Barnskyddslagen ur skolans och småbarnspedagogikens synvinkel
|
|
- Ellinor Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnskyddslagen ur skolans och småbarnspedagogikens synvinkel Vasa Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas Sundell
2 Barnskyddsanmälans betydelse Anknyter till barnets grundrättigheter på flera sätt Socialarbetarna på barnskyddet vet inte om behovet av stöd om inte någon anmäler det Klientförhållandet börjar inte i och med anmälan eller ens utredningen av anmälan Viktigt att anmälan vid behov görs även om barnet redan är klient hos barnskyddet, eftersom den kan ge viktig tilläggsinformation och styra arbetet i en viss riktning En ny anmälan bör göras om situationen inte blir bättre 2
3 BSL 25 1 mom: Anmälningsplikt De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag hos någon av följande aktörer, eller som utför motsvarande uppgifter i ett uppdragsförhållande eller som självständig yrkesutövare, samt alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds: [lista över sektorer som är anmälningspliktiga] 3
4 Vilka verksamheter är anmälningspliktiga? 1) social- och hälsovården eller barndagvården, 2) undervisningsväsendet, 3) ungdomsväsendet, 4) polisväsendet, 5) Brottspåföljdsmyndigheten, 6) brand- och räddningsväsendet, 7) en producent av socialservice, barndagvård eller hälso- och sjukvårdstjänster, 8) en undervisnings- eller utbildningsanordnare, 9) en församling eller något annat religiöst samfund, 10) en förläggning eller flyktingsluss som avses i 3 i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011), 11) en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet, 12) en enhet som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever, 13) Tullen, 14) gränsbevakningsväsendet, 15) en utsökningsmyndighet, 16) Folkpensionsanstalten. 4
5 Vem är anställd? Anställningsförhållandets art har ingen inverkan: Tjänsteförhållande/arbetsförhållande Fast/tidsbundet Heltid/deltid Studerande är anmälningspliktiga då de vikarierar, men inte då de gör praktik inom ramen för studierna Den som arbetar inom ramen för arbetskraftspolitiska åtgärder eller arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte är inte anmälningspliktig Frivilligarbetare är inte anmälningspliktiga 5
6 Vem har ett förtroendeuppdrag? Ledamöter i nämnder som behandlar ärenden inom de verksamheter som är anmälningspliktiga Ledamöter i stads- eller kommunstyrelse och fullmäktige Skolornas direktioner också en förälder kan vara anmälningspliktig om hen är medlem i direktionen Om verksamheten är ordnad i bolagsform kan till exempel styrelsemedlemmar i ett aktiebolag vara anmälningspliktiga När får en förtroendevald i sin uppgift veta något som föranleder en barnskyddsanmälan? 6
7 Vad är ett uppdragsförhållande? Definieras inte i lagen En person är i uppdragsförhållande då kriterierna för arbetsavtals- eller tjänsteförhållande inte uppfylls, t.ex. för att hen inte står under arbetsgivarens direktionsrätt Kan till exempel handla om köptjänster eller betalningsförbindelser När utför man motsvarande uppgifter : hur är det med vaktmästare, städare, busschaufförer och dylikt? 7
8 Definitionen av utbildning och barndagvård Varken lagen eller förarbetena definierar närmare vad som omfattas av undervisningsväsendet respektive en undervisnings- eller utbildningsanordnare samt barndagvård Anmälningsplikten torde därför i princip omfatta alla utbildningsformer och all sådan småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik Det har ingen betydelse vilken organisation som ordnar verksamheten (staten, en kommun, en samkommun, ett privat företag, en stiftelse, en förening osv.) 8
9 Församlingar på besök i skola och daghem Med en församling eller annat religiöst samfund avses den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan samt sådana samfund som är registrerade med stöd av religionsfrihetslagen I BSL 25 4 mom finns ett undantag: sekretessen får inte brytas gällande uppgifter som fåtts i samband med bikt eller själavård Biktsekretessen gäller endast präster, inte andra som arbetar för församlingen 9
10 Skyldighet respektive rätt att anmäla Den som enligt BSL 25 är anmälningspliktig har en skyldighet att göra en barnskyddsanmälan om hen anser att situationen uppfyller kriterierna Skyldigheten att göra en anmälan är personlig och kan inte kvitteras genom att man ber någon annan anmäla Vid behov kan flera personer tillsammans göra en barnskyddsanmälan i alla dessa personers namn Gäller även om också en annan organisation berörs Även andra än anmälningspliktiga har rätt att göra en barnskyddsanmälan (t.ex. anhöriga eller grannar) Gäller också anmälningspliktiga på deras fritid 10
11 Definitionen av ett barn Ett barn är enligt BSL en person under 18 år och en ung person är år Börjar då barnet föds och tar slut på 18-årsdagen Ett foster är inte ett barn i lagens mening, men det är möjligt att göra en föregripande barnskyddsanmälan om ett ofött barn (BSL 25 c ) En person som har fyllt 18 år kan inte vara föremål för en barnskyddsanmälan även om personen inte kan ta hand om sig själv för detta finns anmälan enligt 35 i socialvårdslagen 11
