöver, utan att klientrelation inom barnskyddet behöver inledas. På samma sätt kan skolan eller dagvården och vårdnadshavarna tillsammans komma till lösningar som påverkar och avhjälper barnets problem. Med förebyggande barnskydd avses alltså absolut inte att barnskyddets ansvar eller barnskyddsåtgärder delegerades till andra!

4 Barnskyddsanmälan (BSL 25 ) Vem är anmälningsskyldig? BSL 25 1 mom. innehåller en omfattande förteckning över de myndigheter, yrkesutövare och personer i förtroendeuppdrag som är anmälningsskyldiga trots sekretessbestämmelserna som eventuellt gäller dem. Som minnesregel kan man utgå ifrån att listan innefattar alla personer som i sina uppdrag över huvud kan tänkas komma i kontakt med barn och barnfamiljer. Obs! Enligt 2 mom. i lagrummet kan även andra personer än de som avses i 1 mom. göra en anmälan utan hinder av de sekretessbestämmelser som eventuellt gäller dem.

5 När bör man anmäla? är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till den organ som ansvarar för socialvård i kommunen om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling, eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds.

6 Viktiga synpunkter Anmälningsskyldigheten aktualiseras när man använt sina egna medel (se förebyggande åtgärder ovan) men oron om barnet består. Det är barnskyddets inte anmälarens sak att bestämma, huruvida barnskyddsåtgärder behövs i fallet och hurdana. Personen som gör barnskyddsanmälan anmäler sin oro och sina observationer barnskyddet utreder och fattar beslut om eventuella åtgärder. Vänta och samla på bevisning är inte den rätta utgångspunkten!

7 Viktiga synpunkter II Uppmärksammas bör att det inte hör till god förvaltning att göra anmälan bakom klientens rygg. Också den bestående oron och behovet av barnskyddsanmälan bör i regel tas fram med vårdnadshavaren / barnet innan man gör anmälan. Närmast i (brådskande) undantagsfall kan situationen kräva att man reagerar direkt och utan att informera vårdnadshavaren / barnet i förväg.

8 Begäran om bedömning av barnskyddsbehovet (BSL 25 a ) Anmälningsskyldigheten enligt 25 BSL kan uppfyllas också genom att begäran om bedömning av barnskyddsbehovet görs tillsammans med barnet eller barnets förälder, under förutsättning att begäran görs utan dröjsmål; och den anmälningsskyldiga personen i samband med begäran uppger de omständigheter som lett till att begäran görs.

9 Begäran om bedömning II Paragrafen trädde i kraft den , men naturligtvis har man också tidigare kunnat vända sig till barnskyddet tillsammans med vårdnadshavaren eller barnet. Psykologiskt sett kan situationen vara lättare för vederbörande personer, om de inte känner sig objekt för anmälan utan anhåller själva om kommunal service. Dock bör det uppmärksammas att man inte med barnet eller föräldern kan köpslå om vad man tillsammans informerar barnskyddet om. Barnskyddet har alltså alltid rätt att veta den omedelbara grunden som ligger bakom begäran.

10 Föregripande barnskyddsanmälan (BSL 25 c ) Om det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet, ska de personer som nämns i 25 1 mom. utan hinder av sekretessbestämmelserna före barnets födelse göra en föregripande barnskyddsanmälan.

11 Föregripande barnskyddsanmälan II I brådskande fall ska den jourhavande socialmyndigheten utan dröjsmål bedöma behovet av socialservice för dem som är föremål för en föregripande barnskyddsanmälan. Dessutom kan enligt lagen en bedömning av vilken socialservice som kommer att behövas omedelbart efter barnets födelse göras i samarbete med en socialarbetare inom barnskyddet. Tröskeln för föregripande barnskyddsanmälan är högre än för en vanlig anmälan ( grundad anledning att misstänka ). Myndigheten har inga tvångsmedel till förfogande; däremot är blivande mödrar ofta motiverade att emotta frivilliga hjälpåtgärder (missbrukarrehabilitering etc.).