12 Hur fort är utan dröjsmål? Det finns ingen klar definition av utan dröjsmål I en situation där ett barn är i omedelbar fara kontaktar man socialjouren direkt, och i vissa situationer kan man vara skyldig att vidta räddningsåtgärder I annat fall kan anmälan vid behov vänta ett par dagar Om situationen har försämrats över en längre tid kan man skjuta upp anmälan ett par veckor till exempel för att hinna diskutera med vårdnadshavare eller kolleger Man kan inte hota med anmälan om kriterierna uppfylls, och om de inte uppfylls har man inte rätt att anmäla 12
13 Hur gör man anmälan? BSL innehåller inga formkrav för barnskyddsanmälan, så den kan formuleras fritt Till god förvaltningssed hör att en anmälningspliktig gör anmälan skriftligen Ofta finns det formulär på kommunernas webbplatser E-post kan oftast inte användas pga. sekretessen I brådskande fall kan anmälan också göras muntligen Trots att anmälan inte kräver någons samtycke kan det anses höra till god förvaltningssed att man diskuterar med vårdnadshavarna på förhand eller, om situationen så kräver, först i efterhand 13
14 Vad ska en barnskyddsanmälan innehålla? Av barnskyddsanmälan ska det framgå vilka faktorer som har gett anmälaren anledning att anse att behovet av barnskydd bör utredas OBS! Det betyder inte att anmälaren behöver anse att barnskyddsåtgärder behövs, bara att behovet måste utredas Anmälaren behöver och ska inte ta ställning till vilka åtgärder som möjligen kan behövas Om man inte använder något särskilt formulär är det skäl att påpeka att det handlar om en barnskyddsanmälan 14
15 Vart görs barnskyddsanmälan? Barnskyddsanmälan görs till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen i praktiken en socialarbetare inom barnskyddet i kommunen eller socialjouren Utövande av offentlig makt kan inte privatiseras Om anmälan kommer fel men ändå till en myndighet ska den med stöd av 21 i förvaltningslagen skicka anmälan vidare till rätt instans En muntlig anmälan som framförs till fel person men ändå till en anmälningspliktig orsakar anmälningsplikt hos denna en myndighet ska också informera om det rätta förfarandet 15
16 Barnskyddsanmälan och sekretess Då man gör en barnskyddsanmälan kan man bortse från sekretessbestämmelserna, och därför kan man inte låta bli att göra en anmälan på grund av sekretess Det avgörande är huruvida tröskeln för anmälan är uppnådd, men även om anmälan inte leder till några åtgärder innebär det inte nödvändigtvis att man har brutit mot sekretessbestämmelserna Anmälaren har inte partsställning i ett barnskyddsärende och därmed inte heller någon rätt till information om vad anmälan leder till 16
17 Anonymitet En anmälningspliktig kan inte göra barnskyddsanmälan anonymt, vilket den som bara har rätt att göra anmälan i princip kan En anonym anmälan har mindre tyngd Om socialmyndigheten har uppgifter om anmälaren kan den normalt inte vägra ge ut dem till en part Om socialmyndigheten har ett namn på anmälaren ska det antecknas, men om anmälaren inte alls har berättat sitt namn kan det naturligtvis inte heller ges ut Socialmyndigheten kan inte lova anmälare anonymitet 17
18 Anonymitet Partsoffentligheten i 11 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan begränsas bland annat om ett utlämnande skulle strida mot ett barns intresse (t.ex. så att barnets förhållande till en viktig mor- eller farförälder äventyras om föräldern får reda på anmälaren) om ett utlämnande skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt eller enskilt intresse (t.ex. risk för att anmälaren utsätts för våld som hämnd) Tröskeln för tillämpning av begränsningarna ska vara hög och kriterierna ska bedömas objektivt 18
19 Tröskeln för barnskyddsanmälan Jämfört med den tidigare barnskyddslagen från 1983 är tröskeln i den nuvarande lagen från 2007 betydligt lägre, och den sänktes ytterligare 2015 I regeringspropositionen betonas att tröskeln inte får vara för hög Tröskeln för att göra en barnskyddsanmälan är lägre än för anmälan om behov av socialvård enligt 35 i socialvårdslagen 19
20 Situationer som kan kräva anmälan I RP 252/2006 nämns ett antal situationer där en anmälan kan behövas (listan är inte uttömmande): Försummelse av barnets behov Våld eller sexuellt utnyttjande eller hot om sådant Okunskap som hotar barnets välmående Missbruks- och mentala problem hos den som vårdar barnet Föräldrar som inte orkar ta hand om barnen Föräldrar som försummar sin egen vård Brist på stödnätverk i vardagen som hotar barnets välmående Barnets egen användning av rusmedel Mentala problem hos barnet 20
21 Situationer som kan kräva anmälan Kriminellt beteende hos barnet Självdestruktivt beteende hos barnet Allvarliga kommunkationsproblem mellan barnet och vårdnadshavaren Fortgående försummelse av skolgången Situationer där barnet tvingas ta ett med tanke på dess ålder alltför stort ansvar för vardagen i hemmet till exempel på grund av att vårdnadshavaren är sjuk Väldigt dålig ekonomisk situation i familjen som hotar barnets välmående Vid bedömningen av om tröskeln för anmälan uppnås behövs många olika kompetenser och dessutom livserfarenhet och sunt förnuft 21
22 Några hjälpmedel i bedömningen Definitionen av vårdnad om barn i 1 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt Definitionen av barnets bästa i BSL 4 2 mom Schemat över bekymmerszoner (Arnkil och Eriksson) Vanhemmuuden roolikartta ( 22
23 Definitionen av vårdnad om barn Syftet med vårdnaden om barn är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Vårdnaden bör trygga positiva och nära människokontakter i synnerhet mellan barnet och föräldrarna. Barn skall ges en god vård och uppfostran samt ägnas en med hänsyn till barnets ålder och utveckling behövlig tillsyn och omsorg. Barnet bör såvitt möjligt ges en trygg och stimulerande uppväxtmiljö samt en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål. Barn bör uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling. Barnet bör stödas och uppmuntras i sin utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet. 23
24 Definitionen av barnets bästa Vid bedömningen av barnets bästa skall uppmärksamhet fästas vid hur olika åtgärdsalternativ och lösningar garanterar barnet 1) en harmonisk utveckling och välfärd samt nära och fortgående mänskliga relationer, 2) möjlighet till förståelse och ömhet samt övervakning och omsorg i enlighet med ålder och utvecklingsnivå, 3) en utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål, 4) en trygg uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk integritet, 5) utveckling till självständighet och mognad till ansvarsfullhet, 6) möjlighet att delta och påverka i frågor som gäller barnet självt samt 7) hänsyn till språklig, kulturell och religiös bakgrund. 24
25 Anmälan enligt 35 i socialvårdslagen I den nya socialvårdslagen från 2014 finns en skyldighet för vissa personalgrupper (däribland barndagvården och undervisningsväsendet samt social- och hälsovården) som i sitt arbete har fått kännedom om en person vars behov av socialvård är uppenbart att med personens samtycke göra en anmälan till socialmyndigheten Om samtycke inte kan fås och personen är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska anmälan göras oberoende av samtycke 25
26 Kontakt med socialvården som alternativ Enligt BSL 25 a kan man i stället för att göra en barnskyddsanmälan tillsammans med barnet eller barnets föräldrar ta kontakt i enlighet med 35 i socialvårdslagen för att få stödbehovet bedömt Förutsätter att det görs utan dröjsmål och att man uppger orsaken Resultatet är i allt väsentligt detsamma, men förfarandet är mer diplomatiskt Normalt är tröskeln högre för en anmälan enligt 35 i SVL än för en barnskyddsanmälan, men inte om man går via BSL 25 a 26
27 Vad betyder det om inget händer? Om en barnskyddsanmälan inte leder till några åtgärder betyder det inte nödvändigtvis att anmälan var obefogad oron för ett barn kan vara verklig och befogad även om barnskyddet inte finner det nödvändigt att vidta åtgärder i det här skedet Att inga åtgärder vidtas betyder inte heller att anmälaren har gjort fel i sin bedömning av anmälningströskeln eller överskridit sina befogenheter i fråga om sekretessen Om anmälan är gjord i god tro borde det inte finnas risk för åtal på grund av ärekränkning eller liknande 27
28 Brottsanmälan enligt BSL 25 Samma personer som enligt BSL 25 1 mom är skyldiga att göra barnskyddsanmälan är enligt BSL 25 3 mom också skyldiga att göra en brottsanmälan direkt till polisen om det finns skäl att misstänka att ett barn har utsatts för ett sexualbrott enligt SL 20 kapitlet ett brott mot liv och hälsa enligt SL 21 kapitlet vars maximistraff är minst 2 års fängelse Brottsanmälan ska göras i tillägg till barnskyddsanmälan Borde göras av den som har förstahandsinformation 28
29 Vilka sexualbrott gäller anmälningsplikten? Alla brott i SL 20 kapitlet (bl.a. våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt antastande, köp av sexuella tjänster av ung person och lockande av barn i sexuella syften) Åldersgränsen för samtycke är normalt 16 år, men 18 år gäller i vissa fall då barnet är beroende av den andra parten samt för pornografi och prostitution Frivilligt sex där skillnaden i ålder samt själslig och kroppslig mognad är liten är inte straffbart 29
30 Vilka våldsbrott gäller anmälningsplikten? Anmälningsplikten gäller merparten av brotten mot liv och hälsa i SL 21 kapitlet, eftersom straffsatserna är relativt höga De enda brott som inte omfattas är lindrig misshandel, vållande av kroppsskada och försummande av räddningsåtgärd Gränsdragningen mellan lindrig misshandel och misshandel av normalgraden är svår 30
31 Gärning och gärningsman Gärning som är straffbar innebär att en handling uppfyller rekvisiten för ett brott utan att det ställs krav på gärningsmannens skuld Jfr t.ex. en gärningsman som inte är straffmyndig Man behöver inte känna till vem som är gärningsman, utan det räcker med att ett barn har utsatts för något Det är inte skol- eller daghemspersonalens sak att fundera över vilken rättsstridig gärning som har begåtts, så länge man har skäl att misstänka att en rättsstridig gärning har begåtts 31
32 Skäl att misstänka Formuleringen skäl att misstänka preciseras inte i samband med den aktuella lagändringen JO och JK har i flera fall tagit ställning till formuleringen skäl att misstänka i samband med inledande av förundersökning och konstaterat att det inte krävs säkerhet eller ens hög sannolikhet det räcker med att det finns någonting konkret utöver en generell misstanke Tröskeln för att göra en anmälan kan rimligen inte vara högre än tröskeln för att inleda förundersökning I osäkra fall kan man konsultera polisen anonymt 32