12 Föregripande barnskyddsanmälan III Moderns missbruk eller mentala störningar torde vara de vanligaste riskfaktorerna med tanke på det väntade barnet. Ändå kan också moderns eller föräldrarnas boende och sociala nätverk (vart förs barnet från förlossningsavdelningen?) utgöra en omedelbar risk för den nyfödda. Det bör dock märkas att ett barnskyddsärende och en klientrelation inom barnskyddet inleds i normal ordning först efter barnets födelse. En föregripande barnskyddsanmälan medför alltså i första hand aktivt arbete med modern / närkretsen.

13 Ett barnskyddsärende inleds / blir anhängigt Ett barnskyddsärende inleds på ansökan (vårdnadshavare, barnet självt), när en begäran om bedömning av barnskyddsbehovet eller en barnskyddsanmälan har emottagits av myndigheten, eller när en socialarbetare eller annan anställd inom barnskyddet har på något annat sätt (t.ex. på hembesök hos ett annat barn) fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd.

14 Ett barnskyddsärende har inletts vad händer sedan? Registreringsskyldigheten i enlighet med 25 b och 33 BSL börjar (eventuell anmälan samt alla nödvändiga uppgifter bör antecknas). Barnets eventuella brådskande behov av barnskydd ska bedömas omedelbart. Beslut antingen om eventuell utredning av barnskyddsbehovet enligt 27 BSL eller om att ärendet uppenbart är av sådan art att den inte föranleder åtgärder bör fattas senast den sjunde vardagen efter anmälan eller motsvarande information. Blir utredningen aktuell blir också barnet klient inom barnskyddet när utredningsbeslutet fattas.

15 Utredning av behovet av barnskydd (BSL 27 ) För barnet utses en ansvarig socialarbetare som utan obefogat dröjsmål gör en utredning om barnets situation. uppväxtförhållanden; vårdnadshavarnas förhållanden och möjligheter, samt barnets behov av barnskyddsåtgärder utreds i den omfattning som det aktuella fallet förutsätter. Socialarbetaren har möjlighet till kontakt med barnets närkrets samt olika samarbetspartners och experter. Informationsutbyte i enlighet med 16 och 17 socialvårdens klientlag. Utredningen ska färdigställas senast inom tre månader från att ärendet anhängiggjordes. Slutresultat => barnets klientrelation fortgår eller upphör.

16 Klientrelation inom barnskyddet Barnet blir klient inom barnskyddet när barnskyddsåtgärder vidtas i brådskande ordning, eller ett beslut om utredning av barnskyddsbehovet fattas (ovan). Klientrelationen medför att dess inledande antecknas i barnets barnskyddshandlingar, och vårdnadshavarna och barnet omedelbart underrättas om inledandet av klientrelationen. Också bör en klientplan uppgöras för varje barn vars klientrelation inte upphör efter utredningen av behovet av barnskydd.

17 Klientplan (BSL 30 ) Huvudregeln är att klientplanen görs upp i samråd med barnet och vårdnadshavaren; vid behov också med andra personer som svarar för barnets vård och står barnet nära. I klientplanen antecknas omständigheter och saker som målet är att påverka, stödbehov, planerade tjänster och stödåtgärder, den tid man uppskattar målen uppnås. Också avvikande meningar bör antecknas. Särskilda bestämmelser om ett omhändertaget barns klientplan, se BSL Planen bör ses över vid behov, minst en gång om året.

18 Samarbete och informationsutbyte Genom barnskyddsanmälan blir inte skolan, dagvården eller någon annan anmälare part i målet på så sätt att de direkt på grund av sin anmälarroll skulle ha rätt att få sekretessbelagd information om planerade eller utförda barnskyddsåtgärder. Däremot kan barnets barnskyddsåtgärder knappast planeras eller utföras ändamålsenligt utan samarbete med dagvården, skolan och andra kontaktgrupper. I första hand bör man alltid sträva efter vårdnadshavarnas och barnets samtycke för samarbetet, vilket öppnar alla dörrar.