33 Rätt att göra brottsanmälan Man kan anmäla brott som lyder under allmänt åtal eller där man är målsägande Anmälningsskyldighet finns bara i fråga om 1) grova brott som är på färde (SL 15:10) och 2) sexual- och våldsbrott som riktar sig mot barn (BSL 25 3 mom) Tystnadsplikten får bara brytas i punkt 2 ovan Alla våldsbrott som riktas mot barn under 18 år eller mot en person i dennes arbete lyder under allmänt åtal Stöld, skadegörelse, olaga hot osv. är målsägandebrott 33
34 Barnskydds- kontra orosanmälan 16 i lagen om elev- och studerandevård: Om en anställd vid läroanstalten eller inom elevhälsan bedömer att det behövs psykolog- eller kuratorstjänster inom elevhälsan för att förebygga eller övervinna studiesvårigheter eller sociala eller psykiska svårigheter hos en studerande, ska den anställde tillsammans med den studerande utan dröjsmål kontakta elevhälsans psykolog eller kurator och lämna de uppgifter som den anställde känner till och som behövs för bedömning av behovet av stöd. Tröskeln för en orosanmälan är i princip ännu lägre än för en barnskyddsanmälan, men om kriterierna för båda uppfylls tar de inte ut varandra båda ska göras Eleven kan behöva stöd från flera håll 34
35 Barnskyddsanmälan och ungdomslagen Enligt 11 i ungdomslagen ska en utbildningsanordnare oberoende av sekretess ge kontaktuppgifterna för en elev eller studerande till det uppsökande ungdomsarbetet om en elev har gått ut den grundläggande utbildningen men inte placerat sig i utbildning om en studerande på andra stadiet avbryter studierna Gäller inte om man bedömer att stöd inte behövs Om det har gjorts en barnskyddsanmälan enligt BSL 25 eller en anmälan om behov av socialvård enligt SVL 35 behöver uppgifter inte ges enligt 11 i ungdomslagen 35
36 Vad händer om man inte anmäler? Det finns inga sanktioner i BSL för underlåtenhet att göra barnskydds- eller brottsanmälan I 17 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare sägs att tjänsteinnehavaren skall sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, utan dröjsmål och med iakttagande av behöriga bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter detta är tjänsteplikten Underlåtenhet att följa BSL 25 kan vara straffbart som brott mot tjänsteplikt (SL 40:9 och 40:10) 36
37 Inledande av ett barnskyddsärende Ett barnskyddsärende inleds på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet på något annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd (BSL 26 ) Socialarbetaren eller någon annan anställd inom barnskyddet ska omedelbart bedöma barnets eventuella brådskande behov av barnskydd Dessutom ska en utredning av servicebehovet enligt SVL 36 göras, och i samband med den utreds behovet av åtgärder inom barnskyddet 37
38 Inledande av ett barnskyddsärende Bedömningen av stödbehovet görs av en socialarbetare, som vid behov kan stå i kontakt med barnet närstående personer samt med olika samarbetspartners och experter Till exempel skolan eller daghemmet Bedömningen ska påbörjas senast den sjunde vardagen efter att ärendet inletts och slutföras inom tre månader Bedömning görs inte om det är uppenbart onödigt Inledande av ett barnskyddsärende är INTE samma sak som inledande av en klientrelation inom barnskyddet 38
39 Inledande av klientrelation (BSL 27 ) En klientrelation inom barnskyddet börjar när en bedömning av servicebehovet visar att barnets uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling, eller barnet genom sitt beteende äventyrar sin hälsa och utveckling, och barnet behöver tjänster och stödåtgärder enligt BSL En klientrelation börjar också i samband med brådskande åtgärder eller andra åtgärder enligt BSL som vidtas innan bedömningen av servicebehovet är färdig 39
40 Möte med barnet (BSL 29 ) Den ansvariga socialarbetaren eller någon annan på barnskyddet borde träffa barnet tillräckligt ofta I första hand strävar man efter att mötena sker i samarbete med vårdnadshavarna eller någon annan person som har huvudansvaret för fostran och vården Möten kan ske också utan vårdnadshavarnas samtycke, om det med beaktande av barnets ålder, utveckling och omständigheterna i övrigt motsvarar barnets bästa Detta kan ske exempelvis i skolan eller daghemmet Vårdnadshavarna ska normalt underrättas 40
41 Klientplan (BSL 30 ) En klientplan ska göras för varje barn som är klient inom barnskyddet, där man antecknar: de omständigheter och saker som man vill påverka barnets och familjens behov av stöd de tjänster och andra stödåtgärder genom vilka målet är att behovet av stöd ska mötas den tid inom vilken man uppskattar att målen kan nås de berördas avvikande åsikter om behov och medel Klientplanen ska uppdateras minst en gång om året 41
42 Klientplan (BSL 30 ) För ett omhändertaget barn ska klientplanen också innehålla: målet och syftet med vården utom hemmet ordnandet av särskilt stöd och särskild hjälp för barnet, dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som svarar för barnets vård och fostran hur kontakten med barnet ska upprätthållas och samarbetet med barnets föräldrar och andra barnet närstående personer genomföras hur man strävar efter att återförena familjen 42
43 Diskussion i klientens ärende (BSL 31 ) För att behovet av barnskydd skall kunna utredas och barnskydd ordnas ska det ordnas diskussioner där barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna, fosterföräldrar, anhöriga till barnet och familjen samt myndigheter och andra samarbetspartners vid behov kan delta utifrån en bedömning som görs av en anställd inom barnskyddet Skola och daghem kan vara sådana myndigheter och andra samarbetspartners Även om barnskyddet är inkopplat har fortsättningsvis också andra ett ansvar för att stödja barnet 43
44 Öppenvård inom barnskyddet När behovet av barnskydd har konstaterats ska öppenvårdsåtgärder vidtas utan dröjsmål (BSL 34 ) Syftet är att främja och stödja ett barns positiva utveckling samt stödja och stärka föräldrarnas eller andra vårdares förmåga och möjligheter att fostra barnet Stödåtgärderna vidtas i mån av möjlighet i samarbete med barnet samt föräldrarna, vårdnadshavarna eller andra personer som svarar för barnets vård och fostran Stödåtgärder inom öppenvården är alltid frivilliga Vägran att ta emot stöd leder inte automatiskt till omhändertagande 44
45 Öppenvård inom barnskyddet Stödåtgärder inom barnskyddet kan till exempel vara: Hemservice Referensgruppsverksamhet Stödperson eller stödfamilj Ekonomiskt understöd Småbarnspedagogik Utredning av problemsituationen Stöd i skolgången Hjälp att skaffa jobb och bostad Stöd för placering i arbete Stöd för fritidsintressen Stöd för upprätthållande av nära människorelationer Stöd för att tillgodose andra personliga behov Vård- och terapitjänster som stöder rehabilitering Intensifierat familjearbete Familjerehabilitering Andra tjänster som stöder barnet och familjen Placering som stödåtgärd inom öppenvården 45
46 Omhändertagande av barn (BSL 40 ) Ett barn ska omhändertas och vårdas utom hemmet, om brister i omsorgen om barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling, eller barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel, genom en brottslig gärning som inte kan anses obetydlig eller genom annat därmed jämställbart beteende Dessutom krävs att öppenvårdsåtgärder är olämpliga, omöjliga eller otillräckliga och att ett omhändertagande motsvarar barnets bästa 46
47 Förfarande vid omhändertagande Socialmyndigheten begär utlåtanden t.ex. från skolan, daghemmet eller hälsovården för att utreda ärendet Socialmyndigheten har rätt att få sekretessbelagda uppgifter som behövs för utredningen (BSL 41 ) Parterna ska höras enligt förvaltningslagen och barnets åsikt ska utredas BSL har egna bestämmelser i 20 om hur man hör ett barn och utreder dess åsikt 47
48 Förfarande vid omhändertagande Om ingen motsätter sig omhändertagandet kan socialmyndigheten fatta beslutet, annars är det förvaltningsdomstolen som beslutar Ett barn som har fyllt 12 år kan själv motsätta sig Då förvaltningsdomstolen avgör ett barnskyddsärende ingår det i sammansättningen förutom jurister också en sakkunnigmedlem som är expert på barnfrågor 48
49 Brådskande placering av barn (BSL 38 ) Kriterierna för en brådskande placering (som skärptes ) är att förutsättningarna för omhändertagande enligt 40 uppfylls och att barnet är i omedelbar fara Innan placeringen görs ska parternas åsikt utredas En brådskande placering kan pågå i högst 30 dagar, om inte en ansökan om omhändertagande lämnas in till förvaltningsdomstolen eller redan är anhängig där Med skilt beslut kan den brådskande placeringen förlängas med högst 30 dagar om det inte går att utreda förutsättningarna för omhändertagande inom 30 dagar Beslut om brådskande placering är överklagbart 49
50 Att ge utlåtanden i barnskyddsärenden Enligt 20 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården är många aktörer, däribland kommunala myndigheter, utbildningsanordnare och privata producenter av socialservice, skyldiga att avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna ge socialmyndigheten som är nödvändiga för att utreda behovet av och ordna socialvård Nödvändigheten bedöms av socialmyndigheten den som ska ge uppgifterna kan inte ifrågasätta den Då socialmyndigheten begär uppgifterna ska den bedöma om förutsättningarna uppfylls 50
51 Att ge utlåtanden i barnskyddsärenden De begärda uppgifterna ges i den utsträckning som sägs i begäran Om det inte har angetts någon tid för att ge utlåtandet borde det ändå göras så fort som möjligt Skyldigheten att ge uppgifter förstärks av en straffbestämmelse vägran att ge uppgifterna kan ge böter 51
52 Innehållet i ett bra utlåtande Vem som har begärt uppgifterna och varför Barnets personuppgifter och andra motsvarande uppgifter för att individualisera barnet Hur länge och i vilken roll den som ger utlåtandet har känt barnet och jobbat med det Vilka som har varit med om att göra utlåtandet Oftast borde det vara de personer som har haft mest med barnet att göra Kännedom om barnet är viktigare än tjänsteställning 52
53 Innehållet i ett bra utlåtande Barnskyddsmyndigheten kan vilja veta till exempel: Frånvaro och dess utveckling Skolframgång (vitsord, utveckling, problemområden, styrkor) Samarbete med föräldrarna (hur, med vem, hur har det gått, hur ofta, eventuella problem) Barnets beteende och inställning till skolan, daghemmet, personalen och lärande Barnets humör och yttre framtoning (ser trött ut, inspirerad att lära sig, observationer kring brister i omvårdnaden) Om barnet har varit brådskande placerat eller placerat som en åtgärd inom öppenvården, huruvida det har skett någon förändring jämfört med tidigare 53