19 De viktigaste principerna i samarbete (som exempel 26 offentlighetslagen): Ur en sekretessbelagd myndighetshandling kan en myndighet lämna ut uppgifter (samma principer gäller oberoende av i vilken form informationen finns hos myndigheten) 1) om i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter; eller 2) när sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut. Någondera grund bör man alltså i regel kunna förevisa för att lagligt yppa sekretessbelagd information.

20 Barnskyddets rätt att få information (20 klientlagen inom socialvården) Skyldighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till socialvårdsmyndigheten. Statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund utbildningsanordnare, producenter av socialservice, sammanslutningar och verksamhetsenheter som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet samt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att på begäran av en socialvårdsmyndighet avgiftsfritt och utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna till denna sådana uppgifter och utredningar som de förfogar över och som i väsentlig grad inverkar på en klientrelation inom socialvården, som är nödvändiga för myndigheten på grund av dess lagstadgade uppgifter

21 Barnskyddets möjlighet att lämna ut uppgifter I 16 klientlagen i nötskal: Klientens samtycke öppnar alltid dörrarna. 17 klientlagen: om samtycke inte kan fås eller om utlämnande av uppgifter uttryckligen förbjuds kan sådana uppgifter lämnas ut, som är nödvändiga för att behovet av vård av, omsorg om eller utbildning för klienten skall kunna utredas, för att vården, omsorgen eller utbildningen skall kunna ordnas eller genomföras och att uppgifterna behövs på grund av ett barns intresse.

22 Barnskyddets möjlighet att lämna ut uppgifter II I dessa fall kan uppgifter lämnas ut till bl. a. andra myndigheter samt till personer och sammanslutningar som på uppdrag av socialmyndigheten sköter uppgifter inom socialvården. Samarbete och informationsutbyte är viktigt såväl i öppenvården som med tanke på omhändertagna barn. Också studerande- och elevvården (terminologin i kraft fr.o.m ) tjänar både vårds- och utbildningssyften. I synnerhet behöver samarbetspartners information för att kunna ta hänsyn till barnets särbehov i samband med radikala livsförändringar som omhändertagande, omplacering etc. Man kan också ställa frågan, när möjlighet att lämna ut uppgifter ändras till skyldighet med tanke på barnets välmående?

23 Anmälan till polisen (BSL 25.3 ) Förutom anmälningsplikten till barnskyddet har de personer som avses i BSL 25 1 mom. anmälningsplikt till polisen när de på grund av omständigheter som de fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn utsatts för en gärning som är straffbar enligt 20 kap. i strafflagen (sexualbrott). Meningen med lagrummet är att polisen utan tidsförlust får veta om misstänkt sexuellt utnyttjande av barn. I dessa fall har alltså de anmälningspliktiga dubbel anmälningsplikt (barnskyddet och polisen).

24 Vad händer under klientrelationen? Stödåtgärder inom öppenvården Socialmyndighetens skyldighet att vidta stödåtgärder inom öppenvården (BSL ) uppstår om uppväxtförhållandena äventyrar eller inte tryggar ett barns hälsa eller utveckling, eller om ett barn genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling. Stödåtgärderna har till syfte att stödja barnets positiva utveckling och stärka föräldrarnas och andra vårdnadshavarnas förmåga och möjligheter att fostra. Alla öppenvårdsåtgärder kräver samtycke av vårdnadshavarna och ett 12 år fyllt barn - öppenvården baserar sig helt på klienternas frivillighet.

25 Stödåtgärder inom öppenvården II; tryggande av försörjning och boende Behov av barnskydd som i väsentlig mån beror på otillräcklig försörjning, bristfälliga boendeförhållanden eller avsaknad av bostad eller när dessa omständigheter utgör ett väsentligt hinder för barnets och familjens rehabilitering ska kommunen utan dröjsmål ordna tillräckligt ekonomiskt stöd samt avhjälpa bristerna i boendeförhållandena, eller ordna en bostad som motsvarar behovet. Dessa stödformer är inte bundna vid utkomststödets normer.