54 Innehållet i ett bra utlåtande Barnets kamratförhållanden och hur väl det kommer överens med andra barn Saker som barnet har berättat om hemförhållandena Vem som för och hämtar barnet från daghemmet Hur väl överenskomna vårdtider har hållits Oanmäld frånvaro Huruvida barnets förmågor är åldersenliga Andra saker som skolan eller daghemmet anser är av betydelse Bilagor kan vara till exempel betyg, Wilma-meddelanden, utskrifter av frånvaro, e-postkorrespondens osv. 54
55 Innehållet i ett bra utlåtande Skriv direkt ur egen synvinkel och försköna inte, eftersom det kan göra problemen diffusa (skriv hellre kläderna luktar urin än föräldrarna har problem med klädvården, hellre mamman luktade alkohol då hon hämtade barnet än mamman har problem med livshanteringen ) Använd inte andra än allmänna, etablerade förkortningar, som någon utanför skola och daghem har svårt att förstå Det behövs inte föräldrarnas tillåtelse för att ge ett utlåtande, och de kan inte förbjuda det Det är socialmyndighetens sak att delge utlåtandet 55
56 Att vittna i förvaltningsdomstolen Handläggningen av ett barnskyddsärende är inte nödvändigtvis muntlig förutom om en part kräver det Om en muntlig handläggning ordnas kan det hända att någon som jobbar i skola eller daghem kallas som vittne Den som kallas som vittne måste komma och vittna, om det inte finns godtagbara hinder (t.ex. sjukdom) Även om det skulle finnas ett hinder mot att faktiskt vittna (t.ex. släktskap) måste man komma till domstolen, och om man väljer att ändå vittna måste man tala sanning 56
57 Att vittna i förvaltningsdomstolen Ett vittne måste berätta sanningsenligt allt hen vet om saken Det är tillåtet att ha anteckningar till stöd för minnet, men det är inte tillåtet att läsa innantill Den part som kallar en person att vittna kan ha berättat vilka frågor parten kommer att ställa, men motpartens frågor är okända och kan vara ledande och aggressiva Om det är något man inte vet eller minns är det bäst att berätta att så är fallet 57
58 Resurser Handbok för barnskydd (endast på finska): Svenskspråkiga mallar för blanketter som rör barnskydd: 58
Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete
Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Jakobstad 8.5.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska
Läs merBARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD. Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten
BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD Vasa 12.5.2014 Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten Förebyggande barnskydd 2 kap. BSL Kommunala myndigheter har allmän plikt
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Läs mer1 / 5. Barnskyddsanmälan 25 i barnskyddslagen Anmälningsdel Handläggnings- och åtgärdsdel ANMÄLNINGSDEL FÖR BARNSKYDDSANMÄLAN. Barnskyddsanmälan / 20
Barnskyddsanmälan 25 i barnskyddslagen Anmälningsdel Handläggnings- och åtgärdsdel ANMÄLNINGSDEL FÖR BARNSKYDDSANMÄLAN Barnskyddsanmälan / 20 Tas emot i skriftlig eller muntlig form (per telefon eller
Läs merL A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Bilaga 2 Sammanställning av blankettlagens om barnskyddslagens lydelser Bakgrundsinformation till landskapsregeringens lagförslag (remissutkast 30 augusti 2016) Uppdaterad barnskyddslagstiftning Sammanställningen
Läs merFörändringar i barnskyddet 2016
Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj
Läs merSamarbetsmöjligheter ur ett juridiskt perspektiv
Samarbetsmöjligheter ur ett juridiskt perspektiv Tammerfors 5.11.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merJuridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess
Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 22.11.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan Offentlighetslagen:
Läs merBehandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol
Studiedag inom barnskyddsfrågor 14.5.2013 Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Antal ärenden vid förvaltningsdomstolen Inkomna ansökan
Läs merKontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som denna företräder
Ansökan till förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller omhändertagande av ett barn (43 2 mom. i barnskyddslagen) Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som
Läs merFörvaltningsklagomål gällande barnskyddsutredning
MYNDIGHETSBESLUT 28.9.15 Dnr: 2015-0287-19 ÅMH-Mb 310/15 Offentlig version av beslut ÅMH-Mb 310/15 Beslutet i original är sekretessbelagt enligt 9 1 mom. e p. i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars
Läs merIndividuellt inriktad elevhälsa
Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /
Läs merBarnskydd 2017 inlämning av uppgifter
Bilaga, THL 2095/5.09.00/2017. sida [1] inlämning av uppgifter Statistikuppgifterna om barn och unga som placerats utanför hemmet (barnskyddsregistret) och om verksamheten inom öppenvården för år 2017
Läs merTYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN
TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN Henrik Hägglund Februari 2012 1. Inledning Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Det här är en central princip i lagen om grundläggande utbildning och den innebär
Läs merLäroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.
4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande och en sund och trygg studiemiljö.
Läs merStudiedag inom barnskyddsfrågor
Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller ersättning av kostnader för barnskydd tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Barnskyddslagen
Läs merNya lagen om småbarnspedagogik
Nya lagen om småbarnspedagogik Vasa, Helsingfors, Åbo 12.9.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd
RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har
Läs merFörvaltningsklagomål gällande hanteringen av barnskydd
MYNDIGHETSBESLUT 8.4.15 Dnr: 2014-0261-20 ÅMH-Mb 96/15 Socialförvaltning i en åländsk kommun Offentlig version av beslut ÅMH-Mb 96/15 Beslutet i original är sekretessbelagt enligt 9 1 mom. e p. landskapslagen
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merBarnskydd 2015 inlämning av uppgifter
Barnskydd 2015 Bilaga, THL 21/5.09.00/2016. sida [1] www.thl.fi/statistik/barnskydd Barnskydd 2015 inlämning av uppgifter Statistikuppgifterna om barn och unga som placerats utanför hemmet (barnskyddsregistret)
Läs merVardagsjuridik för lärare
Vardagsjuridik för lärare Tammerfors 29.1.2019 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet / Thomas
Läs merRIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE
RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE Vid misstanke om fysisk misshandel av barn och sexuellt utnyttjande bör den anmälningsskyldige göra anmälan till polisen,
Läs merLagen om klienthandlingar inom socialvården
Lagen om klienthandlingar inom socialvården Vasa 14.9.2015 Helsingfors 15.9.2015 Åbo 16.9.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merJuridiskt perspektiv på skolans roll i rusmedelsfrågor
Juridiskt perspektiv på skolans roll i rusmedelsfrågor Helsingfors 25.4.2019 Vasa 8.5.2019 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Läs merUtbildningsanordnarens roll och befogenheter i rusmedelsfrågor
Utbildningsanordnarens roll och befogenheter i rusmedelsfrågor Vasa 21.8.2018 Jakobstad 22.8.2018 Karis 29.8.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merDen nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess?
Den nya lagen om småbarnspedagogik vad förändras angående dataskydd och sekretess? Jurist Sanna Haanpää Undervisningsråd Pia Kola-Torvinen Utbildningsstyrelsen Vilka förändringar som gäller sekretess innebär
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merVad är ett bra förvaltningsförfarande i barnskyddsärenden?
Vad är ett bra förvaltningsförfarande i barnskyddsärenden? 1. Ansökan om omhändertagande 2. Domstolens tillstånd till undersökning av barn Riitta Eskola Förvaltningsrättsdomare, Östra Finlands förvaltningsdomstol
Läs merRP 137/2010 rd. I denna proposition föreslås det att barnskyddslagen. behovet som gjorts i klientplanen av den socialarbetare
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att barnskyddslagen ändras. Det föreslås
Läs merDINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT
DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAnvisning 1/ (6)
Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens
Läs merSekretessbestämmelsen i nya gymnasielagen
Sekretessbestämmelsen i nya gymnasielagen Tammerfors 5.11.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merHelsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet
HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med
Läs merBarnskydd 2016 inlämning av uppgifter
Barnskydd 2016 Bilaga, THL 13/5.09.00/2017. sida [1] www.thl.fi/statistik/barnskydd Barnskydd 2016 inlämning av uppgifter Statistikuppgifterna om barn och unga som placerats utanför hemmet (barnskyddsregistret)
Läs merBarnets och vårdnadshavarnas grundrättigheter samt personalens ansvar och befogenheter
Barnets och vårdnadshavarnas grundrättigheter samt personalens ansvar och befogenheter Helsingfors 4.10.2016 Åbo 5.10.2016 Vasa 12.10.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs mer7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).