26 Stödåtgärder inom öppenvården III BSL 36 : I lagrummet hänvisas till socialmyndighetens skyldighet att utöver allmän socialservice enligt socialvårdslagen samt barndagvården inom barnskyddets öppenvård vid behov ordna stödåtgärder såsom (följer en lista på 9 punkter som inte är uttömmande). Lagrummet kompletterades året 2012 med en precisering: serviceformer ska tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i klientplanen. Preciseringen medför att barnets / familjens behov borde utstaka de serviceformer som erbjuds och inte vice versa: att barnet och familjen erbjuds de serviceformer som kommunen råkar ha till buds (hemservice / familjearbete)!

27 Placering som stödåtgärd inom öppenvården (BSL 37 ) Kommer i första hand i fråga tillsammans med en förälder eller vårdnadshavare i rehabiliterande syfte eller för att bedöma behovet av vård. Allas samtycke krävs. För en kort tid kan ett barn också placeras ensamt med samtycke av vårdnadshavaren och barnet självt om det fyllt 12 år. En dylik placering kan ske för att bedöma barnets behov av stöd, i rehabiliteringssyfte, eller för att ordna tillfällig omsorg om barnet t.ex. när vårdnadshavaren är sjuk. En öppenvårdplacering kan och bör inte användas som ett alternativ för omhändertagande (se BSL 37 a ).

28 Omhändertagande (BSL 40 ) Organet som ansvarar för socialvården ska omhänderta ett barn och ordna barnets vård utom hemmet, om brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling, eller barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel, genom en brottslig gärning som inte kan anses obetydlig eller genom annat därmed jämställbart beteende. Här kan man alltså tala om de konkreta, yttre rekvisit som gäller barnet självt.

29 Omhändertagande II Också om dessa krav kring barnet uppfylls kan omhändertagande endast tillgripas om åtgärder inom den öppna vården inte är lämpliga eller möjliga för en omsorg i enlighet med barnets bästa eller om de har visat sig vara otillräckliga, och vården utom hemmet bedöms motsvara barnets bästa i enlighet med 4. Med det sistnämnda avses att man genom omhändertagande och placering kan erbjuda barnet något som med hänsyn till alla konkreta omständigheter i fallet är en bättre helhetslösning för barnet än hemmet.

30 Brådskande placering (BSL 38 ) Om barnet av skäl som nämns i 40 befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande placering och vård utom hemmet, kan barnet med tjänstemannabeslut (behörig socialarbetare) brådskande placeras i familjevård eller anstaltsvård. Placeringen kan högst vara i 30 dagar...och utan särskilt beslut fortgå över 30 dagar, om en ledande tjänsteinnehavare inom 30 dagar efter placeringen inletts gör en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen, eller om ett ärende om omhändertagande redan har varit anhängigt i förvaltningsdomstolen då beslutet om brådskande placering fattades. Också kan placeringen av en ledande tjänsteinnehavare förlängas med högst 30 dagar om nödvändiga tilläggsutredningar inte kan erhållas tidigare.

31 Upphörande av en brådskande placering (BSL 39 ) Om inte ett beslut om omhändertagande fattas eller en ansökan om omhändertagande lämnas in inom 30 dagar efter den brådskande placeringen inleddes, förfaller placeringen. Om grunden för placeringen upphört att gälla eller placeringen förfallit, ska ett tjänstemannabeslut om avslutande av den brådskande placeringen omedelbart fattas. Likväl förfaller den brådskande placeringen, om förvaltningsdomstolen ger ett interimistiskt beslut eller meddelar ett beslut i ärendet.

32 Upphörande av omhändertagande BSL 47 : Omhändertagandet gäller tills vidare. Beslut om att omhändertagandet avslutas ska fattas av en ledande tjänsteinnehavare då behov av vård utom hemmet inte längre föreligger. Förutsättningarna för fortsatt omhändertagande bör prövas i samband med att klientplanen ses över, när ansökan görs om avslutande av omhändertagande, eller när det i övrigt visar sig behövligt. Omhändertagandet får inte avslutas även om dess förutsättningar inte mera föreligger, om detta klart strider mot barnets bästa. Då bör hänsyn tas till den tid vård utom hemmet varat hur fästa barnet och vårdaren är vid varandra, och umgänget mellan barnet och föräldrarna samt barnets åsikt.