7. ELEVVÅRD I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman
Läs mer1 kap. Allmänna bestämmelser. 7 Barnets rätt att växa och utvecklas och rätt till omsorg
1(17) Lag om ändring av barnskyddslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser 7 Barnets rätt att växa och utvecklas och rätt till omsorg Tryggandet av en balanserad uppväxt, utveckling och omsorg för barnet omfattar
Läs merHelsingfors 1.4.2015 4/2015. Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen
KOMMUNINFO Helsingfors 1.4.2015 4/2015 Förändringar i social- och hälsovården i anslutning till den nya socialvårdslagen Den nya socialvårdslagen stärker basservicen och minskar därigenom behovet av korrigerande
Läs merMyndigheternas möjligheter att lugna ner familjens situation Vad ska jag som anställd veta?
VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet Myndigheternas möjligheter att lugna ner familjens situation Vad ska jag som anställd
Läs merElevens rättigheter. Vasa 13.4.2013. Thomas Sundell. Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet
Elevens rättigheter Vasa 13.4.2013 Thomas Sundell Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsväsendet 16.4.2013
Läs merLag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter
Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merJuridik i eftermiddagsverksamhet
Juridik i eftermiddagsverksamhet Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 11.5.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel
Läs merKlientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Läs merUtdrag ur föräldrabalken
Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Organisation som svaret representerar Eventuell precisering Sofia Ulfstedt sofia.ulfstedt@karkulla.fi
Läs mer1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merBILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Läs merANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN
Studiedag 5.11.2014, Vasa ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo,Vasa förvaltningsdomstol Varför förvaltningsdomstolen? Barnskyddslag 683/1983 (gamla
Läs merBARNSKYDDET 2012. THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga. http://www.thl.fi/statistik/barnskydd
THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga Mer information: Tuula Kuoppala tfn 029 524 7234, tuula.kuoppala@thl.fi Salla Säkkinen tfn 029 524 7064, salla.sakkinen@thl.fi Uppgifter om barn och unga som placerats utanför
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Fredrik Guseff fredrik.guseff@sfp.fi Organisation som svaret representerar Svenska folkpartiet
Läs merAnvisning 3/2013 1 (8)
Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merLasSe RIKTLINJER VID MISSTANKE OM FYSISK MISSHANDEL AV BARN OCH SEXUELLT UTNYTTJANDE. Österbottens
Österbottens riktlinjer grundar sig på PsD Julia Korkmans utbildning och utarbetades inom ramen för LasSe-projektet våren 2015 av: Äldre konstapel Virve Haikonen, Polisinrättningen i Österbotten Psykolog
Läs merIndividuellt inriktad elevhälsa
Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 7.4.2014 Åbo 8.4.2014 Vasa 10.4.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merLag. 1 kap. Allmänna stadganden. Vårdnad om barn
Lag om ändring av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) 8 a, sådan paragrafen lyder i lag
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merPlan för förebyggande av och ingripande vid rusmedelsanvändning
Närpes högstadieskola Åk 7-9 Plan för förebyggande av och ingripande vid rusmedelsanvändning 1 FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE Definitioner Med rusmedel avses i denna plan tobaksprodukter, elektroniska cigaretter,
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merUppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion
VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Läs merLagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation
Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation 7.4.2014 Helsingfors 8.4.2014 Åbo 10.4.2014 Korsholm Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merStudiedag inom barnskyddsfrågor
Studiedag inom barnskyddsfrågor Kommentaranförfarande Begränsning av kontakter och andra begränsningar i vård utom hemmet Novia, 8.3.2016 Jurist Kristian Dahl Regionförvaltningsverkets uppdrag Barnskyddslag
Läs mer2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.
2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.
Läs merAnvisning till myndigheter 7/2012 2 (6)
Anvisning till myndigheter 7/2012 1 (6) Enligt sändlista Ändringarna av tobakslagen ur barnskyddsanstalternas perspektiv Allmänt Tobakslagen (693/1976) ändrades den 1 januari 2010 (698/2010). Ett nytt
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Pehr Löv pehr.lov@gmail.com Organisation som svaret representerar Svenska pensionärsförbundet
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merDrogpolicy fo r SG/So dra Viken
Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merRIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN KLAGA HOS JO?
RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN KLAGA HOS JO? RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN JO VAD GÖR JO? Riksdagens justitieombudsman (JO) övervakar att myndigheter och tjänstemän följer lagen och fullgör sina skyldigheter.
Läs merFRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL
1 (6) FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL MINDERÅRIGA Kontakta alltid hjälpsystemet också per telefon, i fall som kräver brådskande service redan innan framställningen
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merStudiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016
Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller begränsningar i vård utom hemmet tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Åren 2012-2015
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.
Läs merFRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL
1 (6) FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL MINDERÅRIGA Kontakta alltid hjälpsystemet också per telefon, i fall som kräver brådskande service redan innan framställningen
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 254/2015 Lag om klienthandlingar inom socialvården Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merEfter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2
Läs merGrundrättigheter och diskriminering i skola och daghem
Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merFÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET
FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET PERSON SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET En person som inte har rätt att vistas i landet enligt
Läs merHandlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet
1 Handlingsplan mot alkohol och droger i 2018-01-08 2 Handlingsplan mot alkohol och droger i Missbruk av alkohol och droger leder till ohälsa och nedsättning av en persons förmåga att utföra sitt arbete.
Läs merGrundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem
Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs mer